Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Klimat blir huvudämne i Agendas partiledardebatt

    Kritiken har gett resultat! Efter stormen när SVT:s Agenda under förra partiledardebatten helt struntade i att ta upp klimat- och miljöfrågor har det nu blivit ett huvudämne under söndagens debatt. 

    Läs också: Klimatet struket från morgondagens Agenda – men isen smälter ändå


    Såhär skriver SVT:

    Ämne 2: Klimat och miljö

    Klimatet är en av de frågor som oroar svenskarna allra mest, enligt SOM-undersökningen. Och höstens budgetar, både oppositionens och regeringens, innehåller en hel del satsningar på området.

    Både Centerpartiet och Miljöpartiet gör anspråk på att ha den bästa politiken på miljöområdet men står samtidigt på helt motsatta sidor i flera viktiga miljöfrågor. Bland annat när det gäller flygskatt och kilometerskatt.

    – Då ska vi tala om de åtgärder som regeringen vill införa men också kritiken från andra partier om att de inte är tillräckliga eller slår fel, säger Mats Knutson.

    Duellen: Centerpartiets Annie Lööf möter Miljöpartiets Gustav Fridolin i frågan om klimatet.

    Fores: Budgetpropositionen 2018 ur klimatperspektiv

    ”I budgetpropositionen (BP) 2018 föreslår regeringen att 10,8 miljarder kr ska anvisas allmän miljö- och naturvård, en ökning med 1,9 miljarder från 2017. Regeringen bedömer att etappmålet till 2020, att utsläppen ska minska med 40% jämfört med 1990, kommer att uppnås med nuvarande åtgärder. Dock behövs ytterligare styrmedel för att nå det nya etappmålet till 2030″, skriver Markus Larsson och Amanda Grönros från den gröna liberala tankesmedjan Fores idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.
    Att regeringen satsar på klimat- och miljöområdet betyder inte att uppsatta mål nås.
    Nedan kommenterar vi budgeten med fokus på klimat.
    Uppfyllelse av utsläppsmål
    Industrins utsläpp har minskat med totalt 20% sedan 1990. Utsläppen kan grovt delas in i förbränningsutsläpp och processrelaterade utsläpp. Industrins förbränningsutsläpp har minskat sedan 1990-talets mitt som en följd av att användning av fossila bränslen minskat till förmån för biobränslen och el.
    För att bidra till teknikutveckling för att minska processrelaterade utsläpp aviserar regeringen ”Industriklivet” i BP 2018. 300 miljoner kr per år satsas mellan 2018 – 2040 för att stödja svensk industri i omställningen mot nollutsläpp av växthusgaser. Satsningen innebär stöd till företag för både forsknings- och innovationsprojekt till demonstrations- och fullskaliga anläggningar.
    År 2015 motsvarade växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn 12,5% av de samlade utsläppen av växthusgaser i Sverige. 2015 hade sektorns utsläpp minskat med 10% sedan 1990. En förklaring är minskat antal djur samt minskad användning av mineralgödsel.
    Sveriges köttkonsumtion ökar men nästan hälften av det kött vi konsumerar är importerat, vilket innebär att utsläppen sker i andra länder. Utsläppen från vår livsmedelskonsumtion minskar alltså inte i samma takt som utsläppen från produktionen. Utsläppen från produktionen behöver dessutom minska snabbare om vi ska nå uppsatta mål.
    Utsläpp från inrikes transporter står ca hälften av de svenska utsläppen av växthusgaser utanför EU ETS. I juni beslutade riksdagen att Sveriges klimatpåverkan inom transportsektorn ska minska 70% 2010-2030. I BP 2018 finns flera viktiga satsningar på hållbara transporter, där de viktigaste är:
    – Bonus-malus, där nya personbilar och lätta lastbilar får en bonus på upp till 60 000 kr om deras utsläpp är under 60 g CO2/km, finansierat med en malus-skatt för fordon med utsläpp över 95 g CO2/km.
    – Bränslebytet med krav på stegvis minskad klimatpåverkan från drivmedel, separerat på bensin och diesel och fortsatt skattebefrielse för koncentrerade biodrivmedel.
    – Miljözoner för personbilar, som ett nytt verktyg för kommuner att förbättra luftkvaliteten i städerna.
    De samlade utsläppen av växthusgaser i Sverige 2015 minskade med 1% jämfört med 2014, och med 25% jämfört med 1990. Samtidigt visar SCB:s modellberäkningar att de svenska utsläppen ur ett konsumtionsperspektiv totalt sett inte minskat under de senaste decennierna.
    Förklaringen är Sveriges import av varor och tjänster samt utsläpp från svenskars internationella resande. Utsläpp från konsumtion räknas inte till Sveriges åtagande för att minska utsläpp om produktionen skett utomlands. Icke desto mindre orsakar de klimatpåverkande utsläpp.
    För att nå uppsatta mål om utsläppsminskningar måste minskningstakten uppgå till 4-5% per år. I takt med att de enkla åtgärderna gjorts kommer ytterligare insatser bli svårare. En minskningstakt på 1% per år är inte gott nog. Särskilt inte om utsläpp flyttat utomlands.
    Markus Larsson och Amanda Grönros, Fores klimat- och miljöprogram

