Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Klotet: "Vi vill redovisa argument för och emot till lyssnaren"

    I förra veckan skrev klimatstrategen Johanna Grant från ZeroMission ett debattinlägg om Vetenskapsradions miljöprogram Klotets avsnitt  ”Vem klimatkompenserar egentligen” där de ger sig in i vad hon kallar för ”klimatkompensationsdjungeln”. Grant menar att den bild som förmedlas om att klimatkompensationsmarknaden är komplex och snårig stämmer men att programmet inte hjälpte till att göra begreppet mindre snårigt. Susanna Baltscheffsky, producent  till Vetenskapsradion Klotet svarar idag Grant i en replik.
    Det är tråkigt att Johanna Grant, från Zero Mission inte tycker att Klotets program om klimatkompensering hjälper lyssnaren.
    Jag håller inte med. Lyssnaren fick argument både för och emot för att själv kunna ta ställning till hur hen vill göra, efter att ha hört programmet.
    Vi bidrog även med en diskussion som klargjorde vad klimatkompensation är och varför det är så få som faktiskt CO2-kompenserar, med hjälp av två forskare som gäster i studion, Eva Lövbrand, klimatpolitisk forskare vid Linköpings universitet och biträdande professor Simon Matti som forskar om kollektiva beteenden, vid Luleå tekniska universitet.
    Vad gäller certifierade projekt för klimatkompensation så intervjuade vi Stefan Henningsson vid WWF och han beskrev då vilken typ av projekt som avses när det gäller certifiering, och gjorde jämförelsen det är ”som en KRAV-märkning”. Vi intervjuade även Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande, som avråder helt från klimatkompensation.
    Klotet tar givetvis inte ställning för om WWF:s eller SNF:s olika inställning till kompensation är rätt eller fel, utan vi vill redovisa deras argument för och emot till lyssnaren.
    Skälet till att vi kompletterade med en intervju med Johan Ehrenberg var att han tidigare har varit emot kompensation men ändrat uppfattning. Solcellerna hade inte med valet av intervjuperson att göra.
    Det är alltid ett dilemma att intervjua ett företag i branschen men inte ett annat, som då kan uppleva vårt val som orättvist. Det företag som inte har intervjuats kan då tycka att aspekter som är viktiga för dem också borde ha varit med. Men för oss är det lyssnarnas frågor och perspektiv som är i fokus.
    Och det är så ytterst få personer som kompenserar så vi ville belysa frågan ”jag borde nog klimatkompensera men varför gör jag det inte?”.
    Som sagt är det få privatpersoner som klimatkompenserar. SAS och Vingresor uppger att 1 procent av deras resenärer gör det. Den Novus-undersökning som Johanna Grant hänvisar till, att ”6 av 10 anser att det är ett bra sätt för företag att ta klimatansvar” säger ju inte det något om hur många som faktiskt kompenserar. Den stämmer bra med vår tes – att många vill kompensera men få gör det.
    Om företagen som säljer tjänsten inte har lyckats kommunicera varför de anser att privatpersoner ska köpa klimatkompensation så är det företagen själva som får försöka hitta sina kunder. Det är inte Klotets uppgift att i detalj redovisa vad olika standarder innehåller.
    Susanna Baltscheffsky,
    Producent Vetenskapsradion Klotet

    Borgmästaren vill renovera New Yorks skyline

    Enligt en undersökning som gjordes tidigare i år kommer 67 procent av New Yorks utsläpp från just byggnader, genom uppvärmning, kylning och elektricitet. Nu vill borgmästaren ta ett krafttag mot spillet och energieffektivisera stadens stora byggnader.

    Förra veckan berättade borgmästare Bill de Blasio om sin plan att med hjälp av politiska och ekonomiska piskor renovera närmare 14 500 av byggnaderna i staden. Anledningen är att många gamla byggnader i New York är riktiga energibovar med undermålig isolering och ineffektiva energisystem. En övergripande energieffektivisering skulle enligt borgmästaren vara ett sätt att minska stadens utsläpp av växthusgaser och fungera som en reaktion mot den globala uppvärmningen.
    Initiativet ligger än så länge bara i startblocken men skulle främst rikta sig till byggnader större än 2300 kvadratmeter. Förslag finns på att sätta en maxnivå för hur mycket energi varje byggnad får använda. Den fastighetsägare som inte håller sig till de nya energinivåerna skulle i stället få dryga böter.
    Om förslaget blir verklighet återstår att se.

    Historisk satsning ska göra svenska städer hållbarare

    Det nya innovationsprogrammet är den största satsningen som någonsin gjorts inom hållbara städer. Med hjälp av 960 miljoner kronor hoppas regeringen att Sverige ska bli hållbarare och inspirera andra länder runt om i världen.
    Satsningen har fått namnet Viable Cities och finansieras till största del av Energimyndigheten, Vinnova och Formas. Fokus kommer att ligga på digitalisering som till exempel smarta prylar och infrastruktur eller internetbaserade lösningar. Programmet riktar sig till kommuner, företag, privatpersoner och andra aktörer som sitter på spännande idéer om hur städer kan göras hållbara och klimatsmarta.
    Rémy Kolessar, chef för avdelningen för forskning och innovation från Energimyndigheten kommenterade satsningen i ett pressmeddelande:

    Idag står städerna för 70 procent av de globala utsläppen. Att bygga klimatsmarta och hållbara stadsdelar, och att förnya existerande städer är helt avgörande för att vi ska klara klimatmålen. Dessutom kan Sverige stärka sin position som föregångsland när det gäller hållbar stadsutveckling.

    Planen är att de första projekten ska vara igång till sommaren 2018. Nu är det bara att börja fundera ut sina smartaste lösningar!

    Debatt: Därför ska vi klimatkompensera!

