(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Det är dags för medier att börja rapportera om klimatkrisen på riktigt

Foto: Pixabay

Greta skäller ut DN:s redaktion för deras klimatbevakning och tar över tidningen för en dag, SVT:s meteorologer vägrar nämna klimatkrisen samtidigt som den avslutande presidentvalsdebatten i USA faktiskt erkänner dess existens. Klimatkrisen får både en framträdande och undanskymd roll under hösten 2020, samtidigt som befolkningen efterlyser bättre bevakning.

På sistone har det varit en hel del fokus på olika mediers hantering av klimatkrisen, hur de rapporterar och berättar om den. Frågan är varför det fortfarande är så svårt att greppa denna numera existentiella fråga?

Väderpresentatörerna undviker mestadels att kommentera och sätta extremväder i en kontext av ett förändrat klimat. Dagens ETC tog upp ett talande exempel i september för detta tillstånd när de beskrev hur en SVT-meteorolog på 60 sekunder skulle förklara varför det brinner i Kalifornien och inte nämnde klimatkrisen en enda gång:

Nej, väder är inte klimat och det är det heller ingen som påstått. Att hävda att det inte finns en global uppvärmning bara för att det snöar en dag eller är kallt är bara absurt och fånigt. När jag själv vände mig till SVT nyheter i september 2016 för att ifrågasätta en, vad jag ansåg, ensidig rapportering av den värme som kom in över landet möttes jag enbart av att ”de flesta gillar fint väder”. Utöver olika mediers inrättande av klimatreportrar och enskilda reportage har detta dessvärre inte blivit mycket bättre. Trots värmeböljan sommaren 2018 tipsade SVT Morgonstudien om klimatsmart resande med flyg och klimatförnekare fick publicera på SVT Opinion mitt under den stora klimatstrejken i mars 2019.

Var är det folkbildande uppdraget?

Självfallet finns det ofta mer än en enskild anledning till extremväder, men det är klarlagt att klimatkrisen med en allt varmare jord är en viktig bakomliggande faktor för att dessa extrema väderhändelser och naturkatastrofer ska uppstå och förvärras. Detta behöver rapporteras och förklaras för tittarna, helst på daglig basis när vädret ändå presenteras.

Det spelar nämligen roll. Amerikansk forskning har visat hur den allmänna opinionen förändrades när lokala TV-meteorologer började adressera klimatkrisen – antingen som en del av deras dagliga väderprognoser eller i separata oberoende nyhetsinslag – för att hjälpa sina tittare att förstå vad som händer och varför det är viktigt. Kanske något för svenska medier att ta efter?

Ett litet hopp tändes dock i veckans avslutande presidentvalsdebatt inför USA-valet som förvånansvärt nog – eftersom vi nu är vana att inte få något alls – ägnade hela 12 minuter åt klimatet. Det borde glädja de 37 demokratiska senatorer som inför den första debatten krävde att klimatfrågan ska debatteras. Klimatet hamnade därmed i fokus i en amerikansk presidentvalsdebatt för första gången på 20 år och där den demokratiske presidentkandidaten Joe Biden lovade att ställa om och fasa ut fossila bränslen. Senast klimatet diskuterades så omfattande i en presidentvalsdebatt var år 2000 när Al Gore debatterade mot George W. Bush. Under 2016 års presidentvalsdebatt ignorerades nästan klimatfrågan helt och den svenska valdebatten är inte mycket bättre. I år gick det dock inte ens i USA att undvika frågan, efter rekordmånga skogsbränder, orkaner, temperaturrekord och andra klimatrelaterade händelser.

Det är nämligen lite paradoxalt att klimatbevakningen inte är bättre, med tanke på människors ökande oro och önskan efter bättre rapportering. Numera anser två tredjedelar av det amerikanska folket att USA:s regering ska göra mer för att förhindra klimatförändringar, även om det fortfarande är avsevärt fler demokrater än republikaner som anser detta. Enligt en stor mätning om svenskarna och klimatet som Demoskop gjorde åt Expressen förra året är två av tre svenskar klart oroade över klimatförändringarna och som SMB:s färska Sifoundersökning visar anser en stor majoritet av svenskarna, 84 procent, att det är viktigt att miljö- och klimatfrågor bevakas i media. En av tre anser dessutom att dagens rapportering är bristfällig och bör öka. 

Allt fler journalister börjar nu därför uppmana sina kollegor att ta klimatkrisen på allvar och när Greta Thunberg nyligen besökte DN för att föreläsa om sin syn på klimatrapporteringen betonade hon att medierna utgör klimatets sista hopp, att de har ansvar för att informera människor om hur alarmerande situationen är. Hon menade också att medier väljer att fokusera för mycket på henne och på symtomen på klimatkrisen i form av smältande isar, extrema väderfenomen istället för att se krisens helhet.

Även EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP), själv med en bakgrund som meteorolog på SVT, skrev nyligen i Dagens ETC att media och makthavare inte får fastna vid att bara prata om klimatförändringarna som engångsföreteelser eller sensationsnyheter, utan istället medverka till att skapa en kollektiv förståelse för hur klimatkrisen påverkar vårt nuvarande samhälle och vilka förändringar som måste ske.

Enligt Greta Thunberg handlar klimatkrisen i dag i princip bara om en sak, nämligen tid. För att verkligen förstå klimatkrisen måste man förklara hur koldioxidbudgetar fungerar – något hon aldrig har sett i nyhetssammanhang, menar hon. Därför hoppas vi på SMB när nu Greta Thunberg blir DN:s chefredaktör för en dag i början av december att klimatfrågan äntligen kan rapporteras så som den bör, även om det bara är för en dag. Själv har hon i alla fall en tydlig förhoppning som vi instämmer i:

Jag hoppas att detta kan influera DN och andra medier att behandla klimatkrisen som den stora kris det faktiskt är.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra