Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Greenpeace Lina Burnelius: "Skogsindustrin mansplainar"

    ”Svenska skogen” är en ny kampanj där ett antal organisationer vill väcka ett större allmänintresse och sprida kunskap om skogen som framtidsresurs. Men enligt Greenpeace visar kampanjen en felaktig bild av svenska skogar.
    Bakom kampanjen står LRF skogsägarna, Skogsindustrierna, Bergvik skog och Sveaskog. På hemsidan svenskaskogen.nu finns information om skogens användningsområden och möjligheter.

    – Med den första kampanjen ”Det finns något större” börjar vi prata om skogens omfattande storlek och det faktum att Sverige till 70% är täckt av skog. Vi pratar om att våra skogar ger stora möjligheter idag och i framtiden. Detta är en ren och skär kärleksförklaring till den Svenska Skogen, säger Åsa Bihl, programchef och en av talespersonerna för Svenska Skogen

    Kampanjen, som kan ses i annonser, dagspress, digitala medier och utomhusannonsering, får kritik av Greenpeaces Lina Burnelius som i ett blogginlägg menar att skogsnäringen ”mansplainar”.
    ”Visste du att 70% av Sveriges yta består av skog?”

    Vi har en massa TRÄD som växer i sällskap med andra träd som är exakt lika gamla, eftersom de planterats då skogen vid något tillfälle slutavverkats. Det är alltså inte riktig skog vi pratar om, utan trädodlingar. Vi är vid det här laget så vana att se dessa trädodlingar att vi kanske inte ens reflekterar över det. Om du någon gång besökt ett naturreservat har du definitivt sett skillnaden. Den vitryggiga hackspetten är en larmklocka: den är akut hotad eftersom lövträdsrika skogar ersätts av granodlingar, skriver Burnelius.

    ”Dessutom så planteras det minst två nya träd för varje träd som avverkas.”

    På samma sätt som att vi inte kan skaffa oss gamla vänner, kan vi inte plantera gammal skog.
    De två träd som planteras är av en enda art, och kan inte ersätta de hundratals arter som försvinner vid avverkningen. När ett gammalt träd avverkas dör också hundratals organismer som lever i trädet. Fåglar, insekter, svampar, lavar, mossor och andra växter och djur förlorar sitt hem, skriver Burnelius.

    ”Skogen” som industrierna beskriver är enligt Greenpeace, ingen ”riktig skog”. En riktig skog är istället en skog med ett myller av liv och arter, en typ av skog som nu riskerar att försvinna och därmed också den biodiversitet den håller.

    Svensk skogspolitik måste utformas och tillämpas på ett sätt så att alla skogens värden tas till vara: biologiska, ekonomiska, och sociala. Den finns inte bara till för skogsbolagen – vi behöver skog till långt mer än råvaruproduktion, skriver Greenpeace på sin hemsida.

    I en motkampanj har organisationen därför startat en namninsamling där de kräver att regeringscheferna i Sverige, Finland, Ryssland och Kanada ska ”hålla sina löften och omedelbart agera för att skydda det norra skogsbältet.”

    Trump vill "stoppa kriget mot kolet" – Förnybart ändå billigare

    I Tisdags skrev USAs president Donald Trump på en order som dramatiskt förändrar landets hållning till klimatförändringar.
    Omgiven av män, skrev presidenten ordern som syftar till att häva den Climate Action Plan som antogs under Barack Obama, skriver CBS news.  Han ska samtidigt ha sagt att det är ”starten på en ny era i amerikansk energiproduktion”.
    Enligt CNN menar Trump att den verkställande ordern är ett led i att ”stoppa kriget mot kolet”.
    Marknadskrafterna är däremot  på annan bana. Enligt en rapport från Carbon Tracker är förnybart billigare än fossila alternativ, vilket trots Trumps ambitioner, gör framtiden för kolindustrin osäker.

    Sverige får svag titel som klimatbäst i EU – många länder ser ut att missa Parisavtalets mål

    Enligt en ny klimatmätning toppar Sverige listan över EU-ländernas resa mot att uppnå målen i Parisavtalet, trots att man bara uppfyller två tredjedelar av mätningens krav.  Totalt underkänns 24 av 27 länder. 
    Carbon Market Watch, ett paraplyorgan för cirka 800 organisationer och akademiker från ett 70-tal länder, har tittat på hur EU-länderna ligger till i arbetet för att uppnå målen i Parisavtalet.
    Resultatet visar att endast tre länder anstränger sig för att leva upp till löftena, skriver The Guardian. Sverige hamnar på förstaplats, åtföljd av Tyskland och Frankrike.

    Det känns fantastiskt att vi får det här höga betyget, säger klimatminister Isabella Lövin(MP) till TT.

    En viktig orsak till förstaplatsen är att Sverige har mer ambitiösa klimatmål för 2030 och 2040 än vad EU har. Samtidigt uppnår man endast 67 av mätningens totalt 100 poäng, så det finns fortfarande mycket att arbeta med. Bland annat får Sverige kritik för tystnad i frågan om koldioxiduppfångande skog.
    Allra sämst klimatarbete har Polen, med endast två poäng. Flera andra östeuropeiska länder, tillsammans med Spanien och Italien, får låg rankning för sina försök att försvaga EU-kommissionens klimatmål.


