Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    MP & V i topp när miljölöften rankas – L bäst i alliansen

    Enligt Naturskyddsföreningens valgranskning har partiernas miljöpolitiska ambitioner höjts sedan förra valet. Allra bäst är Miljöpartiet och Vänsterpartiet. 
    I Naturskyddsföreningens valgranskning får partierna ta ställning till 18 olika förslag för en bättre miljö. En parlamentarisk majoritet svarar ja till 13 av förslagen, men ambitionsnivån varierar bland partierna.
    Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger ja till alla 18 förslag och hamnar därmed i topp. Tätt efter följer Liberalerna, som svarar ja till 16 av förslagen.
    Centerpartiet, som brukar kalla sig själva för ”alliansens gröna röst”, får däremot stryka på foten. De svarar ja till 10 av förslagen – lika få som Moderaterna. Till och med Kristdemokraterna säger alltså ja till fler förslag. Allra sämst är föga förvånande Sverigedemokraterna.
    Överlag noterar Naturskyddsföreningen dock att alla partier ökat sina miljöpolitiska ambitioner sedan förra valet. Det gäller bara att partiernas uttalanden omsätts i faktisk politik. Enligt en tidigare undersökning av NSF så gör partierna ofta mindre än vad de lovar.

    Givet det allvarliga läget för planeten är det glädjande att samtliga riksdagspartier svarar ja till fler miljöpolitiska förslag nu än de gjorde inför förra riksdagsvalet. De akuta utmaningar som världen står inför i form av klimatförändringar, hot mot den biologiska mångfalden och spridning av farliga kemikalier kräver att partierna nu lägger ribban ännu högre, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.

     

    Värmebölja orsakar fiskdöd i Hamburg

    De senaste dagarnas ovanligt höga temperaturer påverkar inte bara oss människor, utan även djurlivet faller illa. I den tyska hamnstaden Hamburg påverkas fiskarna allvarligt av värmen och det låga vattenståndet värmeböljan orskar.
    Det började i förra helgen när lokalinvånare upptäckte massiva mängder döda fiskar i kanalen Elbe som rinner genom stadsdelen Wilhelmsburg.  Det är speciellt större arter som lax och forell som påverkats, då de drabbas hårdast av det låga vattenståndet.
    Enligt Hamburgs brandkår är räddningsmöjligheterna begränsade. De mängder vatten som krävs för att fylla kanalerna upp till levnadsbara nivåer igen, är helt enkelt för stora. Lokalinvånare i Hamburg, som tidskriften der Spiegel pratat med, beskyller inte bara de höga temperaturerna för fiskdöden. Även förändringen av kanalerna genom utbyggnationer och algblommningens skadliga effekten på vattnet pekas ut som orsaker till massdöden.
    Om inte vädret lättar upp de kommande dagarna, finns det stor risk att situationen blir ännu värre.

    We want you! Supermiljöbloggen söker nya skribenter + kassör

    Vill du bli en del av Sveriges största och bästa miljöblogg? Häng på, vi på Supermiljöbloggen letar nu nya vassa personer till vår redaktion!

    Sedan 2010 har vi bevakat klimat-, miljö- och hållbarhetsfrågor, kombinerat med föreläsningar, event och kampanjer. Idag har SMB vuxit till att bli Sveriges största miljöblogg och bär häftiga priser såsom bästa Almedalsblogg och Årets miljöhjälte i bagaget. Nu vill vi bli fler! 
    Vi tror att du som ansöker om att bli skribent är en dedikerad miljönörd som är snabb på tangenterna. Du behöver ha ett genuint engagemang och kunna avsätta tid för skrivandet.
    Utöver nya skribenter söker vi även en kassör till vår styrelse. Du bör ha erfarenhet av redovisning eller annat ekonomiarbete.
    Som SMB:are blir du del av en tight och hjälpsam redaktion. Arbetet är ideellt och oavlönat, men men ger möjlighet till  en plattform med över 30.000 FB-följare, ett grymt nätverk och en möjlighet att verkligen kunna påverka.
    Intresserad? Klart du är! Mejla en kortare introduktion av dig själv och dina eventuella specialkunskaper anna.ljungstrom@supermiljobloggen.se. Om du har siktet inställt på skribentrollen ska du bifoga en egenskriven nyhetsartikel i linje med SMB:s stil. Artikeln ska vara relativt kort och röra ett aktuellt ämne.

