Klimatministern utfrågad i KU: ”Vi ökar inte utsläppen medvetet”

Regeringen följer klimatlagen, och för inte en politik som ”medvetet ökar utsläppen.” Så bemötte klimatminister Romina Pourmokthari (L) frågor i konstitutionsutskottet från oppositionspartierna – som bestämt påstår det motsatta.

Utfrågningen, som videoutsändes, ägde rum under tisdagen och är den 13:e i ordningen där just klimatministern kallas in för att utfrågas. Romina Pourmokthari hör till en av de absolut mest påpassade och kritiserade ministrarna.

Inte minst som ett resultat av hennes försäkringar om att klimatmålen är möjliga att nå, medan expertmyndigheter, tillsynsorgan och nu även OECD hävdar motsatsen, vilket SMB nyligen berättat om.

Tisdagens utfrågningar rörde samma tema, alltså om huruvida regeringen alls följer klimatlagen. Men också om huruvida den kommunicerar läget sanningsenligt och med hänsyn till de fakta som finns framme.

”Klimatministern osaklig och vårdslös med fakta”

I Dagens ETC:s tisdagsnummer riktade Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap i Uppsala, stark kritik mot ministern för att vara osaklig och vårdslös med fakta, en slags ”Trumpifiering”. Liknande utgångspunkter hade frågeställaren själv, centerpartisten Rikard Nordin i ETC:s artikel. Vid KU-utfrågningen var det dock partikamraten Malin Björk som fick ta till orda.

Hon betonade att redan klimatlagens andra paragraf har en bindande bestämmelse att landets växthusgasutsläpp ska minska, och undrade hur det rimmar med dagens politik som resulterat i ökande utsläpp.

– Vi bedömer att vi arbetar för minskade utsläpp, svarade Romina Pourmokthari och konstaterade att faktiskt även Klimatpolitiska rådet noterar att flera beslut i 2025 års statsbudget går i den riktningen.

– Det vidtas flera åtgärder, som satsningar på laddinfrastruktur, höjd reduktionsplikt (till tio procent red:s anmärkning) och en rad förslag i den energipolitiska propositionen, exemplifierade hon.

Gäller vallöftena om billigare bensin eller klimatlagen?

Dessa tio procent är lägre än de tidigare nivåerna på reduktionsplikten för diesel och bensin, och bedöms inte av expertorganen som tillräcklig för att sänka den kraftiga ökningen av konsumtionen som skett under fjolåret.

Björk återvände till Klimatpolitiska rådets slutsats från rådets senaste rapport, att regeringens samlade politik inte leder mot att klara klimatmålen, vare sig kort- eller långsiktigt. ”Vilka vetenskapliga fakta bygger klimatministern sitt påstående på – är det fakta som rådet inte uppmärksammat?” ville hon veta.

– Regeringens politik bygger på förutsättningarna att erbjuda alternativ som gör klimatomställningen möjlig, till exempel ett stabilt elsystem. Det handlar om att skapa de grundläggande förutsättningarna, och jag har inte stött på någon internationell forskning som motsäger detta, svarade ministern.

Miljöpartisten Jan Riise ställde den spetsiga frågan om vallöftet om sänkta bensin- och dieselpriset trumfar klimatlagens krav. Vilket Pourmokthari förnekade:

– Vi menar inte att vi medvetet för en politik som ökar utsläppen. Sänkta bränslepriser var inte en åtgärd för klimatpolitiken. Det handlar om annat som optimerar förutsättningarna för hushållens omställning, som att erbjuda bra, ren el till rätt pris, löd svaret.

Därför gör regeringen en annan bedömning

Klimatministern hade ett tekniskt komplicerat svar på frågan om varför regeringen inte delar bedömningarna från Klimatpolitiska rådet, Finanspolitiska rådet och inte heller Naturvårdsverket om att förd politik inte leder till måluppfyllelse, vare sig år 2030 eller till noll-nettomålet 2045.

Hon konstaterar att regeringens klimatpolitik ryms i flera dokument. Dels i de årliga statsbudgetarna, dels i klimathandlingsplanen som pekar över hela mandatperioden. Det är den sammantagna politiken i handlingsplanen som, enligt klimatministern, kommer att visa att regeringen är på rätt väg – men av tekniska skäl får inte regeringen föregå varje enskilt års budget. (I SMB:s stora granskning av innehållet i klimathandlingsplanen 2023 framkommer redan dock invändningar från en rad expertorgan och organisationer att åtgärderna är otillräckliga för måluppfyllelse).

Romina Pourmokthari gjorde även en liten reservation i den högre semantiska skolan om hur regeringen ser på läget för sin klimatpolitik:

– Vi bedömer att vi har förutsättningar att nå målen – inte att vi når målen.

Ministern fick under utskottsförhöret slutligen även frågor om hur regeringen presenterade trålningsförbudet i sin havsmiljöproposition, samt hur reduktionspliktens effekter beräknats.