    Här kan du läsa mer om vad Parisavtalet innebär. 

    Rekordlite is på båda polerna

    Både Arktis och Antarktis visar rekordlåga nivåer för säsongen, rapporterar National Snow and Ice Data Centre (NSIDC).
    När isen i Arktis når sitt vintermaximum, är Antarktis i sommarsäsong och når sitt minimum.
    Nu ligger det globala istäcket på minimi-nivåer, när båda polerna registrerar rekordlåga nivåer för säsongen.
    I takt med stigande temperaturer, har istäcket i Arktis sedan början av 2000-talet gradvis blivit mindre. Arktis riskerar att helt förlora sommarisen och i november larmade forskare för att Arktis var 20 grader varmare än normalt.

    Jag har studerat de Arktiska vädermönstret i 35 år och har aldrig sett något i närheten av vad vi upplevt de två senaste vintrarna, säger Mark Serreze, chef på NSIDC.

    Den långsiktiga trenden som setts i Arktis är en effekt av klimatförändringar, menar forskare på NSIDC och NASA.
    I Antarktis är variationer mer normalt. För två och ett halvt år sedan var istäcket på den högs uppmätta nivån i tillgänglig satellitdata. Där går inte att se en tydlig trend, knytet till klimatförändringar. Forskare på NSIDC tror istället att Antarktis är mer påverkat av kortsiktiga regionala förändringar i klimatet.

    Regeringen föreslår bonus för koldioxidsnåla fordon – och höjer skatten för andra fordon

    Regeringen och Vänsterpartiet presenterade idag ett så kallat bonus-malus system
    Förslaget går ut på att:

    • Den som köper en personbil, lätt lastbil eller buss som släpper ut 0-60 gram koldioxid per kilometer ges en bonus. Bonusen är större ju mindre fordonet släpper ut. För fordon som släpper ut 0 gram koldioxid ges en bonus på 45 000 kronor och för fordon som släpper ut 60 gram koldioxid ges en bonus på 7500 kronor. Bonusen ges ett halvår efter inköpet för att förhindra att det köps upp bilar som säljs utomlands direkt.
    • Den som köper en ny bensin- eller dieselbil som släpper ut 95-140 gram per kilometer får en fordonskatt på 77 kronor per gram koldioxid, för samtliga gram över 95 gram. För varje gram som fordonet eventuellt släpper ut över 140 gram ges en ytterligare skatt på 100 kronor per gram. Detta är en höjning från den tidigare skatten som var på 22 kronor per gram koldioxid. Den högre fordonskatten gäller under de tre första åren.
    •  Fordon som kan drivas med etanol eller annan gas än gasol får ingen extra skatt. Finansminister Magdalena Andersson (s) säger om förslaget:

      I förra veckan presenterade vi en reduktionsplikt, ”Bränslebytet”, för att gå mot mer förnybara bränslen. Nu går vi vidare med bonus-malus för att få till en omställning i nybilsförsäljningen. Det här systemet blir viktigt för att vi ska få fler miljöbilar i Sverige.

    Rickard Nordin, energipolitisk talesperson för Centerpartiet, skriver på facebook:

    I förra veckan presenterade vi vårt förslag om ”Grön bilbonus”. Idag kom regeringens svar. Mindre än hälften så stor bonus, biogasen får en fjutt och avgiften smetas ut så att folk inte ska märka förrän i efterhand. Att de lägger ett förslag är bra, men det här är bara ett sätt att finansiera den befintliga bonusen, inte ett sätt att ställa om transportsektorn.

    Gröna bilisters ordförande Johanna Grant säger om förslaget att:

    Förslaget har ett bra fokus på klimatnytta. Bilar med riktigt små eller inga utsläpp får en rejäl rabatt som bekostas av dem som vill köpa bilar med stora utsläpp. Det hjälper moderna bilköpare att välja moderna fordon.

    och fortsätter:

    Nu hoppas vi att nästa steg blir en översyn av reglerna för förmånsbilar och reseavdrag, så att även dessa får en miljöstyrande verkan värd namnet. Och i förlängningen ser vi fram mot ett beslut som fasar ut försäljningen av nya fossildrivna fordon. Då har Sverige god chans att komma nära målet om en fossilfri fordonsflotta till år 2030, utan att äventyra den rörelsefrihet som är bilens bästa egenskap

    WWF: "Nu halverar vi köttkonsumtionen i Sverige!"