    Idag firar vi den 45e Världsmiljödagen

    Vad är det för dag idag? Nej, det är ingen vanlig dag för det är Världsmiljödagen! Årets tema är #BeatPlasticPollution – besegra plastföroreningarna. 
    Sedan 1973 har vi firat FN:s Världsmiljödag, med alla möjliga teman: det har varit allt från issmältning, ökenspridning, gröna städer, till biologisk mångfald. År 1991 var det Sverige och Stockholm som stod värd, och temat då var globalt partnerskap. Årets värd för dagen är Indien, där problemet med plastförorening kanske är mer akut än någon annanstans. Indiens städer producerar 1 500 lastbilsflak med plastavfall varje dag och befolkningen bokstavligen drunknar i det.
    På andra håll i världen har vi det lite lättare. Vi blir bättre i EU på att reglera plastkassar, och nu pratas det mycket om att förbjuda produkter av engångsplast. Men det är inte nog. För även om användandet av plastpåsar har minskat så har föroreningen av plast i haven totalt sett ökat eftersom andra produkter av plast har ökat. Idag produceras 280 miljoner ton plast årligen, varav 40 procent används till engångsprodukter såsom plastpåsar, plastmuggar och matförpackningar. Av dessa 280 ton är det bara ynka 1-2 miljoner ton som är plast från förnyelsebar råvara, och endast 0,6 ton biologiskt nedbrytbar. EU och västvärlden måste också hjälpa utvecklingsländer att minska sitt plastavfall, menar experter.
    #BeatPlasticPollution

    Avokadon – ett av klimatförändringarnas första offer?

    Avokadoträd dör när temperaturen faller under -2 grader eller skjuter över 38 grader. Det är något som Kaliforniska avokadoodlare har fått bittert erfara de senaste åren. Klimatförändringarna slår extra hårt mot Kalifornien, där det trots rådande vattenbrist odlas mycket. 
    Under den korta öppningen på våren när avokadoträden blommar så är träden extra känsliga. Om vårvädret då plötsligt vänder, blir kallt och fuktigt, så pollinerar inte bina blommorna och det blir inga avokadofrukter. Avokadoträden är också känsliga för vattenbrist, för höga salthalter i jorden, och nya skadedjur som knaprar på löven. Tyvärr är det med det oberäkneliga klimatet väldigt sannolikt att alla dessa händer under de kommande decennierna.
    Bara under det senaste året har Kalifornien fått se en historisk torka, en massiv löpeld som skymde solen, varade i över en månad och evakuerade över 100 000 människor, och en mild vinter följd av en sådan där oväntad vårkyla.
    Från vingårdarna i norr till apelsinodlingarna i söder så fortsätter Kaliforniens bönder att oroa sig över det oberäkneliga, underliga vädret. Och för oss kanske det låter som långt in i framtiden när vi hör att vi 2050 kommer ha det 4 grader varmare, en högre havsnivå, oftare stormar, torka och översvämningar. Men för odlarna som just nu planterar avokadoträd som kommer att bära frukt först om 25 år så är den där tillsynes fjärran framtiden högst aktuell nu.
    De bönder som väljer att odla ettåriga grödor, såsom färska örter,  tar en väderrisk för 45 dagar framåt. Men för de som väljer att odla avokadoträd är risken 40 år.  Med andra ord, för den som räknar med att tjäna pengar på långlivade grödor så är klimatförändringen i högsta grad redan här.
    Från ett klimatperspektiv är avokadon ett väldigt riskabelt val. Avokadoträd föredrar sin omgivning varken för varm eller för kall, och de behöver ständigt vatten. En studie uppskattade att klimatförändringen kan skada Kaliforniens avokadoträd så pass mycket att hela statens produktion kan komma att halveras till 2050. Och det vore inte så kul för Amerikanerna som numera får i sig avokado på alla möjliga kreativa sätt – i smoothies, på toast, som glass – så mycket att konsumtionen har sjudubblats sedan 2000.
    Utmaningarna som Kalifornien står inför är stora. Statens odlingar och fruktträdgårdar kan stå emot många av de väderkonsekvenser som kommer med klimatförändringarna, men får de inget vatten så dör träden. Förr har bönderna alltid kunnat tillgodose vattenbehovet genom att suga upp grundvatten från naturligt bildade brunnar, så kallade akvifer. Sedan 2014 så är det förbjudet, och det står klart att vattenkrisen leder till att bönderna snart inte kommer att kunna täcka vattenbehovet längre.
    Vattnet från Sierra Nevada-bergen kommer man inte heller att kunna räkna med som innan. I och med ett varmare klimat kommer det som föll som snö istället falla som regn, vilket innebär mer översvämning på vintern, och mer torka på sommaren.
    Avokadon får stå som exempel inför vår framtida matsituation. Kalifornien drabbas redan av klimatförändringarnas oberäkneliga väder och vattenbrist, men samma situation håller på att uppstå på många platser på jorden. Även vi, på andra sidan jorden i det kalla blöta Norden, kanske inte heller bör ta avokadon för given. För precis som Los Angeles-borna så gillar vi som bekant att roffa åt oss så mycket av den gröna frukten som vi kan lägga vantarna på…
     

