Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Europas största batterifabrik kan byggas i Sverige

    Europas största batterifabrik byggs i Sverige, så kan det bli om företagets Northvolts planer blir verklighet. Northvolts VD Peter Carlsson var tidigare chef på Tesla och den planerade fabriken ska i första hand producera batterier till elbilar.
    Fabriken planeras bli nästan lika stor som Teslas fabrik i Nevada och 2500-3000 personer planeras anställas. Målet är fabriken skulle starta 2020 någonstans i Sverige, vart är inte bestämt. Detta enligt DN.

    Vi räknar med att bygga i Sverige. Här finns det mycket plats att bygga på, billig och grön energi, och vi har många viktiga mineraler för batteritillverkning i Norden. Bland annat finns nickel, kobolt, litium och grafit här, säger VD:n Peter Carlsson till DN.

    På sikt vil Northvolt återvinna batterier. Även om detta låter lovande så kan det vara för tidigt att jubla än. Finansieringen av fabriken är än så länge olöst.

    Utöver privata investeringar kommer vi även behöva låna pengar för att finansiera projektet, ett sådant skulle vara EU-lån, säger Peter Carlsson till Sveriges Radio.

    Flera tidigare planer på batterifabriker i Sverige har misslyckats, även om det också finns lyckade exempel, enligt Ny Teknik.
    Liksom Tesla planerar Norhtvolt att bygga litiumjonbatterier. Dessa batterier är effektiva i och med att det går att få ut nästan all el som de laddas med. De tillhör de tekniker för energilagring som lagrar mest energi per volym. Dock finns det en risk att de överhettas och börjar brinna, enligt Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.
     

    "Ökad köttproduktion oförenlig med livsmedelsstrategins övergripande mål"

    ”Alla de nationella miljömålen påverkas negativt av djurhållningen och i flera fall är djurhållningen den stora orsaken till att målen inte uppnås.”, skriver Per-Anders Jande och Jonas Norberg från Svensk mat- och miljöinformation idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.
    Regeringens livsmedelsstrategi är en plattform, utifrån vilken livsmedelspolitiken ska bedrivas fram till 2030. Det övergripande målet är att främja en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i Sverige, samtidigt som produktionen ska bidra till att uppfylla de svenska miljömålen och internationella hållbarhetsmål, som Agenda 2030. Detta låter bra, men samtidigt finns det ett sektorsmål för ökad köttproduktion i Sverige, vilket är tydligt oförenligt med ambitionen om att jordbruket ska bidra till hållbarhetsmålen.

    Per-Anders Jande
    Per-Anders Jande

    Alla de nationella miljömålen: ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, hav i balans, myllrande våtmarker, ett rikt odlingslandskap, begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö och grundvatten av god kvalitet påverkas negativt av djurhållningen och i flera fall är djurhållningen den stora orsaken till att målen inte uppnås.
    Vår höga köttkonsumtion har också stark negativ påverkan på många av hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Det är mer lönsamt att producera djurfoder till rika länder än mat till fattiga. Det leder till att jordbruksmark tas i anspråk i fattiga länder för foderproduktion. Småbönder slås därmed ut och livsmedelspriserna höjs, vilket skapar fattigdom och hunger.
    Dessutom är djurhållningen den absolut största orsaken till utrotningen av vilda djur och förlust av biologisk mångfald. Svensk djurhållning bidrar i allra högsta grad till allt detta, eftersom vi importerar fodervaror och därmed förstör ekosystem och vattenresurser i fattiga länder.
    En minskning av animalieproduktionen till förmån för produktion av hållbara vegetabiliska livsmedel, bioenergi och biomaterial ger en enorm positiv effekt på miljön och har potential att vända jordbruket från att vara en av våra största miljö- och klimatbovar till en sektor som motverkar växthusgasutsläpp och ser till att klimatmålen uppnås.
    Djurhållning är ett extremt ineffektivt sätt att framställa näring. I genomsnitt går det åt 10 kilo växtprotein för att framställa ett kilo köttprotein. Ju större djur köttet kommer från, desto mer ineffektiv blir produktionen. För att producera vegetariska burgare användes 45 gånger mindre mark och 20 gånger mindre vatten än en burgare gjord på nötkött, enligt WWF.
    Jonas Norberg
    Jonas Norberg

