Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Gröna Bilister: "Fossilfrihet till varje pris?"

    DEBATT: Ska palmolja få användas i biodiesel? Regeringen har gett ett förslag som skulle försvåra inblandningen av den kontroversiella grödan, men Alliansen vill utreda konsekvenserna ytterligare. I debattartikeln av Gröna Bilister varnar de för alliansens SD-stödda motion.
    PFAD* är en biprodukt som uppstår vid palmoljetillverkning. Dess vara eller inte vara som råvara till biodiesel HVO har blivit en infekterad fråga. Efterfrågan på HVO stiger snabbt i Sverige och i brist på andra råvaror används allt mer PFAD. Frågan är om detta bidrar till regnskogskövling i Sydostasien? I så fall kan den förnybara dieselns klimatnytta gå förlorad, liksom många andra värden. Gröna Bilister anser att vi måste dra i nödbromsen.
    Man är uppriktig mot den man verkligen tycker om. Om denna person gör ett olyckligt vägval måste man säga ifrån, för hennes eller hans egen skull. Gröna Bilister tycker om biodrivmedel. Just därför måste vi, liksom så många andra, ringa i varningsklockan nu när biodiesel gjord av palmoljeprodukter är på väg att ta över marknaden.
    Om vi inte gör det kanske vi blir medskyldiga till att biodrivmedlens rykte förstörs för gott och marknaden dör – om det visar sig om några decennier att vår efterfrågan på biodiesel låg bakom skövlingen av de sista regnskogarna i Sydostasien. Om vi däremot begränsar inflödet av palmolja och PFAD tills branschen sanerats – och därigenom ger större utrymme för investeringar i mer hållbara men lite dyrare alternativ – då har vi gjort biodrivmedlen en tjänst.
    Ingen sanering av palmoljebranschen är tyvärr i sikte. Skövlingen av regnskogen i Indonesien accelererar och arbetarna på plantagen behandlas ofta illa. Allt större del av exploateringen sker i våtmarker, med enorma utsläpp av koldioxid som följd. Hållbarhetscertifieringen av palmolja har inte lyckats hejda denna utveckling. Andelen certifierad olja har stagnerat kring låga 20 procent och till och med börjat minska. Efterfrågan är ännu mindre. Det finns hopp om att ambitiösa lagar och överenskommelser kring skogsskydd ska börja efterlevas. Men det är än så länge inte mer än ett hopp.
    Samtidigt ökar efterfrågan på biodiesel till bilar och lastbilar inte bara i Sverige, utan också i resten av Europa. Flygbranschen vill ersätta fossilt flygbränsle med biobränsle för att slippa framstå som klimatbov, och därmed slippa straffskatter som dämpar flygresandet. Biodiesel gjord av palmolja är attraktiv för flyget. Kort och gott skapar det politiska trycket att snabbt ställa om till fossilfria transporter stora ekonomiska intressen i biodiesel.
    Detta i kombination med den omedelbara tillgången till billiga produkter från en överhettad palmoljeindustri utgör en farlig mix. Att bejaka denna tillgång samtidigt som man genom smarta styrmedel och certifieringar hindrar att regnskog skövlas är svårt. Det är som att hetsa ett hästspann allt mer och samtidigt försöka styra det så att det inte trampar ned ömtåliga blommor i sin väg.
    Säkrast vore att tills vidare koppla loss omställningsarbetet till fossilfrihet från ett av de värdefullaste naturområdena på Jorden. För oss i Sverige är ett konkret första steg i den riktningen är att klassificera om PFAD så att den inte längre räknas som en restprodukt. Det har Norge redan gjort. Därmed skulle PFAD inte längre åka gräddfil från Sydostasien hela vägen in i de svenska dieselbilarna.
    Detta är ett nödvändigt steg om reduktionsplikten införs. Den tvingar drivmedelsbolagen att sänka dieselns klimatpåverkan genom att blanda in mer biodiesel. Som rest tilldelas PFAD automatiskt en låg klimatpåverkan. Därmed blir det överlägset lättast och billigast för bolagen att uppfylla plikten genom att blanda in ännu mer PFAD-diesel.
    Om PFAD klassificeras om till samprodukt måste den bli spårbar tillbaka till odlingen och uppfylla villkoren för markskydd. Det klarar den inte ännu. Det skulle uppstå brist på HVO, priset skulle kanske höjas och bolagen skulle kanske tvingas betala straffavgift för att de inte klarar reduktionsplikten. Men just detta skulle trigga igång investeringar i HVO som tillverkas av hållbara råvaror från svenskt skogsbruk och trävaruindustri. Den innovativa svenska industrin ligger i startgroparna, men den behöver spelregler som gör den konkurrenskraftig.
    Regeringen har föreslagit att PFAD ska klassas om från restprodukt till samprodukt. Alliansen har lagt fram en motion som kräver att konsekvenserna ska utredas ytterligare innan beslut tas. SD har ställt sig bakom denna motion.
    Men alternativen är redan tydliga. Vi kan välja att gynna dem som vill pumpa in så mycket PFAD det bara går i dieseln och göra en säker vinst på en växande marknad. Vi kan också välja att gynna dem som vill ta en risk och investera i de hållbara alternativen.
    Som initiativtagare till kampanjen “Jag Vill Veta” om konsumentinformation om drivmedel är Gröna Bilister är varma anhängare till den hållbarhetsdeklaration vid pumpen som är på gång. En sådan deklaration skulle göra det möjligt att avgöra om PFAD eller palmolja har använts som råvara till den diesel vi är i färd att tanka vår bil med. Men i detta fall räcker det inte att lämna över rodret till konsumenterna. Det behövs rättvisa spelregler för att styra biobränsleskutan i hållbar riktning. Och det behövs nu.
    Per Östborn, Drivmedelsansvarig, Gröna Bilister
    Johanna Grant, Ordförande, Gröna Bilister
    Martin Prieto Beaulieu, Presstalesperson, Gröna Bilister
    Läs mer på Gröna Bilisters hemsida