    Så kan Sverige minska antalet utsläppsrätter i EU

    På grund av finanskrisen, satsningar på förnybar energi och energieffektivisering finns överskott på 1,7 miljarder utsläppsrätter i EU. Från och med 2019 kommer en del av överskottet att hamna i en marknadsstabilitetsreserv. 
    Marknadsstabilitetsreserven innebär att om överskottet av utsläppsrätter är över 833 miljoner så kommer 24 procent av överskottet att hamna i marknadsstabilitetsreserven istället för att auktioneras ut.
    Från och med år 2023 kommer den mängd utsläppsrätter i reserven som överstiger den del som auktionerades ut året innan att annulleras.
    Utan denna automatiska annullering innebär åtgärder i Sverige för att minska utsläppen i de sektorer som ingår i EU:s system med handel med utsläppsrätter (energiintensiv industri och el- och värmesektorn) att utsläppen flyttas till en annan plats eller tid.
    Men med den automatiska annulleringen kan åtgärder som minskar utsläppen inom svensk industri leda till att fler utsläppsrätter hamnar i reserven och därifrån annulleras, skriver Konjunkturinstitutet i en rapport. 
    Ett av syftena med denna modell är att minska överskottet på utsläppsrätter. Det innebär att överskottet vid något tillfälle beräknas bli lägre än 833 miljoner. Vid det tillfället kommer, som tidigare nämnts, överskottet att sluta läggas i reserven. När överskott inte längre läggs i reserven så kommer åtgärder som minskar utsläppen i Sverige inte längre leda till mindre utsläppsrätter totalt.
    Konjunkturinstitutet bedömer att den tidpunkten kommer att ske 2023 och därför behöver svenska åtgärder som ska minska det totala antalet utsläppsrätter behöva ske innan dess, och helst i god tid innan.
    En möjlighet som Konjunkturinstitutet tar upp är att Sverige ska köpa upp utsläppsrätter och vänta med att annullera dem tills överskottet på utsläppsrätter fallit till under 833 miljoner ton. Om Sverige skulle annullera utsläppsrätter innan dess så kommer det bli ett lägre överskott på utsläppsrätter, därmed färre utsläppsrätter i reserven och därmed färre utsläppsrätter som annulleras.
    En annan möjlighet Konjunkturinstitutet tar upp är att genomföra åtgärder i Sverige som innan 2023 minskar utsläppen från de sektorer som är med i EU:s system med utsläppshandel, exempelvis byten till fossilfria bränslen.
     
     

    Utvecklingen och ökningen av klimatteknik är för långsam

    Enligt FN:s globala mål för hållbar utveckling ska ökningen av den globala medeltemperaturen hållas väl under två grader, tillgången till energi öka och luftföroreningarna minska. Internationella energirådet har gjort en stor analys om ifall trenden inom 38 viktiga teknikområden är förenlig FN:s mål.
    Resultatet är att det endast är utvecklingen inom solceller, belysning, datacenter och elbilar som går i takt med hållbarhetsmålen.
    Elproduktionen från solceller ökade med 34 procent förra året, LED-lampor står nu för en tredjedel av ny belysning, datacenterföretag har varit ledande i att skaffa förnybar energi och försäljningen av elbilar ökade med 54 procent 2017.
    Men dessa fyra positiva exempel är undantag. Av de 38 tekniker som analysen går igenom så behöver 23 tekniker mer utveckling och 11 tekniker är inte på väg att nå målen.
    Bland de 11 tekniker där utvecklingen går åt fel håll eller alldeles för långsamt finns exempelvis kolkraften som ökar fast den behöver minska med 6 procent per år, biobränsle till transporter som ökar för långsamt och flygsektorn som måste minska sin energiförbrukning.
     
