Så köpte oljejätten Exxon inflytande över Moderaternas miljöpolitik
När Ulf Kristersson var marknadschef och Gunnar Strömmer var projektledare tog Timbro emot pengar från oljebolaget Exxon Mobil för att sprida desinformation i klimatdebatten. Pengarna förmedlades via den amerikanska tankesmedjan Atlas Network som också ordnade prestigeutbildningar till toppmoderater. Det visar hundratals mail, fax och kopior på transaktioner som Supermiljöbloggen och Dagens ETC granskat. Och samarbetet pågår fortfarande.
Läs tidigare delar av SMB:s granskning av landets största tankesmedja.
Första delen: Tankesmedjan som fördröjer Sveriges klimatomställning
Andra delen: Timbro, Bryssel och klimatet
Tredje delen: Svenskt Näringslivs inflytande i media – vilseleder om klimatet
Fjärde delen: Svenskt Näringslivs kamp mot miljörörelsen: en historisk genomgång
Alla är här. Två ministrar från den nytillträdda Bildt-regeringen, näringslivshöjdare och riksdagsledamöter. I den pampiga salongen på Grand Hôtel står utrikesminister Margaretha af Ugglas och ler brett in i kameran bredvid hedersgästen Alejandro Chafuen, president för det ljusskygga Atlas Network. Han har flugits in från USA och inkvarterats i en lägenhet på Blasieholmen tillhandahållen av Svenska arbetsgivarföreningen, SAF.
Det är augusti 1993 och Timbro firar sitt 15-årsjubileum med en internationell konferens där det amerikanska nätverket är medarrangörer. På gästlistan finns bland andra Moderaternas partisekreterare Gunnar Hökmark och PJ Anders Linder som är rådgivare i regeringskansliet och blivande vd för Timbro.
Knyter band till en ny generation
Två Atlas-chefer har tidigare besökt Stockholm, bland annat för ett möte på statsminister Carl Bildts kontor i Rosenbad 18 mars 1992. Men tillställningen på det anrika hotellet blir startskottet för ett närmare samarbete mellan Timbro och Atlas, som under följande år ger tillgång till generösa stipendier och amerikanska prestigeutbildningar åt en ny generation av borgerliga opinionsbildare och unga moderater.
På Grand Hôtel och senare under 90-talet knyts lojalitetsband mellan ledare inom Atlas-nätverket och flera moderater som senare får maktpositioner i Tidöregeringen – relationer som ska komma att utnyttjas av fossilindustrin.
Demoniserade Greta Thunberg
I årtionden har Atlas Network förvillat och sått tvivel i klimatfrågan. Bland annat avslöjades 2015 hur organisationens medlemmar deltog i fossilindustrins kampanj för att stoppa USA:s undertecknande av Kyoto-avtalet. Nätverket var också involverat i de koordinerade attackerna mot Greta Thunberg efter att Fridays for Future växt sig stark 2018, liksom i påtryckningarna för att kriminalisera andra klimatrörelser som Extinction Rebellion.
– Tankesmedjor är mycket, mycket involverade i att forma den globala klimatdebatten. De anlitas för att säga de saker som oljeindustrin inte öppet kan stå för längre. De sprider mycket av den tunga klimatförnekelsen och sår tvivel, särskilt i media och bland höga politiker, säger den amerikanska journalisten Amy Westervelt som under lång tid granskat Atlas.
Kampanjerna inleddes redan för 40 år sedan efter att Exxon Mobils egen forskargrupp, med stor exakthet, tog fram bevis för att utsläppen från fossila bränslen kommer att leda till en klimatkris. Men bolaget gömde undan den interna expertrapporten. Istället betalade Exxon Mobil och andra oljebolag miljontals dollar till Atlas för att sprida tvivel om klimatforskningen. Pengar som sedan slussades vidare till nätverkets medlemsorganisationer världen över för att bedriva opinionsarbete, lobbying och politisk påverkan.
De högsta politiska rummen
Supermiljöbloggen kan i samarbete med Dagens ETC nu avslöja att Atlas under flera år slussat hundratusentals kronor till Timbro, varav en stor del direkt från Exxon, med det uttalade målet att påverka den svenska opinionen.
Samtidigt har moderata politiker och andra i Timbro-sfären i sin tur gett oljelobbyisterna tillgång till de högsta politiska rummen i Sverige. En genomgång av hundratals dokument med korrespondens, checkar och intern kommunikation mellan Exxon, Atlas och Timbro visar hur oljepengar från Exxon öronmärkts av Atlas för att driva kampanjer i Sverige som Timbro realiserat.