    *Palm Fatty Acid Distillate

    75 procent av de flygande insekterna har försvunnit

    En studie visar på en dramatisk minskning av flygande insekter i Tyskland har fått stor uppmärksamhet. Här är en sammanfattning av studien.
    Genom att sätta upp insektsfällor på 96 platser i Tyskland mellan 1989 – 2016 har forskare undersökt hur mycket flygande insekter som det finns. Resultatet visar att den sammanlagda vikten av alla insekter som fångats har minskat med 75 procent. Forskarna kallar resultaten för alarmerande.
    Att antalet insekter minskar är särskilt allvarligt med tanke på att 80 procent av de vilda växterna är beroende av insekter för pollinering och 60 procent av alla fåglar är beroende av insekter som mat.
    Tidigare studier har visat att förekomsten av vissa typer av insekter, som fjärilar i gräsmarker och bin, minskar. Men ingen studie har tidigare visat så stor minskning på en stor grupp av insekter.
    Orsaker och konsekvenser
    Forskarna har inte undersökt om det allt intensivare jordbruket med bekämpningsmedel, plogning året runt och konstgödsel kan vara en orsak till minskningen. Men de skriver att det intensiva jordbruket kan vara en tänkbar förklaring.
    De grundar antagandet på tidigare forskning som visar att det finns ett samband mellan minskade orörda fältkanter, nya sätt att skydda grödor och en minskning i biologisk mångfald av växter, insekter och fåglar. Enligt forskarna kan resultaten inte förklaras av förändringar i landskapet, och troligen inte heller av klimatförändringarna.
    Forskarna avslutar studien med att skriva att det är brådskande att ta reda på orsakerna till denna stora minskning.

    Delningsekonomins klimatvinster störst i transportsektorn

    Dela, låna, byta och hyra. Delningsekonomin vinner allt mer mark i de nordiska länderna. Enligt en ny rapport från Nordiska Ministerrådet kan köp av gemensamma prylar och tjänster minska koldioxidutsläppen markant – men endast om politiken banar väg.
    Rapporten går igenom möjligheterna inom transporter, boende, prylar och tjänster, där transportsektorn kan ge den största potentiella utsläppsminskningen. Framförallt bildelningsinitiativ och bilpooler kan få stor betydelse för de nordiska länderna.

    Ett bildelningskollektiv ersätter i medeltal 4-13 individuellt ägda bilar och reducerar oftast antalet kilometrar ett hushåll, som gått med i kollektivet, kör årligen. Bilar i ett bildelningskollektiv är ofta modernare med lägre utsläppshalter, och samtidigt bidrar det reducerade antalet bilar till minskningar i trängsel, buller och utsläpp i stadsmiljön, säger John Magne Skjelvik som varit med i framtagandet av rapporten.

    Men ett av rapportens viktigaste fynd är att klimateffekten är kraftigt beroende av klimatpolitiska styrmedel, som trängsel- och bränsleskatt.