    ”Klimatkompensation är i ropet efter att Vetenskapsradions miljöprogram Klotet sände programmet ”Vem klimatkompenserar egentligen” där de ger sig in i ”klimatkompensationsdjungeln”. Den bild som förmedlas, dvs att klimatkompensationsmarknaden är komplex, snårig och att det inte är lätt att vara privatperson, stämmer fullt ut. Det är stor skillnad på projekt och projekt, certifieringar, priser och marknader som gör det svårt för en privatperson att hänga med. Tyvärr hjälpte programmet inte till att göra begreppet mindre snårigt”, skriver klimatstrategen Johanna Grant från ZeroMission idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.
    ZeroMission, som har över 10 års av erfarenhet av den frivilliga klimatkompensationsmarknaden, har en övervägande positiv erfarenhet av effekterna av klimatkompensation. Dels för att vi har en nära relation med de projekt vi säljer och kontinuerligt besöker och granskar dem. En analys av Ecosystem Marketplace från 2015 visar dessutom att klimatkompenserande företag som rapporterar till CDP, den internationella databasen för börsföretags klimatpåverkan, reducerar sina utsläpp snabbare än företag som inte gör det, och dessutom är mer lönsamma. En erfarenhet vi delar med många företag och organisationer som klimatkompenserar i certifierade träd- och energiprojekt.
    Därtill visar årliga Novus-undersökningar, som sedan 2011 har tagit tempen på svenska folkets syn på klimatkompensation, att intresset växer. I senast undersökningen ansåg hela 6 av 10 svenskar att klimatkompensation är ett bra sätt för företag att ta klimatansvar. Trots det är det dock fortfarande få privatpersoner som klimatkompenserar på egen hand. Som programmet tar upp vill många ta ansvar, men upplever att det är svårt. Tyvärr blir det inte lättare för privatpersonen när begreppet ”klimatkompensation” blir allt mer urvattnat, något som dessvärre Klotets sändning bidrog till.
    En kommun som investerar i cyklar kan hävda att de ”klimatkompenserar”, likaså, vilket nämndes i programmet, har ETC startat sitt eget sätt att ”klimatkompensera” genom att sätta upp solceller på svenskars tak. Dessa typer av initiativ är så klart lovvärda, men uppfyller långt ifrån de hårda kriterier som certifierad klimatkompensation behöver klara av för att kunna kallas för klimatkompensation på den internationella marknaden. Förutom att projekten och dess klimatnytta återkommande ska verifieras av en tredje part (såsom De Norske Veritas och Rainforest Alliance), ska krediterna som säljs vara spårbara och registrerade i internationella register. Metoderna för hur klimatnyttan beräknas ska också bygga på vedertagna och erkända mätmetoder.
    Det allra viktigaste kriteriet är dock det som kallas för ”additionalitet.” Att ett projekt är additionellt innebär att klimatnyttan inte skulle inte ha skett utan de klimatkompensationspengar som investeras i projektet. Att investera i cyklar, plantera träd i svensk skog (där vi redan har en lag om återplantering) eller att sätta upp solceller här hemma är som sagt bra åtgärder, men uppfyller inte kravet på additionalitet då detta helt enkelt skulle kunna ha skett ändå, oavsett pengar från en utomstående som vill göra rätt för sig. Detta viktiga kriterium missar dessvärre radioprogrammet helt att ta upp.
    Tiden är knapp att ställa om. Vi har alla en viktig roll i den omställning som behövs. Att klimatkompensera handlar om att inkludera kostnaden för miljöförstöring i prislappen, det som på ekonomernas språk kallas att ”internalisera externaliteterna”, ett område där marknadssystemet helt har misslyckats. Att kompensera i utvecklingsländer, som är mest sårbara för ett extremare klimat, fungerar då atmosfären hänger ihop. Genom att välja certifierade projekt som har en inriktning på social och ekologisk nytta, t.ex. Gold Standard och Plan Vivo-standarden, kan klimatkompensationen skapa en rad plusvärden på de sårbara platser de verkar på, helt i led med FN:s globala mål för hållbar utveckling. Något som vi kan kalla klimaträttvisa.
    Samtidigt är klimatkompensation inte en slutgiltig lösning som rättfärdigar ett ”business as usual-beteende”, utan kan snarare likställas med att ta hand om sina sopor. En hygienåtgärd som sker samtidigt som omställningen till en fossilfrihet pågår. Det är alltså inte antingen eller, utan både och. Så trots att det kan upplevas snårigt, låt det inte vara ett hinder eller en ursäkt för att inte göra något alls!
    En snabb sammanfattning;

    • Att klimatkompensera är positivt då det både synliggör och prissätter en negativ miljöpåverkan som i annat fall är osynlig. Tänk på det som att du tar hand om ditt avfall. Inte minst skickar du en signal till marknaden att klimatansvar är efterfrågat.
    • Ett viktigt kriterium för certifierad klimatkompensation är att pengarna ska göra additionell skillnad (dvs, klimatnyttan hade inte uppstått utan investeringen). Därför bör inte lokala eller inhemska initiativ kallas för klimatkompensation, trots att de är lovvärda.
    • Att klimatkompensera är komplext då olika kalkylatorer ger olika utsläppssiffror och olika prislappar, det finns olika projekt, certifieringar och marknader. Men låt det inte vara ett hinder.
    • Klimatkompensera hellre än inte alls, om möjligt, välj gärna projekt som utöver klimatnytta ger social nytta. Gold Standard och Plan Vivo är två certifieringar som är uppbyggda för att bidra till sociala och ekologiska mervärden.

    Johanna Grant,
    klimatstrateg, ZeroMission
     
    Vill du veta mer?
    Se tidigare texter.
     