    En övergång till vegetabilieproduktion innebär alltså ett mycket mer effektivt utnyttjande av resurser, vilket innebär förbättrad konkurrenskraft och potential för kraftigt ökad lönsamhet för den svenska jordbrukssektorn.
    Vi hoppas att regeringen väljer att fokusera på livsmedelsstrategins övergripande mål om konkurrenskraft och hållbarhet och därmed på minskad animalieproduktion.
    WWF föreslår ett mål om en halverad köttkonsumtion till 2030, som ett första steg. Detta mål står Svensk mat- och miljöinformation också bakom. I livsmedelsstrategin finns ambitionen att låta offentlig upphandling styra mot hållbar livsmedelskonsumtion.
    Arbetet för minskad köttkonsumtion pågår redan för fullt i kommunerna och vi hoppas att regeringen med stöd i livsmedelsstrategin uppmuntrar denna positiva utveckling. Ett nationellt mål för minskad köttkonsumtion i offentlig måltidsverksamhet och ekonomiska incitament för att dra ner på köttet kan göra stor skillnad.
    Per-Anders Jande och Jonas Norberg
    Svensk mat- och miljöinformation

    MP: "Hårdare tag mot illegal handel med vilda djur och växter"

    I fredags var det FN:s dag för Världens Vilda Djur, ”World Wildlife Day”. Den biologiska mångfalden minskar globalt, i en takt vi inte sett sedan dinosaurierna dog ut, skriver Max Andersson och Stina Bergström från Miljöpartiet idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.
    Förra veckan röstade EU-parlamentet om en resolution för hårdare tag mot illegal handel med vilda djur och växter. Nu måste Sverige och andra EU-länder skärpa kontrollen.
    Under de senaste åren har handeln med vilda djur och växter nått rekordnivåer. Enligt Världsnaturfonden WWF har efterfrågan på produkter från vilda djur och växter växt explosionsartat. Efterfrågan rör i stor utsträckning material från utrotningshotade djur som elfenben, noshörningshorn som används i traditionell medicin, tigerskinn, exklusiva träslag och ormskinn.

    Stina Bergström
    Stina Bergström Foto: Fredrik Hjerling

    Konsekvenserna är allvarliga. Lejonstammarna har minskat med 43 procent på 20 år. Den afrikanska elefantstammen i Tanzania har mer än halverats sedan 2009 (från 109 000 till 43 000). 2015 dödades 15 000 elefanter av tjuvskyttar. Och de svarta noshörningarna som det 1970 fanns 65 000 av i Tanzania, är i dag nere i 127 stycken.
    EU och Sverige har en viktig roll för att minska den olagliga handeln, dels som ursprungs- och mottagarländer för produkter från utrotningshotade djur och växter, men framförallt som transitdestination, då många varor passerar Europa innan de säljs vidare.
    EU-länderna har olika lagstiftning kring detta, vilket är ett problem då det leder till kryphål som kriminella grupper utnyttjar, exempelvis genom att leda handeln via de medlemsstater där det är minst risk att bli upptäckt och där sanktionerna är få.
    I våras kom EU-kommissionen med en handlingsplan för att bekämpa den illegala handeln med vilda djur och växter. Den efterlyser ett omedelbart slut på tjuvjakt och olaglig handel med skyddade arter.
    Vi i den gröna gruppen har arbetat aktivt med att stärka arbetet i EU- parlamentet. Det är därför med stor tillfredsställelse som ett näst intill enhälligt EU-parlament förra veckan röstade för att stoppa den illegala handeln och för att skydd för vilda djur och växter bör ingå i framtida handelsavtal.
    Max Andersson
    Max Andersson Foto: Fredrik Hjerling

    För att stoppa den illegala handeln behöver EU-länderna inrätta handlingsplaner för olaglig handel med vilda djur och växter med detaljerade genomförandestrategier och påföljder och att förbättra samordning och informationsutbyte mellan länder. Här är några förslag från oss:
    – minimiregler på EU-nivå istället för som i dag där medlemsländerna är fria att själva välja hur de ska uppnå målen om att stoppa illegal handel med vilda växter och djur
    – en specialiserad enhet för naturvårdsbrott under Europol/Eurojust för att stärka deras arbete med denna brottslighet
    – hårdare sanktioner för de som åker fast
    – ett totalförbud mot handel med elfenben
    – importförbud av lejontroféer
    Dagens situation är ohållbar. Tre noshörningar om dagen faller offer för tjuvskyttet. Vi måste göra mer, och visa vägar framåt. Genom hårdare lagstiftning vill vi trygga utrotningshotade djur, så att våra barn och barnbarn ska få leva i en värld med en rik biologisk mångfald.
    Max Andersson (MP)
    EU-parlamentariker
    Stina Bergström (MP)
    Riksdagsledamot