    Det är därför viktigt att i respektive land att se över om det finns regleringar som dämpar introducerandet av delningsekonomiinitiativ och som eventuellt kunde avlägsnas eller uppdateras med mera effektiva styrmedel, säger Signe Krarup, ordförande för Miljö- och ekonomigruppen.

    Skånsk by självförsörjande på förnybar el

    Sol och vind är det nya svarta, i alla fall i den skånska byn Simris som på onsdagen blev Sveriges första lokala energisystem.
    Satsningen är ett pilotprojekt drivet av Eon som vill utforska huruvida Simris kan vara helt självförsörjande på el från förnybara källor. I och med satsningen har ett nytt batterilager och en reservgenerator byggts strax utanför byn och kopplats till en anläggning för vindkraft och solceller.
    Det som har skapats i Simris är ett så kallat mikronät, vilket innebär att el produceras och konsumeras lokalt utan anslutning till det nationella elnätet. Mikronätet i Simris är fortfarande kopplat till det nationella nätet men det har under projektets gång kopplats ifrån för att drivas som ett så kallat ö-nät.

    Vi tror att detta är framtiden, hela energisystemet står inför en jättestor omställning och vi ser att det är jätteviktigt att få in småskalig förnybar produktion, säger Johan Mörnstam, VD för Eon Energidistribution.

    Projektet i Simris kommer att pågå i tre år.

    Så kan utsläppen från stålindustrin minska

    Industrin orsakar ungefär en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp, och branschen som orsakar störst utsläpp är stål- och järnindustrin. De står för 11 procent av Sveriges växthusgasutsläpp, något som ny teknik förhoppningsvis kan ändra på. 
    Energimyndigheten har i en rapport tittat närmare på hur bland annat stål- och järnindustrins utsläpp kan minska.
    Järn är huvudämnet i stål. Idag används kol och koks för att ta bort syre från järnmalmen när den omvandlas till metalliskt järn, vilket skapar stora koldioxidutsläpp. Men flera tekniker för koldioxidsnålt stål är under utveckling.
    Så kan vätgas, bio-kol eller koldioxidlagring minska stålets utsläpp. 
    VÄTGAS
    Stålföretaget SSAB, gruvföretaget LKAB och Vattenfall driver tillsammans ett forskningsprojekt med syfte att använda vätgas istället för kol för att skilja järnet från syret.
    Vätgas produceras genom att vatten delas upp i väte och syre med hjälp av el, genom så kallad elektrolysteknik. Det är dock en mycket energikrävande process, och för att stålet ska bli utsläppsfritt måste elen som används i vätgasproduktionen vara koldioxidneutral.
    BIO-KOL
    Ett annat alternativ för en klimatvänligare stålproduktion är att ersätta koks och kol med bio-kol, som skapas av att biologiskt material upphettas utan syre. Användningen av bio-kol skulle kunna minska utsläppen av koldioxid med cirka 30 procent, men kräver mycket biomassa.
    CCS
    Koldioxidlagring (CCS) är en teknik som kan minska utsläppen. Tekniken kan användas i kombination med fossila bränslen, vilket skulle halvera utsläppen. CCS kan också användas i ett scenario där delar av kolet och kokset ersätts av vätgas eller bio-kol, vilket skulle minska utsläppen med 80 procent.
    Vid koldioxidlagring förs koldioxiden med tåg, båt eller rörledningar till platser där berggrunden bedöms ha rätt förutsättningar för att kunna lagra koldioxid, som i södra Östersjön och Skåne.
    Det pågår också forskning för att med el och kemiska processer omvandla koldioxid från stålindustrin till myrsyra, etanol och butanol som i sin tur kan användas som råvara i kemiindustrin.
     