    Succé för självkörande buss i Helsingborg

    I september körde en självkörande minibuss på Helsingborgs gator. ”Som att förflytta sig till framtiden för en stund”, säger enhetschefen för Helsingborgs infrastrukturplanering.
    Den eldrivna och självkörande bussen är unik i sitt slag i Sverige och rullade under fem dagar i september på Helsingborgs gator. Syftet var att visa ett exempel på framtidens teknik som både kan minska trafikens utsläpp och utnyttja infrastrukturen mer effektivt.
    – Att få se och prova på att åka med den här bussen på Helsingborgs gator blir som att förflytta sig till framtiden för en stund. Det blir ett sätt att ge helsingborgarna en förstahandsupplevelse av denna typ av teknologi, sa Angelica Nilsson, chef för enheten för infrastrukturplanering i ett pressmeddelande.
    Bakom initiativet står Helsingborgs stad tillsammans med kollektivtrafikföretaget Nobina. Bussen styrs av en säkerhetsklassad dator, är utrustad med teknik som upptäcker hinder och har plats för 12 passagerare.
    – Det var många som var intresserade av den självkörande bussen, både privatpersoner, näringsliv och Helsingborgs stads verksamheter. Totalt kom 1703 personer för att teståka under de fem dagarna. Huruvida Helsingborgs stad ska satsa på självkörande fordon inom den närmre framtiden kan jag inte svara på, men vi kommer att göra en scenarioanalys gällande just självkörande fordon. Första steget är att se vad den visar, säger projektledare Kristin Magnusson till SMB.

    Europeiska länder spenderar miljarder på subventioner till fossilbränsle

    Enorma mängder statliga pengar går förlorade till fossilsektorn. Det visar undersökning som granskat subventioner hos elva europeiska länder, däribland Sverige. 
    Notan för de elva ländernas subventioner till fossilbränsle och gas landar på hisnande 108 miljarder euro – årligen.  Till detta tillkommer 4 miljarder euro som EU står för.
    Den största delen av subventionerna går till transportsektorn. Flera av de elva länderna subventionerar dieselbränsle eftersom det ger mindre koldioxidutsläpp än bensin, trots att dieseln kraftig bidrar till farliga luftföroreningar.
    Undersökningen har gjorts av tankesmedjan Overseas Development Institute, som menar att de europeiska länderna bör fasa ut fossilsubventionerna till 2020.
     

    ”Strålningsrädsla tillåts dominera våra liv"

