Krisen för klimatet och den biologisk mångfalden adresserades inte med en enda stavelse i Ulf Kristerssons (M) regeringsförklaring under tisdagen. Bland många negativa besked går det dock att hitta en och annan positiv nyhet på miljö- och klimatområdet i Kristerssons tal. SMB listar och analyserar vad som framkom.
Det är halvtid för Tidöregeringens mandatperiod vid makten. Den tid som gått sedan hösten 2022 kännetecknas av en svår situation både i världen och Sverige, med fortsatt Ukrainakrig, nytt krig i Mellersta Östern och på hemmaplan utbredd gängkriminalitet och fortsatta skjutningar och andra våldsdåd. Ulf Kristersson beskrev i sitt tal utförligt flera av dessa hot och hur regeringen har bemött, och vill bemöta dem.
Men de två åren har sannerligen också bjudit på svåra klimathändelser, bland annat med värmerekord till havs och lands som gjort garvade forskare rejält oroade. Utarmningen av världens ekosystem accelererar också, och nya hot mot dem dyker upp, till exempel i form av djuphavsbrytning av mineraler.
Dessa stora faror för allt världens levande berörde Ulf Kristersson inte alls. En bra bit in i regeringsförklaringen konstaterar statsministern kort och gott att landet hittills gjort bra ifrån sig och har stora möjligheter i klimatfrågan:
Sverige ska föra en ambitiös klimatpolitik med målet att nå nettonollutsläpp senast år 2045. Och Sverige har visat att det är möjligt att minska utsläppen med mer än en tredjedel samtidigt som
ekonomin har fördubblats. Det gör oss till en förebild för andra länder på klimatområdet.
Kommentar: Regeringen har vid flera tillfällen betonat att Sverige idag ligger närmare slutmålet nettonoll år 2045 jämfört med tidigare. Men detta ifrågasätts av forskare och experter, till exempel av Markus Larsson och Göran Finnveden i ett debattinlägg i SMB. De ackumulerade utsläppen i närtid sjunker inte snabbt nog för att klara det långsiktiga målet.
Sverige har i ett 40-årsperspektiv minskat de fossila utsläppen rejält i kombination med växande ekonomi, främst genom utfasning av oljepannor och utbyggd kärnkraft och fjärrvärme. Men denna långtidstrend har i år brutits, genom kraftigt ökad bensin- och dieselkonsumtion på grund av Tidöregeringens sänkta reduktionsplikt och fossilbränsleskatter. Sveriges roll som internationell förebild idag har därför tvärtom starkt ifrågasatts.
Ulf Kristersson betonade i sitt tal att energipolitiken utgör fundamentet för att klara klimatet. Här skymtar en viss omprövning av politiken:
För att säkra en trygg elförsörjning och lyckas med klimatomställningen lägger regeringen om energipolitiken i grunden. Alla fossilfria energislag kommer att behövas. Utan energipolitik finns ingen
klimatpolitik. Regeringen agerar för att möta elbehoven både på kort och lång sikt. Ett vindkraftspaket läggs fram, som stärker de kommunala incitamenten för att bygga ut vindkraften, samtidigt som närboende ges rätt till kompensation.
Kommentar: Den nu aviserade stimulansen till kommunerna för vindkraft är ett nytt och oväntat besked från Tidöregeringen som går helt stick i stäv med tidigare närmast fientliga hållning till utbyggnaden på fast mark (”Stålskogar” enligt energiminister Ebba Busch (KD). 2025 införs en pott på 340 miljoner kronor för ändamålet, som ökar till 370 respektive 400 miljoner för 2026-27.
Men samtidigt aviserar Ulf Kristersson ingen förändring i regeringens hållning att inte subventionera kraftkablarna från havsvindparker. En hållning som förklarar beskedet från Vattenfall nyligen att lägga utbyggnadsplanerna till havs i malpåse på grund av för höga kostnader för landanslutningarna.
Ulf Kristersson redogjorde även för den likaså hastiga omsvängningen i fråga om något höjd reduktionsplikt (från sex till tio procent) och framhöll att delmålen inom bland annat transportsektorn nu klaras:
Med regeringens åtgärder beräknas nu Sverige nå EU:s klimatmål inom den så kallade ESR-sektorn, det vill säga de utsläpp som inte ingår i EU:s utsläppshandelssystem. Den nya reduktionsplikten, som också inkluderar fossilfri el från publika laddstationer, justeras upp. Samtidigt sänks skatten på bensin och diesel för att priset vid pump inte ska öka. Så lägger vi grunden till en hållbar klimatpolitik som har folklig förankring över tid.