    H&M bränner tonvis med nya kläder

    Uttrycket ”bad fashion” får ett ansikte när det avslöjas att H&M tillsammans med flera andra stora modeföretag systematiskt bränner oanvända kläder i Danmark – trots stora ord om återvinning och minskat svinn. 
    H&M har de senaste åren satsat stort på reklam om återvinning och återanvändning. Tidigare i år lovade klädjätten att från och med 2030 endast sälja kläder av återvunnet eller andra hållbara material.  Företagets reklamfilmer berättar för kunderna att den bästa moderegeln är att återvinna kläder, och att ”det enda vi inte kommer göra är att slösa med dem”.
    I själva verket är det precis det som det svenska modeundrets så kallade flaggskepp gör. Danska TV2:s granskande program Operation X kunde igår avslöja att H&M sedan 2013 årligen skickar tolv ton fullt dugliga kläder rakt in i förbränningsugnarna.
    – Om allt det skulle vara jeans, så motsvarar det 30.000 par, säger programledaren Morten Spiegelhauer i programmet.
    H&M själva försöker försvara sig med att kläderna ska ha varit giftiga eller hälsofarliga – något Operation X:s reportrar snabbt kunnat avfärda genom egna tester av de kasserade plaggen.
    Klädindustrin är en stor belastning på miljön och klimatet. För att producera ett enda par jeans kan det gå åt 11 000 liter vatten, samtidigt som framställningen dessutom ger ifrån sig kemikalier och koldioxidutsläpp. Det innebär att H&M bränner upp kläder som kan ha behövt upp till 330 miljoner liter vatten, inte sällan producerade i områden som inte har god tillgång till vatten.
    Trots det är H&M långt ifrån ensam om att låta nyproducerade kläder eldas upp. Allra värst, med 49 ton brända kläder varje år, är danska Bestseller, som äger varumärken som Vero Moda och Jack and Jones. Det här med hållbarhet verkar alltså inte vara något som de stora modeföretagen klär speciellt bra i.
    EDIT: Det har framkommit nya uppgifter om att testerna Operation X gjort kan vara för otillräckliga för att avskriva H&M:s hälsoargument. SMB följer utvecklingen vidare och uppdaterar löpande ifall ny information kommer fram. Här kan man läsa H&M:s pressmeddelande gällande nyheten.

    Stort steg för miljövänligt alternativ till flyg

    Vad sägs om att åka tåg mellan Amsterdam och Paris på en halvtimme? Teknikfrälsta hoppas att Hyperloop ska ersätta den miljövidriga flygindustrin i framtiden. Ett viktigt steg i den riktningen togs i veckan, när Virgin Group offentliggjorde att de kommer gå in som investerare i startupen Hyperloop One.
    Investeringen kommer ovanpå de nästan två miljarder kronor som Hyperloop One redan samlat in senaste månaden. Idén om Hyperloop föddes 2013, när Elon Musk publicerade en artikel om magnetdrivna tåg i vakuumtuber som ett miljövänligt alternativ till flygresor. Tåget skulle kunna ta sig mellan Los Angeles och San Francisco på 30 minuter, en sträcka som tar en timme och 21 minuter med flyg i dagsläget.
    Året efter startades Hyperloop One, som är ett av flera företag som vill realisera Elon Musks dröm om ett nytt, miljövänligt, transportsystem. Hyperloop One är det bolag som tagit idén längst, och har en fungerande prototyp som i nuläget kan uppnå en hastighet på 310 km/h. Företaget har tidigare gått ut med flera ruttförslag, vilka inkluderar London-Edinborgh, Toronto-Monteral och Mumbai-Chennai.
    Hyperloop One byter nu namn till Virgin Hyperloop One, vilket antyder att det hittills okända investeringssumman från Virgin Group är i den större klassen. Stödet från en av världens mest högprofilerade miljardärer är inte bara av ekonomisk betydelse, utan signalerar också att teknologin tas på allvar i teknikvärlden.
    Att Hyperloop kommer bli verklighet är självfallet inte i närheten av garanterat – Virgin Group är kända för att satsa högt, men inte alltid för att lyckas. Hyperloop är en stor konstruktion på marknivå, och hittills är alla byggplaner bara på papper. Att flygbranschen fortfarande inte klarat att ta fram miljövänliga drivmedel gör dock att allt fler ögon söker sig mot nya tekniker för att lösa klimatvänlig långdistanstransport. Hurvida Hyperloop är en del av dem återstår att se.

    Världens första koldioxidnegativa kraftverk är igång

    På isländska landsbygden skrevs precis historia. Ett kraftverk utanför Reykjavik blev i veckan det första i världen som är bekräftat koldioxidnegativt, genom att suga upp växthusgas ur luften och binda den som sten i marken.

    Det geotermiska kraftverket var tidigare koldioxidneutralt, men har uppgraderats till att bli koldioxidnegativt genom att börja ta upp koldioxid direkt ur luften – så kallad direct air capture (DAC).

    Till skillnad från tekniker som carbon capture and storage (CCS) kan DAC binda utsläpp som redan skett. DAC har förut avfärdats som för dyrt för att användas i praktiken, men bolaget bakom det isländska kraftverket uppger att man nu ser sig om efter potentiella företagskunder som vill kompensera för sina utsläpp genom tjänsten.

    För att fånga koldioxiden sugs luft in genom en vägg av fläktar och blandas med vatten, som sedan pumpas 700 meter ner i jorden. Tillsammans med basalten i berggrunden blir det till sten på mindre än två år, och koldioxiden är bunden för miljontals år framåt utan risk att läcka ut.

