Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Förnybar energi växer snabbast i Europa

    2016 var ett bra år för ren energi i Europa. Närmare 90 procent av ny energi kom från förnybara källor.
    Totalt installerades 24.5 Gigawatt ny energi i Europa förra året, varav 21.1 Gigawatt kom från vind, sol, biomassa och vattenkraft. Starkast av alla var vindkraften, som blåste förbi kolet och landade på en andraplats efter gas i listan över Europas mest använda energikällor.
    I Sverige står vindkraft för 11.4 procent av elproduktionen medan förnybara källor tillsammans står för över hälften. Dessutom har vi sedan juni 2016 den så kallade energiöverenskommelsen med målet att göra svensk elproduktion 100 procent förnybar till 2040.
    Fun fact: Den svenska kommun som ligger i topp vad gäller installerad vindeffekt är Sollefteå i Ångermanland. Hatten av till Sollefteå! 

    Bankerna som fortfarande investerar i Dakota Access Pipeline

    Nu har Nordea bestämt sig för att divestera ur den kontroversiella oljeledningen Dakota Access Pipeline, men fler svenska banker har investeringar i projektet.

    Så här mycket har svenska banker investerat i Dakota Access Pipeline:

    • Nordea: 359 miljoner kronor  Beslutat sig för att divestera, alltså dra ur sina investeringar
    • Swedbank: 39 miljoner kronor
    • Länsförsäkringar: 31 miljoner kronor
    • Skandia: 23 miljoner kronor
    • Handelsbanken: 22 miljoner kronor
    • Danske Bank: 11 miljoner kronor
    • SEB: 100 000 kronor

    Är du kund i någon av bankerna? Hör av dig till dem och visa ditt missnöje! Du kan använda Fair Finance Guides färdiga mall om du vill.

    Dakota Access Pipeline ska byggas klart – Nordea drar sig ur

    Protester mot Dakota Access Pipeline

    Amerikanska myndigheter har meddelat att den kontroversiella oljeledningen Dakota Access Pipeline ska fortsätta byggas. Miljökonsekvensutredningen ska inte slutföras, utan byggandet kan fortsätta omedelbart. På grund av detta säljer nu storbanken Nordea sitt indirekta innehav i oljeledningen.
    U.S. Army Corps of Engineers meddelar att Dakota Access Pipeline, den kontroversiella oljeledningen som är tänkt att gå under Missourifloden och på mark som är helig för Sioux-folket i Standing Rock, ska fortsätta byggas enligt den ursprungliga planen.
    Under Barack Obamas sista tid som president beslutade amerikanska myndigheter att en fullständig miljökonsekvensutredning skulle utföras och att alternativa rutter för oljeledningen skulle utforskas. När Donald Trump blev president beordrade han istället att Dakota Access Pipeline skulle fortsätta byggas som planerat.
    Det blir därför ingen fullständig miljökonsekvensutredning och byggandet kan enligt myndighetens beslut återupptas omedelbart, istället för efter en väntetid på 14 dagar vilket är det normala.
    Sioux-folket kommer att bestrida beslutet och deras ordförande Dave Archambault II uppmanar alla att hjälpa dem stoppa oljeledningen genom att kräva att USA:s kongress begär en rättvis och ordentlig utredning av oljeledningen.

    Som ursprungsfolk har vi blivit överkörda återigen, men vi kommer resa oss, vi kommer höja oss över den girighet och korruption som har plågat vårt folk sedan första kontakten [med nybyggare]. Vi uppmanar ursprungsfolk i USA att stå enade, hålla ihop och slå tillbaka, säger Dave Archambault II, ordförande för Sioux-folket i Standing Rock i ett pressmeddelande.

    På grund av beslutet att oljeledningen ska fortsätta byggas har svenska Nordea beslutat sig för att sälja sitt innehav i de tre bolagen som ligger bakom Dakota Access Pipeline.

    Nordea har försökt att föra en dialog med de tre bolagen bakom oljeledningen om alternativa dragningar. Bolagen har inte varit intresserade av att föra några sådana samtal, skriver Nordea i ett pressmeddelande.

    Greenpeace och andra miljöaktivister har jobbat hårt för att Nordea ska divestera från oljeledningen.

    Detta sker tack vare ett enormt engagemang från tiotusentals människor i Sverige och Norden som visar att investerare måste respektera miljö, urfolks rättigheter och mänskliga rättigheter när de gör sina investeringar, säger Frode Pleym, Sverigechef för Greenpeace i ett pressmeddelande.

    Även andra aktörer har divesterat sina innehav i Dakota Access Pipeline. Bland dem finns den amerikanska staden Seattle, som gör sig av med de tre miljarder dollar de har investerade i banken Wells Fargo som delfinansierar oljeledningen. Beslutet kommer efter uppmaningar från ursprungsfolk i Standing Rock där oljeledningen ska dras.
     
    Här kan du läsa alla våra artiklar om Dakota Access Pipeline.

    Storföretagens nya mål – nollutsläpp till 2030

    14 storföretag har beslutat att deras egna verksamheter ska bli fossilfria till 2030, skriver Hagainitiativet i ett pressmeddelande.
    Företagskoalitionen Hagainitiativets ambition är att visa att minskad klimatpåverkan kan gå hand i hand med ökad lönsamhet.

    Det är ett unikt beslut vi har fattat och jag är stolt över att kunna presentera våra nya mål. Företagen i Hagainitiativet representerar vitt skilda sektorer men alla ser konkurrensfördelar med klimatomställningen. Det som förenar dem är att de alla har modet att gå i framkant i en av vår tids viktigaste frågor. Vi har en stor utmaning framför oss men jag har goda förhoppningar om att vi kommer att lyckas, säger Nina Ekelund, programdirektör i Hagainitiativet.