    Svensk förbrukning av kött ökar

    Förpackat kött i mataffär

    Förbrukningen av kött låg 2016 på 87,7 kilo per person och år, en ökning med ett halvt kilo jämfört med 2015, rapporterar Jordbruksverket.
    Trots ett ökat intresse för vegetarisk mat stiger köttkonsumtionen. Positivt nog omfattas inte nötkött, men intresset för fågel stiger. Omfördelningen tror Jordbruksverket beror på ett allt större hälsofokus och rekommendationer att minska konsumtionen av rött kött.
    I sifforna på förbrukning igår även det vi inte äter, så som ben och annat svinn i livsmedelskedjan.
    Jordbruksverket menar även att klimatdebatten kan ha gynnat förbrukningen av ägg och fågel, som båda ökat det senaste året. Mattrender, produktutveckling och konsumentpriser framhålls också som faktorer som påverkat konsumtionen.
    Trots att kyckling är mer klimatsmart än nötkött är ökningen ett stort problem, enligt WWF:

    Trenden med ökningen av kycklingkött är problematisk. Kyckling har fördelar ur ett enskilt klimatperspektiv men kycklingproduktionen har även stora utmaningar eftersom det bland annat går åt mycket mark för att producera foder till djuren. Det är också särskilt allvarligt när man ser till den ökade importen av kyckling, säger Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden WWF i ett pressmeddelande.

    Mer produktion förväntas, politiska initiativ saknas
    När det gäller den inhemska köttproduktionen tyder de höga priserna på fortsatt hög efterfrågan, och att det finns plats för utökad försäljning av svenskt nöt- och griskött.
    Det övergripande målet med regeringens livsmedelsstrategi är att den totala livsmedelsproduktionen bör öka och motsvara konsumenternas efterfrågan på konventionell och ekologiskt, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås och att produktionen ska bidra till hållbar tillväxt.
    Trots detta missar Sverige 14 av 16 miljömål, bland annat begränsad klimatpåverkan och tidningen Effekt skriver att det saknas politiska initiativ från regeringen för hur man ska minska svenskarnas köttkonsumtion.

    Trump gör miljardnedskärningar i klimatprogram

    Både USA:s meteorologiska myndighet NOAA och miljömyndigheten EPA kan tappa runt en femtedel av sin budget, med stora konsekvenser för landets klimat- och miljöarbete. 
    För att finansiera ökade försvarsanslag föreslår nu Vita huset stora nedskärningar i USA:s klimatarbete, rapporterar Washington Post. National Oceanic and Atmosperic Administration (NOAA), USA:s motsvarighet till SMHI, hotas att bli av med 17 procent av sin budget.
    Samtidigt kan Environmental Protection Agency (EPA) bli av med en femtedel av sin personal, rapporterar Politico. En så liten budget har inte landets miljömyndighet haft sedan 1991. EPA styrs numera av Scott Pruitt, en klimatskeptiker med starka band till fossilindustrin. Pruitt har i sin tidigare roll som statsåklagare i Oklahoma i flera fall slagits mot EPA i rätten – den myndighet han nu ska chefa över.
    NOAA:s och EPA:s nedskärningar kommer få stora konsekvenser för USA:s miljö- och klimatarbete. Bland många områden som berörs kan klimatforskning, projekt för renare vatten och luft, samt miljörelaterat stöd för urinvånare nämnas.

    "Vaccin" mot klimatförnekelse?

    Amerikanska forskare visar att bättre kunskap om desinformationsspridning minskar acceptansen för förvrängda klimatfakta. 
    Forskarna presenterade först välkända fakta om klimatförändringarna för försöksdeltagarna, för att sedan ge dem felaktig information, som att forskarna inte skulle vara eniga i frågan. Resultatet? Deltagarna köpte lögnen, skriver Sveriges radio.
    Men genom att i förväg informera om de tekniker som kan användas för att sprida desinformation eller politiskt bakomliggande motiv i klimatfrågan, skapas en typ av skydd mot felaktig information.
    Deltagarna var sedan mer benägna att hålla sig till vetenskaplig information.
    Bakgrunden till studien är den växande klimatförnekelsen. I USA blir frågan alltmer polariserad, trots den starka vetenskapsgrunden som finns, menar forskarna. Detta blir ett uppenbart problem, eftersom klimatfrågan kräver en omfattande omställning.

    När människor inte är säkra på om klimatet ändras eller inte så är man inte lika villig att stötta de åtgärderna heller, säger Kirsti Jylhä som forskar om liknande frågor vid Uppsala universitet till Sveriges radio.

    Studien i sin helhet hittar du här

    Tyska miljödepartementet förbjuder kött vid officiella tillställningar

    Nu är det slut med klimatbelastande schnitzel och resurskrävande currywurst. Tysklands miljöminister har nu bestämt att hennes departement endast kommer servera vegetarisk mat. 
    Barbara Hendricks, minister vid det tyska miljödepartementet, deklarerade förra veckan att kött inte längre kommer serveras vid departementets officiella bjudningar. Hendricks förklarar för Huffington Post att hennes departement måste agera förebild i hållbarhetsfrågor.