    Koldioxid binds i sten även naturligt, men processen tar då hundratusentals år. Anledningen till den snabba reaktionen i kraftverket antas vara den kemiska sammansättningen hos basalten i den isländska berggrunden. Detta är goda nyheter, i och med att den typ av basalt som finns på Island också finns i stora mängder globalt – och det skulle därmed vara möjligt att bygga liknande kraftverk över hela världen.

    För att undvika katastrofal klimatförstörelse kan mänskligheten tvingas använda olika typer av DAC-teknologi. I nuläget anses det fortfarande vara för dyrt att göra storskaligt, men det kommer mycket möjligt ändras med stigande temperaturer.

    Tekniken kommer dock inte möjliggöra ”business as usual” gällande utsläpp i resten av samhället, i och med oro för ökad seismisk aktivitet och begränsningar i resurser. Däremot kan den användas för att kompensera de enorma utsläpp som redan gjorts, och därmed vara ett komplement till ett i övrigt koldioxidneutralt samhälle.

    Läs SMB:s tidigare artiklar om projektet.

    Tusentals pingvinungar i Antarktis har dött av svält

    Adéliepingvinungar

    En stor koloni med Adéliepingviner i Antarktis har förlorat nästan alla sina ungar. Ändrade isförhållanden har gjort att pingvinerna tvingats att färdas mycket längre än vanligt för att få tag på mat till ungarna. Nu vill forskare och WWF att ett marint reservat etableras för att skydda pingvinerna.
    Av 18 000 häckande par Adéliepingviner i kolonin är det bara två ungar som överlevt, enligt franska forskare. Orsaken tros vara ett ovanligt utbrett istäcke just där pingvinerna vanligtvis har öppet vatten och kan leta föda, trots att Antarktis generellt har haft mindre sommaris än någonsin i år.

    Det är som om Tarantino skulle göra [pingvinfilmen] Happy Feet, med döda pingvinungar strödda över en strand i Adélieland, säger Rod Downie, chef för WWF:s polarprogram, till the Guardian.

    För fyra år sedan utspelades en liknande tragedi i samma koloni, då inte en enda pingvinunge överlevde. Då berodde det dels på regnigt väder som gjorde att ungarna hade svårt att hålla sig torra och varma, men också på ett ovanligt stort istäcke som tvingade pingvinerna att färdas tio mil längre än vanligt för att hitta föda.
    Kopplingen till klimatförändringarna är något oklar, men enligt den franske forskaren Yan Ropert-Coudert har regionen där pingvinkolonin lever påverkats mycket av att ett enormt isblock bröts loss från Mertzglaciären, 25 mil från kolonin, år 2010.
    Till skillnad från i Arktis, där istäcket minskar i en alarmerande fart, har istäcket i Antarktis faktiskt ökat de senaste åren. Detta kan bero på en ökning av mängden sötvatten, som fryser lättare än saltvatten, i havet runt Antarktis – vilket i sin tur orsakats av klimatförändringarna. På lång sikt kommer dock troligen även istäcket i Antarktis att minska ordentligt.

    Det finns hopp – nu måste vi få till ett marint reservat

    Men hoppet är inte ute för våra duniga vänner – om ett marint reservat etableras skulle pingvinerna slippa konkurrera om krill och annan föda med kommersiella fiskare och lättare kunna återhämta sig.
    Förra året kom EU och 24 andra länder efter långa förhandlingar överens om att att bilda världens största marina skyddsområde i Rosshavet, en annan del av Antarktis. I veckan möts de igen för att diskutera möjligheten att införa fler marina reservat i Antarktis – vi får hoppas att Adéliepingvinerns öde kan påskynda förhandlingarna i rätt riktning.

    Moderaterna ordnar fest på utrotningshotad art

    Mjällbymoderaterna bjuder in till fest. Maten som serveras är ål, en art som försvunnit med 99 procent sedan 50-talet.
    På festen får du också träffa den moderata riksdagsledamoten Åsa Coenraads som bjudits in för att prata om ålfiske och kustnäring. Hon sitter i miljö- och jordbruksutskottet och skriver bland annat på sin hemsida att det är anmärkningsvärt att regeringen håller med EU-kommissionen om att ålfisket bör förbjudas.

    Jag tycker aldrig om att ha sammanträde klockan 7.30 på morgonen men idag kändes det helt klart värt att kliva upp så tidigt för att sparka och skälla lite på regeringen som inte ser den större bilden eller tar ansvaret för en liten kultur och traditionsbärande näring i Sverige.