     

    197 miljöaktivister mördades under 2017

    197 människor mördades under 2017 för sitt miljöengameng av stater eller företag, enligt en undersökning som publiceras i ett samarbete mellan Global Witness och the Guardian. Värst drabbat är Latinamerika och länderna kring Amazonas.
    Den sektor med flest förekommande mord är jordbrukssektorn. Enligt the Guardian kan detta bero på den fortsatta expandernade plantageverksamheten i bl.a. Amazonas, orsakad av den ökade efterfrågan på soja, palmolja, sockerrör och nötkött. Tillsammans med gruvsektorn kan jordbrukssektorn kopplas samman med cirka 60 % av de 197 mord på klimataktivister miljöaktivister som skedde under 2017. Detta är en fyrfaldig ökning sedan dokumentationen initierades av Global Witness 2002. De höga dödssiffrorna får FNs miljöchef Erik Solheim att reagera starkt:

    – Vi försöker skydda människor som har problem och göra dem synliga så att politiska ledare förstår att de får betala ett pris om människorna blir angripna. Den enskilt viktigaste åtgärden är öppen och transparent efterforskning av dödsfall och trakasserier och att ställa de skyldiga inför rätta. Om det görs så kommer mord på modiga aktivister att i det närmaste helt försvinna, säger Erik Solheim till SRs miljöprogram Klotet.

    Dödligaste platsen för miljöaktivister är Amazonas
    På grund av den storskaliga idustri som finns för soja- och palmoljeplantager i Sydamerika, hamnar länderna kring Amazonas skogar högt upp på Global Witness lista. Hela 46 personer, dödades i Brasilien. Den stora majoriteten av dessa är urinvånare som försöker skydda sitt land från exploatering. Även det närliggande landet Perus miljörörelse har drabbats hårt, senast i september förra året när sex bönder mördades i en konflikt över landrättigheter kopplat till palmoljeutvinning.
    Rättvisa skipas sällan i dessa fall. Offren betraktas som brottslingar av rättsystemet och mördarna är ofta anlitade av affärsmän eller politiker som oftast undkommer dom. Enligt Global Witness kampanjchef Ben Leather ligger lösningen i att öka urininvårnas demokratiska inflytande.

    Situationen är fortsatt kritisk. Tills dess att grupper blir genuint inkluderade i beslut kring användningen av deras mark och och naturresurser,  kommer de som väljer att uttala sig mötas av trakasserier, fängelsedomar och mordhot, säger Leather till the Guardian.

    Kampen mellan företag, stater och  människor som kämpar för sin hemmiljö fortsätter i världens fattigaste och mest utsatta delar av världen. Global Witness statistisk visar på hur utbredd morden på klimataktivister faktiskt är och den ursatthet många som kämpar för naturen är i.
     


    För att se hela listan på personer som mördats för sitt brinnande engagemang i klimatfrågan, klicka här.