    Krångligt att klimatkompensera flygresan. Men gör det ändå!
    Klimatkompensation – att göra det osynliga synligt och ekonomiskt kännbart
     

    Allt fler länder förbjuder fossildrivna bilar

    Kina meddelade i dagarna att man planerar ett förbud mot diesel- och bensindrivna bilar. Landet väljer därmed att styra in på samma fossilfria väg som flera andra länder. 
    Bilindustrin chockades när Kina, världens enskilt största nybilsmarknad, i lördags signalerade att man arbetar för ett totalförbud mot produktion och försäljning av nya bilar med förbränningsmotorer. Beskedet gavs av landets vice industri- och teknikminister Xin Guobin, som menade att ”turbulenta tider” väntar branschen.
    Kina följer därmed efter länder som Storbritannien, Norge, Frankrike, Tyskland och Indien. Norge står för det mest ambitiösa målet, där inga diesel- eller bensindrivna bilar får säljas efter år 2025. Under fjolåret stod elbilar och hybrider för 40 procent av grannlandets totala nybilsförsäljning.
    Ett flertal länder som Spanien, Japan och Danmark saknar förbud, men dessa har ändå uttalade mål för elbilsförsäljningen. Nu väcks förhoppningar om att även Sverige ska välja att trycka på bromspedalen för förbränningsmotorerna.

    Regeringen miljösatsar i höstens budgetförslag

    Regeringen har tillsammans med Vänsterpartiet lagt fram förslag i höstens budgetproposition för 2018 om att satsa 5 miljarder på klimat- och miljöinitiativ. Ett välkommet inslag i dagens samhälle där miljö- och klimatfrågorna blir allt viktigare. 
    Under regeringens pressträff i måndags la Regeringen tillsammans med Vänsterpartiet fram budgetpropositionen för 2018. Satsningar ska göras på klimat- och miljöarbete både i Sverige och internationellt. Det är den största svenska satsning som gjorts på en miljöbudget. 

    Den stora ökningen av medel flyttar fram positionerna för hållbarhets-, klimat-, och miljöarbetet i svensk politik, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén i ett meddelande på deras hemsida.

    Satsningarna kommer, om propositionen går igenom, läggas på en rad olika initiativ, stora som små. Fokus ligger på omställningen från fossila energikällor till förnyelsebara, att minska utsläppen av växthusgaser och att värna den biologiska mångfalden.

    Vår generation ska kunna lämna över ett samhälle till våra barn där de stora miljöproblemen är lösta och där städerna ska vara levande och hälsosamma uppväxtmiljöer. Det återstår mycket för att lyckas med det – det har under alltför lång tid underinvesterats i hållbar utveckling, säger klimat- och biståndsminister Isabella Lövin.

    Det här är det senaste i raden av regeringens uttalanden som handlar om deras satsningar på klimat- och miljöfrågor. Läs några av de tidigare här:

    Följ med på konsert för klimatet!

    Inga kvällsplaner för den 12 september? Häng med på Trees and Love – en hoppfull konsert för klimatet. Konserten sänds live på biografer runt om i landet för den som inte kan vara på plats i Stockholm. 
    Föreningen Vi-skogen har lyckats få ihop en stjärnspäckad ensemble till sin stora kväll den 12 september. Då går nämligen konserten Trees and Love av stapeln på Göta Lejon. Med gästartister som Helen Sjöholm, Peter Jöback, Solala och Malena Ernman kommer det bli en sprakande konsert för klimatet.
    Konserten är startskottet för målet att utbilda 5000 skolbarn i Afrika om klimatförändringarna. Syftet med konserten är också att väcka uppmärksamhet kring de akuta klimatproblem världen står inför. Alla intäkter kommer gå till Vi-skogens arbete.

    Med Trees & Love startas trädklubbar där barnen lär sig att plantera träd och grödor som skyddar mot torka, översvämningar och hunger. Skörden blir till skolluncher och livsavgörande kunskaper följer med hem till familjen.

    Konserten hålls på Göta Lejon i Stockholm, men kommer livesändas på biografer runt om i hela landet genom Folkets hus och parker för den som vill uppleva vad som troligtvis blir en helt fantastisk konsert.
    Vill du läsa mer om konserten och var den går att se kan du göra det här.

    Meteorologiska världsorganisationen: orkanen Harvey har sannolikt förvärrats av klimatförändringarna