    På grund av artens drastiska minskning rekommenderar det internationella havsforskningsrådet att alla aktiviteter som hotar ålen ska minimeras. Trots det har 216 svenska yrkesfiskare licens för ålfiske, vilket ledde till att 360 ton utrotningshotad ål fiskades i Sverige 2013.

    2015 fiskade Sverige mest ål av alla EU-länder.


    Ingen svensk ål har lyckats fortplanta sig

    Ålen föds i Sargassohavet utanför Karibien. Efter att larverna kläckts följer de med Golfströmmen till Europa där de växer upp. När de vuxit upp tar de sig sedan tillbaka till Sargasso där de leker och dör.

    Ålen har alltså inte hunnit få någon avkomma. Snarare är risken hög att du äter ål som var på väg tillbaka till Sargasso för att fortplanta sig.

    Det finns ingen ”odlad” ål

    Människan har inte lyckats odla ål, utan all ål hämtas från det vilda beståndet i havet.

    När det pratas om odling eller utsättningar av ål så betyder det att man fångat unga ålar när de kommer in till Europa från Sargasso. Det finns alltså ingen odling som skonar det vilda beståndet, även om ålen som kallas odlad har en högre överlevnad än om den inte skulle fångats in.


    Om du inte vill ha ål på moderaternas ålagille finns ett köttalternativ.

    EU säger nej till plastskatt

    EU vill öka medvetenheten om hur plast påverkar miljön, men uppger att det skulle vara ohållbart med en skatt på plastprodukter för att minska konsumtionen av dem.
    EU satsar nu på en kampanj om vilken skada den plast vi köper gör i haven, och tillsammans med tillverkare hoppas man förändra produkter och förpackningar mot en mer miljövänlig riktning. Att minska plastanvändningen genom en speciell skatt på engångsprodukter i plast avfärdas däremot som ”ohållbart”. Vicepresidenten för EU-kommissionen, Frans Timmermans, säger:

    The only sustainable method is to create recyclable plastic and take out microplastics. You can’t take out microplastics with a tax. You need to make sure things are reused, and not put in the ocean.

    Även om EU vill införa en plastskatt så har unionen inte mandat att sätta skatter i medlemsländerna, men kan däremot uppmuntra höjningar av skatter inom unionen.
    I nuläget återvinns ungefär 6% av plastavfallet inom EU, delvis på grund av de många typer av plast som konsumeras. Olika typer av plast är olika lätt att återvinna, och EU vill nu att företag ska designa sina produkter med utgångspunkten att den använda plasten ska gå att återanvända.
    Varför en plastskatt faktiskt skulle vara ohållbar verkar dock vara EU:s egna lilla hemlighet, speciellt då skatter på plastpåsar visat sig vara ett effektivt medel för att minska konsumtionen av plast i flera länder.

    Årets miljöhjältar utsedda!

    För ett par dagar sen hyllades WWF årets miljöhjältar under pompa och ståt på Ulriksdals slott, där de fick ta emot WWF:s prestigefyllda diplom ur kungens hand. 
    Världsnaturfonden utser varje år vinnare till det hedervärda priset Årets Miljöhjälte. Priset delas ut i två olika kategorier; Klimat och ekologiskt fotavtryck samt Grön naturvård och biologisk mångfald.

    Vi startade Årets Miljöhjälte 2010 för att lyfta personer som gör skillnad för miljön och inspirerar andra att agera mer grönt och hållbart. Många av pristagarna har blivit viktiga förebilder i arbetet för att skydda naturen och minska vår påverkan på planeten, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare för WWF.

    I år gick Årets Miljöhjälte inom kategorin Klimat och Ekologiskt fotavtryck till operasångerskan Malena Ernman med motiveringen:

     Med klar och vacker stämma tar hon ton för vår tids kanske viktigaste fråga; klimathotet. Kulturvärldens starkaste röst som genljuder över alla gränser oavsett bakgrund, språk eller ålder. Malena hörs på alla arenor. Hon lever som hon lär och är en stor inspiration för en bred målgrupp med sitt engagemang för en bättre värld.

    Årets Miljöhjälte i kategorin Grön naturvård och biologisk mångfald gick till biologen Rebecka le Moine med motiveringen:

    Rebecka är en sann inspiratör som har lyckas med konststycket att göra biologisk mångfald intressant för alla. Hon såg till att FN:s årliga internationella dag för biologisk mångfald den 22 maj i år blev en stor manifestation i hela Sverige. Hon är en biolog som brinner för att skydda allt från det myllrande livet i skogen ner till minsta mossa, till karismatiska djur som tigrar. En entusiastisk miljöhjälte med stor drivkraft.