– Det finns ingen annan anledning för Exxon att ge Timbro pengar förutom att försöka påverka politiken och den allmänna opinionen, säger Amy Westervelt.
M såg klimatet som ödesfråga
1978 grundas Timbro av SAF-profilen Sture Eskilsson som kort därefter inleder ett nära samarbete med det amerikanska nätverket. I ett fax från 1991 skriver han till Atlas-chefen Leonard Liggio att ”bland de personliga vänskaper som har utvecklats under åren har din varit av särskild betydelse.”
Relationerna stärks ytterligare när Atlas-toppar semestrar med en Timbrochef på Dalarö. Kontakterna med Atlas inleds under en tid då Moderaternas engagemang i klimatfrågan står och vacklar. Mot slutet av 80-talet lägger partiet fram flera förslag för att bekämpa växthuseffekten. Bland annat infördes ett nationellt koldioxidtak 1988 på moderat initiativ.
I en motion från 1991 skriver bland andra Carl Bildt och Gunnar Hökmark att växthuseffekten och klimatförändringarna är det största hotet mot den globala miljön och ”en ödesfråga för vår planet”. Därför måste klimatpolitiken skyndas på, menade de, och föreslog skärpt koldioxidbeskattning och en miljövänlig omställning av hela trafiksektorn. I motionen kritiserade de också Socialdemokraternas planer på att ersätta minskad kärnkraft med fossilgas.
Under 1996 rekryteras Svenska Dagbladet-skribenten PJ Anders Linder till jobbet som vd för Timbro. Samma år anställs en ung moderat vid namn Gunnar Strömmer som senare avancerar till projektledare. På tankesmedjan arbetar även Ulf Kristersson som nyss blivit moderat riksdagsledamot men har kvar sin Timbro-anställning.
– Som marknadschef på deltid försöker [jag] hålla mina företagsekonomiska kunskaper vid liv, genom att kränga böcker och bygga nätverk, säger Ulf Kristersson i en intervju med tidningen Arbetet.
Vad han inte berättar är att Timbros bokutgivning och annan politisk påverkan vid den här tiden delvis finansieras med oljepengar.
Hökmark äter middag med Atlas
1996 sjösätter Timbro en klimatsatsning med “avsikten att förmedla motbilder till domedagsprofetiorna”. Samma år reser Moderaternas partisekreterare Gunnar Hökmark till Washington D.C. och får via Atlas kontakt med Cato Institute, Heritage Foundation och andra inflytelserika tankesmedjor finansierade av oljeindustrin. I ett fax till Atlas-chefen Leonard Liggio tackar Hökmark för en “charmig och intressant middag” och skriver:
– Jag vill också tacka dig för din hjälp med att arrangera ett mycket intressant program.
Timbro får 424 000 kronor
Under Timbro-vd:n PJ Anders Linders styre bjuds den amerikanska medieprofilen John Stossel till Sverige. Den klimatskeptiska debattören kommer till Stockholm i augusti 1996 och intervjuas av Svenska Dagbladet där han varnar för ”hysteriska miljöorganisationer”.
I hemlighet är det Atlas som betalar för resan och för över 424 000 kronor i dagens penningvärde till Timbro. I ett senare fax berättar Atlas för Exxon om ”Stossels framgångsrika resa till Stockholm” och tillägger att ”dessa värdefulla förbindelser med forskare och utländska institut skulle kunna växa avsevärt med rätt omvårdnad.”
Året efter ökar oljejätten finansieringen av klimatförnekare. Atlas kontaktar Exxon och beskriver de stora utmaningar som finns i oljebranschen med regleringar och miljölagstiftning. De ber om pengar som ska ”bistå Atlas ansträngningar att nå opinionsbildare och beslutsfattare om det utbredda problemet med politiserad vetenskap, särskilt globala klimatförändringar”.
Timbro nämns i ansökan som en ”en potent allierad för att sprida marknadsorienterade idéer i hela Europa, särskilt när det gäller reglering och miljöfrågor.” Exxon vill satsa sina resurser utanför USA och höjer därför anslagen till Atlas.
Exxon ökar anslagen
I korrespondens från 1998 beskrivs en överföring från Exxon på 104 000 kronor i dagens penningvärde till Europa där Timbro är en av fyra mottagare. Det innebär att under tiden Ulf Kristersson var marknadschef och Gunnar Strömmer var projektledare tog Timbro emot minst 400 000 kronor i dagens penningvärde från Atlas.