    ”Strålningsrädsla har sedan Hiroshima och Nagasaki tillåtits dominera våra liv. Den återfinns överallt, må det vara i våra lagar, regler, politik eller kultur. Dess offer kan räknas i tio-, om inte hundratusentals, med liv förstörda, inte på grund av strålning men utav en rädsla utan grund”. Det skriver John Lindberg, direktör för Environmental Progress på SMB Debatt.
    Den 17 juni 2017 var en mörk dag för kampen mot klimathotet. Oskarshamn-1, en av de äldsta svenska reaktorerna, förtidspensionerades efter endast 45 års tjänst. O1 är det senaste offret av lagstiftning och politik som drivs av strålningsrädsla. Efter olyckan i Fukushima beordrades ägarna av Sveriges äldsta reaktorer att installera ytterligare kylningssystem för nödsituationer. Detta, i kombination av höga avgifter för avfall, nedmontering, subventioner för förnybar el och en unik straffskatt har lett till att dessa reaktorer kommer att pensioneras långt innan de borde.
    Detta innebär att Sverige under perioden 2015-2020 kommer ha förlorat nästan 3GW koldioxidfri elproduktion.
    Den engelska poeten John Donne skrev en gång att ’No man is an island…Every man is a piece of the continent’. Globaliseringen av energi innebär att vad vi beslutar om i Sverige kring vår el kommer i högst grad påverka våra grannländer.
    Sverige fungerar som ett koldioxidfritt batteri för norra Europa genom vår export av el. Vi hjälper länder, som Litauen, att undvika rysk påverkan genom att använda svensk kärnkraftsel, snarare än Rysslands gas. Besluten att stänga fyra reaktorer inom fem år underminerar inte enbart klimatmålen, men också stabiliteten kring Östersjön.
    En gång i tiden var Sverige världsledande inom kärnkraft. Vi var den lilla nationen i norra Europa som på egen hand bemästrade en av naturens mäktigaste energislag – kärnfission. Inom två decennier gick vi från att vara en fånge av den globala oljemarknaden till fullständig självförsörjning utav el.
    På köpet bevisade vi en gång för alla att det är fullt möjligt att skilja ekonomisk tillväxt från ökad miljöförstöring och utsläpp av klimatpåverkande gaser. Detta borde vara den svenska modellen som vi ska exportera runt om i världen. Varför skäms vi så?
    Olyckorna vid Three Mile Island, Tjernobyl och Fukushima har gett oss viktiga lärdomar. Ytterst få skadas eller dör på grund av strålning (0 vid TMI och Fukushima, 56 vid Tjernobyl), men likt de som överlevde bomberna i Hiroshima och Nagasaki så stigmatiseras lokalbefolkningen. Alkoholism, mental ohälsa och självmord skjuter i höjden på grund av en rädsla utan grund i vetenskap.
    De är offren av strålningsrädsla. Problemet är att vetenskapen skiljer sig dramatiskt från vad vi alla tror om strålningen.
    Men problemet beror inte bara på att de flesta av oss instinktivt tror att all strålning, oavsett dos eller typ, orsakar skada – även om oräkneliga studier visar att detta inte är fallet. Många tror och hoppas att den förnybara energin kan minska våra utsläpp, låta oss behålla vår livsstil och försäkra oss om att alla människor kan, på hållbart vis, uppnå vår standard.
    Tyskland framhålls som en ledare av den ”förnyelsebara” revolutionen, med otaliga miljarder spenderade på vind- och solkraft. Men om vi väljer att skjuta undan propagandan och tittar på statistiken så förvandlas bilden av Tyskland till en nyans av brun. Tysklands utsläpp av växthusgaser vägrar att minska. Brunkol spelar en central roll inom det tyska energisystemet för att stabilisera kaoset som förnybar (minus vattenkraft) el oundvikligen skapar. Handlingar betyder mer än ord och Tyskland har bevisat för världen att stänga ned kärnkraft är oändligt mycket mer viktigt än den globala miljön.
    Västvärlden är rik nog att experimentera med dyra energilösningar som fungerar mindre än hälften av tiden (ibland så lite som 15%), men drygt en miljard har inte ens tillgång till elektricitet, för att inte nämna ren eller hållbar el. Det är vår skyldighet att hjälpa de som lever i mörkret då det är en mänsklig rättighet att ha tillgång till el. Det billigaste energislaget för att lyfta en miljard människor från elfattigdom är kärnkraften.
    Strålningsrädsla har sedan Hiroshima och Nagasaki tillåtits dominera våra liv. Den återfinns överallt, må det vara i våra lagar, regler, politik eller kultur. Dess offer kan räknas i tio-, om inte hundratusentals, med liv förstörda, inte på grund av strålning men utav en rädsla utan grund. Vi har redan förstört otaliga liv i Japan och Östeuropa, men det handlar nu om en helt ny skala – mänskligheten i sin helhet.
    Vi har inte råd att tillåta vår rädsla för joniserande strålning stoppa oss från den bästa lösningen för klimatkrisen: kärnkraften.
    John Lindberg
    Direktör (Storbritannien & Skandinavien), Environmental Progress