     

    Tomma ord om hållbarhet på börsen

    Enligt forskare från handelshögskolan i Stockholm påstår flera finans- och spelbolag att de arbetar mer med hållbarhet än vad de faktiskt gör. 
    Studien ”Walking the talk?” är genomförd tillsammans med Misum (Mistra center for sustainable markets) och granskar hållbarhetskommunikationen hos flera stora bolag på Stockholmsbörsen Large Cap. ”More talk than walk” konstaterar dom.
    Flera av bolagens hållbarhetskommunikation består av svepande beskrivningar och otydliga målsättningar. 83 procent av företagen kommunicerar mer generellt kring hållbarhet, istället för att redovisa vad för konkreta åtgärder de vidtagit.

    En del bolag säger att de jobbar med det ena och det andra, men utan målsättning och utan konkreta beskrivningar om hur man jobbar med frågorna. Och då är det förmodligen mest tomma ord, säger Lin Lerpold, en av forskarna bakom studien till SvD.

    Bäst betyg får SCA, Billerud-Korsnäs, SEB och Telia. Men granskningen har endast tittat på hur bolagen kommunicerar hållbarhet, alltså inte studerat faktiska resultat. Det gör att verkligheten kan se olika ut, åt båda hållen, säger Lerpold till SvD.

    Luftföroreningarna i Europa minskar

    Föroreningarna av svaveloxid i den europeiska luften har minskat med 72 procent sedan år 2000.
    Samtidigt har kväveoxid minskat med cirka 40 procent, luftpartiklar som är mindre än 2,5 mikrometer (PM2.5) med ungefär hälften och luftpartiklar som är mindre än tio mikrometer (PM10) har minskat med cirka 20 procent, visar en rapport från den europeiska miljöbyrån.
    Trots framstegen dör cirka 400 000 personer i Europa årligen på grund av luftföroreningar. Luftburna partiklar är de som orsakar störst skada, följt av kvävedioxid och marknära ozon.
    De största orsakerna till utsläpp av luftburna partiklar är el- och värmeproduktion, transportsektorn, avfallsförbränning och jordbruk.
    För kväveoxider är förbränning den största utsläppskällan. Marknära ozon bildas i sin tur när solljus reagerar med kväveoxid.
    Förutom att luftföroreningarna direkt skadar människor så orsakar kväveoxider försurning och övergödning, marknära ozon gör att växter växer långsammare.
     

    Kristersson: "Viktigt att vi taggar upp vårt arbete i miljöpolitik"

    Moderaternas nye partiledare säger sig vilja satsa på miljöpolitiken.
    – Det är speciellt viktigt att vi taggar upp vårt arbete i miljöpolitik och ser tydligare kopplingar till ekonomisk politik, skattepolitik och allt det andra vi är välkända för, säger Ulf Kristersson till TT.
    Samtidigt utser han Maria Malmer Stenergard, tidigare skattepolitisk talesperson, till ny miljöpolitisk talesperson.
    – Dagens väljare förväntar sig med rätta att miljö- och hållbarhetsfrågor ska vara en självklar del av hela partiets politik. Jag tror att det finns stort utrymme för att blanda upp det blåa med mer grönt, säger hon till TT.
    Johan Hultberg, tidigare miljöpolitisk talesperson, sitter kvar i miljö- och jordbruksutskottet.
    – Med en ny partiledare är det naturligt med en ny laguppställning också i övrigt. Jag är glad över att partiledningen tydligt signalerar att Moderaterna ska utveckla miljöpolitiken och flytta fram positionerna. Med Maria får detta viktiga arbete en nystart, säger Johan Hultberg till SMB.

    Inget stopp för ålfiske – Sven Erik Bucht ändå nöjd

    Det blir inget ålfiskeförbud och torskfisket i västra Östersjön lämnas oförändrat. 
    Sedan 1950-talet har mer än 99 procent av ålarna vid Europas kuster försvunnit, men trots det blir det inget förbud för ålfiske – något landsbygdsminister Sven Erik Bucht ändå verkar nöjd över.
    På grund av artens drastiska minskning rekommenderar det internationella havsforskningsrådet att alla aktiviteter som hotar ålen ska minimeras. Trots det har 216 svenska yrkesfiskare licens för ålfiske, vilket ledde till att 360 ton utrotningshotad ål fiskades i Sverige 2013.
    2015 fiskade Sverige mest ål av alla EU-länder.