    Vi vill statuera ett tydligt exempel på klimatbevarande, eftersom vegetarisk mat är mer klimatvänligt än kött och fisk. [reds.övers.]

    Utöver en vegetarisk hållning så innebär miljödepartementets nya matpolicy även ett stort fokus på ekologiska och närproducerade råvaror.
    Animalier är en välkänd miljöbov, och ger många negativa effekter på miljö och klimat. Globalt står köttkonsumtionen för nästan lika stora utsläpp av växthusgaser som privatbilismen. Här, här och här har Supermiljöbloggen skrivit mer om ämnet.

    De åker Vasaloppet i djurdräkt – för att rädda skogen

    Anna och Daniel i skidspåret

    Det norra skogsbältet lagrar mer kol än alla regnskogar i världen. I sin kampanj för att rädda det norra skogsbältet menar Greenpeace på att hoten mot den boreala skogen är en tickande klimatbomb. Anna och Daniel bestämde sig för att bidra till kampanjen på sitt eget sätt.
    Anna Frisk och Daniel Zetterström åker Vasaloppet i varsin djurdräkt på söndag, av en mycket speciellt anledning – för att samla in pengar till Greenpeace kampanj för att rädda det norra skogsbältet.
    Enligt Greenpeace hotas det norra skogsbältet, som sträcker sig genom Norden, Ryssland, Kanada och Alaska, av destruktiv avverkning. Bara tre procent av skogen är skyddad, vilket kan jämföras med regnskogen där 27 procent är skyddad.
    Både Annas insamling och Daniels insamling är redan uppe i över 15 000 kr var. Här berättar de för Supermiljöbloggen om varför de antagit utmaningen att skida nio mil.
    Hur kan en göra för att avverka skog på ett mer hållbart sätt?
    Daniel: Det stora problemet idag är ju att alldeles för lite yta har ett skydd. FN har identifierat att 17% måste skyddas för att våra skogar ska må bra. Så det Greenpeace vill få igenom är att de stora företagen och framför allt det statliga skogsbolaget Sveaskog ska låta mer av sina skogar vara. Det är inget orimligt, tänk att de får avverka mer än 80% av alla Sveriges skogar.
    Ett annat problem är att större och större maskiner används, vilket lätt förstör marken. Skogen är förnybar, men inte oändlig. Den är bara förnybar så länge den får en chans att återhämta sig, och för det behövs större partier av välmående skogar!
    Anna: Än så länge är endast några få procent av den svenska skyddsvärda skogen skyddad, vilket enligt FN inte är tillräckligt för att se till att skogen är levande och välmående.
    En annan viktig aspekt är att göra det möjligt för våra lagar att följas. 97 procent av all avverkning sker i blindo då Skogsstyrelsens budget bara räcker till att inspektera tre procent av den aktuella skogen innan avverkning. Skogsstyrelsen får alltså inte den budget som behövs för att kunna hålla sig till de regler som finns.
    De stora skogsbolagen har också alldeles för stort inflytande i skogspolitiken. För stor makt och ett samtidigt starkt ekonomiskt vinstintresse hos skogsindustrin är svårt att kombinera med en hållbar skogsavverkning.
    Hur stor erfarenhet har ni av skidåkning?
    Anna: Jag är född och uppvuxen i Borlänge. Utflykter i naturen har varit en stor del av min uppväxt. Så fort det fanns tillräckligt med snö var det skidåkning i Gyllbergen, ett naturreservat strax utanför Borlänge, som gällde.
    I helgen som var åkte jag två långa turer med pappa. Vi konstaterade flera gånger att det är magiskt och helt sjukt att det finns ett så här vackert ställe att åka omkring på. Så var känslan.
    Men kanske är det inte så sjukt. Kanske är det motsatsen som skulle vara sjuk. Att naturreservat som Gyllbergen inte skulle finnas, för oss att njuta av och för djur och växter att leva i.
    Daniel: Jag har väldigt liten erfarenhet av skidåkning, jag har mest lånat sådana där gamla skidor med piggar i pjäxorna. Detta är min första vinter med egna moderna skidor!
    Vad betyder skogen för dig?
    Daniel: För mig är skogen en oas från det samhälle vi lever i, att få glida ut i det tidlösa och bara vara en del av det hela! Det är läkande, ger svar på frågor som kanske inte får plats i det tempo som vårt samhälle innebär!
    Anna: Enormt mycket. Skogen har gett, och ger mig fortfarande, massor. Den är min träningsplats, min andningsplats, den var min lekvärld som barn, min tankesorterare, en nyfikenhetsväckare, en hitta ro-hjälpare och en trygghet.
    Jag bor nu ganska centralt i Örebro. Varje dag cyklar jag igenom stan till och från skolan. Att då ibland komma ut i skogen, bort från konsumtionshjul och effektiviseringsfokus, kan vara så himla skönt.
    Och så den viktigaste frågan, vilka djur ska ni klä ut er till?
    Anna: Jag ska åka som fjällräv i vinterstass! Fluffig och vit alltså.
    Daniel: Jag ska vara en vitryggig hackspett! Det är en väldigt talande art för hur våra skogar behandlas, nu finns bara cirka 25 stycken kvar på grund av den svenska skogspolitiken. Så jag tänkte bli den 26:e.
    Här kan du skänka pengar till Daniels insamling och Annas insamling!
     