Samma år lämnar Kristersson Timbro men betalningarna från Exxon fortsätter att strömma till Sverige. I en rapport skriver Atlas att Exxons finansiella stöd ger möjlighet att påverka “ännu fler opinionsbildare och lagstiftare om mycket viktiga frågor som klimatförändringar.”
År 1999 ökar Exxon de europeiska anslagen till 140 000 kronor där Timbro är en av två mottagare. Oljebolaget höjer ambitionsnivån och målet för Europa inkluderar ett ökat fokus på miljöreformer i Skandinavien. I projektförslaget till Exxon för år 1999 beskrivs hur grundaren Leonard Liggio nyligen haft ett möte med Timbros ledning där de välkomnat ett fortsatt samarbete kring miljöfrågor i Europa.
Moderaterna svänger i miljöpolitiken
Under samma tid börjar många högerpartier i västvärlden tona ner sin oro för växthuseffektens ödesdigra konsekvenser. De Svenska moderaterna svänger från att förespråka koldioxidskatter och återplantering av skog till att framhålla marknadslösningar och kritisera statlig inblandning i klimat- och miljöpolitiken.
År 2001 skriver riksdagsledamoten Gunnar Hökmark och flera moderater återigen en klimatpolitisk motion, men istället för att oroas över klimatförändringarna argumenterar de nu för att öppna fossilgasmarknaden för fri konkurrens och ta bort subventionerna till vindkraft.
”Skyll inte på vädret”
Parallellt fortsätter Timbro att bilda opinion på klimatområdet. Hösten 1997 besöker Per Ericson från Timbro en Atlas-konferens i Aten och träffar Fred Singer, en av fossilindustrins mest anlitade forskare under denna tid.
Kort därefter använder Timbro Exxons pengar till att producera miljönyhetsbrevet Ekvilibrium med Ericson som redaktör. Han skickar ut ett stort antal klimatskeptiska texter med rubriker som ”grön skatt hotar hälsa” och ”skyll inte på vädret”. Och en återkommande källa är den ifrågasatta forskaren Fred Singer som varit konsult åt Exxon men även andra oljebolag.
Timbro ger också ut Per Ericsons anti-vindkraftsbok ”Blåsningen” där han avfärdar påståenden “att ett varmare klimat generellt sett är skadligt”. Pengar från Exxon går, enligt ansökan, också till den svenska översättningen av boken ”Marknadsliberal Miljöhushållning”. I den skriver författarna att ”överskott på koldioxid i atmosfären leder till avkylning, inte uppvärmning”.
”Gullande med isbjörnar”
Under 2000-talet fortsätter ledande personer inom Timbro att ifrågasätta klimatforskningen. De som försöker föra in andra perspektiv motarbetas. En av dem är Ebba Lindsö som 2003 blir vd för Svenskt Näringsliv, som via Stiftelsen Fritt Näringsliv finansierar Timbro. Hon vill att organisationen tar klimatfrågan på större allvar.
Vid en konferens på Almega i januari 2005 presenterar hon kurvor över de förhöjda koldioxidhalterna i atmosfären och konstaterar att dessa data korrelerar väl med uppvärmningen av jordklotet. ”Flera av mina hysteriska kolleger kom alldeles svettiga in i mitt rum och frågade hur jag bara kunde adressera något så ovetenskapligt som en klimatkris”, skriver hon i sin självbiografi.
Dagens Industris ledarsida hånade Lindsö för hennes ”gullande med isbjörnar”. En månad senare bestämdes det att hon skulle avgå, vilket skedde några månader senare.
2006 släpper FN:s klimatpanel IPCC en rapport som varnar för att halten av växthusgaser i atmosfären är den högsta på minst 650 000 år. Som motreaktion ordnar Timbro ett seminarium i Stockholm med den amerikanska klimatförnekaren Richard Lindzen från Cato Institute, som finansieras av Exxon Mobil.
“Hakelius fick låna pengar”
Samtidigt arbetar Atlas vidare med sin strategi att fånga upp unga högerpersoner och tidigt knyta dem till sig. Nätverket delar ut generösa stipendier till moderater, Timbro-anställda och högerdebattörer som får studera på amerikanska prestigeuniversitet.
En av mottagarna var en ung Timbro-medarbetare och ledarskribent på Svenska Dagbladet. 1994 nämns han i ett fax från Atlas vd Leonard Liggio som skriver att “Johan Hakelius verkar ha kommit till rätta, och jag var glad över att kunna hjälpa honom med hans program vid George Mason University”.
– Leonard Liggio kände jag sedan tidigare, eftersom jag som tonåring hade varit aktiv i den svenska nyliberala rörelsen. Jag träffade honom några gånger i Washington och, tror jag, lånade pengar av honom av och till, säger Johan Hakelius i ett mejl.