    Målet, netto noll-utsläpp, innebär att de direkta utsläppen från den egna verksamheten, ska minska med 85 procent jämfört med 1990 års nivåer, resten får kompenseras. Det betyder att de resterande 15 procenten kan minskas på annan plats, tillexempel via köp av utsläppskrediter.
    Elförbrukningen ska vara förnybar eller återvunnen och andra indirekta utsläpp från inköp av varor och tjänster ska kartläggas för att ta fram en strategi för att minska utsläppen.
    För att nå målet menar företagen att det behövs höjda ambitioner i svensk klimatpolitik, som bör utvecklas i harmoni med EU:s klimatpolitik och handeln med utsläppsrätter.
    Hagainitiativet består av de 15 företagen, AkzoNobel, Axfood, Coca-Cola European Partner Sverige, Green Cargo, Folksam, Fortum Värme, JM, Lantmännen, Löfbergs, McDonald’s Sverige, HKScan Sweden, Preem, Siemens, Stena Recycling och Sveaskog.
    Preem kommer inte att kunna uppnå  det nya målet, men menar att deras verksamhet till större del kommer att kunna minska de indirekta utsläppen, som då kommer överstiga de direkta utsläppen i raffinaderierna, skriver Hagainitiativet.

    "I skogen hörs inte din röst"

    ”Om skogen utanför ditt fönster håller på att huggas ner är det inte mycket du kan göra för att stoppa det. Trots att vi lever i ett demokratiskt land väger inte skogsindustrins och allmänhetens röst lika tungt när det handlar om våra skogar. Det blir tydligt i dokumentärserien ”Det var en gång en skog” som publicerar sitt tredje avsnitt i dag”, skriver skaparen bakom serien Petra Mattsson i en debattartikel på Supermiljöbloggen idag.
    Skogen är en av Sveriges viktigaste naturresurser som ger oss människor tillgång till bland annat ren luft och rent vatten. Men skogen är även betydelsefull på andra sätt för människors hälsa och välmående. Att vara ute i skogen minskar risken för stress, förbättrar vår hälsa och har en positiv inverkan på rehabiliteringen efter svårare skador och sjukdomar.
    Trots det kalhugger vi skogar nära tätorter, oavsett om det ligger ett bostadsområde, ett ålderdomshem eller en skola precis intill. Att kalhugga eller kalavverka innebär att i princip all skog på en yta huggs ner. I flera länder i Europa är det olagligt att kalhugga skogar på det sätt som vi gör i Sverige.
    De tätortsnära skogarna minskar för varje år som går. Från en dag till en annan kan de förvandlas till hyggen med ett fåtal halvhöga stubbar på. Det kommer ofta som en kalldusch för det finns nämligen inget krav på att ägaren av skogen ska informera de som bor i närheten av skogen att den ska huggas ner. Vilket innebär att du kan gå till jobbet som vanligt en morgon och när du kommer hem på kvällen är skogen utanför ditt fönster borta.
    Detta fick skolpersonalen och barnen på Milstensskolan i Täby uppleva när de kom tillbaka från sitt sommarlov.

    – När jag kör ner till skolan så märker jag direkt att det är någonting som inte stämmer. Och skogen precis intill skolan är alltså borta. Vi hade inte fått någon förvarning alls och det blev som en klump i magen på mig men framför allt hos barnen, berättar Britt-Marie Sundström i en intervju i dokumentärserien ”Det var en gång en skog”.

    Promenader i skogen, rekreation eller svampplockning prioriteras inte av skogsbruket eller i politiken.
    Skogsvårdslagen säger att hänsyn ska tas till allmänheten men i praktiken sker inte det. För även om du har fått reda på att en skog ska huggas ner finns det väldigt lite du kan göra. I bästa fall har skogen höga naturvärden och då kan länsstyrelsen eller kommunen göra ett naturreservat av området och på så vis skydda skogen.
    Men om skogen inte har höga naturvärden utan ”bara” är betydelsefull för de som dagligen använder och vistas i skogen, då är det upp till ägaren av skogen att bestämma vad som ska hända.
    Allmänheten får då hoppas på att ägaren är tillräckligt schysst att lämna kvar en remsa med träd nära lekplatsen, bostadsområdet eller elljusspåret. Som privatperson har du inte rätt att överklaga beslutet om en skog ska huggas ner, inte ens om du bor precis bredvid den.
    Att det är tillåtet att kalhugga skogar nära bostadsområden utan att de boende kan påverka beslutet är odemokratiskt och oansvarsfullt. Det handlar om vår gemensamma naturresurs som påverkar människors hälsa och välmående, samhällens attraktionskraft och våra barns framtid.
    Det kan inte bara vara upp till ägaren av skogen eller skogsindustrin att bestämma vad som ska hända med våra gemensamma skogar. Det är på tiden att vi får en röst att använda och inflytande över de beslut som berör oss alla.
    Petra Mattsson
    Skaparen bakom dokumentärserien ”Det var en gång en skog”.
    Dokumentärserien ”Det var en gång en skog” är en podcast i fyra delar av Petra Mattsson i samarbete med Naturskyddsföreningen. Dokumentären undersöker hur den svenska skogen mår och resultatet lämnar få lyssnare oberörda. Här kan du lyssna på den: https://soundcloud.com/user-737403106

    Fores: "Utsläppen ökar för tredje kvartalet i rad"