    ”Varför inte passa på att uppgradera dina matvanor i samband med klimatmanifestationen Earth Hour? Vi som individer har stor makt att påverka vad vi äter – och köttet har en betydande klimatpåverkan. Ät mindre men bättre kött, dubblera antalet gröna proteiner och sluta släng ätbar mat – det vinner både du och planeten på”, skriver Anna Richert, WWF:s expert på hållbar mat idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.
    Vår köttkonsumtion har fördubblats sedan sjuttiotalet – nu vänder vi tillbaka trenden! Även om köttkonsumtionen faktiskt ökade under 2016 – efter att ha sett ut att nästan plana ut förra året visar Klimatbarometern 2017 som gjorts av Sifo på uppdrag av WWF, att de yngre går före och äter mindre kött för att minska sin klimatpåverkan. Enligt undersökningen uppger 46 procent av de unga (16-25 år) att de kommer att dra ner på köttätandet det kommande året för att minska sin klimatpåverkan.
    Det är kanske inte så konstigt; det blir nästa generation som får ta de största konsekvenserna av klimatförändringarna, om de inte stoppas i tid. De unga uppger till skillnad från övriga befolkningen att ”klimatförändringarna” är den samhällsföreteelse som de oroar sig mest för.
    En större andel av den yngre generationen är vegetarianer eller veganer – 13 procent jämfört med 7 procent för befolkningen som helhet. Här sticker särskilt de yngsta kvinnorna ut. Var femte kvinna mellan 16–20 år (21 procent) äter inte kött. Detta att jämföra med gruppen män 50+ där motsvarande siffra är 3 procent.
    Den främsta fördelen med vegetarisk mat, uppger de unga, är att den är klimatsmart, medan de äldre grupperna av svenska befolkningen uppger ”hälsosamt” som det främsta argumentet för vegetarisk mat.

    Anna Richert

    Vidare uppger 43 procent av de unga (16-25) att de har dragit ner på köttätandet under det senaste året för att minska sin klimatpåverkan. En fjärdedel säger också att de under det senaste året har ätit ”annat kött som har mindre klimatpåverkan”.
    Hur ska man ställa om och halvera sin köttkonsumtion? Om alla som äter kött skulle äta max 500 gram tillagat kött (rött kött eller kyckling) i veckan, skulle det ungefär motsvara en halvering av köttkonsumtionen. Det handlar först och främst inte bara om att äta mindre kött, utan om att äta bättre kött när man väl äter kött. Se WWFs köttguide för vilket kött som är miljövänligt, klimataspekten på köttets påverkan ingår i guiden.
    Livsmedelsverket rekommenderar faktiskt också en halvering av köttkonsumtionen (men inkluderar då bara det röda köttet och chark) – och då också främst av hälsoskäl som argument.
    Det handlar också om att öka andelen gröna proteiner. Det är något av det viktigaste du kan göra för att minska matens klimatpåverkan! Fördubbla din konsumtion av grönt och färgrikt. Det är både klimatsmart och nyttigt att öka andelen baljväxter, rotsaker, kålväxter, grönsaker och fullkornsprodukter.
    Ett annat tips är att skippa de tomma kalorierna som ger onödig klimatpåverkan; godis, chips och läsk Visste du till exempel att ett paket skumtomtar ger lika hög klimatpåverkan som en portion kyckling och att chips ger 20 gånger så stor klimatpåverkan som potatis?
    Vad som också borde vara helt självklart är att vi måste sluta slänga ätbar mat! Idag når en tredjedel av den mat som produceras aldrig fram till våra magar. Och den allra största delen av svinnet står hushållen för. Lukta och smaka innan du kastar!
    Maten vi äter står för en fjärdedel av människans klimatpåverkan, men den orsakar många fler miljöproblem – till exempel att arter utrotas, våra hav blir förorenade och jordens resurser ansträngs allt hårdare. Om alla på jorden skulle leva som vi gör i Sverige skulle vi behöva mer än fyra planeter och maten står för cirka en tredjedel av detta.
    Låt oss äta mindre men bättre kött och mer gröna proteiner – då kommer vi också må bättre och hålla oss friskare, samtidigt som vi gör en stor insats för klimatet och miljön.
    Anna Richert
    Expert på hållbar mat på WWF
    Fakta om undersökningen
    Undersökningen genomfördes i SIFOs online-panel 23 februari till 6 mars 2017, på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Enkäten bestod av slutna frågor och är riksrepresentativ för Sverige med hänsyn till kön, ålder och geografiska regioner. 1 646 personer i åldrarna 16-79 år ingår i undersökningen.

    2017 fortsätter rekordvarmt

     Varmare temperaturer, extremväder och höjda vattennivåer. 2016 års trend med allvarliga klimatkonsekvenser fortsätter in i 2017, rapporterar Meteorologiska världsorganisationen (WMO).  
    2016 var ett rekordvarmt år. El Niño bidrog till den kraftiga temperaturökningen under förra året, men nu ser 2017 ut att följa i samma spår. Detta trots att El Niño nu avtagit.

    Även utan en kraftig El Niño 2017, ser vi andra märkbara förändringar i hela världen, som ifrågasätter vår förståelse av klimatsystemet. Vi är nu i helt okänt territorium, säger David Carlsson, programdirektör World Research Program.

    Under 2016 var även temperaturerna i havsytan rekordvarma, de globala havsnivåerna fortsatte att stiga och istäcket i Arktis låg långt under medel under nästan hela året, skriver WMO.
    El Niño är ett naturligt fenomen som återkommer vart 2-7 år då vindarna och havsströmmarna i Stilla Havet byter riktning, vilket får konsekvenser för den globala temperaturen.
    Men nu, även när väderfenomenet avtagit, noteras alltså fortfarande rekordhöga temperaturer och fortsatt extremväder.
    Årets Februari var den nästa varmaste februarimånaden sedan 1880. Bara 2016 var varmare, skriver WMO.