    Kraftiga översvämningar i både Texas och Asien och antalet kraftiga orkaner och extremregn i samband med monsuner förväntas öka. Men allt är inte negativt. Antalet människor som dör i naturkatastrofer har minskar kraftigt. 
    Orkanen Harvey har nu dragit förbi Houston. Minst 47 personer har dött och 72 000 människor har behövt räddats.  Stora skador på ekonomin och infrastrukturen har uppstått. Dessutom har översvämningarna frigjort stora mängder gifter. Runt Houston finns 13 platser för slutförvar av koncentrerat petrokemiskt giftavfall. Gifterna kan blandas med grundvattnet och spridas över stora områden, rapporterar Sveriges Radio.
    Diskussioner om kopplingen mellan klimatförändringarna och Harvey pågår. I fredags kom FN-organet Meteorologiska världsorganisation (WMO) med ett uttalande.
    Klimatförändringarna har sannolikt gjort det kraftiga regnovädret i samband med Harvey ännu mer intensivt, skriver WMO. Att klimatförändringarna påverkat beror på att atmosfären kan hålla mer vattenånga när det blir varmare (cirka 7 procent mer vattenånga för varje grad temperaturen ökar) och mer vattenånga leder i sin tur till mer regn i samband med orkaner.
    Förutom att klimatförändringarna sannolikt har gjort regnovädret värre så förvärrar den pågående havshöjningen stormfloden vid orkaner som Harvey,
    WMO skriver dock, i ett stycke där de hänvisar till tidigare forskning, att det inte går att säga nederbörden i samband med orkaner i regionen generellt har varit utanför den naturliga variationen. Bedömningen att mänskligt orsakad uppvärmning påverkat regnovädret i samband med Harvey baseras i sin tur på bedömningar om människans påverkan på mängden vattenånga, datamodeller och kunskap om nederbörd i samband med orkaner.
    Det finns inte heller tydliga bevis för att den här typen av långsamma orkaner över land i Houston-området skulle blivit mer eller mindre sannolika på grund av klimatförändringarna.
    I framtiden är det dock sannolikt att antalet riktigt kraftiga orkaner, som klassas som kategori 4, ökar.
    Monsunen och översvämningarna i Asien
    Upp till tusen personer har dött i i Indien på grund av översvämningar i samband med monsunen, och några hundra i Bangladesh och Nepal tillsammans. Mer än 20 miljoner människor har påverkets. Det är svårt att säga om klimatförändringarna har påverkat just dessa översvämningar. Men en ökning av extrema regnfall i samband med den indiska monsunen har redan observerats, enligt FN:s klimatpanel. Det mycket sannolikt att det blir en framtida ökning av extremregn i samband med monsunen i södra Asien, vilket beror på ökad fuktighet från hav till land.
    Utvecklingen i världen
    Antalet naturkatastrofer ökar kraftigt. Sedan början på 80-talet har antalet naturkatastrofer tredubblats enligt försäkringsbolaget Munich Re. Men trots det har antalet döda i naturkatastrofer minskat kraftigt. I början av 1900-talet dog cirka en halv miljon människor per år i naturkatastrofer, i början av 80-talet dog nästan 100 000 per år och nu är det under 50 000, enligt en sammanställning från tidningen The Economist.

    Solcellsstödet fördubblas – till nästan en miljard om året

    Installation av solpaneler på hustak

    Att investera i egna solceller blir alltmer populärt. Kostnaden har sjunkit rejält de senaste åren, och nu blir det ännu billigare. Investeringsstödet för solceller höjs och det totala stödet är mer än en fördubbling från tidigare.
    5 000 hushåll står i kö till att utnyttja investeringsstödet för att sätta upp solpaneler på sina tak. Regeringen satsar nu 915 miljoner årligen fram till år 2020 för att fler ska få möjlighet att installera solel – det är mer än en fördubbling av hur mycket som satsas idag. Bidraget höjs även från 20 till 30 procent.

    Det ska inte vara dyrt och jobbigt att vara klimatsmart. Det ska vara billigt, enkelt och roligt! Så skriver klimatminister Isabella Lövin på sin Facebooksida angående den nya satsningen.

    Satsningen finns med redan i höstens budget där 200 miljoner skjuts till, och från nästa år ska det alltså bli 915 miljoner om året fram till år 2020. Det ska dock påpekas att det är riksdagsval nästa år, och det är inte helt säkert att satsningen blir kvar om vi får en annan regeringskonstellation.
    Även om det fortfarande bara är 0,1 procent av Sveriges elproduktion som kommer från solceller så ökar solelens utbredning snabbt.

    Installationen av solceller har nu börjat ta fart på allvar i Sverige både bland företag och privatpersoner. Det innebär en möjlighet för hushållen att sänka sina energikostnader på sikt och bidra till 100 procent förnybar el i Sverige, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, i ett pressmeddelande från Svensk Solenergi.

    Kostnaden för att installera solceller på sitt eget tak har minskat med i genomsnitt 75 procent mellan 2010 och 2016, enligt Svensk Solenergi. Men det handlar inte bara om pengar.

    För att solelen ska kunna utgöra en större del av Sveriges energimix är det viktigt att arbetet med att förenkla lagstiftningen fortsätter. Vi ser gärna att ett sol-ROT-avdrag införs istället för dagens solcellsstöd samt att reglerna kring bygglov för solenergianläggningar förenklas, säger Johan Lindahl på Svensk Solenergi i ett pressmeddelande, som dock publicerades i somras – innan nyheten om regeringens nya satsning.

    Regeringen utreder just nu möjligheten att skippa kravet på bygglov för solpaneler, och vill även göra det enklare att söka investeringsstödet. Framtiden för solel ser alltså ljus ut!

    Fores: Detta är anledningen till skillnaderna i SCB:s och Naturvårdsverkets utsläppsstatistik