    ”SCB:s nya kvartalsstatistik över växthusgasutsläpp är en dyster läsning. För tredje kvartalet i rad ökar utsläppen, och nu snabbare än BNP-tillväxten. De branscher som uppvisar ökningar av utsläpp redovisar samtidigt en svag eller måttlig ekonomisk utveckling. Det gäller energi- och transportsektorn och tillverkningsindustrin. En liten tröst står att finna i att hushållens utsläpp fortsätter minska”, skriver Markus Larsson och Emilia Bergius från den gröna och liberala tankesmedjan Fores klimat-och miljöprogram.
    Som första land i världen redovisar Sverige sedan ett drygt år tillbaka kvartalsvisa utsläppsdata för växthusgaser. Initiativet från SCB:s Miljöräkenskaper är betydligt bättre än de siffror som redovisas. För tredje kvartalet (Q3) 2016 ökar utsläppen med 2,8% jämfört med samma kvartal 2015. Under samma period ökade BNP med 2,6%. Att ekonomin växer parallellt med utsläppen är en klen tröst och bidrar inte till att uppnå svenska mål om utsläppsreduktion. I tabellen nedan redovisar vi SCB:s statistik över förändringar i utsläpp och ekonomins förädlingsvärde fördelat per sektor. Därefter kommenterar vi respektive sektors resultat och sammanfattar utvecklingen under perioden.
    Tabell: Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde tredje kvartalet 2016 jämfört med samma period 2015 (SCB 2017: Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft tredje kvartalet 2016).

     Sektor Utsläpp av växthusgaserFörändring från
    Q3 2015
    Förädlingsvärde Förändring från
    Q3 2015
    Jord- och skogsbruk^ ‑0,7% 3,9%
    Utvinning av mineral 6,9% 7,2%
    Tillverkningsindustri 4,4% ‑0,9%
    El, gas och värme,^^ 10,1% ‑6,0%
    Byggverksamhet ‑2,5% 6,0%
    Transportindustri 8,2% 0,6%
    Övriga tjänster ‑2,5% 4,4%
    Offentlig sektor ‑0,4% 1,8%
    Hushåll^^^ ‑4,1% 1,5%
    Totala ekonomin 2,8%   2,6%

    ^Inklusive fiske
    ^^Inklusive vatten, avlopp, avfall
    ^^^Inklusive ideella organisationer samt privatbilism. Hushållen bidrar inte till förädlingsvärdet.
    Liksom föregående kvartalsredovisningen är utsläppsökningen störst inom sektorn El, gas och värme. Utsläppen ökade med drygt 10% jämfört med tredje kvartalet, 2015. Ökningen är dock lite missvisande; jämfört med Q3 2014 är utsläppen oförändrade. Nedgången under 2015 var tillfällig. Sektorns utsläpp motsvarar 12% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser (varav 65-85%, beroende på kvartal, kommer från produktion av el och fjärrvärme). Förädlingsvärdet minskade i perioden med 6%, en utveckling som inte imponerar.

    Emilia FORES
    Emilia Bergius

    Näringskategorin jordbruk, skogsbruk och fiske presterar relativt bra i perioden. Utsläppen minskade med 0,7% jämfört med tredje kvartalet 2015. Förädlingsvärdet i sektorn ökade med knappt 4%. Sektorn står för 16% av Sveriges totala växthusgasutsläpp. 90% av sektorns utsläpp kommer från jordbruket samtidigt som skogsbruket står för drygt 70 procent av förädlingsvärdet i sektorn.
    Mineralutvinningens utsläpp ökade i perioden med 6,9% jämfört med samma kvartal 2015. Förädlingsvärdet ökade samtidigt med 7,2 %. Sektorn bidrar med 2% av Sveriges totala växthusgasutsläpp.
    Utsläppen från tillverkningsindustrin ökade under tredje kvartalet med ,4,4% jämfört med samma period 2015. Samtidigt minskade förädlingsvärdet med 0,9 procent. Stål- och metallframställning, raffinaderier, kemikalie- och cementproduktion bidrar mest till utsläppen av växthusgaser. I perioden ökade utsläppen framförallt från kemikalieproduktionen. Tillverkningsindustrin står för en knapp fjärdedel av utsläppen av växthusgaser från Sveriges ekonomi.
    Byggsektorn minskade under det tredje kvartalet 2016 sina utsläpp med 2,5% samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 6%. Sektorns utsläpp – till största delen från transporter, arbetsmaskiner och arbetsfordon – utgör 3% av Sveriges samlade utsläpp.
    Transportindustrins utsläpp (privatbilism oräknat) ökade med 8,2% jämfört med 2015. Ökningen under Q3 2016 förklaras av ökade utsläpp från såväl flyg- och sjöfartsnäringar. Förädlingsvärdet steg 0,6% i perioden.
    markus-larsson
    Markus Larsson