    M och KD bryter EU-förhandlingar om utsläppsrätter

    Antalet krediter inom EU:s system för handel med utsläppsrätter har varit för många och därför blivit för billiga. Miljöutskottet i EU gjorde en överenskommelse om att minska antalet, men nu bryts överenskommelsen av den konservativa partigruppen EPP.
    Handelssystemet med utsläppsrätter infördes 2005 och betyder att industrier inom EU tilldelas ett visst antal krediter att använda för utsläpp. Industrier som släpper ut mer än de tilldelats kan köpa rätter av den industri som lyckats minska sina utsläpp. På så vis skapas ett handelssystem med ett utsläppstak och priset bestäms sedan på marknaden.
    Taket på utsläppsrätter ska sedan successivt sänkas. Men systemet har hittills inte fungerat och har fått mycket kritik, framförallt för att priset har varit alldeles för lågt.
    Ett sätt att komma till rätta med det är att minska antalet utsläppsrätter i en snabbare takt än tidigare tänkt. EU:s miljöutskott kom i december överens om en minskning med 2,4 procent, vilket skulle driva upp priset från 50 kronor per ton till mellan 250 och 300 kronor, enligt Dagens Nyheter.
    Men den konservativa partigruppen EPP, där Kristdemokraterna och Moderaterna ingår, hoppar nu av överenskommelsen. Det är därmed troligt att sänkningen istället landar på 2,2 procent, i linje med EU-kommissionens förslag.
    Isabella Lövin (MP) är besviken och menar att även om det bara handlar om några tiondels procent hade det gjort stor skillnad för hur snabbt målet om noll-utsläpp kan nås.
    Centerpartiets Fredrik Federley och Socialdemokraternas Jytte Guteland, som också deltagit i förhandlingarna, är även de missnöjda med beslutet:

    Det är ett hinder för att få till en väl fungerande marknad, vilket jag är mycket besviken över, säger Federley till Svenska Dagbladet.

     Den konservativa gruppen agerar märkligt och oansvarigt. Vi har kämpat för den här balanserade överenskommelsen som innebär att EU kan leva upp till Parisavtalet, säger Guteland till Dagens Nyheter.

    Kristdemokraterna har inte uttalat sig i media angående avhoppet och till Ekot vill Moderaterna inte lämna några kommentarer. Men till Västerbottenskuriren säger EU-parlamentsledamoten Christofer Fjellner (M) att han är nöjd med beslutet.

    Kommissionen föreslog 2,2 procent. Det är överensstämmande med de mål vi satte i Paris. Att skärpa det målet nu hjälper inte klimatet, men slår hårt mot vår konkurrenskraft, säger Fjellner.

    Imorgon ska EU:s milö-och klimatministrar mötas för att förhandla. Ett slutgiltigt beslut om vad som ska gälla för utsläppsrätterna förväntas komma innan året är slut, skriver Ekot. Men tack vare den konservativa partigruppen kommer resultatet troligtvis bli mindre ambitiöst än vad som var tanken.
     
    UPPDATERING:
    I ett mail till SMB säger Moderaterna att de inte blivit kontaktade i frågan. De menar också att det inte funnits någon överenskommelse och ifrågasätter S och MP:s agerande i Europaparlamentet.
     

    Utsläppen från vägtrafiken minskar – men transportsektorn har fortfarande långt kvar

