Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Intervju Nyheter

    ”Vi bär alla blodet från Kongos gruvor genom mobiltelefonen i våra fickor”

    Foto: Hope for Kinshasa

    Barnarbete, tvångsförflyttningar och förgiftat vatten. I Kongo pågår just nu en av världens allvarligaste humanitära katastrofer, delvis på grund av exploateringen av naturresurser. Tresor Singbo från Hope for Kinshasa vill att fler ska prata om vad som händer i Kongo.

    Det handlar främst om kobolt. I Demokratiska Republiken Kongo finns mer av detta silvriga metall än i resten av världen sammanlagt. I boken Cobalt Red skriver forskaren Siddharth Kara om den blodiga sanningen bakom kobolten från Kongos gruvor. “Jag har inte sett någon mer extrem form av exploatering för vinstintresse som jag gjorde på botten av koboltens leveranskedja, under mina 21 år av forskning om slavarbete och barnarbete”, skriver Kara.

    SMB har pratat med Tresor Singbo, grundare av solidaritetsrörelsen Hope for Kinshasa.

    – Jag kom till Sverige som politisk flykting när jag var barn. Under skolgången började jag jämföra livet här med hur det är i Kongo; bara saker som gratis utbildning och skollunch tar vi för givet här. Det gav mig perspektiv.

    Efter gymnasiet startade han Hope, en ideell organisation som jobbar med mänskliga rättigheter, utbildning och demokrati i Kongo.

    – Vi hjälper människor i Kongo att bli medvetna om deras situation och hur de kan förändra samhället och landet de bor i. Om du inte ens vet dina rättigheter så är det svårt att säga till när någon försöker utnyttja dig. Det blir en ond cirkel.

    Hope for Kinshasa arbetar bland annat med utbildning för barn i Kongo. Foto: Hope for Kinshasa

    Livsfarlig gruvdrift

    Amnesty rapporterar om storskaliga tvångsförflyttningar där människornas hem och jordbruksmarker jämnas med marken för att nya gruvor ska öppnas. De står då utan hem, utan levebröd, utan tillgång till humanitär hjälp. Människor blir alltså offer i utvinningen av koppar, litium, kobolt och andra metaller.

    Hundratusentals arbetar i den småskaliga gruvdriften utan tillgång till skyddsutrustning, och allt görs för hand: Tunnlar ska grävas, mineral ska samlas, tvättas och sorteras. 2019 uppmärksammades den bristande regleringen i gruvförhållanden när 43 personer dog av att en tunnel kollapsade i en gruva Kolwezi. Bristen på regleringar gör att vatten och mark förgiftas av urlakning från gruvorna, som gör dricksvatten och kringliggande jordbruksmark otjänliga. Dödliga sjukdomar som cancer, blod- och lungsjukdomar kopplas till gruvorna.

    Mineralerna som utvinns i Kongos gruvor går vidare i leveranskedjorna för att slutligen hamna i våra mobiltelefoner, elbilar och datorer. Amnesty har granskat leveranskedjorna för kobolten från Kongo, och i slutet av dem finns välkända företag som Apple, Tesla, Dell och Microsoft.

    Tresor Singbo menar att detta är ett skäl för alla att bry sig om vad som händer i Kongo. ”Vi bär alla blodet från gruvorna genom mobiltelefonen i våra fickor, och all teknik vi använder i vår vardag”, säger han.

    Det svenska stödet till Kongos gruvor

    Den svenska Exportkreditnämnden (EKN) stod i Kalla faktas strålkastarljus förra året, där det framkom att de ger miljardstöd till affärer med ett kinesiskt gruvbolag i Kongo-Kinshasa. Gruvbolaget kopplas till brott mot mänskliga rättigheter, bland annat genom tvångsförflytttningar, övervåld och barnarbete. De svenska företagen Sandvik och Epiroc har sålt utrustning till gruvbolaget, vilka fått stöd från just EKN i form av kreditgarantier på nästan två miljarder kronor. Men EKN verkar inte ha för avsikt att dra tillbaka stödet trots avslöjandena, något som kritiseras av bland annat miljörörelsen. “Hur många döda barn är techindustrin värd?” står att läsa på en banderoll när Hope for Kinshasa och Fridays For Future demonstrerade utanför EKN i maj 2024.