    Utsläppen från transportindustrin står för 24% av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Det är den enda ekonomiska sektor som enligt miljömålsberedningens förslag får specifika mål för utsläppsreduktion.
    För att nå målet om 70% lägre utsläpp 2030 jämfört med år 2010 behöver sektorn minska sina utsläpp med 6,6% per år för att nå det uppsatta målet. Betinget ökar givetvis över tid, därsom sektorn inte inledningsvis minskar utsläppen i tillräcklig takt. Att som nu uppvisa kraftigt ökade utsläpp innebär att utsläppsminskningen måste gå mycket snabbt längre fram.
    Utsläpp från tjänstesektorn (Övriga tjänster) minskade i perioden med 2,5%. Utsläppen, som är relativt små i förhållande till förädlingsvärdet, kommer till största delen från företagens transporter. Förädlingsvärdet ökade 4,4% jämfört med samma period 2015. Utsläppen inom tjänstesektorn utgör 5% av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi.
    Utsläppen från stat, kommun och landsting (Offentlig sektor) minskade med 0,4% under perioden. Samtidigt ökade förädlingsvärdet med 1,8%. Även om offentlig sektor bara står för ca. 1% av de samlade utsläppen är signalvärdet viktigt. Offentlig sektor bör föregå med gott exempel och visa att det är möjligt att minska utsläppen.
    Hushållens utsläpp kommer till största del från biltransporter. Hushållens utsläpp minskade mer än genomsnittet för ekonomin, med 4,1% under perioden jämfört med samma kvartal 2015. Minskningen förklaras av minskad bensinförbrukning. Utsläppen av växthusgaser från hushåll och ideella föreningar utgör 16 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi.
    Utöver transportindustrin kommer en betydande del av utsläppen från andra sektorer – inklusive byggsektorn, tjänstesektorn, offentlig sektor och hushållens utsläpp – från just transporter. Transportindustrin själv står för nära på en fjärdedel av de svenska utsläppen och det är tydligt att vi inte kommer nå uppsatta mål om utsläppsminskningar med mindre än att krafttag tas beträffande transporternas utsläpp. Sedan 2010 har minskningstakten i sektorn i genomsnitt varit 2-3% per år.
    Återstår att se om tredje kvartalet 2016 utgör ett hack i kurvan eller om ökningen kommer bestå. Enligt våra beräkningar skulle transportsektorns utsläpp behöva minska med ca 6%* per år för att kunna nå det uppsatta målet. För andra kvartalet i rad ökar alltså utsläppen, och med oroväckande 8,2%! Insatser krävs vad gäller bränsle, typ av fordon och inte minst själva resandet och transport av varor. Sektorsmålet om 70% minskade utsläpp till 2030 är idag lika motiverat som avlägset.
    Även utsläppen i övriga sektorer behöver minska snabbare. För svensk ekonomi som helhet ökar utsläppen i perioden med 2,8%. I genomsnitt har dock utsläppen minskat med 3,5% per år sedan 2010. För att nå uppsatta mål om 85% reduktion av växthusgasutsläpp år 2045 behöver minskningstakten öka till 5-6%* per år. Ju längre vi skjuter insatser framför oss desto kraftfullare åtgärder behövs så småningom.
    Markus Larsson och Emilia Bergius
    Fores klimat- och miljöprogram
    *Med antagande om konstant procentuell årlig minskning. Om vi i stället antar konstant minskning mätt i ton CO2 per år, krävs att den procentuella utsläppsminskningen ökar varje år. Ett sådant antagande ger utrymme för en något mindre procentuell minskning (~4% för transportsektorn) år 2016, men kräver kraftfullare åtgärder senare.
     

    Kina avbryter planerna på 103 nya kolkraftverk

    Kina avbryter planerna på 103 nya kolkraftverk som planerades eller var under konstruktion. Detta betyder att en planerad kapacitet 120 gigawatt – mer än dubbelt så mycket som Tysklands kolkraft – tas bort, skrev New Tork Times i januari. 
    Anledningarna till att Kina avbryta planerna är för att undvika överproduktion och för att minska användningen av det smutsiga kolet, enligt vad den kinesiska regeringen själv uppger.
    Beslutet att slopa kolplanerna kan dock komma att väcka motstånd hos det mäktiga statliga kinesiska energibolaget och hos en del regioner.
    Kina har minskat sin kolproduktion sedan 2013. Att Kinas producerar mindre kol är en huvudanledning till att världens kolproduktion, för första gången under detta århundrade, minskade 2015.
    Anledningar till att Kina producerade mindre kol 2015 är ökad användning av förnybart, kärnkraft och naturgas och att ökningen av elkonsumtionen var lägre än förväntat.
    Internationella energirådet bedömde i december att Kinas kolproduktion kommer att fortsätta minska fram till 2018. Därefter bedöms Kinas kolproduktion komma att öka något på grund av högre energibehov och minskad vattenkraft. Den totala kolproduktionen 2021 bedöms dock vara lägre än 2013.

    Lokala engagemang ska driva på omställningen

    Genom medborgarinitiativ och lokala engagemang, ska kampanjen Klimatvalet, få fler att engagera sig för klimatet.
    Bakom initiativet står Klimataktion, Jordens Vänner, Nätverket Gemensam Välfärd, Latinamerikagrupperna, Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen, Skiftet, Färnebo Folkhögskola, PUSH Sverige och Fossil Free Sverige.

    Vi ser många positiva tecken. Priset på fossilfri el sjunker och människor står upp för hållbara alternativ. Men takten och ambitionerna behöver öka. Vi vill att varje by, stadsdel och kommun ska gå i täten för ett fossilfritt och hållbart Sverige, säger Jonas Bane från klimataktion.

    På hemsidan klimatsverige.se kan folkrörelser, fackföreningar, omställningsgrupper, lokala grupper, kommunpolitiker, företag, bostadsföreningar och enskilda att anmäla sina bidrag och initiativ.
    På så sätt ska fram kreativa lösningar och idéer lyftas fram och medborgare uppmanas att bidra till omställningsarbetet, med målet att göra Sveriges kommuner fossilfria och hållbara till 2030.

    Politikerna vill minska landets utsläpp med 85 procent fram till 2045. Det räcker inte för att Sverige på ett rättvist sätt ska bidra till att nå de globala klimatmålen. Därför behöver vi driva på underifrån, säger Andrea Söderblom-Tay, ordförande i Jordens Vänner som också står bakom initiativet, i ett pressmeddelande

    Kampanjen ska pågå fram till valet 2018. Under våren planeras också en klimatmanifestation i samband med klimatriksdagen – ett forum för att samla klimatengagemang inför valet.