    Utsläppen från vägtrafiken minskade med 5 procent 2016. Men för att klimatmålen ska nås behöver utsläppen minska snabbare. Regeringen har i helgen presenterat flera åtgärder.
    Trots att trafiken totalt ökade med två procent under 2016 minskade utsläppen från vägtrafiken, enligt preliminära siffror från Transportstyrelsen. De viktigaste anledningarna till att utsläppen minskade är att mer av biobränslet HVO användes och att motorerna blivit mer energieffektiva.
    Totalt minskade utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken med 940 000 ton under 2016. Hade vägtrafiken inte ökat hade utsläppen minskat med ytterligare 260 000 ton. Totalt är utsläppen från transporter i Sverige cirka 17 miljoner ton.
    Totalt sett ser dock Sveriges utsläpp ut att öka under 2016 eftersom utsläppen från el-, gas och värmeverk, flyg, sjöfart och tillverkningsindustrin ökar, läs mer här.
    Utsläppen behöver minska snabbare
    Med de åtgärder och styrmedel som finns idag bedöms utsläppen från vägtrafiken minska med 26 procent till 2030 jämfört med 2010, enligt Trafikverket. Det är inte så mycket jämfört med riksdagens mål om att utsläppen från transporterna ska minska med 70 procent till 2030.
    Fler energieffektiva fordon som drivs på el eller biobränslen är en viktig åtgärd för att nå målen. Men det ser inte ut att räcka. Enligt Trafikverket krävs det sannolikt en minskning av biltrafiken för att klimatmålet ska nås.
    Regeringens åtgärder
    Miljöminister Karolina Skog och klimatminister Isabella Lövin berättade i en intervju med DN i fredags att regeringen under våren tänker presentera följande förslag för att minska utsläppen från transporterna.

    • Långsiktig lösning för ökad användning av förnybara bränslen.
    • Vägslitageskatt på tung trafik för att styra transporter till järnväg och sjöfart.
    • Nytt skatteväxlingssystem av nyregistrerade bilar för att öka andelen miljöbilar.
    • Flygskatt, utredningen är på remiss.
    • Nationell infrastrukturplan med fokus på att öka finansiering till järnväg.
    • Lag om obligatorisk miljöinformation vid bränslepump.
    • Lag om hållbarhetskriterier för biobränsle.
    • Utreda sänkt hastighet.
    • Ge kommuner och städer mer självbestämmande att själv reglera biltrafiken.
    • 700 miljoner kronor för Klimatklivet, kan ge fler laddstolpar och biogasanläggningar.
    • 750 miljoner kronor för Stadsmiljöavtalen för investeringar i kollektivtrafik och cykelinfrastruktur.

    Finansminister Magdalena Andersson och miljöministern Karolina Skog meddelade i söndags att regeringen inte går vidare med den statliga utredningens förslag på vägslitageskatt, också kallad kilometerskatt.

    Vi vill ha en vägslitageskatt som både leder till att gods flyttas från väg till tåg och sjöfart och skapar ordning och reda i åkeribranschen. Vi nöjer oss inte förrän vi har ett förslag som löser båda de två uppgifterna, motiverar Karolina Skog.

    Regeringen ska därför presentera ett eget omarbetat förslag.

    IKEA gör kök av PET-flaskor

    Tillsammans med en italiensk leverantör och den svenska designgruppen Form Us With Love, har Ikea utvecklat ett nytt material till en ny köksserie.
    Materialet tillverkas av PET-flaskor som samlats in av japanska kommuner. För tillverkningen av en kökslucka behövs 25 sådana halvlitersflaskor.

    Vad vi gör på IKEA har stor inverkan på miljön eftersom vi arbetar med stora kvantiteter. Genom att använda återvunnet material kan vi producera på ett mer hållbart sätt, säger Anna Granath, produktutvecklare på IKEA of Sweden, i ett pressmeddelande.

    IKEA vill med den nya köksserien minska mängden plast som blir till skräp.

    Vi behöver bli bättre på att använda jordens resurser på ett smart sätt. Vår ambition är att öka andelen återvunnet material i våra produkter. Vi tittar på nya sätt att återanvända material som papper, fiber, skum och plast, så att vi kan ge dem nytt liv i en ny produkt, säger Anna Granath.

    Serien, KUNGSBACKA, lanserades hos IKEA den 1 februari.

    Ett av USA:s största kolkraftverk läggs ned

    Under de senaste veckorna har det kommit två besked om nedläggningar av kolkraftverk i USA, skriver Washington Post. Orsaken är att den amerikanska kolindustrin har stora ekonomiska problem. 
    Ägarna till kolkraftverket Navajo Generating Station i Arizona meddelade nyligen att kolkraftverket kommer att läggas ned 2019, vilket är flera decennier tidigare än beräknat.
    Navajo Generating Station är det största kolkraftverket i västra USA och är den anläggning i USA som släpper ut tredje mest koldioxid. Ägarna motiverar nedläggningen med ekonomiska skäl.
    För cirka en månad sedan meddelade även Dayton Power and Light att de 2018 kommer att lägga ned kolkraftverken Killen och Stuart i Ohio.
    Anledningen till det amerikanska kolets dåliga trend är billig naturgas, billig förnyelsebar energi, regler för luftkvaliteten och svagare efterfrågan än beräknat på kol i Asien, skriver Micheal E Webber,  vice ordförande för energiinstitutet på Texas University. Dessa trender som ger kolet ekonomiska problem ser till stor del ut att fortsätta, och enligt Internationella Energirådet är kolproduktionen i USA nu lägre än under de senaste 30 åren.
    Donald Trump ställde sig i valrörelsen tydligt på kolindustrins sida. Men det verkar nu alltså som att inte ens ägarna till kolkraftverken tror att Trump kommer att lyckas få glöd i kolindustrin.
    Supermiljöbloggen har tidigare skrivit mer om den amerikanska kolindustrins problem om här och här.