    Macron vill ha europeisk koldioxidskatt

    Den franska presidenten vill se både koldioxidskatt och ett lägstapris för utsläpp inom EU.
    Under en presentation av förslag på EU-reformer sa president Emmanuel Macron att priset på koldioxidutsläpp måste höjas för att gynna investeringar i den gröna sektorn. Detta ska ske genom en europeisk skatt på koldioxid, rapporterar Reuters.
    Macron tillkände också att förslagen kräver en uppdatering av systemet för utsläppshandel, samt en gemensam energimarknad för Europa.

    If in the years ahead, we don’t have a significant price of carbon per ton to allow for a profound change in our economies, then it would be worthless.

    I somras fick Macron många glada tillrop för satsningen ”Make our planet great again”, en gliring till den amerikanska presidenten Donald Trumps val att låta USA dra sig ur Parisavtalet.
    Frankrike har de senaste åren tagit flera viktiga steg mot ett starkt klimatarbete. Landet stiftade 2015 en lag för energiövergång, som bland annat innebär att koldioxidutsläppen ska reduceras med 40 procent till 2030.
     

    Planerna på Sveriges största solcellspark slopas

    Planerna på att bygga Sveriges största solcellspark i Östergarn på Gotland har nu avbrytits, berättar Gunnar Bendelin, ordförande i det lokala utvecklingsbolaget Nygarn, för SVT Öst.
    Beslutet beror på att energibolaget Gotlands Energi (till 75 procent ägt av Vattenfall) har förbjudit all ny elproduktion i sina nät, vilket i sin tur beror på problemet med elkabeln mellan Gotland och fastlandet.
    Den kabel som finns nu är byggd för den situation som rådde på 80-talet när Gotland importerade el från fastlandet. Men på 2000-talet började det byggas vindkraft på Gotland vilket gjorde att ön kunde börja exportera el till fastlandet.
    När Gotland började exportera el så ökade risken för fel i elkabeln och strömavbrott, enligt Gotlands Energi, som också menar menar att risken för avbrott skulle öka med ytterligare elproduktion.
    2009 meddelade den statliga myndigheten Svenska kraftnät att Gotland skulle få en ny fastlandskabel som skulle underlätta för export av el från Gotland, enligt SVT Öst. Men i maj i år meddelade Svenska Kraftnät att de inte anser att en ny kabel mellan Gotland och fastlandet är samhällsekonomiskt lönsam och därför avbröt de planerna.
     

    Så lobbar världens 250 största företag om klimatet

    Ett företags klimatpåverkan avgörs inte endast av dess direkta påverkan på klimatet utan även av hur de påverkar regeringar och klimatdebatten. 
    Det sistnämnda har den brittiska organisationen Influence Map undersökt närmare. En rapport från dem visar att av världens 250 största privata företag så är 200 passiva i klimatdebatten och 50 är aktiva.
    Av de 50 storföretagen som är aktiva lobbar 35 emot klimatåtgärder och bland dessa finns många företag inom fossilindustrin. Som exempel på företag som haft dålig påverkan på klimatpolitiken nämns Exxon Mobile som bland annat påverkade George W Bush att inte underteckna Kyoto-protokollet.
    Av världens 250 största företag är det endast 15 som aktivt lobbar för en ambitiös klimatpolitik.
    Influence map har rankat företagen utifrån vilken klimatpolitik de lobbar för. Nedan är de fem värsta och bästa. Samtliga på topp fem-listan över de värsta företagen är amerikanska företag inom fossilindustrin.
    De fem värsta storföretagen 

    1.  Koch Industries
    2. Southern Company
    3.  Exxon Mobile
    4. Chevron.
    5.  Valero Energy

    De fem mest aktiva storföretagen i att lobba för ambitiös klimatpolitik

    1. Apple
    2. Unilever (brittiskt-nederländskt företag som tillverkar av matvaror och hem- och personhygienartiklar)
    3. IKEA
    4. SSE (brittiskt energiföretag)
    5. Enel ( Italienskt el- och gasföretag), National Grid (brittiskt el- och gasföretag) och Iberdrola (spanskt elföretag).