    Sveriges utsläpp av växthusgaser ökar

    Sveriges utsläpp av växthusgaser var 2,8 procent högre under juli-september 2016 jämfört med samma period 2015.  Även under kvartalen januari-mars och april-juni var utsläppen högre 2016 än vad de var under samma period 2015. 
    Utsläppen under juli-september 2016 var dock lite lägre än vad de var 2014, visar preliminär statistik från Statistiska Centralbyrån.
    Ökningen av utsläpp kommer från el-, gas och värmeverk, transportbranschen och tillverkningsindustrin.  Att utsläppen ökade från el-, gas och värmeverk beror på att det var ovanligt låga utsläpp 2015 på grund av tillfälliga produktionsstörningar på en del anläggningar.
    I transportsektorn räknas flyg och sjöfart, men inte privatbilism. En positiv sak är att hushållens utsläpp minskade mellan juli-september på grund av lägre bensinförbrukning. Den ekonomiska uppgången är en orsak till att utsläppen ökat i flera branscher.
    Eftersom utsläppen var högre 2016 under kvartalen januari-mars, april-juni och juli-september än motsvarande period 2015 så ser de totala utsläppen för 2016 ut att bli högre. Det krävs att utsläppen minskat betydligt under oktober-december 2016, jämfört med 2015, för att de totala utsläppen 2016 ska bli lägre. Statistisk för den perioden och 2016 i helhet kommer den 4 maj.
    Sveriges utsläpp av växthusgaser har minskat varje år sedan 2010. Skulle utsläppen öka 2016 är det därmed första gången på sex år som de ökar.

    SD kritiska mot cykelplan – oroar sig för miljöskadlig utandningsluft

    Sverigedemokraterna i Huddinge riktar kritik mot ny cykelplan, där motiveringen bland annat är att ”fysisk aktivitet producerar mer koldioxid genom utandningsluften”. 
    I en motion om Huddinges nya cykelplan ifrågasätter Sverigedemokraterna om inte cyklandet bidrar till mer koldioxid – genom luften som cyklisten andas ut, rapporterar Inte rasist men.

    l denna cykelplan så bestämmer kommunens politiker hur stor andel av kommuninvånarnas resor som bör ske med cykel genom s.k. effektmål. SD finner det givetvis bra att man försöker få invånarna att bli mer fysiskt aktiva samtidigt som cyklande är ett billigt sätt att resa. Hur pass miljövänligt det är låter jag andra bedöma men man kan inte helt bortse från det faktum att fysisk aktivitet producerar mer koldioxid genom utandningsluften, som ju är en s.k. växthusgas.

    Först och främst, i frågan om utandningsluft påverkar klimatet så är svaret nej*.
    Men det nästan mest anmärkningsvärda kommer längre ner i protokollet, där det framgår att SD:s motstånd mot cykelplanen främst gäller kostnaderna, och att man istället kan prioritera andra miljöåtgärder.
    Då Sverigedemokraterna gjort sig välkända för att bland annat vilja skära ner i miljöbudgetar, minska klimatforskningsanslag, och låta klimatförnekare styra politiken är vi förvånande att de uttrycker sig i termer som syftar till att minska koldioxidutsläppen.
    Hoppas SD Huddinge kan få med sig resten av partiet på den lite mindre klimatskeptiska banan. Och att de nästa gång frågar sig om inte utandningsluft från cykling ändå släpper ut lite mindre koldioxid än, tja, bilar och bussar.
    Vill du läsa protokollanteckningarna i sin helhet finns de att hitta här.


    * Kortat från wikipedia om kolcykeln:
    Kol lämnar atmosfären genom

    1. Växternas fotosyntes då koldioxiden omvandlas till kolhydrater och syre.

    Kol återförs till atmosfären genom

    1. djur och människors andning, en exoterm reaktion där glukos och andra organiska molekyler bryts ned till koldioxid och vatten.

    Det finns dock djur som omvandlar koldioxid till metan och då kan påverka klimatet genom utandning, men människan är inte en av dem.

    Det klimatpolitiska ramverket en stor framgång – men kraftigare ambitioner behövs

    Regeringens klimatpolitiska ramverk är ett viktigt steg mot ett stabilt och långsiktigt klimatarbete. Men samtidigt riskerar utsläppen att minska allt för långsamt, om inte det klimatpolitiska rådet ges tillräckligt med legitimitet.
    Igår presenterade statsminister Stefan Löfven och klimatminister Isabella Lövin ett förslag om ett klimatpolitiskt ramverk, framtagen efter förslag från Miljömålsberedningen. Ramverket kan bli ett nödvändigt svar på vad de svenska klimatarbetet saknat – ett långsiktigt och konsekvent arbete kring hur vi förvaltar jordens resurser.
    För hittills har Sveriges klimatpolitik varit helt utlämnat åt de olika partiernas nycker. Det syns inte minst på att de svenska utsläppen, trots decennier av politiska samtal om vikten av klimatfrågan, faktiskt ökar. Det råder kognitiv dissonans, där det snackas mycket och ageras mindre (läs: inte överhuvudtaget). Politiker blir låsta till kortsiktiga vinster som går hem hos väljarkåren, snarare än att se till vad som faktiskt krävs för att Sverige ska kunna leva upp till de uppsatta klimatmålen.
    Därför är det minst sagt hoppingivande att man nu på bred front lyckats enas kring ett gemensamt ramverk, som både inkluderar klimatlag, nya klimatmål, och ett klimatpolitiskt råd. Men att tro att det nya klimatramverket i sig skulle vara tillräckligt för att skära ner på Sveriges utsläpp på tillräckligt stor skala är att hoppas på för mycket.
    Som Naturskyddsföreningens Johanna Sandahl påpekar, bör de nya målen om netto nollutsläpp 2045 betraktas som ett golv snarare än ett mål i sig. Om inte utsläppstakten bromsas ännu snabbare kommer vi inte klara av Parisavtalets löften, vilket leder till att vi inte kommer hålla oss under två graders uppvärmning.
    Den viktigaste rollen för att se till att ambitionerna höjs kommer det klimatpolitiska rådet att ha, genom att kontinuerligt utvärdera och utveckla de kommande årens klimatpolitik. Införandet av ett tvärvetenskapligt rådgivande organ, som oberoende av politiska trender talar om för regeringen vad som bör göras, är helt kritiskt för att öka klimatambitionerna.
    Frågan är bara vilken påverkan rådet kommer ha i praktiken. I nuläget finns det inget som säger att regeringen kommer bli skyldig att följa klimatpolitiska rådets rekommendationer, så länge de presenterar en handlingsplan vart fjärde år – hur ickeambitiös denna än må vara.
    För att stärka rådets påverkan kan man titta närmare på den vanligt förekommande jämförelsen mellan klimat och ekonomi. Stefan Löfven beskrev det själv på presskonferensen som att ”Precis som att vi ska ha ordning och reda i finanspolitiken så behövs ordning i klimatpolitiken.”
    Skillnaden är bara att gällande ekonomin har man tagit än mer ansvar för den långsiktiga utvecklingen genom att helt delegera penningpolitiken till Riksbanken. Genom att denna externa part sedan tjugo år tillbaka har det övergripande ansvaret för ekonomins stabilitet har Sverige kunnat bibehålla ekonomiska målsättningar.
    Vad skulle hända om man i likhet med Riksbankens fullmakt över ekonomin utökade det klimatpolitiska rådets mandat över klimatpolitiken? Genom att förstärka makten över särskilt kritiska delar av klimatarbetet till ett oberoende expertorgan skulle Sveriges klimatarbete kunna trappas upp i den takt som är nödvändig. Ett annat alternativ skulle kunna vara att införa hårdare reglering för hur rådets rekommendationer implementeras av sittande regering.
    Dessa tankar är en balansgång över den demokratiska processen, men är inte desto mindre värda att diskutera. Huvudpoängen är att det klimatpolitiska rådets slutsatser inte får ignoreras av våra styrande. Det nya ramverket är en otrolig framgång, men utan ett starkt inflytande från det klimatpolitiska rådet riskerar hela överenskommelsen att krackelera.