    Debatt: Viktigt att lyfta Biologiska mångfaldens dag

    ”När arter försvinner eller hotas i en rasande takt över hela vår planet måste biologisk mångfald ges högsta prioritet”, skriver företrädare för flera miljöorganisationer.
    I veckan firas Biologiska mångfaldens dag. Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på jorden. Förlusten av biologisk mångfald är precis som klimatförändringarna en överlevnadsfråga. Den påverkar bland annat vår livsmedelsproduktion, motståndskraften mot klimatförändringar, en levande landsbygd, naturturismen och i slutändan vår civilisations överlevnad. När arter försvinner eller hotas i en rasande takt över hela vår planet måste biologisk mångfald ges högsta prioritet.
    I Naturskyddsföreningens senaste granskning av den svenska miljöpolitiken blir det emellertid tydligt att frågan om biologisk mångfald inte är prioriterad av riksdagspartierna. Och Naturvårdsverket bedömer att miljömålet “Ett rikt växt- och djurliv” inte kommer att nås till 2020.
    Biologiska mångfaldens dag är en gemensam hyllning till vår artrika natur. Sveriges miljöorganisationer har tillsammans med många naturvänner på kort tid skapat ett rekordstort engagemang i frågan. På ett enda år har Biologiska mångfaldens dag blivit en stor högtidsdag med cirka 160 aktiviteter runt om i landet.
    Vi är många som kämpar för att vända trenden, men tiden börjar rinna ut. Forskningsrapport efter forskningsrapport pekar ut hoten mot den biologiska mångfalden, och visar hur vi kan vända den negativa utvecklingen. För att kunna bromsa artförlusten måste en större del av världens natur skyddas, och våra naturresurser brukas hållbart.
    Politiken måste exempelvis säkerställa skydd våra få kvarvarande gammelskogar, se till att fler våtmarker restaureras och skapa bättre förutsättningar för betesmarker.  Användandet av konstgödsel och bekämpningsmedel i jordbruket behöver minska, och överfisket måste stoppas. Skyddet av Natura 2000-områden måste stärkas för att förhindra gruvbrytning och avverkning av skogar i blindo utan att det har gjorts en ordentlig inventering måste förbjudas. Detta är insatser som gynnar hela samhället och planeten på lång sikt.
    Det är dags för en politik som skyddar våra artrikaste miljöer, och som gör det olönsamt att urholka den biologiska mångfalden. Tiden för bred politisk handlingskraft för allas vår natur är nu. Tänk på naturen när du röstar i höst.
    Karin Lexén, Generalsekreterare Naturskyddsföreningen
    Rebecka Le Moine, Initiativtagare för den biologiska mångfaldens dag
    Erik Hansson, Initiativtagare för den biologiska mångfaldens dag
    David van der Spoel, Talesperson Skydda Skogen
    Samuel Jarrick och Pia Björnstrand, Talespersoner för Klimataktion Sverige
    Mikael Sundström, Ordförande Jordens Vänner
    Christer Borg, Generalsekreterare för samorganisationen Ävräddarna
    Alice Andersson, Ordförande PUSH Sverige
    Johan Andersson, Ordförande för Fältbiologerna
    Frode Pleym, Chef Greenpeace Sverige
    Peter Westman, Biträdande Generalsekreterare WWF

    Utsläppen inom Sveriges gränser har minskat

    Sveriges klimatpåverkande utsläpp minskade med 1,7 procent 2017, enligt preliminär statistik från Naturvårdsverket. De totala klimatpåverkande utsläppen inom Sveriges gränser var 52,2 miljoner ton förra året. 
    Minskningen är dock för långsam. Totalt behöver utsläppen minska med 5–8 procent per år om Sverige ska kunna nå sitt mål om nettonollutsläpp år 2045, skriver Naturvårdsverket.
    Men som Supermiljöbloggen skrev i början av maj så ökar Sveriges utsläpp enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) sätt att beräkna. Skillnaden är att Naturvårdsverket räknar utsläppen inom Sveriges gränser, medans SCB räknar utsläppen från den svenska ekonomin.
    Detta innebär att SCB beräknar utsläppen inom Sveriges gränser minus utsläpp från flygfotogen och eldningsolja för sjöfarten som tankas av utländska aktörer i Sverige plus utsläpp från flygfotogen och eldningsolja för sjöfarten som tankas av svenska aktörer i utlandet.
    Men det finns ännu fler sätt att beräkna ett lands koldioxidutsläpp.
    Om man räknar med utsläpp i andra länder på grund av svensk konsumtion så fördubblas Sveriges utsläpp och då är Sveriges utsläpp idag ungefär lika stora som i början av 90-talet.
    Det finns även en fjärde beräkningsmetod som liksom den konsumtionsbaserade metoden, som beskrivs i stycket ovan, räknar med konsumtionen av importerade varor men även räknar med de koldioxidutsläpp utomlands som ett land kan minska genom att exportera koldioxidsnåla varor. Med detta sätt att räkna halveras Sveriges utsläpp i jämförelse med den konsumtionsbaserade metoden.
    Det finns dock ingen statistik, vad vi känner till, om Sveriges utsläpp 2017 enligt de dessa två metoder för att beräkna utsläppen.
     