    ”I våras (20170505) presenterade Naturvårdsverket ny statistik för utsläpp av växthusgaser: Snabbstatistik, nationella utsläpp av växthusgaser år 2016. De skriver: ”Utsläppen av växthusgaser uppskattas till 53,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter för år 2016. Det innebär att utsläppen är i stort sett oförändrade jämfört med 2015.”Sifforna är en ”första uppskattning” men ur klimatperspektiv är resultatet förstås inte gott nog”, skriver den gröna liberala tankesmedjan Fores idag i ett debattinlägg på Supermiljöbloggen. 
    Dock är det betydligt mer hoppingivande än SCB:s statistiknyhet från samma dag: Trendbrott 2016 – utsläppen av växthusgaser ökade fyra kvartal i rad. ”De svenska utsläppen av växthusgaser ökade under samtliga kvartal 2016 samtidigt som ekonomin fortsatte att växa.”
    Såväl Naturvårdsverket som SCB redovisar att det finns olika sätt att räkna på och förklarar varför man väljer att räkna på ett visst sätt. Ändå är det förvirrande att två svenska myndigheter med hög trovärdighet och vars rapporter tas för sanningar levererar olika budskap.
    Och för att förvirra ytterligare – båda har rätt i sin rapportering. SCB:s fortsätter sin rapportering om att utsläppen ökat under fyra på varandra följande kvartal med:
    ”För ökningen står framför allt sjöfarten och flyget samt tillverkningsindustrin och el- gas och värmeverken.”
    Häri står förklaringen till att SCB och Naturvårdsverket landat i så olika slutsatser. SCB inkluderar i sin rapportering utrikes bunkring av bränsle till såväl sjöfart som flyg i transportsektorn. Naturvårdsverket förklarar varför de särredovisar siffror för bunkring för utrikes sjöfart och flyg samt att dessa utsläpp inte omfattas av nationella klimatmål.
    Bunkringen, där bunkerbränsle till utrikes sjöfart står för merparten, är så omfattande att det påverkar utsläppsstatistiken för hela transportbranschen. ”Utsläpp från inrikes transporter (…) minskade med fyra procent jämfört med 2015” skriver Naturvårdsverket.”Utsläppen av växthusgaser från transportbranschen (…) ökade med 6,4 procent 2016 jämfört med 2015” enligt SCB.
    En slutsats av det här är att myndigheterna med ansvar för miljöstatistik borde koordinera sin statistik och sin rapportering av densamma bättre och ett sådant arbete pågår. Det finns även anledning att som användare av statistik rannsaka sig själv.
    Båda myndigheterna hänvisar till en promemoria som förklarar att det finns olika sätt att redovisa utsläppen på och varför.
    Om man läser även denna förstår man varför siffrorna skiljer sig åt. Men dit kommer kanske inte alla läsare. Vi har vid flera tillfällen tolkat utsläppsstatistik och kommenterat uppgifter, inte minst från SCB. Kanske på ibland väl lösa boliner. Från att tidigare ha kommenterat SCB:s statistik sektorsvis väljer vi därför att här bara, helt kort, kommentera de totala utsläppen.
    Oavsett om utsläppen, enligt Naturvårdsverket, ”är i stort sett oförändrade jämfört med 2015” eller om de svenska utsläppen av växthusgaser, med SCB:s sätt att mäta, ”ökade under samtliga kvartal 2016” så är det inte gott nog. Att ekonomin växer leder inte heller det till att uppnå svenska mål om utsläppsreduktion. Även om de båda myndigheternas rapportering skiljer sig något åt är siffrorna en viktig väckarklocka för ett land med högt ställda ambitioner på klimatområdet.
    Sjupartiöverenskommelsen att till år 2045 nå nettonoll i klimatpåverkan, med 85% minskade utsläpp, kräver en genomsnittlig minskningstakt på 5-6% per år. Sedan 2010 har utsläppen minskat, se figur nedan, men inte snabbt nog.
    Ju längre vi skjuter insatser framför oss desto kraftfullare åtgärder behövs så småningom. Det är nu angeläget att såväl politiken som näringslivet tar nya krafttag och i närtid visar upp en trovärdig färdplan för att nå klimatmålen. Att Sverige nu inte tycks klara detta är en illavarslande signal även utanför landets gränser.
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
    Figur 1: Naturvårdsverkets ”Snabbstatistik, nationella utsläpp av växthusgaser år 2016”. En första uppskattning för 2016 visar att utsläppen av växthusgaser, enligt Naturvårdsverket, är oförändrade jämfört med 2015 vilket inte räcker för att uppfylla svenska utsläppsmål.
     
    Markus Larsson och Gunilla Sandin Fores klimat- och miljöprogram


    Tack till Eva Jernbäcker, Naturvårdsverket, som påpekade skillnaderna i rapportering mellan SCB och Naturvårdsverket och som hjälpte till att reda ut begreppen.

    Efter oppositionens hot – flygskatten blir kvar, men revideras

    Oppositionen har hotat flera statsråd med misstroendevotum om regeringen skulle gå vidare med tre olika planerade skattehöjningar, varav flygskatten är en. Nu har regeringen valt att dra tillbaka två av skattehöjningarna — men flygskatten blir kvar, om än något reviderad. 
    Debatten om flygskattens för- och nackdelar har gått het under året. Tillsammans med två andra förslag till skattehöjningar har flygskatten gjort oppositionen så upprörd att de hotat med att rikta misstroendevotum mot ministrar i regeringen.
    Nu har regeringen valt att dra tillbaka två av skattehöjningarna, medan flygskatten blir kvar. Skatten ska dock sänkas något samtidigt som glesbefolkade delar av landet, som är mer beroende av flyget, ska kompenseras. 120 miljoner avsätts för detta men det är ännu oklart exakt hur pengarna kommer att användas.
    Alliansen drar därmed tillbaka sitt hot om misstroendevotum, men är samtidigt missnöjd med att flygskatten trots allt införs. Moderaterna säger även att de kommer att avskaffa skatten om de vinner valet 2018. Alliansen ser ändå regeringens besked som en seger.

    Sen är det inte bra att flygskatten införs, men jag noterar att regeringen har lyssnat till vår kritik om att detta drabbar glesbygden och att man därför kommer att hitta sätt att kompensera detta, säger Ebba Busch Thor (KD) till Svenska Dagbladet.

    Trots oppositionens motstånd har flygskatten starkt stöd bland folket. 44 procent är för och 36 procent är emot, enligt en undersökning från maj i år.
    Så här mycket sänks den föreslagna flygskatten:

    • Från 80 till 60 kronor per passagerare för flyg inom Europa
    • Från 280 till 250 kronor per passagerare för flyg utanför Europa med ett avstånd om högst 6 000 kilometer
    • Från 430 till 400 kronor per passagerare för flyg utanför Europa med ett avstånd längre än 6 000 kilometer

    Att just flygskatten blir kvar motiveras av regeringen med att klimathotet inte kan vänta.

    Idag är flyget en av de värsta klimatbovarna – flyget släpper ut lika mycket som all biltrafik i Sverige – men till skillnad från andra transportslag betalar det inte bränsleskatt och andra miljöskatter. Det är totalt orimligt, skriver klimatminister Isabella Lövin på sin Facebooksida.