     
    SMB:s ledare: På regelbunden basis skriver Supermiljöbloggens skribenter ledare. Denna veckans skribent är Anna Ljungström, samhällsplaneringsstudent vid Uppsala Universitet och frilansande miljöjournalist. Fler opinionstexter från Supermiljöbloggen hittar du under taggen ”SMB ledare”.


     

    Snart blir det olagligt att strunta i klimatet

    Idag presenterade statsminister Stefan Löfven (S) och ministern för internationellt utvecklingssamarbete och klimat Isabella Lövin (MP) ett förslag till ett nytt klimatpolitiskt ramverk för Sverige.
    Förslaget består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd.
    Klimatlag

    • Innebär att regeringen och kommande regeringars klimatpolitik måste utgå från klimatlagen
    • Regeringen måste varje år presentera en klimatredovisning i samband med budgeten
    • Regeringen ska ta fram en klimatpolitisk handlingsplan vart fjärde år.

    Klimatmål

    • Senast år 2045 ska Sverige vara klimatneutralt. Utsläppen från svenskt territorium ska då vara 85 procent lägre än 1990. För att bli klimatneutrala får åtgärder som ökat koldioxidupptag i skog och mark och åtgärder i andra länder räknas med.
    • Utsläppen i Sverige från de källor som inte finns med i EU:s system för handel med utsläppsrätter ska vara minst 63 procent lägre än vad utsläppen var 1990 och senast år 2040 vara minst 75 procent lägre. De källor som inte finns med i EU:s system för handel med utsläppsrätter är i först hand transporter, arbetsmaskiner, jordbruk, bostäder och lokaler samt mindre industri- och energianläggningar.
    • Utsläppen från transporter, förutom flyg, ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Anledningen till att flyg inte finns med i det målet är att det finns med i EU:s system för handel med utsläppsrätter.

    Klimatpolitiskt råd

    • Det klimatpolitiska rådet ska göra en oberoende utvärdering om hurvida regeringens klimatpolitik är förenlig med klimatmålen.

    Förslaget till klimatpolitiskt ramverk bygger på Miljömålsberedningens överenskommelse som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, samt i vissa delar även Vänsterpartiet, står bakom.
    Regeringens förslag är att klimatlagen ska gälla från 1 januari 2018. Lagrådet ska nu granska förslaget och därefter ska en proposition läggas fram i mars.
    Stefan Löfven säger att:

    Klimatlagen är historisk och innebär ett epokskifte för Sverige. Precis som vi ska ha ordning och reda i finanspolitiken så behövs ordning i klimatpolitiken. Det här är den viktigaste reform som vår generations politiker kommer att göra för Sveriges unga, våra barn och barnbarn. Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

    Isabella Lövin säger att:

    Nu är det slut på godtycket i klimatpoltiken. Att en stor majoritet av riksdagen står bakom ramverket ger långsiktighet och stabilitet, det är precis vad klimatpolitiken behöver. Omställningen ger enorma möjligheter i form av jobb, bättre hälsa och konkurrenskraft.

    Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl säger:

    Beslutet att regeringens klimatarbete ska övervakas av en oberoende expertpanel i det klimatpolitiska rådet är särskilt viktigt. Hur det kommer att se ut får vi se. Miljömålsberedningen förslag om ett tvärvetenskapligt sammansatt expertorgan skulle garantera att vetenskap får styra klimatpolitiken snarare än politiska nycker eller särintressen.

    och tillägger:

    De nuvarande målen för netto nollutsläpp 2045 ska betraktas som ett golv. Ska vi nå Parisavtalets mål måste Sverige minska utsläppen ännu snabbare. Förslaget om en klimatlag kan bli en försäkran om att svensk klimatpolitik kan öka sina ambitioner och att klimatansvar måste genomsyra alla politiska beslut.

     

    Läsarfråga: vad vill du veta? SMB tar reda på svaret åt dig!