    Klimatförändringar riskerar att förvärra bristen på vatten

    Idag lever 663 miljoner människor utan tillgång till vatten. Klimatförändringar riskerar att förvärra situationen, skriver organisationen WaterAid i sin rapport som släpptes idag.
    Klimatförändringar bidrar till oförutsägbara vädermönster, vilket leder till ökad risk för stormfloder, katastrofala översvämningar, förlängda torrperioder och vattenföroreningar.
    Förutom tillgången till rent vatten påverkar katastroferna också hälsa och hygien för människor i områden utan fungerande infrastruktur.

    – Klimatförändringarna förvärrar en redan svår situation för de 522 miljoner människor på landsbygden som saknar rent vatten. För att kunna stå emot klimatförändringar krävs att människor har tillgång till en säker vattenkälla som kan förse dem med rent vatten även vid torka eller översvämningar. Därför är satsningar på rent vatten ett väldigt effektivt sätt att bygga samhällens motståndskraft mot klimatförändringar, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen, generalsekreterare för organisationen WaterAid.

    40 procent av den globala befolkningen beräknas bo i områden där vattnet inte räcker till. Enligt FN:s hållbarhetsmål ska alla, 2030 ha tillgång till dricksvatten.

     – WaterAid uppmanar internationella och nationella ledare att leverera på de globala hållbarhetsmålen och särskilt mål 6 som fastslår att alla människor överallt ska ha tillgång till rent vatten och sanitet år 2030. Om det ska kunna uppnås måste mer satsas på de mest utsatta samhällena på landsbygden, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen. 

    Supermiljöpodden #24 – Har det skett en frånkoppling mellan ekonomisk tillväxt och koldioxidutsläpp?

    Utsläppen av koldioxid från den globala energianvändningen ligger still för tredje året i rad samtidigt som ekonomin fortsätter att växa. Har det skett en frånkoppling mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp av koldioxid? I övrigt diskuteras ökande köttkonsumtion, flygskatt, nya tåglinjer och succén med saftpanten.
    I studion, Vera Telemo och Ellen Palm.
    Lyssna på avsnitt #24 här eller här
     
    GlobalCarbonEmissions2


    Tidigare avsnitt av Supermiljöpodden hittar du på iTunes eller:


    SMB:s poddare heter Vera Telemo, masterstudent vid Stockholm Resilience Center och Ellen Palm som doktorerar vid Lunds universitet inom energi- och klimatforskning. Ellen driver även kampanjen PlastfriNovember. Vill du kontakta Supermiljöpodden maila: podd@supermiljobloggen.se

    Världens utsläpp från fossilenergi står still – för tredje året i rad

    Energisektorns utsläpp globalt stod still för tredje året i rad, samtidigt som den ekonomiska tillväxten ökade med 3,1 procent. Marknadskrafterna, billigare teknik och oro för klimatförändringarna och luftföroreningar var de främsta orsakerna till frikopplingen mellan utsläpp och tillväxt. 
    Detta är första gången som sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp brutits. Även under det tidiga 80-talet, 1992 och 2009 stod koldioxidutsläppen still eller minskade, men då hängde det samman med amerikansk lågkonjunktur, Sovjetunionens fall respektive finanskrisen.  Det visar uppgifter från Internationella Energirådet (IEA).
    År 2016 skedde flera framsteg för icke-fossil energi. Förnybar energi stod för mer än hälften av den nyinstallerade energin. Kapaciteten i kärnkraft var den högsta sedan 1993, eftersom flera länder har byggt nya reaktorer. Samtidigt minskade efterfrågan på kol.
    Utsläppen minskade i både Kina och USA och var oförändrade i Europa, samtidigt som de ökade i stora delar av övriga världen.
    Samtidigt ökar koldioxidhalten i atmosfären i rekordfart
    Koldioxidhalten i atmosfären ökade trots energisektorns platå under 2016 med 3 PPM (parts per million) från 402 till 405 ppm. Det innebär att koldioxidhalten i atmosfären under 2015 och 2016 har ökat rekordsnabbt, enligt uppgifter från amerikanska havs- och atmosfärsmyndigheten NOAA.
    Peter Tans från NOAA säger:

     Hastigheten i koldioxidtillväxten under det senaste decenniet är 100-200 gånger snabbare än under övergången från den senaste istiden. Detta är en chock för atmosfären. (vår översättning)

    Det kan tyckas motsägelsefullt att koldioxidhalten i atmosfären rekordökar samtidigt som utsläppen från fossilenergin står still.
    Anledningen till det är att det fortfarande tillförs koldioxid till atmosfären. Att utsläppen minskat eller slutat öka betyder inte att vi har slutat släppa ut koldioxid.
    För att vi ska kunna hålla oss under tvågradersgränsen behöver utsläppen minska med 40-70 procent till 2050 enligt FN:s klimatpanel. Troligen behöver även tekniker för att ta ned koldioxid från atmosfären användas.
    Mer om FN:s klimatpanels rapport finns att läsa här.
     

    Solceller ökar kraftigt i Skåne

    Enligt statistik från Solar Region Skåne och Energikontoret Sydost steg solelens popularitet kraftigt under 2016 jämfört med föregående år.
    Den totala mängden installerad effekt i Skåne ökade med 75 procent under 2016 jämfört med 2015. De nya installationerna pressar upp den skånska solelsproduktionen till 21 miljoner kilowattimmar, vilket motsvarar elförbrukningen för cirka 4200 familjer.