    I en debattartikel i Dagens Nyheter riktar regeringen kritik mot oppositionen för hur de har hanterat sitt missnöje med regeringens förslag.

    Vi har också varit beredda att diskutera dessa skatteförslag med oppositionen. Men samarbete bygger också på att alla parter tar ansvar. De borgerliga partierna har med stöd av Sverigedemokraterna i stället hotat att fälla enskilda ministrar med misstroendeförklaringar. Ett kraftfullt och skarpt verktyg, som tidigare använts mycket sparsamt, används nu för att stoppa politiska förslag och skapa så mycket politisk oreda som möjligt, skriver Magdalena Andersson, finansminister, Per Bolund, finansmarknadsminister och Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson (V).

    Alliansen tillbakavisar kritiken och menar att det handlar om att regeringen inte har lyssnat till riksdagens vilja trots att de sitter i en minoritetsregering.


    Vill du läsa mer om flygskatten? Kika nedan:

    Det här är flygskatten

    Flygskattsmyterna del 1 – ”Landsbygden kommer ta skada”

    Flygskattsmyterna del 2 – ”De flesta remissinstanser är emot en flygskatt”

    Flygskattsmyterna del 3 – ”En flygskatt ger ingen klimatnytta”

    Flygskattsmyterna del 4 – ”Bättre att satsa på biobränsle”

    Flygskattsmyterna del 5 – ”Bättre att satsa på internationell flygskatt”

    Kina förbereder världens största utsläppsmarknad

    Nytt utsläppssystem kommer omfatta en fjärdedel av landets industriella koldioxidutsläpp – men kritiseras för att vara ineffektivt.
    Samtidigt som USA monterar ner sitt klimatarbete väljer nu en annan klimatvärsting att istället öka takten i omställningen från fossilt.
    I slutet på året kommer Kina lansera världens största system för handel med utsläppsrätter, rapporterar Scientific American. Det nuvarande systemet utökas fyrfaldigt när en en fjärdedel av industrins koldioxidutsläpp nu kommer omfattas. Systemet fokuserar på koldioxidtunga verksamheter som elproduktion, järnindustri och kemikaliefabriker.
    Observatörer menar dock att det planerade systemet har många svagheter, och risken är stor att den faktiska koldioxidminskningen uteblir. I nuläget har inget tidigare beprövat system för koldioxidhandel i världen haft någon faktisk inverkan på utsläppsnivåerna. Bland annat har EU:s system, som är det hittills största, kritiserats för att vara effektlöst.
    De senaste åren har Kinas klimatarbete rönt fler framgångar, med stora satsningar på förnybart och utfasning av kolkraften. Arbetet går i linje med landets ambition är att vända sina utsläpp till 2030.

    Dålig klimatrapportering fortsätter – Aftonbladet publicerar klimatförnekare

    Sveriges största dagstidning låter klimatförnekare härja fritt på debattsidorna – och kompletterar sin redan bristande miljörapportering med spridning av faktaresistenta åsikter. 

    Miljöfrågor kommer längst ner på listan över hur mycket uppmärksamhet politiska sakfrågor får i media. Dessutom minskar antalet klimatrelaterade artiklar samtidigt som klimatskeptiker får allt större utrymme, något Aftonbladet inte verkar vilja vara sena med att bevisa.

    Läs också: ”Det är uselt, kvällspressen”

    ”Koldioxiden är nyttig – larmen är osanna.” Det skriver Sture Åström, sekreterare för ett klimatförnekarnätverk, på Aftonbladets debattsida i en replik till en tidigare debattartikel. Åström tillåts sprida myter om allt ifrån att FN:s globala klimatorgan IPCC saknar trovärdighet till att Grönlandsisen inte smälter, allt på bästa mediala plattform.
    Det är inte första gången Aftonbladet ger röst åt klimatförnekarna. Senast i februari tog man in ännu en debattartikel från Sture Åström. Dessförinnan fick han utrymme år 2014, då Åström tilläts svara på en debattartikel från Miljöpartiets dåvarande språkrör Åsa Romson med den bevingade rubriken ”Klimatförändringar är nonsens”.
    Läs också: ”Klimatet struket från morgondagens Agenda – men isen smälter ändå”
    När SMB ringer upp Aftonbladets tillförordnade debattredaktör Kristofer Forssblad Olsson för att att ta reda på varför tidningen publicerat artikeln försvarar han sig med att det rör sig om en debattreplik, inte ett inledande debattinlägg.
    Hur tror ni att era läsare tar emot debattartiklar av det här slaget?
    – Det är upp till dem att bedöma, det här är som sagt en replik. Det är svårt för mig att veta. De flesta håller nog inte med honom skulle jag tippa. Det är ju inte gängse åsikter det här, som han framför. Det är inte bilden som världens forskare står för, så det är ju ganska udda åsikter han framför.
    Åsikter som också skulle kunna vara potentiellt  farliga?
    – Det har jag ingen uppfattning om, det finns ju alla möjliga personer som har alla möjliga åsikter i alla möjliga ämnen. Så det kan jag inte uttala mig om. Det här är väl en ganska marginaliserad grupp ändå.
    Men de får ändå debattutrymme i Aftonbladet, en av Sveriges största tidningar?
    – Ja, för att det är en replik, hade de skickat in en debattartikel hade det varit annorlunda. Vi hade bedömt den på ett annat sätt.
    Sture Åström skriver regelbundet för Stockholmsinitiativets Klimatupplysningen, en välkänd klimatförnekarsajt som utsetts till Årets förvillare. Kände ni till detta innan ni publicerade honom ?
    – Han har varit i kontakt med oss förut och försökt få in debattartiklar, så vi vet ju på ett ungefär vem det är, så är det ju.
    Ni tycker alltså att det är rimligt att den här typen av röster får komma till tals?
    – I det här fallet tycker jag väl att det var rimligt, men som sagt, hade de skickat in en debattartikel i vanlig ordning hade vi fattat ett annat beslut.
     