Väl tillbaka i Sverige ägnar Hakelius sina Svenska Dagbladet-spalter åt att raljera om ”morotsvänstern” och ”miljöpropagandister”. Och som nuvarande chefredaktör för tidningen Fokus fortsätter han på samma linje och publicerar flera texter som sprider desinformation om IPCC:s klimatforskningsrapporter.
Hakelius är gift med Svenska Dagbladet-skribenten Susanna Popova som försvarat klimatförnekaren Singer och i en ledarkrönika kallat Greta Thunberg för ”tjej-Hitler”.
Kommer inte ihåg vem som betalade
2010 får debattören Alice Teodorescu Måwe Timbros stipendium som innebär en USA-resa och studier på den Atlas-kopplade organisationen Institute for Humane Studies. Hon kandiderar nu för KD i Europaparlamentsvalet. Och i maj 2011 deltar Håkan Tribell, en annan Timbrochef, i Atlas-utbildningen Think Tank MBA i Fairfax, Virginia.
– Det var en lång rad … alltså ett utbyte mellan tankesmedjor från hela världen, det var olika former av internationella kontakter, säger Håkan Tribell som inte kommer ihåg vem som betalade för resan.
Nämner inte Atlas på sajten
Men Timbros ekonomiska band till Atlas finns kvar även i nutid. Atlas betalade för resan när Timbro-ekonomen Jacob Lundberg medverkade på nätverkets konferens i Warszawa 2022. Den svenska tankesmedjan deltog även på nätverkets möten i Aten 2021 och Köpenhamn 2018.
Så sent som 2021 var Timbros vd Karin Svanborg Sjövall ledamot i Atlas ”Council of Mentors” innan hon lämnade sin post för att bli statsminister Ulf Kristersson rådgivare. Men det nära samarbete nämns inte på Timbros sajt eller i sociala medier.
Efter valvinsten 2022 samlar Ulf Kristersson flera Timbroiter och Atlas-kopplade personer i Rosenbad. Gunnar Strömmer, som tidigare drivit den Atlas-anslutna organisationen Centrum för rättvisa, utses till justitieminister. Romina Pourmokthari som fostrats i Timbros utbildningsprogram Stureakademin och rest till Washington för att träffa konservativa tankesmedjor utses till klimat- och miljöminister. Karin Svanborg Sjövall går vidare till posten som statssekreterare åt kulturministern.
PJ Anders Linder, som var vd när Timbro tog emot hundratusentals kronor från Atlas, rekryteras till regeringens expertråd. Som chefredaktör för tidningen Axess driver han en klimatskeptisk linje och har gett utrymme åt Atlas-kopplade klimatskeptikern Björn Lomborg. Ingen av de ovan nämnda personerna vill ställa upp på en intervju.
I veckor har vi sökt Timbros nuvarande vd PM Nilsson, men inte heller han vill ställa upp på en intervju. Han återkommer istället med ett kort uttalande.
– Timbro prioriterar klimatomställningen högt – det är viktigt att Sverige minskar sina koldioxidutsläpp och att användningen av fossila bränslen trappas ned snabbt, säger PM Nilsson.
Pressekreteraren Ebba Koril tillägger att Timbro idag inte tar emot några bidrag från andra finansiärer och hänvisar frågor om 1990-talet “till dem som var ansvariga då”. Hon understryker att verksamheten är helt självständig och finansieras av Stiftelsen Fritt Näringsliv, som i sin tur finansieras med donationer från Svenskt Näringsliv.
– Vi är tillsammans med andra välrenommerade tankesmedjor i Europa med i Atlas nätverk, till exempel Cepos från Danmark. Det betalas ingen medlemsavgift och det sker inget utbyte av ekonomiska medel.
Supermiljöbloggen och Dagens ETC har sökt Gunnar Strömmer, Ulf Kristersson, PJ Anders Linder, Gunnar Hökmark, Romina Pourmokhtari, Alice Teodorescu Måwe och Karin Svanborg-Sjövall.
Jan Lindsten, Supermiljöbloggen
Eigil Söderin, Dagens ETC
Anton Borgström, Dagens ETC
Läs tidigare delar av SMB:s granskning av landets största tankesmedja.
Första delen: Tankesmedjan som fördröjer Sveriges klimatomställning
Andra delen: Timbro, Bryssel och klimatet
Tredje delen: Svenskt Näringslivs inflytande i media – vilseleder om klimatet
Fjärde delen: Svenskt Näringslivs kamp mot miljörörelsen: en historisk genomgång
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till