Emmanuel Macron är den första franska president på tjugo år att bli återvald för en andra mandatperiod. Med en stark klimat- och miljöagenda besegrade han i andra valomgången extremhögerns Marine Le Pen, men kritiker påminner om att hans gröna vallöften inför första mandatperioden inte infriats. Mattias Goldmann presenterar Macrons viktigaste löften och förutsättningarna för att de ska förverkligas.
Klimatet som valvinnare
När Macron trots en stark motvilja från många fransmän tog en betryggande seger i andra valomgången var en stark klimat- och miljöprofilering en viktig del, med lärdomar för framtida kandidaturer:
- Kontrasten mot extremhögern är stark i klimatfrågan – Le Pen fick fullt sjå att förneka att hon vill att Frankrike ska lämna Parisavtalet och profilerade sig på att de 8000 vindkraftverk som redan finns ska monteras ner.
- De yngsta väljarna (18-24 år) hade miljö högt på sin priolista, och att få dem att rösta blev avgörande för en valseger.
- Klimatet är centralt för många av de som i första omgången röstade på vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon – han kom trea med 22 procent av rösterna och vann bland annat i Paris. Det gäller i än högre grad de som röstade på Miljöpartiets Yannick Jadot (4.6 procent) och Paris tidigare borgmästare Anne Hidalgo (1.7 procent). Att ta en hög andel av dessa röster i andra omgången, betydde att segern var säkrad – både i presidentvalet nyligen och framgent.
Grönt toppstyre
Flera av Macrons klimat- och hållbarhetssatsningar första mandatperioden landade inte väl. Den kände miljöprofilen Nicolas Hulot utsågs till miljöminister och avgick i direktsändning, Macrons ”Convention citoyenne » ledde till 149 medborgarförslag på klimatområdet, men också till ett missnöje med att bara en handfull av dem hanterats, och klimatlagen och de franska klimatmålen ledde till att Frankrike två gånger dömdes i högsta instans för att inte leva upp till sina åtaganden. Macron ska nu starta ett miljödirektorat direkt under premiärministern, vilket både signalerar tyngd och ger kontroll.
Fossilfri energi
”Frankrike ska bli det första stora land som lämnar kol, gas och olja”, anger Macron, utöver klimatlagens mål om klimatneutralitet 2050. Minskningstakten för Frankrikes klimatpåverkan ska fördubblas, från en procent per år till två.Under parollen ”Make Our Planet Great Again” lovade han i början av sin första mandatperiod att avveckla all kolkraft, vilket inte skett – och miljarder har investerats i naturgas.
Till 2050 ska andelen förnybar el vara 50 procent, resterande hälft kärnkraft, mot dagens 67 procent. Macron vill senast år 2050 ha startat sex EPR2-reaktorer med en option på ytterligare åtta, samtidigt som befintliga reaktorer ska drivas så länge som möjligt istället för det tidigare åtagandet att reaktorer ska avvecklas när de är 50 år gamla.
En massiv satsning på vindkraft ska ske, med femtio havsbaserade vindkraftsparker på totalt 40 GW till år 2050 – logiskt eftersom Frankrike har Europas längsta kust. Hittills har tempot dock inte imponerat; den första offshore-parken invigdes först våren 2022.
Solenergin ska också tiodubblas jämfört med idag, vilket låter stort men här är Frankrike är långt efter grannländerna Tyskland och Italien. Frankrike ska bli Europaledande inom vätgas, med en satsning på sju miljarder euro under tio år, vilket ska ge över 100 000 gröna jobb.
Gröna transporter
Statliga, räntefria elbilslån och ett statligt leasingprojekt för elbilar ska startas så att fler låginkomsttagare ska kunna köra på el. Under år 2022 ska alla rastplatser vid motorvägarna ha fått laddplatser.