    Greenpeace: "Oljebolagen spionerar på våra anställda"

    Greenpeace skepp Rainbow Warrior

    Greenpeace Nya Zeeland har tagit emot läckta dokument som visar att oljebolagen Statoil och Anadarko har anlitat privatdetektiver för att spionera på Greenpeace anställda och volontärer. Eventuellt har den nyzeeländska regeringen varit inblandad i spionaget, som enligt dokumenten pågått sedan åtminstone 2014. Efter att ha samlat bevis i några månader går Greenpeace nu till domstol.
    Norska Statoil och amerikanska Anadarko Petroleum är två av de oljebolag som ska ha anlitat en detektivbyrå för att spionera på Greenpeace anställda, enligt dokument som läckts till Greenpeace Nya Zeeland. Både anställda och volontärer från Greenpeace har blivit förföljda och fotograferade på arbetet, på fritiden och till och med i sina hem, skriver Greenpeace i ett pressmeddelande.
    Greenpeace misstänker att det handlar om nästintill daglig övervakning av dussintals Greenpeacemedarbetare, i vad som beskrivs som en omfattande spaningsoperation. Enligt dokumenten har spionaget pågått sedan åtminstone 2014.
    Detektivbyrån ifråga, Thompson & Clark Investigations, har även tidigare anklagats för spionage mot ideella organisationer, bland annat mot en lokal miljöorganisation som motsatte sig kolproduktion och en djurrättskampanj.

    Vi har folk på kontoret som är skrämda. Personalen känner sig nervösa på väg till jobbet och måste titta sig över axeln vart de än går. Det handlar om att folk blir förföljda på vägen hem alla dygnets timmar, dag som natt, av spioner som smyger omkring med kameror med teleobjektiv i mörka bilar, säger Dr Russel Norman, chef för Greenpeace Nya Zeeland, i ett pressmeddelande.

    Sedan Greenpeace tog emot de chockerande dokumenten har de jobbat på att samla bevis i månader, och nu har de valt att gå till domstol för att försöka skydda integriteten hos sina anställda och volontärer.
    Som om inte spionage från oljebolag skulle vara illa nog, så misstänks även den nyzeeländska regeringen vara inblandad.

    Vi har en betydelsefull historia av protester i Nya Zeeland, vilken markeras bland annat av bombningen av Rainbow Warrior, som utfördes på uppdrag av den franska regeringen efter att de infiltrerat Greenpeace med spioner. På den tiden gjorde [den nyzeeländska] regeringen allt för att kämpa för rättvisa för oss. Nu verkar det som att det istället är de som hjälper spionerna, säger Russel Norman, Greenpeace Nya Zeeland.

    Rainbow Warrior var Greenpeace första skepp, som bombades 1985 av fransk underrättelsetjänst. Båten låg i hamn i Auckland men var på väg ut för att protestera mot franska kärnvapenprovsprängningar i Stilla havet. Greenpeace fotograf dog vid bombningen.
    Enligt The Guardian har Greenpeace och andra miljöorganisationer under lång tid varit föremål för spionage från både företag och regeringar världen över. 2010 begärde Sydkoreas säkerhetstjänst en konfidentiell utredning av Greenpeace Internationals dåvarande generalsekreterare, Kumi Naidoo. Begäran skickades till Sydafrikas säkerhetstjänst för att Sydkorea ville veta om Naidoo utgjorde ett potentiellt säkerhetshot mot G20-mötet som skulle hållas i Seoul. Naidoo själv beskriver det hela som skandalöst agerande från Sydkoreas sida.

    Offentligt anställda förbjuds använda ordet "klimatförändringar"

    ”Klimatförändringar” blir ”extremväder” när Trumpadministrationen uppmanar anställda vid jordbruksdepartementet att undvika klimatprat. 
    The Guardian har tagit del av e-post där anställda vi det amerikanska jordbruksdepartementet censureras från att använda ett antal ord och begrepp kopplade till klimatet.
    Personalen uppmanas ersätta ”klimatförändringar” med ”extremväder”. Vidare förbjuds ordet ”klimatanpassning”, till förmån för ”resiliens mot extremväder”. Även den allra viktigaste åtgärden för att motverka det så kallade extremvädret – ”minskning av växthusgaser” – är svartlistad. Istället ska jordbruksdepartementets anställda prata om att producera organiskt material (build soul organic matter) och öka effektiviteten av näringsämnen. Tanken med det sistnämnda är alltså att binda kol i marken.
    Det är inte första gången delar av den amerikanska förvaltningen förbjuds tala om klimatförändringar. I april rapporterades att anställda vid energidepartementets internationella klimatkansli uppmanades undvika termer som ”klimatförändringar”, ”Parisavtalet” och ”utsläppsminskningar”.
    Sedan Donald Trump klev på posten som USA:s president har det amerikanska miljöarbetet gått från mindre bra till ett rent klimathaveri. Förutom miljardnedskärningar och upprivna klimatlagar så meddelades i juni att landet drar sig ur klimatavtalet från Paris. Här, här och här kan du läsa ännu mer.