    Vad betyder egentligen Parisavtalet? Varför heter det COP21? Vad är albedo? Är koldioxidskatt bra? Vad säger de olika partierna om miljö- och klimatfrågor? Vilken kemikalie är värst för miljön? Är det dåligt för miljön att äta fisk? Kan vi inte bara flytta till mars?
    Vad vill du veta om klimat och miljö? Vi tar reda på det åt dig. Stort som smått.
    Skicka in din fråga till fraga@supermiljobloggen.se och märk mailet med läsarfråga!
    Vi väljer sedan ut en fråga i månaden att publicera tillsammans med svar på bloggen.
     

    Expert: Industri, företag, regering och samhället i stort måste ifrågasätta den industriella skogsmodellen

    Branden, som skövlat 379 000 hektar skog, att jämföra med de 13 800 hektar som drabbades vid skogsbranden i Västmanland 2014, har resulterat i 11 dödsfall och utplånandet av en hel stad. En utbredd monokultur och klimatförändringar sägs vara anledningarna till den stora spridningen.
    I Chile är inte bränder under sommarhalvåret ovanliga. Men i år har extrema förhållanden resulterat i en katastrof. Torka, minimal luftfuktighet, starka vindar och historiskt höga temperaturer, kombinerat med homogena skogar av få arter har gjort att bränderna snabbt kunnat sprida sig.
    Dålig beredning för klimatförändringar och en skogsindustri dominerad av monokultur är orsakerna till den stora spridningen, skriver The Guardian.
    Sebastian Tellier, botanist och författare till flera publikationer om Chiles vegetation, säger till National Geographic:

    “Kanske är det bevis att global klimatförändring redan har hunnit ikapp oss och är här för att stanna. Om det är så, måste industri, företag, regeringen och samhället i stort ifrågasätta hela den industriella skogsmodellen.”

    Drabbar biodiversitet
    För många ekosystem är brand bra och en del av ett ekosystems naturliga dynamik. Men i Chile är det annorlunda, menar Fernanda Romero, koordinator i Naturreservatet Altos de Cantillana, ett område drabbat av bränderna.

    ” I Chile är det annorlunda, arter här är inte anpassade till det, och med varje brand går värdefullt habitat förlorat…” Säger Romero till national Geographics.

    På sociala medier pågår konspirationsteorier om att bränderna skulle vara anlagda. Bland annat cirkulerade rykten via WhatsApp att det skulle vara ursprungsbefolkningen Mapuche som anlagt bränderna.
    Med anledning av ryktesspridningen gick president Michele Bachelete gick ut på Twitter och uppmanade till ”ansvarfullt användande” av WhatsApp och sociala medier och menade att den pågående ryktesspridningen syftar till att vilseleda landet, skriver BíoBío Chile.

    "Vad beror klimatförnekelse på?"

    I och med avslöjandena om att SD anser att SMHI bedriver propaganda verkar fler och fler fått upp ögonen för den klimatförnekelse som finns i partiet. För oss som studerat klimatfrågan från en tvärvetenskaplig kunskapsbas är detta ingen nyhet, skriver Martin Hultman från Linköpings Universitet idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen. 
    Alltsedan den 29 januari 2013, i en riksdagsdebatt om klimatförändringar då Sverigedemokraten Josef Fransson hade en ”glädjande nyhet” att meddela om att ”det apokalyptiska framtidsscenario som många målat upp i klimatdebatten” var falskt, har samhällsvetenskapliga, kulturvetenskapliga och humanistiska forskare haft klart för sig att nyfascism i olika former av nationalism har haft svårt att ideologiskt inkludera den globala rättvisefrågan klimatet. Sedan 20 år tillbaka har klimatförnekelse visat sig inte enbart handlar om okunskap om klimatvetenskapliga analyser. Frågan kopplar istället explicit till politiska, ekonomiska och ideologiska inlåsningar och maktförhållanden. I USA har detta studerats bland annat av prof. Riley Dunlap samt prof. Naomi Oreskes och det finns en mycket intressant studie från Norge som heter Living in Denial.
    De senaste åren har vi i Europa och USA sett ett giftermål mellan högerpopulism/nyfascism och klimatförnekelse.  Undertecknad har bland annat skrivit om detta i Sydsvenskan och bedriver ett nyligen uppstartat forskningsprojekt inom vilket världens första konferens i ämnet organiserades i Norrköping 2016. Det finns tre aspekter som är mer intressanta än andra att förstå. För det första så finansierar utvinningsindustrin i form av kol,- olje-, gas- och gruvbolag klimatförnekelse vilket visats i flertal forskningsartiklar från framförallt USA skrivna av bland andra Justin Farrell. För det andra så hanteras klimatfrågan väldigt mycket såsom en nationell fråga (mätningar av utsläpp och utsläppsminskningar) vilket gör att den krockar med den nyfunna nationalismen. För det tredje så finns en korrelation mellan en viss form av manlighet, kallad industrimodern maskulinitet, och klimatförnekelse där frågan utmanar individers normer, värderingar och vardagspraktik så mycket att reaktionen blir att förneka forskningen.
    Jag tänker att det är väldigt viktigt att de som kanske är mer inriktade mot naturvetenskaplig och ekonomisk kunskap om klimatfrågan, idag (med Trump, SD m.fl) också tar till sig samhällsvetenskaplig-, kulturvetenskaplig- och humanistisk forskning som har studerat kopplingarna mellan klimat och politik under lång tid. Dessutom borde sådan forskning finansieras bättre, dessa ämnen sätts ofta på undantag inom energi-, klimat- och miljöforskningen. Klimatfrågan är en av vår tids allra största utmaningar, därmed är det inte alls konstigt att forskning om den väcker motstånd. Genom historien har forskning som tagit denna typ av frågor på allvar och analyserat dem såsom även bestående av politiska aspekter varit framgångsrik. För att förstå och hantera klimatförnekelse borde historiska-, humanistiska-, samhällsvetenskapliga och tvärvetenskapliga studier utföras i högre utsträckning inom miljöområdet.
    Martin Hultman
    Docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier
    Linköpings Universitet
    Författare till Discourses of Global Climate Change samt  A green fatwā? Climate change as a threat to the masculinity of industrial modernity om klimatfrågan tillsammans med prof. Jonas Anshelm.

