Klimatförändring ligger bakom extremväder i USA

I veckan har mer än 15 000 brandmän försökt att släcka bränderna som rasar i Kalifornien och över 100 000 av dess invånare har tvingats fly. Samtidigt drog den värsta stormen sedan Katrina 2005 in över USA:s sydkust. Det blir nu allt tydligt vilken effekt den globala upphettningen får.

Klimatförändringen har dödat mitt hem.

Det säger Kimberly Nicholas, professor och klimatforskare vid Lunds universitet, till DN angående de intensiva skogsbränder som än en gång rasar i Kalifornien. Bränderna har redan ödelagt en yta 20 gånger så stor som hela Stockholm och även de klassiska redwoodskogarna har drabbats. Sedan flera år har de stora träden varit hotade på grund av den långvariga torkan, vilket kommer påverka deras möjlighet att lagra koldioxid.

Mer än 100 000 invånare har fått fly de över 600 bränder som rasar i delstaten sedan den 15 augusti. Höga temperaturer och blixtnedslag har försvårat arbetet för de fler än 15 000 brandmännen som arbetar med att bekämpa elden i de norra och mellersta delarna. Åskoväder med närmare 11  000 blixtnedslag på 72 timmar ligger bakom många av skogsbränderna i samband med torka och rekordhöga temperaturer. Med risk för uppemot hundratals nya bränder orsakade av åska finns det risk för ännu större och farligare bränder, så kallade superbränder.

Exakt hur dessa oväder hänger ihop med klimatförändringarna är svårt att säga med exakthet, men enligt en studie i Science innebär varje grad högre temperatur 12 procent fler blixtnedslag. I Kalifornien har medeltemperaturen under de senaste decennierna stigit tre gånger mer än genomsnittet globalt – 1,7 grader jämfört med 0,6 grader för världen som helhet. Nyligen uppmättes 54,4 grader i Death Valley i Kalifornien som kan visa sig vara den högsta temperaturen som har uppmätts i världen.

Även om skogsbränder är en del av livet i Kalifornien verkar 2020 verkar, precis som 2018, bli ett exceptionellt år i den amerikanska delstaten. Två av bränderna är så omfattande att de räknas som den andra respektive tredje största branden som delstaten varit med om. Nio av de tio största bränderna som drabbat delstaten har skett under 2000-talet. 2018 dog 100 människor till följd av bränderna och årets bränder har hittills krävt 7 människoliv.

Även om årets bränder hittills inte är de största eller de mest dödliga som har drabbat delstaten är de fler och större än vid motsvarande tid förra året. Liksom för resten av stora delar av världen är de extremt höga temperaturerna i Kalifornien en del av en uppåtgående trend, vilket innebär att det sannolikt kommer bli värre. Liksom Australiens terrängbränder blir klimatkopplingen dessutom allt tydligare. Globalt var juli den varmaste juli som har uppmätts på norra halvklotet och havsisen i Arktis hade den lägsta utbredning som noterats en julimånad. 

Samtidigt som bränderna rasar i Kalifornien drog orkanen Laura in över USA:s sydkust. Minst fyra personer har dött och över 800.000 hushåll är strömlösa i Louisiana och Texas som drabbats värst. Även här finns en tydlig koppling till den globala upphettningen som medfört att orkanerna blivit mer intensiva, ger mer regn och orsakar större stormvågor. Uppvärmningen av havet sker nu allt snabbare som ger bränsle åt stormarna och stigande havsnivå som ökar risken för översvämningar. Det innebär dock inte per automatik att stormarna blir fler, förklarar Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet till DN:

Därför tror vi att antalet orkaner inte nödvändigtvis ökar. Men om förhållandena är de rätta för en orkan att bildas, då blir de starkare.

Risken att en orkan utvecklas till att bli en kraftig orkan anses ha ökat med cirka 8 procent per decennium under perioden 1979 till 2017, enligt en studie i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Även regnmängderna ökar med stigande temperaturer, vilket Michael Tjernström menar kanske är den tydligaste trenden, eftersom avdunstningen då ökar.

Samtidigt finns tecken på att orkanerna har saktat ner och rör sig framåt långsammare. Enligt en studie i Nature har orkanernas framåtrörelse minskat i hastighet med 10 procent mellan 1949 till 2016, vilket innebär att en orkan kan ligga kvar över ett område längre och därmed hinner orsaka mer skada. Det var det som inträffade med orkanen Dorian över Bahamas förra året. På senare år har det även börjats diskuteras om stormar tenderar att betydligt snabbare utvecklas till en kraftig orkan, vilket var fallet med orkanen Laura. Även här anges den globala upphettningen som en tänkbar orsak.

Därmed blir det allt tydligare hur den ändå hittills modesta temperaturökningen – med tanke på hur utvecklingen ser ut – påverkar oss direkt genom extrema väderhändelser. Petteri Taalas, generalsekreterare för Världsmeteorologiska organisationen WMO, varnade redan i januari när de släppte sin klimatrapport för 2019 att det kunde bli kännbara effekter av klimatförändringarna redan i år: 

Dessvärre kan vi förvänta oss mer extremt väder under 2020 och under de kommande decennierna, pådrivet av rekordhöga nivåer av värmehöjande växthusgaser i atmosfären

Även i Sverige ökar extremvädret och den ökade risken innebär inte bara en ökad påfrestning på samhället i stort utan även på våra energisystem. Frågan är vad som händer när vi närmar oss två eller tre graders uppvärmning, eller 3 till fem grader innan det här århundradet är slut som WMO varnar för?

Det är därför absolut nödvändigt att vi håller oss inom Parisavtalets gränser och gör allt i vår makt för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Vi har inte råd att chansa. Kosta vad det kosta vill.