    Extrema värmeböljor allt större hot mot Europa

    Sommarens ovanligt höga temperaturer i Sydeuropa kan bli vardag inom några decennier – dödsfallen kan öka femtiofaldigt.
    Under sommaren har södra och sydöstra Europa  drabbats av en extrema värmebölja. På många håll ligger temperaturerna på över 40 grader, vilket är tio grader mer än det normala. Ett dussintal människor har dött, och de drabbade ländernas räddningstjänst kämpar mot kraftiga bränder.
    Samtidigt kommer nu fler rön som visar att extrem hetta och andra allvarliga klimathändelser kommer få allt större konsekvenser för Europa de kommande decennierna. En ny studie publicerad i The Lancet Planetary Health menar att två av tre europeer, alltså över 350 miljoner människor, kommer påverkas av extremväder i slutet av seklet. Med påverkan syftar forskarna på allt från sjukdomar och skador, till posttraumatiska stressyndrom och förlust av hem, skriver SvD.
    Det mest extrema scenariot pekar även på att antalet klimatrelaterade dödsfall kan öka femtiofaldigt, där  fattiga personer utan resurser att skydda sig mot väderkatastrofer drabbas värst. Om man däremot tittar på scenarior där Parisavtalets löften uppfylls minskar risken för klimatkatastroferna dramatiskt.
    Studien bygger på analys av 2300 väderkatastrofer i EU-området från 1981 till 2010. Dessa kombinerades sedan med uppgifter om hur den globala uppvärmningen kommer se ut i slutet på 2000-talet.

    Flygskattsmyterna: "Bättre att satsa på internationell flygskatt"

    I ett flertal artiklar har magasinet Effekt granskat debatten om flygskatten och flyglobbyns försök att påverka politiken. Supermiljöbloggen går nu igenom de vanligaste myterna om regeringens föreslagna flygskatt.
    Både Centerpartiet och Liberalerna motsätter sig en nationell flygskatt, men verkar kunna tänka sig en internationell variant istället. Det har dock inte getts några konkreta förslag på hur detta ska gå till. För det verkar vara en svår sak att ordna.
    Den internationella luftfarten regleras (knapphändigt) genom FN-organet ICAO, som använder sig av Chicagokonventionen som undertecknades 1944. I denna gamla konvention finns en skrivelse som förbjuder beskattning av flygbränsle på plan som ska färdas mellan två olika länder. När Effekt talar med en expert från Transportstyrelsen beskrivs en internationell flygskatt som ”högst otrolig inom en överskådlig framtid”, eftersom det inte finns något brett politiskt stöd globalt sett.
    ICAO har visserligen ingått ett generellt avtal om minskade flygutsläpp, men det har kritiserats för att vara urvattnat.
    I en gemensam rapport från flertalet svenska myndigheter, däribland Trafikverket och Naturvårdsverket, menar man att en global hantering av flygets miljöpåverkan är viktig, men tillägger även:

    Att enas internationellt om åtgärder som är tillräckliga för att flyget ska ta sin andel av klimatomställningen är dock en långsam process, och det är därför viktigt med nationella åtgärder som Sverige har rådighet att driva här och nu.

    EU förlitar sig fortfarande på det kritiserade systemet med handel av utsläppsrätter, där det just nu pågår förhandlingar i Europaparlamentet om flygets roll. Idag räknas inte resor till eller från länder utanför EU in i systemet.
    Hittills är alltså insatserna på internationell nivå både knappa och betydligt svårare att driva igenom än nationella regleringar.


    Detta är del fem i SMBs artikelserie om de vanligaste myterna kring flygskatten. Vill du läsa mer om flygskatten? Kika nedan.
    Det här är flygskatten
    Flygskattsmyterna del 1 – ”Landsbygden kommer ta skada”
    Flygskattsmyterna del 2 – ”De flesta remissinstanser är emot en flygskatt”
    Flygskattsmyterna del 3 – ”En flygskatt ger ingen klimatnytta”
    Flygskattsmyterna del 4 – ”Bättre att satsa på biobränsle”

    Idag tog jordens resurser slut

    En dag tidigare än förra året har vi utnyttjat hela årets resurser – för att istället ta av framtidens. Globalt lever vi som om vi hade 1,7 planeter där koldioxidutsläppen står för 60 procent av fotavtrycket.
    – Förutom omställningen till en fossilfri ekonomi behöver vi bland annat halvera matsvinnet och köttkonsumtionen och uppnå en mer hållbar konsumtion. Det är positivt att vi har ett internationellt klimatavtal och många städer och företag går i rätt riktning, men många fler måste följa efter, säger Stefan Henningsson, klimatexpert på WWF i ett pressmeddelande.
    För lite görs för att vända trenden som fortsätter gå åt fel håll. Om alla privatpersoner och samhällsaktörer hjälps åt och flyttar fram Overshoot Day 4–5 dagar per år, vilket är fullt möjligt, kan vi nå målet att leva på en planet till 2050.
    På Footprint Calculator kan du räkna ut ditt egna avtryck och på WWF:s hemsida kan du läsa om vad du kan göra för att påverka din egna situation kring Bilen, Biffen, Bostaden, Börsen och Butiken.
    – Overshoot Day är en påminnelse om att jobbet långtifrån är gjort. Vi konsumerar planetens resurser mycket snabbare än den hinner leverera. Framför allt släpper vi ut för mycket koldioxid från fossila bränslen. Det är en ekvation som definitivt inte går ihop. Politiker, företag och finansaktörer i alla länder måste agera avsevärt snabbare och kraftfullare om vi ska vända trenden, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.


    Begreppet Overshoot Day myntades av nätverket Global Footprint Network för att tydligare kunna visa vad dagens samhälle gör med naturens resurser. Overshoot Day beräknas utifrån 4 faktorer:

    •  hur mycket vi konsumerar
    •  hur effektivt produkterna tillverkas
    •  befolkningsstorlek
    •  hur mycket resurser naturen kan återskapa

    Tidigare Overshoot Day
    2017: 2 augusti
    2016: 3 augusti 
    2015: 4 augusti 
    2014: 4 augusti 
    2013: 5 augusti 
    2012: 6 augusti, 
    2011: 5 augusti 
    2001: 23 september 
    1991: 11 oktober 
    1981: 12 november
    1971: 21 december
    Datum från tidigare år justeras i efterskott när beräkningsmetoden uppdateras.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.