    De bästa apparna och tjänsterna för delningsekonomi!

    Att dela, låna och hyra prylar är toppen för klimatet. Här tipsar Supermiljöbloggen om sina favorittjänster för den nya delningsekonomin!
    Svenskarnas konsumtion fortsätter att öka, samtidigt som vårt ständiga handlande av nya produkter måste minska. Genom att börja dela, låna, ge bort och hyra prylar och tjänster minskar produktionen av nya varor, som vanligtvis sliter hårt på klimat och miljö. Häng på du också! Här tipsar Supermiljöbloggen om de bästa delningstjänsterna.
    Sunfleet
    En av landets största bilpooler som finns representerade på nära femtio orter. Passar såväl för kortare turer till mataffären som längre resesträckor.
    Swapp
    Med den här appen kan du bli av med prylar du inte längre behöver – och samtidigt byta till dig något nytt du vill ha.
    Toolpool
    Verktyg är kanske den typen av köp som mest sällan kommer till användning. Med det här Malmöbaserade initiativet kan du låna borr och vinkelslip när du behöver, helt gratis!
    Skjutsgruppen
    Här bidrar du till mindre koldioxidutsläpp genom att dela fordon med en annan resande. På köpet: trevligt resesällskap!
    Bjussa
    ”Som loppis, fast gratis” summerar det mesta. Här kan du både gratisfynda och ge bort grejer som skräpar i förrådet.
    Klädoteket
    Göteborgsbaserad lånegarderob med både gamla och nya kläder. För att hitta en lånegarderob i din stad – googla!
    Olio
    Smidig app där du både kan skänka och hitta matvaror som annars skulle slängas. Från svinn till win-win!
    Smarta kartan
    Se hit Göteborgare! Den här sajten visar alltifrån cykelkök, bytesgrupper och klädbytardagar till gratisbutiker, samåkningsgrupper och digitala plattformar. Läs Supermiljöbloggens intervju med grundaren Emma Örwall här.
    Snappcar 
    I Sverige finns hundratusentals bilar som står parkerade 23 timmar om dygnet. Med den här tjänsten kan du smidigt dela eller hyra ut din bil till en granne istället.
    Wayway
    Kopplar ihop personer för gemensamma taxiresor. Byebye slösaktigt ensamåkande! Finns än så länge endast för företag och affärsresenärer.
    GoMore
    Bildelningsportal som sträcker sig över hela Skandinavien. Hitta skjuts eller hyr en bil i närområdet!
    Facebookgrupper
    Äger du ett facebookkonto är det en lätt match att börja dela! Sök bara på  ”köp, byt och sälj [insert valfri stad]” i sajtens sökfält så hittar du snart din lokala bytesmarknad. Det finns även temagrupper för varenda intresse man kan tänka sig. Vad sägs om varianten där brädspel skänks bort? Eller kanske antika svärd?


    Delningsekonomi, som också kallas kollaborativ ekonomi, innebär att man istället för att köpa nya produkter och tjänster hyr, lånar, och delar med varandra. Den här nygamla sättet att se på ekonomi är på stark frammarsch – från 2015 till 2016 ökade delningsekonomin med 30 procent.
    Har du tips på fler grymma delningsekonomiska initiativ? Maila oss på tips@supermiljobloggen.se!

    Nederländska tåg går nu på vindkraft

    Sedan årsskiftet har alla elektriska tåg i Nederländerna drivits med förnybar energi. Vindenergi, för att vara exakt. 
    Det var för två år sedan som det statliga järnvägsbolaget NS påbörjade ett samarbete med energibolaget Eneco. Målet var att alla elektriska tåg skulle drivas med vindkraft innan januari 2018. Men tack vare fler vindkraftverk och friska fläktar har målet uppnåtts ett år i förtid.
    Enligt NS reser cirka 600 000 passagerare med de elektriska tågen varje dag.
     
     

    Trumps mur även en hård stöt mot klimat och djurliv

    En mur mellan Mexiko och USA skulle förutom att förhindra människors frihet även påverka både klimatet och regionens djurliv.
    Ända sedan Trump tillkännagavs som presidentkandidat har artiklarna duggat tätt: En mur ska byggas mellan USA och Mexiko! Men förutom att resultera i en förlegad demonstration av ’vi’ och ’dem’ skulle ett sådant projekt även föra med sig några mindre omtalade konsekvenser.

    1. En mur av detta slag skulle kräva stora mängder cement, ett material vars produktion är en av planetens stora koldioxidbovar. Enligt uppskattningar som har presenterats i Bloomberg New Energy Finance skulle muren leda till uppemot 1.9 miljoner ton koldioxidutsläpp beroende på hur hög den är. Det är lika mycket som 401,344 personbilar släpper ut under ett år.
    2. En mur skulle hindra regionens djur från att röra sig fritt i jakt på vatten, mat eller en partner. Forskare har redan sett hur djur i området har påverkats negativt till följd av redan existerande stängsel och avgränsningar. Särskilt riskabelt är det för många av de utrotningshotade djur som lever vid gränsen, som enligt den amerikanska Fish and Wildlife Service uppgår till över 100 arter.
    3. En mur skulle minska den naturliga utbredningen av olika växtarter. Regionen huserar inte bara stora mängder djur utan även en uppsjö av plantor, en del av dem hotade.

    I en tid då klimatförändringar har gett sig till känna i de flesta delarna av världen kan man fråga sig huruvida det vore smartare att investera i någonting annat. Förnybar energi ska tydligen vara i ropet…

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.