    Det lockar många att producera sin egen el eftersom det är rent, tyst och miljövänligt. Dessutom är det ekonomiskt fördelaktigt, säger Johan Nyqvist från Solar Region Skåne till Energinyheter.

    Undersökningen visar även att det är både stora och små anläggningar som byggs, och att såväl villaägare som lantbrukare och stora företag står bakom de nya investeringarna.
    Enligt branschföreningen Svensk Solenergi ökar mängden solceller främst i tätbefolkade kommuner och regioner i södra Sverige. Forskning visar även att olika lokala initiativ spelar en stor roll för utbyggnaden av solceller. Förenklade bygglovsansökningar för solceller, publicering av solkartor eller möjligheten att sälja vidare sin överskottsel är exempel på initiativ som får allt fler att börja producera sin egen el.

    "Slut på fusket – nu omdefinieras farligt avfall"

     Återanvänd och cirkulera avfall, visst. Men garantera att farligt avfall inte smyger sig med i den mängd som tas till vara. Och se till att delegera hanteringen av avfall till betrodda aktörer, skriver Linnéa Engström, EU-parlamentariker och medlem i Europaparlamentets miljöutskott.

    Vi har plastfusket på Gotland i färskt minne: tiotusentals ton omsorgsfullt källsorterat plast brändes upp i stället för att tas till vara för att bli ny plast. Det finns bred politisk enighet om att slit- och slängmentaliteten måste upphöra. Åtminstone i Sverige. Ändå går det snett. 

    En övergång till cirkulär ekonomi, med återanvändning av så mycket som möjligt av de mängder avfall som omger oss, är en livsnödvändighet för överlevnaden på vår planet och bekämpningen av klimathotet. EU-kommissionen antog redan för ett par år sedan ambitiösa skrivningar om cirkulär ekonomi, om hur den nya ekonomin skapar jobb och generar en hållbar tillväxt.  

    I veckan röstade vi med andra ord om ett av de viktigaste miljöärendena under mandatperioden. Det har gällt att se till att redan uppnådda resultat inte undermineras. Och att motarbeta fusk, som det på Gotland. 

    Lagstiftningen för avfallshantering har varit bristfällig.  Det gäller inte minst definitionen och hanteringen av farligt avfall. Vad som utgör farligt avfall och hur det ska hanteras har inte preciserats tillräckligt noggrant för att avfallshanteringen i medlemsländerna ska vara trygg och effektiv. Utan precisa och säkra definitioner för vad som är farligt avfall och hur det separeras från den återvinningsbara avfallsmängden blir de gemensamma EU-målen för avfallsutvinning slag i luften.

    Europaparlamentet röstade nu för nya tydliga mål för hur mängden avfall ska minska. Bland annat ska 70 procent av allt kommunalt avfall och 80 procent av allt förpackningsavfall återvinnas senast 2030. Dessutom ska deponering av kommunalt avfall minskas till högst fem procent senast år 2030. 

    Återvinning av avfall måste ske utan risker för hälsa och miljö. Därför bara måste substanser som är farliga för miljön och människors hälsa avlägsnas innan avfallet går till återanvändning. 

    Det finns först och främst substanser som på grund av sina egenskaper inte alls lämpar sig för återanvändning, som tungmetaller, kvicksilver och arsenik. Exakt vilka substanser det handlar om måste framgå av reglementet. En substans bör definieras antingen som avfall eller farligt avfall på basis av kemiska egenskaper, inte subjektiva kriterier. 

    Hanteringen av farligt avfall ska ske via professionella procedurer. Exempelvis glödlampor innehåller återvinningsbara metaller, men även kvicksilver måste isoleras och separeras på ett säkert sätt vid speciella anläggningar innan övriga metaller kan cirkuleras. 

    De tidigare bestämmelserna gjorde det möjligt att kringgå effektiv sanering av farligt avfall genom utspädning. På den punkten lyckades vi få med preciseringar i lagstiftningen, framför allt att de existerande bestämmelserna ska vara obligatoriska och inte bara rekommendationer. Exempelvis bör farligt avfall från enskilda hushåll samlas in separat, för att undvika att det blandas med kommunalt avfall och därmed öka riskerna för nedsmutsning. 

    Hanteringen av farligt avfall får inte heller delegeras till utomstående aktörer som inte går att spåra. Ett sätt att kringgå nuvarande bestämmelser är nämligen att anlita så kallade avfallsproducenter som, utöver att de handskas vårdslöst med avfallet och saneringen, inte i efterskott kan ställas till svars för sina handlingar. 

    Bestämmelserna om farligt avfall vid sluttäckningen av deponier ses över. Också på den här punkten fick vi med skärpningar av de gällande bestämmelserna för att undvika att farligt avfall hamnar i jordmånen. Alla försök att hantera farligt avfall utan tillbörliga licenser och tillstånd behöver dessutom effektivt förhindras. 