    Nya rönen: en femtedel av jordens mat går förlorad

    Nära 20 procent av vår gemensamma mat går till spillo genom frosseri och svinn. 
    En ny studie från University of Edinburgh visar att hela nio procent av all mat tillgängliggjord för konsumenten slängs, rapporterar Science Daily. Utöver detta äter jordens befolkning i snitt tio procent mer än vi behöver. Sammantaget betyder detta att nästan en femtedel av jordens samlade matresurser går förlorad.
    Den värsta skurken är köttkonsumtionen, där nästan 78 procent – eller 840 miljoner ton – av produktionens resurser varje år går till spillo. Köttet står själv enbart för 40 procent av det totala svinnet av grödor. Av alla världens skördade grödor går nästan hälften, årligen 2,1 miljarder ton, förlorade på grund av överkonsumtion, slöseri och ineffektivitet i produktionsprocessen.
    Forskarna menar att det är otroligt viktigt att minska kött- och mejerikonsumtionen, minska svinnet och inte äta mer mat än vad man behöver. Utan dessa förändringar kommer växthusgasutsläppen öka, vattentillgången minska och den biologiska mångfalden hotas.
    Förutom att slöseriet får skadliga effekter på vår gemensamma miljö drabbas även stora delar av planetens befolkning. Samtidigt som en så skrämmande stor del av vår mat går till spillo lider 840 miljoner människor av undernäring, visar siffror från WHO.
    Frågan om matförsörjning väntas dessutom bli allt mer akut, speciellt med tanke på att jordens matbehov kan ha dubblerats år 2050.

    Ny rapport: Klimatbevakningen i media minskar

    Medias rapportering om klimatet blir allt sämre. Samtidigt ges klimatförnekare mer utrymme, enligt ny rapport. 
    För tredje året i rad undersöker Vi-skogen hur klimatfrågan behandlas i svensk media.  Här är några av deras viktigaste slutsatser:

    • Den totala bevakningen har gått ner från 54 122 artiklar under 2015 till 52 733 artiklar 2016.
    • Innehållet i artiklarna har även det förändrats. Det syns en tydlig svängning, från att rapportera om enighet efter Parisavtalet 2015 till att istället lyfta konflikter. Den stora anledningen till det stavas Donald Trump. Under 2016 förekom han i nio procent av alla klimatrelaterade artiklar, och under november och december nämndes han i två tredjedelar av artiklarna.
    • Medieutrymmet för klimatförnekare har ökat kraftigt. Även här är Trump en del av förklaringen, men trenden är tydlig även på insändar- och debattsidor.
    • Bland de svenskar som syns mest i klimatfrågan innehar politiker de första 14 platserna, med statsminister Stefan Löfven och klimatminister Isabella Lövin i toppen. Näringslivet är däremot inte speciellt synliga i klimatdebatten.
    • Det mest engagerade artiklarna berörde landsbygd och livsstilsval, vilket rapporten konstaterar vara en knivig fråga. Allra mest delad blev debattartikeln ”Ni skyller på mina kor – och drar till Thailand” av mjölkbonden Anette Gustawson.

    En bra klimatrapportering är oerhört viktigt för att visa på frågans tyngd, vilket Supermiljöbloggen skrivit mer om här.
    Här kan du läsa Vi-skogens rapport i sin helhet.

    Kolkraftverk i Stockholm stängs ner

    Efter hårda påtryckningar avvecklas det starkt kritiserade kolkraftvärmeverket i Värtahamnen.
    Kolkraftvärmeverket i Värtahamnen är Stockholms enskilt största utsläppskälla för koldioxid, och har enligt ett pressmeddelande från Stockholms Stad stått för en tredjedel av de totala utsläppen.
    Men nu försvinner den svarta fläcken från huvudstadens klimatkarta tidigare än väntat. Kolkraftverkets ägare Fortum väljer att avsluta den koleldade värmeproduktionen redan 2022, istället för att följa den ursprungliga planen om avveckling år 2030.
    En bidragande faktor har varit den starka opinion som hörts mot det koldioxidsprutande kraftverket, bland annat på Supermiljöbloggens debattsida.
    Kolvärmen ska ersättas med två nya biokraftvärmeverk, varav det ena redan är i drift.