    – Istället för att följa varningar och rekommendationer att inte inleda affärer på grund av brist på hänsyn för mänskliga rättigheter och miljöförstöring gör många västerländska företag precis tvärtom, säger Tresor Singbo om EKNs beslut att fortsätta med stödet.

    SMB har tidigare rapporterat om tvister i frågor om naturresurser, då på urfolks mark i Sápmi, bland annat gruvan i Gállok och vindkraftparken i Fosen. Och debatten fortgår; ska vi exploatera här hemma i Sverige, eller på andra sidan jorden? Den gröna omställningen är nödvändig, men det är tydligt att den just nu sker med ett fruktansvärt högt pris.

    – Man måste komma ihåg att Kongo är en helt annan situation än gruvorna i Sverige. Gravida kvinnor och barn arbetar i gruvorna för att överleva. Man tvångsförflyttar folk och bränner deras hus för att kunna öppna gruvor. Och det är samma företag som i Sverige inte skulle acceptera orättvisa arbetsvillkor, men i Kongo bryr de sig inte om människorna, säger Tresor Singbo. 

    Kolonialism i en ny skepnad

    Exploatering i Demokratiska Republiken Kongo är inget nytt. Är det inte metaller, så är det fossil olja, gummi, palmolja, eller timmer från de stora regnskogarna. Inget land i världen har blivit mer exploaterat, står det i Siddharth Karas Cobalt Red.

    – Det är inte svårt att lägga ihop ett och ett för att förstå vilka som tjänar på att tystnaden kring de fruktansvärda människorättsbrotten i Kongo upprätthålls. Att Kongo hålls i kaos möjliggör en fortsatt exploatering. Under Kung Leopold var det gummi och nu är det tungmetaller för våra mobiltelefoner och batterier till våra elbilar, säger Tresor Singbo.

    Tresor Singbo upplever att ytterst få här i Sverige faktiskt vet om vad som händer i Kongo. Du kan fråga vem som helst på gatan, menar han, och de kommer inte veta.

    Men varför är det tyst kring det som händer i Kongo?

    – Det är många intressen och mycket pengar som står på spel, därför pratas det inte om vad som händer. Nu är allt fokus på den gröna omställningen, men väldigt många människor får betala ett högt pris för det. Och det måste vara så för att gynna västerländska företag. Det måste fortsätta vara konflikter i Kongo för att de ska kunna utvinna kobolt så billigt.

    Vad betyder ett fritt Kongo för dig?

    – Att få låta kongoleser bestämma över sitt eget öde. Kongoleser ska ha verklig suveränitet och kontroll över ekonomin, utan att andra lägger sig i. Just nu är självständigheten bara på papper, men i ett verkligt fritt Kongo är det ingen annan som sätter priset på naturtillgångarna. Låt kongoleser stärka miljölagarna och skydda sina mänskliga rättigheter. Det är det vi strävar efter och drömmer om. Det är så jag definierar mitt free Congo.

    Tresor Singo på en demonstration i Stockholm. Foto: Hope for Kinshasa

    Faktarutan

    Kongokrisen
    Det är idag ett hundratal väpnade grupper aktiva i Kongo, och med en lång historia av kolonialism och exploateringar har läget skapat en humanitär katastrof med sex miljoner döda sedan 1998 och sju miljoner människor just nu på flykt bara inom landets gränser.

    Bristande samhällsstyrning och hantering av det postkoloniala nations- och statsbygget, konflikter om mark och andra naturresurser är några av de faktorer som driver på konflikten. Det finns också djupa klyftor mellan etniska grupper som till stor del är en produkt av regionens koloniala historia och historiska konflikter från nästan fem decennier av nästan kontinuerlig oro.

    Källa: Amnesty

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.