    Tack vare skärpt lagstiftning om hantering av farligt avfall har vi tagit ett steg närmare en fungerande cirkulär ekonomi. Det är viktigt att människor som dagligen sorterar sitt avfall inte förs bakom ljuset. 

    Linnéa Engström, EU-parlamentariker, MP, medlem i Europaparlamentets miljöutskott

    "Transporters utsläpp måste minska"

    ”Under det senaste året har klimathotet blivit än mer akut. Medeltemperaturen på Arktis har legat 20 grader över genomsnittet. Nu krävs effektiva och smarta lösningar och ny teknik”, skriver Maria Weimer och Lars Tysklind från Liberalerna.
    Utsläppen måste minska och prioriterat är att få ner utsläppen från våra bilar och fordon. Som ordföranden i Liberalernas miljö- och klimatarbetsgupp presenterar vi här en rad förslag:
    Mer elbilar på vägarna. Framtiden hör elbilar och olika former av laddhybrider till. Det behövs en väl utbyggd laddinfrastruktur. Människor måste kunna lita på att man kan ladda bilen även när man kör längre sträckor.
    Mer biodrivmedel – inför reduktionsplikt. Biodrivmedel ska användas där det gör mest nytta och där el inte alltid fungerar, till exempel inom flyg och tyngre transporter. Vi vill att bränslen avsett för framför allt tunga vägtransporter, flyg och sjöfart ska omfattas av ett reduktionspliktsystem med krav på drivmedelsleverantörer att leverera en viss andel biodrivmedel och viss klimatprestanda per år. Vi är därför generellt positiva till regeringens förslag i dag om reduktionsplikt även om vi framförallt ser att biobränslet bör användas där det gör som mest nytta. Förutom mer biodrivmedel måste mer av de tunga transporterna flyttas över till sjöfart och järnväg.
    Förorenaren ska betala – omvänd miljöbilsbonus. De som köper bilar med höga utsläpp måste betala för sina utsläpp. En omvänd miljöbilsbonus bör införas som innebär att bilar som inte är miljöbilar får en förhöjd fordonsskatt. Vi stödjer, till skillnad från regeringen och flera andra riksdagspartier, inte ett så kallat bonus-malussystem. Varför ska skattemedel läggas på en subvention för att man köper en ny bil?
    Miljöbilar ska gynnas i förhållande till fossila bilar men det behövs också tydligare och skärpta krav på vilka bilar som ska anses vara miljöbilar. Bilar som drivs med fossilt bränsle ska inte klassas som miljöbilar. Miljözoner bör införas i fler städer där endast miljöbilar får köra. Bilpooler och smart kortidshyra av miljöbilar främjas till exempel genom enklare parkeringsregler.
    Minskat bilåkande där det finns kollektivtrafik. Reseavdraget ska minskas där det finns en fungerande kollektivtrafik i förhållande till de delar av landet där människor på ett helt annat sätt är beroende av bilen. Vägavgifter på motorvägssträckor där det finns särskilt goda kollektivtrafikalternativ bör också prövas. Självklart ska miljöbilar undantas från vägavgifterna.
    Höjt förmånsvärde av bilar som inte är miljöbilar måste ses över och höjas. Det är inte rimligt att skattesubventionera fossila bilar. När stat och kommun köper personbilar och lätta lastbilar måste de självklart vara miljöbilar.
    Klimatmärkning av nya bilar. Tydlig och bra konsumentinformation om till exempel bilens utsläpp behövs och vi ser gärna att en klimatmärkning för bilar mer liknar energimärkningen för vitvaror.
    Vi liberaler vill se en stark grön politik med grön skatteväxling som bas. Vi vill sänka skatten på jobb men höja miljöskatter. Vi vill undvika kortsiktiga subventioner och administrativt krångliga stöd. Liberalerna står för en smart, grön politik som framförallt syns i skattetabellerna och där förorenaren ska betala.                    
    Maria Weimer, riksdagsledamot (L) energipolitisk talesperson
    Lars Tysklind, riksdagsledamot (L) miljöpolitisk talesperson

    “Herman Sundqvists dödsdom mot svenska skogar, ett slag i ansiktet för unga”

    “Herman Sundqvist låter yxorna hugga blint efter sin dödsdom mot värdefulla skogar.” Johan Andersson, ordförande för Fältbiologerna, reagerar på Skogsstyrelsens besked i en debattartikel på Supermiljöbloggen idag.

    I DN 10/3 kom Herman Sundqvist, generaldirektör för Skogsstyrelsen, med dödsdomen för flera värdefulla skogar. Myndigheten slutar att inventera nyckelbiotoper i nordvästra Sverige, som hittills har använts som underlag för att skydda svenska skogar. Beskedet är ett slag i ansiktet för oss unga, som ser miljöproblemen som en av de absolut största framtidsutmaningarna och är en grupp som efterfrågar skogens sociala värden.

    Nyckelbiotoper är unikt värdefulla skogsområden med höga naturvärden som behöver skyddas från avverkning. När de här platserna inte längre pekas ut av Skogsstyrelsen blir det i praktiken fritt fram att skövla skogen på flera platser, vilket innebär att tusentals hektar av våra mest dyrbara skogar sätts i fara. Skogsskövlingen hotar det rika växt- och djurlivet, inklusive de 1 800 rödlistade arter som finns i de svenska skogarna idag.