Kommentar:
Påståendet att ESR-målen nu klaras har redan framförts av klimatminister Romina Pourmokthari (L), som bygger sitt påstående på ett ”huvudscenario” från Naturvårdsverket. Verkets ansvariga säger dock att man presenterat två scenarier som är lika troliga för regeringskansliet, ett där målet klaras och ett där det inte gör det eftersom utfallen är så osäkra.
Effekten av den något höjda reduktionsplikten är också notoriskt svårberäknad. Dels för att den kombineras med sänkt bensin- och dieselskatt, dels för att den inkluderar en rätt att räkna in laddning av elbilar via offentliga laddstolpar. ”Effekten kan mycket väl bli att andelen fossilt i drivmedlen faktiskt ökar över tid” säger 2030-sekretariatets vd Mattias Goldmann i en analys.
”Folklig förankring” som statsministern hänvisar till, skulle enligt flera undersökningar, bland annat från klimatpolitiska rådet betyda att man lade fram skärpta klimatåtgärder istället för försvagade, eftersom oron är utbredd för klimatförändringarna och folk vill se mer handling.
Regeringen gör även andra viktiga klimatsatsningar, såsom en elbilspremie riktad till grupper i behov av stöd i exempelvis glesbygd, en förstärkning av Klimatklivet och stöd till produktion av biogas i jordbruket.
Kommentar: Premien som sätts till 50 000 kronor och utlovas för åren 2025 och -26, får positivt gensvar på flera håll. Klimatklivet, ett av de äldre stöden som Tidöregeringen valde att inte avskaffa efter sitt tillträde, förlängs nu till 2030. Produktionsstödet för gödselbaserad biogas, som i årets budget sattes till 200 miljoner kronor, fortsätter att rulla även nästa år.
En historisk satsning görs på att rusta upp Sveriges infrastruktur. Den ekonomiska ramen kommer att utökas med över 200 miljarder kronor. Det behövs eftersom Sverige har en stor underhållsskuld i form av potthål i vägarna och ständiga tågstopp. Att ta itu med den skulden kommer att ha högsta prioritet när regeringen pekar ut inriktningen för den kommande planperioden 2026–2037.
Kommentar: Beloppet fördelas i den tolvåriga så kallade Nationella planen. Nuvarande plan för åren 2022-2033 innehåller 799 miljarder kronor i statliga medel, eller 66,5 miljarder per år. Statsministerns löfte innebär en årlig tilldelning på drygt 83 miljarder från 2026, alltså en rejäl ökning med 16,5 årliga miljarder. Men hur fördelningen blir mellan väg- och järnvägssektorn vet vi inget förrän förslaget läggs fram nästa år. Avgörande för att den enorma eftersläpningen av järnvägsunderhållet ska minska är att Trafikverket får regeringens order att ändra planeringsmetoder, vilket bland andra IVL , Svenska Miljöinstitutet betonat.
Flygskatten har inneburit en tung konkurrensnackdel för svenska flygplatser. Nu avskaffas den.
Kommentar: Påståendet är extremt överdrivet och felaktigt. Svensk flygskatt har ökat biljettpriset för inrikesresor med cirka 70 kronor och för långa utrikesresor upp till drygt 300 kronor enkel biljett. Förlusterna för många svenska flygplatser, i synnerhet kommunala mindre sådana, beror till övervägande del på minskad efterfrågan efter covidpandemins nedstängningar. Flygplatserna får nu dessutom en miljard kronor i statlig stöttning, samtidigt som finansdepartementet går miste om cirka 1,8 miljarder om året när skatten slopas.
Ulf Kristersson lovar i sin regeringsförklaring slutligen även att ta ett krafttag på det marina området:
Vi måste ta hand om våra hav och marker. Det handlar bland annat om att skydda strömmingsbestånden i Östersjön och att värna det kustnära fisket. Regeringen föreslår att trålgränsen flyttas ut till tolv sjömil från baslinjen och att bottentrålning förbjuds i skyddade marina områden.
Kommentar: Här biter statsministern med imponerande fräckhet huvudet av skammen. Regeringens och främst landsbygds- och fiskeminister Peter Kullgrens (KD) agerande i fiskefrågorna hör till vad man kritiserats allra hårdast för. Kullgren kämpade i EU:s ministerråd för att stoppa kommissionens förslag om totalt trålningsstopp i Östersjön för att rädda bestånden, och lyckades få detta avstyrt. Han har krävts på avgång av förtvivlade fiskare och kommunrepresentanter längs hela Norrlandskusten, där strömmingen nästan helt försvunnit. Förslaget om utflyttad trålgräns lades i juni i år, men saknar en rad tydliga skrivningar, och har av kritiker på miljösidan bland annat kallats ”skamlöst medialt spinn.”
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