    Klimatkliv minskar utsläppen!

    Klimatklivet, en av regeringens satsningar för miljön, beräknas enligt Naturvårdsverket minska koldioxidutsläppen med  20 miljoner ton till 2020, vilket motsvarar drygt en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av koldioxidekvivalenter under ett år. 
    Förra veckan lämnade Naturvårdsverket över en lägesbeskrivning till Naturvårdsverket gällande den stora satsningen Klimatklivet, som sedan 2015 gett stöd åt både små och stora lokala projekt som främjar miljön. Genom ansökningar till mer omfattande projekt som kommit in under senare tid räknar Naturvårdsverket med att utsläppen ska minska med 20 miljoner ton till 2020.

    Vi ser en ökning av ansökningarna som ger goda resultat i form av minskade utsläpp. Det tyder på att det finns en vilja hos lokala aktörer att investera i ett fossilfritt samhälle, säger Müge Apaydin, handläggare på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

    Naturvårdsverkets prognos gäller om alla de fyra miljarder som tillsatts omvandlas till åtgärder för klimatet. Än så länge har ungefär hälften av pengarna använts.

    Flygbolag hoppas flyga eldrivet inom 10 år

    Flygbolaget EasyJet vill flyga elflygplan inom ett årtionde. Bolaget ska tillsammans med det amerikanska företaget Wright Electric utveckla ett batteridrivet passagerarplan som ska kunna flyga rutter som är kortare än 2 timmar.
    Det batteridrivna passagerarplanet ska kunna flyga 480 kilometer på en laddning, och därmed kunna trafikera flera stora europeiska rutter, som London-Paris. I nuläget finns en tvåsitsig prototyp av flygplanet, som planeras ha en kapacitet på 150 passagerare.
    Om flygplanet faktiskt är möjligt att bygga beror dock på kommande framsteg inom batteriteknologi. Dagens batterier är för stora och tunga för att kunna driva ett passagerarplan, och planets design förutsätter att batterier kommer att fortsätta förbättras i samma takt som idag – vilket inte är givet. Det 25-tons batteri flygplanet skulle kräva ligger därmed fortfarande i framtiden.
    Klimatpåverkan från flygresor ökar fortfarande globalt, och i Sverige riskerar utrikesflygets utsläpp att bli större än resten av landets totala rapporterade utsläpp redan år 2040.
    Eldrivna flygplan skulle minska flygbolagens kostnader drastiskt, vilket driver på utvecklingen av dem. Vilken minskning av koldioxidutsläpp elflygplan skulle innebära beror däremot på produktionen av den el de laddas med – men med tanke på lovande trender inom exempelvis solenergi så är det inte omöjligt att vi snart kan flyga förnyelsebart.
    Tills dess fortsätter de eldrivna tågen vara det bästa alternativet.

    Stödet till solceller möter motstånd – från solenergiföretagen

    Intresset för att installera solceller är stort. Men nu möter regeringens satsningar på motstånd från oväntat håll.
    Regeringen har därför utökat investeringsstödet med 725 miljoner och föreslår att stödet höjs från 20 till 30 procent av investeringskostnaden.
    Branschorganisationen Svensk solenergi skriver i en debattartikel i Uppsalas Nya Tidning att ett högre stöd till solenergin riskerar att vara negativt.
    Anledningen menar de är att ett högre stöd för varje investering innebär att pengarna kommer att räcka till färre investeringar, vilket kan innebära att det ökade solcellstödet inte leder till att köerna förkortas.
    Den andra risken med ett högre stöd är att kunder och investerare vänjer sig vid det och att det skulle kunna uppstå en marknadskrasch när stödet väl tas bort, vilket skett i flera europeiska länder.
    Enligt Svensk solenergi behövs det fler certifierade solcellsinstallatörer om marknaden ska kunna växa ännu snabbare utan att det blir kvalitetsproblem.
    Istället för ökat stöd föreslår Svensk solenergi att regeringen fortsätter förenkla reglerna och att Energimyndighetens förslag om ROT-avdrag för privatpersoner som installerar solceller införs.

