Minskade metanutsläpp ger hopp om att nå Parisavtalet

Enligt en ny FN-rapport skulle de globala metanutsläppen som orsakas av människan kunna minska med 45 procent till 2030, och detta med relativt enkla åtgärder. Därmed skulle den globala uppvärmningen kunna minska med cirka 0,3 grader på tio år, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av den uppvärmning som har skett sedan förindustriell tid. Det i sin tur skulle kunna innebära att 1,5 gradersmålet skulle kunna uppfylla.

Vanligtvis diskuteras utsläppen av koldioxid i atmosfären när det handlar om global uppvärmning och det är runt dessa utsläpp som länders och organisationers klimatpolitik fokuseras. När koldioxid väl släpps ut så tar det många år innan halten sjunker i atmosfären.

För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 graders brukar sägas att utsläppen måste halveras till 2030 och närma sig noll 2050. Men trots alla nya klimatlöften är världen fortfarande mycket långt ifrån att hålla löftena i Parisavtalet. Enligt Climate Action Trackers beräkningar behöver utsläppen till 2030 minska med hela tio gånger mer för att världen ska klara av att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Förra året steg den globala medeltemperaturen till 1,2 grader och mängden växthusgaser ökar nu i allt snabbare takt. Ambitionen måste med andra ord skruvas upp avsevärt.

FN:s senaste rapport om de stora metanutsläppen är därför en riktigt god nyhet för om världen kan bromsa dessa utsläpp får världen samtidigt mer tid att göra omställningen. Metan bryts nämligen ner i atmosfären på kortare tid än koldioxid och därför kommer en minskning av metanutsläppen även innebära märkbara effekter snabbare. Behovet av åtgärder är angeläget då metanutsläpp orsakade av människan ökar snabbare än någonsin.

Rapporten som har gjorts av Climate and Clean Air Coalition (CCAC) tillsammans med FN: s miljöprogram (UNEP) visar att utsläpp av metan orsakade av människor kan minskas med upp till 45 procent detta decennium om det sker snabbt. För metanutsläpp som minskas påverkar nämligen temperaturen direkt, eftersom metan tar bara 20 år på sig att försvinna som klimatgas. Om vi snabbt bromsar metanutsläpp får vi mer tid att bromsa koldioxiden och andra växthusgaser.

Metan står för nästan en femtedel av de globala utsläppen av växthusgaser och behovet av åtgärder är därför angeläget. Rapporten konstaterar att de flesta mänskliga metanutsläppen kommer från tre sektorer: fossila bränslen, avfall och jordbruk. Inom sektorn för fossila bränslen står för utvinning, bearbetning och distribution av olja och gas 23 procent och kolbrytning för 12 procent av utsläppen. Inom avfallssektorn utgör deponier och avloppsvatten cirka 20 procent av utsläppen. Enbart boskapssektorn svarar för 32 procent av alla metanutsläpp som orsakas av människor.

Och trots den pandemiorsakade ekonomiska avmattningen 2020 – som ledde till tillfälligt minskade koldioxidutsläpp – nådde mängden metan i atmosfären nya rekordnivåer, enligt den amerikanska vädermyndigheten NOAA.

Rapporten identifierar ett antal lättillgängliga lösningar som om de genomförs kan minska metanutsläppen med 30 procent fram till 2030. De flesta lösningar är inom fossila bränslen där det är relativt enkelt att lokalisera och åtgärda metanläckage. Det finns också riktade åtgärder som kan användas inom avfalls- och jordbrukssektorn Gasinvesteringarna måste minska snabbt, fracking förbjudas, gasledningar stoppas. Det här är både globala och lokala frågor.

Sådana minskningar skulle undvika nästan 0,3 grader av den globala uppvärmningen fram till 2045 och skulle därmed överensstämma med att hålla Parisavtalets 1,5 gradersmål inom räckhåll. Rapporten integrerar för första gången klimat- och luftföroreningskostnaderna och fördelarna med att minska metanutsläppen. Eftersom metan är en viktig beståndsdel i bildandet av ozon på marknivå skulle en minskning av utsläppen med 45 procent kunna förhindra 260 000 för tidiga dödsfall, 775 000 astmarelaterade sjukhusbesök, 73 miljarder timmars förlorat arbetskraft på grund av extrem värme och 25 miljoner ton skördeförluster årligen.

Ungefär 60 procent av dessa riktade åtgärder är låga och 50 procent av dem har negativa kostnader, vilket innebär att företag tjänar pengar på att vidta åtgärder. Den största potentialen för negativa kostnader är inom olje- och gasindustrin där förhindrande av läckage och fångst av metan ökar intäkterna istället för att släppa ut gasen i atmosfären.

Metanets klimatpåverkan har i allt större utsträckning börjat uppmärksammas. I oktober 2020 antog Europeiska kommissionen European Union Methane Strategy  som beskriver åtgärder för att minska metanutsläppen i Europa och internationellt. Under president Bidens klimattoppmöte Leaders Summit on Climate nyligen krävde flera av världens ledare minskningar av metan. Den amerikanska senaten röstade dessutom nyligen för att återinföra en miljöreglering som syftar till att begränsa utsläppen av metan.

Climate and Clean Air Coalition är ett internationellt partnerskap som arbetar för att skydda klimatet och förbättra luftkvaliteten genom åtgärder för att minska kortlivade klimatföroreningar, inklusive metan, svart kol, troposfärisk ozon och fluorkolväten (HFC). Koalitionen har 71 statliga partner och 78 icke-statliga partner. När det gäller metan har det initiativ inom alla tre stora utsläppssektorerna: olja och gas, avfall och jordbruk. Koalitionens sekretariat är värd för UNEP.