    Det stämmer att delar av de svenska skogarna kan och ska brukas som en ekonomisk resurs, men det måste ske inom rätt geografiska områden. Inventering av nyckelbiotoper pekar ut dessa områden. Herman Sundqvist förutsätter frivilligt ansvar för att skydda skogen, men inventering av nyckelbiotoper är något skogsbruket själva inte har chans att klara av idag.

    Att ta bort kartläggningen av värdefulla områden, är att sätta ögonbindel för skogsbruket och det blir omöjligt att långsiktigt planera ett hållbart brukande av skogen. Markägarna tvingas hugga blint med yxan.

    Idag mer än någonsin är det viktigt att vi respekterar och uppfyller de svenska miljömålen. Vi unga vill uppleva vackra skogar. Forskning visar att miljö- och klimatproblem är bland det som oroar unga absolut mest. Enligt en studie av European Forest Institute lyfte 1000 unga svenska studenter sociala värden som särskilt viktiga utgångspunkter för hur skogen ska brukas i framtiden.

    Orörd natur är en plats för avkoppling, friluftsaktiviteter och samliv. Inte minst turismsektorn kan bekräfta betydelsen av skogens sociala värden. Samma orörda natur måste finnas för oss unga att få växa upp i, för våra barn att växa upp i och för våra barnbarn att växa upp i.

    Herman Sundqvist låter yxorna hugga blint efter sin dödsdom mot värdefulla skogar. Frågan hamnar nu på politikernas bord; hur garanteras ett rikt växt- och djurliv för att vi unga ska ha samma fantastiska miljöer att leva våra liv i?

    Johan Andersson
    Ordförande, Fältbiologerna
    Chairperson, Nature and Youth Sweden

    En fjällräv och en hackspett samlade in 40 000 kronor i Vasaloppsspåret

    Anna och Daniel som fjällräv respektive vitryggig hackspett i Vasaloppsspåret

    Anna Frisk och Daniel Zetterström åkte Vasaloppet för skogen, utklädda till en fjällräv och en vitryggig hackspett. Tillsammans med ytterligare en vän lyckades de samla in 40 000 kronor till Greenpeace skogskampanj, som går ut på att rädda det norra skogsbältet från destruktiv avverkning.
    Berätta om loppet, hur gick det?
    Anna: Det var en galen uppförsbacke med långa köer i början och det tog oss lång tid att komma till första depåstoppet. Vi hade våra ups and downs och var ganska slut när vi kom fram till Evertsberg med ungefär halva loppet kvar. Sen blev det nedför och det var tydligen mer vår grej.
    De sista tolv kilometerna var riktigt roliga. När det började skymma kändes det som att vi blev djur på riktigt och att vi hade en massa kraft undansparat.
    Daniel: Vi startade längst bak av alla, vilket gjorde att de första milen var trånga, långsamma och spårlösa – det gjorde det hela tuffare. Efter Evertsberg lättade det dock, och de sista milen var riktigt roliga!
    Vad fick ni för uppmärksamhet i spåret?

    Anna och Daniel som fjällräv och vitryggig hackspett
    Foto: Adam Alexander Johansson

    Daniel: Vi fick väldigt bra respons. Vi ville bara skapa god stämning, våra dräkter hade inga direkta budskap men vi pratade med många. Flera hade redan läst om oss och hejade på, några följde oss till och med från stopp till stopp!
    Anna: Många kommenterade och ville prata om våra dräkter. Vi blev intervjuade vid flera blåbärssoppastationer och i slutet av loppet hörde vi flera gånger folk som ropade ”Heja Greenpeace!” till oss.
    Några av åkarna kom upp bredvid oss och hälsade och berättade att de hade skänkt pengar till vår skogsinsamling. Det var så fin stämning i och längs med spåret!
    Hur mycket pengar samlade ni in?
    Daniel: Vårt mål var 40.000 kronor. Tack vare alla som stöttat oss, och att min vän Sef startade en stödinsamling, nådde vi vid målgången 40.009 kronor!
    Hur kändes det att åka i mål?
    Anna: Det kändes så himla skönt. Det var häftigt att komma in på upploppet och uppleva det som åkare. Det kändes härligt att krama om varandra och att ha klarat utmaningen tillsammans.
    Daniel: Det var härligt att åka i mål, men det kändes mer som att det riktigt arbetet började där. Nu kommer Greenpeace arbeta vidare med detta och jag kommer se efter olika möjligheter att stötta deras arbete vidare!
    Anna och Daniel i Vasaloppsspåret
    Foto: Adam Alexander Johansson

    Här kan du läsa vår artikel om varför Daniel och Anna antog utmaningen att åka Vasaloppet för våra skogars skull.

    De försöker stoppa fossilgasen i Göteborg

    Silhuettbild över Göteborgs hamn och Älvsborgsbron

    Nu har en namninsamling startats för att stoppa en ny fossilgasterminal i Göteborg. Personerna bakom insamlingen beskriver det som en ”fristående gräsrotskampanj som drivs ideellt av engagerade invånare”.