    Havssköldpaddorna i världen ökar

    Enligt en ny internationell studie ökar antalet havssköldpaddor i världshaven och återvänder till områden de länge varit borta från. Det är tack vare åtgärder inom naturvård som havssköldpaddorna har haft chansen att återhämta sig. 
    Många arter är idag utrotningshotade till följd av människans sätt att leva. Överfiske, förstörda levnadsområden, miljögifter, nedskräpning och inte minst klimatförändringarna. Listan på vad som hotar den biologiska mångfalden är lång, men nu verkar det finns en liten ljusglimt i mörkret.
    En stor internationell studie har kartlagt havssköldpaddorna i världshaven, en art som ser ut att öka i antal. Enligt studien verkar havssköldpaddorna ha kommit tillbaka till områden som de länge varit borta ifrån, något som Jonathan Järbel på Sveriges Radio skriver om.
    Trots den positiva ökningen av antalet havssköldpaddor kvarstår många hot. Anledningen till att de har ökat i antal kan framförallt härledas till konkreta naturvårdsåtgärder i vissa områden. Man har bland annat stoppat överfiske och lyckats skydda de känsliga äggen.
    Det finns tyvärr fortfarande många hotade sköldpaddsarter, men studien visar på hur värdefull och viktig naturvården är för att skydda sköldpaddorna, vilket skapar stora incitament för att fortsätta att utveckla arbetet.
     

    Globala koldioxidutsläppen stod still 2016

    För andra året i rad skedde ingen ökning av koldioxdutsläppen  –  samtidigt som utsläppstakten för andra växthusgaser ökar.
    Tekniskt sätt ökade de globala koldioxidutsläppen med 0,3 procent år 2016.  Men då ska man komma ihåg att 2016 var ett skottår och därmed 0,3 procent längre än ett vanligt år. Med detta inräknat stod de globala koldioxidutsläppen alltså stilla 2016.
    Att koldioxidutsläppen inte ökar kan ses som en liten trend i och med att de i stort sett stod still även 2015, detta visar ny statistik från den nederländska miljömyndigheten.
    Positivt är också att många av världens största utsläppare minskade sina koldioxidutsläpp under 2016. Exempelvis sjönk utsläppen med 6,4 procent i Storbritannien, 6,1 procent i Brasilien, och 0,7 procent i Kina. Ryssland och USA stod för minskningar med cirka två procent vardera.
    Bland de länder och regioner som ökade sina koldioxidutsläpp 2016 finns Indonesien (6,4 procent), Indien (4,7 procent) och EU (0,2 procent).  
    Däremot har utsläppen av andra växthusgaser som metan, lustgas och fluorerade gaser totalt ökat med cirka en procent under både 2015 och 2016. En del av den ökningen kan bero på väderfenomenet El Nino. Men dessa växthusgaser ökade även innan El Nino började 2015, visar den nya rapporten nederländska miljömyndigheten.
    För att vi ska kunna hålla oss under tvågradersgränsen behöver utsläppen minska med 40-70 procent till 2050 enligt FN:s klimatpanel. Troligen behöver även tekniker för att ta ned koldioxid från atmosfären användas.
    ……………………………………………………………………………………………………………………………………..
    FAKTARUTA: VAD ORSAKAR UTSLÄPP AV METAN, LUSTGAS OCH FLUORERADE GASER?
    De allra flesta vet att fossilindustrin är en stor orsak till koldioxidutsläpp. Men alla vet kanske inte lika mycket om vad som orsakar utsläpp av andra växthusgaser.
    Metan: förutom att de orsakar koldioxidutsläpp så står fossilindustrin även för den största andelen av metanutsläppen, med en fjärdedel av de totala utsläppen. Tätt därefter kommer boskapshållning som orsakar 23 procent. Risodlingar står för cirka tio procent, och kvalar därmed också in på topplistan över metanutsläppare.
    Lustgas & fluorerade gaser: För lustgas (också kallat dikväveoxid) står jordbruket för 75 procent av utsläppen. När det gäller fluorerade gaser finns det många olika källor. Två av de vanligaste källorna är kylning och luftkonditionering.
     