Fransk fordonsindustri ska 2030 i princip enbart bygga elbilar, med statligt stöd för innovation och batteriutveckling. Den koldioxidbaserade malus-beskattningen på nya bilar förstärks, inklusive att tunga bilar som stadsjeepar ska betala mer.
All kollektivtrafik ska gå på el och vätgas, nattåget byggs ut med nya linjer. Frankrike, där Airbus tillverkas, ska bli ”först i världen att producera flyg med låg klimatpåverkan”, anger Macrons program utan att det preciseras. Flyget har tidigare varit i centrum för Macrons klimatpolitik, med stopp för den planerade jätteflygplatsen Notre-Dame-des-Landes och förbud mot inrikesflyg på sträckor där tåget tar 2.5 timmar eller mindre.
Hållbara livsmedel och konsumtion
Offentliga inrättningar som skolor och sjukhus ska redan idag ha 50 procent ekologiska, hållbara livsmedel, vilket 2024 utvidgas till företags matsalar och serveringar. Minst 20 procent av alla produkter ska säljas i lösvikt år 2030. All reklam för fossil energi förbjuds, inklusive bensin och diesel.
2025 förbjuds ”onödiga” plastförpackningar och 2040 alla plastförpackningar. Det blir förbjudet att slänga sådant som inte säljs, som kläder – utom livsmedel, där restauranger och butiker ska halvera svinnet på tre år. De som tillverkar tobaksprodukter får ansvaret för renhållningen av dessa. Ett ”reparerbarhetsindex” gäller till en början mobiler, datorer, tv-apparater och tvättmaskiner och utvidgas successivt.
Effektiva byggnader och bostäder
700 000 bostäder per år ska renoveras med fokus på effektivare energianvändning. Ett liknande löfte i förra valet infriades inte, men 2021 energieffektiviserades trots allt 650 000 bostäder inom MaPrimeRénov-programmet.
Ett förbud mot att värma nya byggnader med naturgas införs successivt och luftvärmepumpar stimuleras. Alla kommersiella byggnader med tak på över 500 kvadratmeter måste ha solceller, vid nybyggnader och i samband med ut- eller ombyggnad.
Skyddad biodiversitet
30 procent av Frankrikes yta på land och till havs ska skyddas, och som första land i världen ska Frankrike 2030 inte alls bidra till avskogning i andra delar av världen. 45 000 hektar skog återplanteras och 140 miljoner träd – två per fransman – ska planteras innan 2030. 10 miljoner euro om året ska satsas på att säkra kuststräckor mot ny bebyggelse och för allmän tillgänglighet.
Hur långt räcker detta?
Det är svårbedömt, särskilt som de flesta oberoende organisationer som granskat Macrons första mandatperiod slår fast att mycket av det som utlovats inte genomförts – i vart fall inte fullt ut eller i tid. Till Macrons försvar kan man dock anföra pandemin som tagit mycket resurser och uppmärksamhet, och där den franska återstarten i relativt hög utsträckning faktiskt varit grön.
Nu är förändringstrycket långt större, med franska grenen av Extinction Rebellion som en starkare påverkansfaktor än Gula västarna och med ett Frankrike där klimatförändringarna tydligt märks i både land och stad. Dessutom är detta Macrons sista mandatperiod – visst vill han gå till historien som en som genomför och inte bara – vilket många kritiserar honom för – en som pratar vackert?
Svensk politik hyser många beundrare av Macron, och vi har lärdomar att hämta av hur hans kampanj hanterar klimatfrågan. Ledarskap och stolt nationsbyggande är i centrum, rättvisedimensionen finns tydligt med – och Macron vågade möta väljarna utan löften om bilcheckar eller nya sänkningar av priset på bensin och diesel.
Mattias Goldmann i Chaumont, Frankrike
Mattias är miljödebattör och författare till boken Klimatsynda!.
Läs Greenpeace analys av Macrons första valperiod här.
Läs Macrons program för 2022-2027 här, specifikt för miljö, klimat, energi här.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