    Även Östersjötorsken är ute på djupt vatten. Under året har det rapporterats att torskbeståndet inte lyckats återhämta sig, utan tros av vissa vara nära kollaps. I östra Östersjön var kommissionens ursprungsförslag att fisket skulle minska med 28 procent, men efter medlemsländernas förhandlingar landade resultatet på åtta procent.

    Ursprungsförslaget på 28 procent grundade sig på vetenskapliga utlåtanden från Internationella havsforskningsrådet och följde den fleråriga förvaltningsplanen för Östersjön som antogs av medlemsländerna och Europaparlamentet förra året, men Bucht har en egen bedömning.

    – Vår bedömning är att det här ändå är tillräckligt för att klara av de här bestånden. Jag tycker att det är en kompromiss som är fullt godtagbar, säger Sven Erik Bucht.


    Ingen svensk ål har lyckats fortplanta sig

    Ålen föds i Sargassohavet utanför Karibien. Efter att larverna kläckts följer de med Golfströmmen till Europa där de växer upp. När de vuxit upp tar de sig sedan tillbaka till Sargasso där de leker och dör.

    Ålen har alltså inte hunnit få någon avkomma. Snarare är risken hög att du äter ål som var på väg tillbaka till Sargasso för att fortplanta sig.

    Det finns ingen ”odlad” ål

    Människan har inte lyckats odla ål, utan all ål hämtas från det vilda beståndet i havet.

    När det pratas om odling eller utsättningar av ål så betyder det att man fångat unga ålar när de kommer in till Europa från Sargasso. Det finns alltså ingen odling som skonar det vilda beståndet.

    Farliga insektsgifter hittade i honung

    En ny studie har hittat höga nivåer av insektsmedel i honung. Den undersökta gruppen insektsgifter kallas neonikontinoider, och har tidigare sammankopplats med massdöd av bikolonier.
    Bina tar upp insektsgifterna från de besprutade växterna, vilka ger dem problem med minne och inlärning – som i sin tur resulterar i svårigheter att samla mat. EU har förbjudit användandet av vissa neonikontinoider, men inte alla – och de används fortfarande flitigt inom jordbruk över hela världen.
    En tredjedel av de undersökta honungsproverna innehöll halter av insektsgift som är kända för att skada bin, och nästan hälften innehöll mer än två typer neonikontinoider, vilket forskarna misstänker ökar deras skadlighet. Globalt sett innehöll den nordamerikanska honungen mest gift, där 86 procent av proverna innehöll neonikontinoider, medan den sydamerikanska honungen innehöll minst gift, där motsvarande siffra var 57 procent.
    Bin är väldigt viktiga för pollinering av grödor, speciellt frukter och grönsaker, och det ekonomiska värdet av bins globala pollination uppskattas till 1 459 miljarder kronor årligen. De senaste årens mystiska bidöd verkar äntligen ha saktat ner, men forskare och miljögrupper är oroliga att insektsgifter fortsätter att döda världens pollinatörer.
    Forskarna bakom studien uppmanar stater att offentliggöra data angående användandet av neonikontinoider i jordbruk, så att vidare forskning kan kartlägga sambandet hur mycket av det använda insektsgiftet som hamnar i bina och deras honung.

    Bara en fjärdedel av svenska lärosäten prioriterar hållbarhet

    Ny utredning visar på stora brister i hållbarhetsarbetet hos högskolor och universitet, trots att lagen kräver ett aktivt engagemang i frågorna.

    Universitetskanslersämbetet UKÄ har på uppdrag av regeringen utvärderat svenska lärosätens arbete med hållbarhetsfrågor. Endast 12 av 47 högskolor och universitet bedöms ha ett godkänt hållbarhetsarbete. Resterande 35 lärosäten lever inte upp till kraven. Detta trots att högskolelagen från 2006 uttryckligen kräver att lärosätena ska främja hållbar utveckling.

    Supermiljöbloggen har pratat med Håkan Rodhe som är universitetslektor vid Lunds Universitet, och en av de sakkunniga bakom utredningen. Han är bekymrad över att så lite hänt på det dryga decennium som gått sedan lagändringen.

    Intressant att notera är hur viktig ledningen för lärosätena förefaller vara. Intresserad och kunnig rektor ger framsteg. Det är alltså viktigt att tillsätta styrelser och rektorer som tycker att hållbar utveckling är viktigt. Vissa klagar på att hållbar utveckling är luddigt som begrepp och svårt att arbeta med, men det är också främst lärosäten som inte gjort så mycket som säger så, säger Håkan Rodhe.
    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.