    San Francisco stämmer oljejättar på grund av klimatkostnader

    San Francisco och Oakland stämmer fem oljejättar (ExxonMobil, BP, Chevron, ConocoPhillips och Shell) och kräver att de ska betala för skyddsvallar och annat som krävs för att skydda städerna mot det stigande havet.  
    Som skäl till stämningen anger de att konsekvenserna av havsytehöjningen kommer bli allvarliga. Bara i San Francisco bedöms värden på minst 50 miljarder dollar riskeras på grund av havsytehöjningen.
    De hänvisar också till det faktum att oljebolagen i decennier har känt till att deras produktion leder till ett varmare klimat. 1968 varnade en forskningskonsult på American Petroleum Institute (API), en branschorganisation för fossilbolag, att utsläpp av koldioxid nästan säkert orsakar betydande uppvärmning och havsytehöjning.
    På 80-talet ska API och dess medlemsorganisationer känt till att det var sannolikt att den globala uppvärmningen skulle leda till katastrofala konsekvenser, anger San Francisco.
    San Franciscos stadsadvokat Dennis Herrera motiverar sin kritik mot oljebolagen med:

    Instead of owning up to it, they copied a page from the Big Tobacco playbook. They launched a multi-million dollar disinformation campaign to deny and discredit what was clear even to their own scientists: global warming is real, and their product is a huge part of the problem. Now, the bill has come due. It’s time for these companies to take responsibility for the harms they have caused and are continuing to cause

     
     

    Centerstudenter: "Avfallsförbränningsskatt är varken grönt eller gränslöst"

    ”Mängden avfall som förbränns i svenska kraftvärmeverk har ökat stadigt de senaste åren. Det har fått många att oroa sig över miljökonsekvenserna av att förbränna material. Nu lägger Centerpartiets partistyrelse fram ett förslag till partistämman i Malmö om att införa skatt på förbränning av importerat avfall. Det är ett förslag som skadar miljön, höjer skatten och sätter upp handelshinder i EU. Därför kommer Centerstudenter att rösta emot”, skriver Simon Palme Förbundsordförande på Centerstudenter idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.

    Simon Palme

    Att vi måste minska på mängden avfall som produceras varje år kan nog alla skriva upp på. Men förslaget att införa en skatt på importerade sopor måste ses utifrån en internationell helhet snarare än ett snävt nationellt perspektiv. Klimat- och miljöutmaningar ser inte några nationsgränser.
    I Sverige har vi ett mycket väl fungerande system för avfallshantering och energiåtervinning från avfall. Vårt utbyggda fjärrvärmesystem med högintensiva kraftvärmeverk gör att vi kan använda både el och värme från avfallshantering. Flera EU-länder saknar denna typ av anläggningar och 140 miljoner ton avfall läggs varje år på hög – så kallad deponi – i Europa.
    Deponier orsakar problem i form av kemikalieutsläpp, läckage av växthusgaser och ett stort slöseri med resurser. Ett annat alternativ för länder utan fjärrvärme är att förbränna avfallet i kondenskraftverk utan att nyttja värmen från processen, men detta är många gånger ineffektivare än den moderna förbränning vi har i Sverige.
    Att andra länders avfall förbränns i Sverige är därför en stor miljövinst, jämfört med att det bränns eller deponeras i andra länder. Samhällen med hög energiåtervinningsgrad har dessutom visat sig ha högst andel materialåtervinning.
    Förbränning av importerade sopor ger alltså många miljömässiga fördelar och bidrar till minskade klimatutsläpp – utöver det ekonomiska värdet. Att beskatta detta är motsatsen till grön skatteväxling.
    Experter på styrmedelseffekter har konstaterat att skatten på avfallsförbränning varken har någon styrande effekt på avfallsflöden eller på mängden avfall som produceras. Pricelasticiteten är helt enkelt för låg. Liksom el är avgiften för sophämtning ofta inbakat i hyran, och leder därför inte till förändrat beteende.
    En avfallsförbränningsskatt har tidigare införts i Sverige, och misslyckats. Den togs bort då man inte kunde se någon miljöstyrande effekt. Regeringen utreder just nu om det är aktuellt att införa en liknande skatt igen. Utredningen presenteras 31 oktober, och det mest troliga scenariot är att man inte föreslår något nytt styrmedel.
    En skatt på importerade varor är i praktiken samma sak som en tull. Förslaget innebär alltså att Sverige skulle införa handelshinder mot våra grannländer inom EU. Utöver de negativa miljökonsekvenserna skulle det därmed innebära ekonomisk skada – både för oss och de som vill exportera hit. Ingen tjänar på att sopor förbränns i ineffektiva anläggningar utomlands.
    Ett grönt och liberalt parti som Centerpartiet borde inte förespråka styrmedel som belastar miljön, sätter upp handelshinder i EU och höjer det svenska skattetrycket. Centerstudenter kommer därför att rösta nej till detta förslag på partistämman.
    Simon Palme
    Förbundsordförande Centerstudenter