    SJ storsatsar på nya snabbtåg

    30 nya snabbtåg kommer börja rulla på svenska järnvägar.
    Ett ökat intresse för tågresande har tillsammans med ekonomiska vinster lett till att SJ nu investerar i ett 30-tal nya snabbtåg, skriver Svt Nyheter.
    Förutom de nya tågen ingår en tidigare planerad ombyggnad av X2000-tågen och en upprustning av nattågen. Satsningen värderas till nio miljarder under en femårsperiod.

    Fi: "Nästa steg måste vara klimaträttvisa"

    ”Det klimatpolitiska ramverk som regeringen föreslår är ett välkommet och internationellt sett radikalt grepp med mycket och bra sakinnehåll. Det är också smickrande för Sveriges riksdag, med undantag för Sverigedemokraterna, att enigheten råder så brett”, skriver Feministiskt initiativs Miljö- och klimatpolitiska talesperson Adam Hjort idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.
    Tyvärr berör det klimatpolitiska ramverket dock bara en tredjedel av de 100 miljoner ton koldioxidekvivalenter som släppts ut varje år på grund av det som kallas ”inhemsk slutlig användning”, det vill säga konsumtion. De andra två tredjedelarna släpps ut utanför Sveriges gränser.
    Regeringens föreslagna ramverk grundas på Miljömålsberedningens arbete. Den citerar det så kallade generationsmålets formulering ”att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser”. Det konstateras krasst att det är svårt att mäta utsläpp som vår konsumtion ger upphov till i andra länder. Därför föreslås att det klimatpolitiska ramverket inte bör omfatta dem.
    Att Miljömålsberedningen kommer fram till att vår konsumtions negativa klimatpåverkan måste minska är givetvis korrekt. Men den som vill ha politiska lösningar på problemet hänvisas tills vidare till regeringens ”Strategi för hållbar konsumtion” som ingår i budgetpropositionen för 2017. Den strategin i sin tur innehåller en hel del rimliga och nödvändiga visioner. Dock finns ännu inget som ens påminner om ett helhetsgrepp i stil med det klimatpolitiska ramverk som föreslås för Sveriges inhemska utsläpp. Inte ens i närheten.
    Så förutom att vi ska vara glada över ett klimatpolitiskt ramverk som rör en del av Sveriges totala klimatpåverkan, vad ska vi göra nu? Jo, vi ska se till att undvika att exportera våra problem till länder som har färre valmöjligheter än vi. Den svenska konsumtionens utsläpp av växthusgaser i Sverige har minskat med ungefär en tredjedel sedan början av 90-talet. Utsläppen som vi orsakar i andra länder har ökat med ganska precis samma mängd. Totalen har alltså varit mer eller mindre konstant. Det är tydligt att Sverige är på god väg att skaffa sig kontroll över sina inhemska utsläpp, och att lösningen hittills varit att exportera dem.
    Som feminister känner vi naturligtvis igen dessa mekanismer från ett otal andra politiska områden. En feministisk intersektionell maktanalys är därför lika gångbar och nödvändig i klimatpolitiken som överallt annars. Vi behöver inte bara en hållbar framtid, utan den behöver även vara klimaträttvis.
    Att stjälpa över ansvaret på individen, med den stress att konsumera klimatsmart som det medför räcker inte på långa vägar. En rad civilsamhällesorganisationer har därför formulerat krav på politiska åtgärder för de delar av Sveriges klimatpåverkan som sker utanför landets gränser. Det är inte mer än rimligt att detta måste vara nästa steg, men det måste också ske med ett rättviseperspektiv och med respekt för andra och mer ekonomiskt utsatta länders skiftande behov och förutsättningar. Feministiskt initiativ ser fram emot kommande politiska åtgärder med både internationell och nationell klimaträttvisa som grundpelare.
    Adam Hjort
    Miljö- och klimatpolitisk talesperson, Feministiskt initiativ

    EU måste stänga alla kolkraftverk innan 2030 för att klara Parisavtalet

    Ny studie visar att EU:s utsläppsmål kommer överskridas kraftigt om inte kolet fasas ut de kommande femton åren.
    Forskare vid tankekedjan Climate Analyst har kommit fram till att alla kolkraftverk i EU måste stängas senast 2030, skriver The Guardian. Om inte detta sker är chanserna för EU att hålla sin del av Parisavtalet obefintliga.
    Idag minskar den europeiska kolanvändningen med en procent årligen, men står fortfarande för över en fjärdedel av kontinentens energiförsörjning – och en femtedel av växthusgasutsläppen.
    Om alla 300 kolkraftverk skulle fortsätta i drift hela sin förväntade levnadstid kommer EU:s utsläppsbudget överskridas med hela 85 procent.
     
     

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.