    Stoppa fossilgasterminalen i Göteborg. För att hålla era klimatlöften och undvika klimatkaos måste ni genast stoppa utvecklingen av ny fossil infrastruktur och istället investera i en rättvis omställning till en 100% förnybar energiframtid för alla. Vi kräver därför att Göteborgs stad och regeringen stoppar bygget av en ny fossilgasterminal med tillhörande gasledning. Kliv inte i fossilgasfällan!”, står det på hemsidan.

    Göteborgs hamn lyfter bränslet som miljövänligt och beräkningar säger att anläggningen kommer att minska koldioxidutsläppen vid raffinaderiet med cirka 130 000 ton per år.

    Miljövinsterna med det nya fartygsbränslet är stora. Svavel- och partikelutsläppen minskar till nära noll, kväveutsläppen med 85-90 procent och koldioxidutsläppen med 25 procent jämfört med oljedrift. LNG är färglös, giftfri och luktfri, skriver de i ett pressmeddelande.

    Men gasen är fortfarande ett fossilt bränsle även om det kan minska utsläppen jämfört med olja. Förespråkarna menar att vi när utbudet finns borde gå över flytande biogas. Det framtida utbudet av biobränsle är däremot osäkert och kritiker menar att vi riskerar att låsa in oss i ett fossilberoende, och även fossilgasens livscykelanalyser lyfts som ett problem.
     

    Fossilgas är varken ett alternativ till, eller ett övergångsbränsle från, andra fossila energikällor. Ny forskning visar att fossilgas under sin livscykel ofta har lika stor klimatpåverkan som kol — eller till och med större, skriver fossilgasfallan.se.

    Här hittar du namninsamlingen >>

    Konstgjord ö ska byggas i nytt energisamarbete

    Ett nytt energisamarbete ska bygga en konstgjord ö i Nordsjön för att driva havsbaserad vindkraft. Byggandet av en ö väntas kunna förse 80 miljoner människor med el.
    Den planerade ön ska byggas vid Doggers bankar i Nordsjön och täcka ett område på närmare sex km2. Den framtida landytan kommer att agera spindel i den havsbaserade vindkraftens nät, som då kan expandera längre bort från kontinenten. Elen matas sedan vidare till fastlandet från ön via ledningar.
    Bakom projektet står den nederländska elnätsoperatören Tennet och Danmarks statsägda Energinet.

    Jag ser väldigt stora möjligheter för utbyggnaden av havsvindmöllor i Nordsjön. Det är ett jättelikt område som många länder har ögonen på. Så ön kan bidra till att göra Nordsjön till ett havsvindkraftens Silicon Valley, säger Lars Christian Lilleholt, Danmarks energiminister.

    Samarbetet påbörjas officiellt den 23 mars då parterna möts i Bryssel för att skriva under avtalet.

    "Kvinnors frigörelse stavas klimatomställning"

    ”Ren el och hög mobilitet i städerna. Kvinnors frigörelse stavas klimatomställning”, skriver Hanna Lidström språkrör för Grön Ungdom idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.
    I Uganda, Tanzania och Nigeria har billiga solceller blivit en möjlighet för kvinnor på landsbygden att få mer frihet genom att tjäna sina egna pengar på att sälja små bärbara solpaneler till sina grannar. Dessa kan i sin tur sluta elda inomhus vilket gör att de undviker stora hälsorisker. Tack vare modiga politiska beslut om att investera i solceller har priset nu blivit så lågt att det kommer även jordens fattigaste till del. Klimatinvesteringar är feminism i praktiken.
    När fler av de 1,3 miljarder människor som lever utan tillgång till el nu blir en del av ”solrevolutionen” kan de också bli uppkopplade och få större möjligheter i livet. Med hjälp av billig teknik kan man nå många fler köpare av de tex grödor eller hantverk man säljer, och på så vis lyftas ur fattigdom. För de fattigaste kvinnorna kan lite elektricitet vara skillnaden mellan liv och död.
    I svenska städer har länge bilarna styrt stadsutvecklingen. Trots att de flesta kvinnor tar sig fram med kollektivtrafik, gång eller cykel. Vi har under årtiondena gång på gång sett nödvändiga satsningar bortprioriteras till förmån för nya vägprojekt till bilarna.
    När Miljöpartiet är med och styr ser vi för första gången i stället rejäla satsningar på cykelvägar, spårvagnar och gågator. En liten tidsvinst i kvinnors vardag, och en enormt mycket större känsla av frihet när man enkelt kan ta sig fram i sin egen stad.
    Vi gröna bygger inte bara en framtid som räddar oss undan katastrofer, utan skapar också en mer rättvis och fri värld.
    Kvinnorna är de som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringar. På många platser dör kvinnor i högre utsträckning när en naturkatastrof står till, då de har mycket sämre tillgång till information.Det är deras ryggar som kommer att värka när torkan gjort jorden tyngre att ploga. Det är de som kommer att råka mest illa ut på flykten från översvämningar eller konflikter skapade på grund av klimatförändringar. Men det är också dem som har absolut mest att vinna på omställningen. Det är för dem vi kämpar.
    1900-talet skördade stora feministiska segrar: rösträtten, förskolorna, aborträtten och arbetsrätten. 2000-talets viktigaste feministiska kamp kommer att handla om klimatet.
    Hanna Lidström
    Språkrör

    Grön Ungdom

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.