    Mobiltelefonen – en modern miljöbov

    En undersökning från Avfall Sverige sätter en ny siffra på vår kärlek till mobiltelefoner. Varje gång en enda telefon produceras genereras hela 86 kilo avfall.
    Den största mängden avfall kommer från gruvbrytning och blysmältverk. Den största boven är brytningen av guld, en viktig komponent i kretskorten.
    Men hur mycket är 86 kilo avfall? 86 kilo är 573 bananer, 172 kattungar eller 4300 bitar sushi. 86 kilo är 860 blåbärsmuffins, 2867 rosor eller 57 Darth Vader-masker i hårdplast. 86 kilo är den genomsnittlige svenske mannen. 86 kilo är en stor miljöbelastning per mobil.
    Vad kan man göra då? Anna-Carin Gripwall på Avfall Sverige kommer till undsättning:

    Vi vill slå ett slag för att behålla telefonen längre, kanske uppgradera och laga den. När man sedan är färdig med den, ska man sälja den vidare. Både miljön och plånboken tjänar på att handla på second hand, oavsett vilka produkter det gäller.

    Så får det bli!

    Amerikanska stater trotsar Trump – Är på väg att uppnå klimatmål

    Att Trump tog USA ur Parisavtalet innebar ett hårt slag för det internationella samarbetet. Men regionala ledare lät sig inte stoppas och nu visar en ny rapport att de stater som fortsatt engagera sig i frågan har uppnått positiva resultat.
    Trots att USA som land inte längre deltar i avtalet valde flera stater att ändå jobba mot de mål som satts upp. Samarbetet döptes till the U.S. Climate Alliance och består av 14 stater och Puerto Rico. Tillsammans utgör de 36 procent av USA:s befolkning och cirka 38 procent av landets totala BNP.
    Enligt en ny rapport är nu dessa 14 stater och Puerto Rico på god väg att klara av sin bit av kakan och kan till och med komma att överträffa sina mål. Tanken var att USA skulle minska sina utsläpp av växthusgaser med 25 procent till 2025 jämfört med 2005. Staterna i the U.S. Climate Alliance har nu klarat av en minskning med 15 procent.
    Resultatet visar på vikten av regionala initiativ och ett engagerat ledarskap för att tackla klimatförändringarna. Samtidigt som rapporten släpptes kommenterade Kaliforniens guvernör Jerry Brown initiativet:

    Tillsammans är vi en politisk och ekonomisk kraft, och vi kommer att driva den förändring som måste ske över hela nationen.

    Här kan du läsa mer om koalitionen och vilka stater som är med.

    Nicaragua ansluter sig till Parisavtalet av solidaritet med sårbara länder

    När USA drog sig ur Parisavtalet i somras sällade de sig till den lilla trio som ännu inte skrivit under överenskommelsen. Nu har Nicaragua bekräftat att de vill ansluta sig till avtalet och därmed blir USA och Syrien de enda två länderna som står utanför den internationella uppgörelsen.
    Att Nicaragua inte har skrivit under avtalet tidigare beror på att de inte ansåg målen vara tillräckligt ambitiösa för att ge ordentliga resultat. Anledningen till att de nu vill delta är för att visa solidaritet med de länder som redan drabbats av svåra katastrofer till följd av klimatförändringar.
    Att Nicaragua ansluter sig till avtalet kommer inte ha en enorm effekt för det klimatarbete som redan pågår globalt, men det sänder ett viktigt budskap. Nyheten innebär även att Donald Trump och Bashar al-Assad snart utgör en exklusiv klubb för ledare som inte ämnar engagera sig i samarbetet. I Syrien pågår ett inbördeskrig sedan sex år tillbaka, och i USA är det ju trots allt en ”bad deal”.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.