     

    Kina leder elbuss-boomen

    Kina är idag ledande i produktionen av elbussar, enligt det finansiella informationsföretaget Bloomberg. Detta orsakar både förluster för oljebranschen och en vinst för kollektivtrafiksförespråkare.
    Som det land med tveklöst flest andel av världens elbussar under 2017, hela 99 procent, är Kina ledande i att ersätta bensinslukande kollektivtrafik med energismarta lösningar. Var femte vecka utökas Kinas elbussflotta med cirka 9,500 bussar, vilket motsvarar hela Londons bussflotta enligt Bloomberg New Energy Finance.
    ”I år, kan volymen av bränsle som inte kommer förbrukar på grund av elektrisk transport nå till nivåer upp till 279 tunnor per dag, lika mycket olja som förbrukas i Grekland. Cirka 233,000 tunnor av dessa är på grund av minskad oljebusstrafik”, enligt Bloomberg.
    Detta är inte bara en en glad nyhet för klimatet, utan även en glad nyhet för de som vill argumentera för att satsningar på kollektivtrafik är nyckeln till att lösa klimatkrisen. Det kinesiska företaget BYD, baserad i teknik-mekkat Shenzhen, lyckas med sina elbusskonstruktioner gå om det kända amerikanska elbilsföretaget Tesla. Eftersom bensinbussar förbrukar 30 procent mer än en personbil, innebär en elbuss med noll utsläp en stor vinst för klimatet.
     


    Läs mer om Kina & Miljö

     

    Genteknik, minskad köttkonsumtion och mer havsmat kan göra matförsörjningen hållbarare

    De europeiska vetenskapsakademierna, EASAC, har släppt en gemensam rapport om det vetenskapliga läget om livsmedelsförsörjning och miljö.
    Jordbruket använder idag cirka 40 procent av jordens isfria landyta, står för 70 procent av världens användning av sötvatten och orsakar strax under en tredjedel av de mänskliga utsläppen av växthusgaser. Omvandling av land till jordbruksmark står för cirka 80 procent av världens avskogning. Cirka hälften av jordens landlevande djur påverkas negativt av jordbruk.
    Framöver kommer jordbruket att behöva försörja ännu fler i och med att världens befolkning ökar. Tre lösningar som tas upp i rapporten är minskad köttkonsumtion, mer mat från havet och användning av genteknik. 
    Minskad köttkonsumtion
    Rika länders konsumtion av kött- och mejeriprodukter (som i rapportens definition inte inkluderar fisk) bör förändras för att undvika överkonsumtion. Om Världshälsoorganisationen riktlinjer för hälsosam diet följdes, som inkluderar en till största del växtbaserad kost, så skulle de matrelaterade växthusgasutsläppen minska med 29–70 procent. Insekter och labbodlat kött skulle kunna vara alternativa proteinkällor.
    Dessutom skulle hälsan förbättras av minskad köttkonsumtion. En minskning av konsumtionen av mättat animaliskt fett med 30 procent bland vuxna i Storbritannien skulle minska hjärtsjukdomar med 15 procent.
    Mer mat från havet 
    Enligt rapporten finns det möjlighet att äta mer fisk utan att bidra till överfiske. Fotosyntesen producerar ungefär lika mycket biomassa i jordens hav som på land. Men trots det kommer endast cirka två procent av de kalorier människor får i sig från havet.
    I jämförelse med mängden biomassa som produceras i havet så fångar världens fiskeflottor mindre än 0,05 procent. Att det ändå finns överfiske på en del arter beror på att det är ett fåtal arter högt upp i näringskedjan som fiskas i stor skala.
    Att fiska stora arter högt upp i näringskedjan är oeffektivt eftersom 90 procent av all biomassa försvinner för varje steg uppåt i näringskedjan. En lösning är därför att inrikta fisket på mindre arter lägre ner i näringskedjan. En annan del av lösningen är hållbara havsodlingar.
    Användning av genteknik
    Bioteknik, inklusive GMO, har revolutionerad växtförädlingen under de senaste decennierna. Växtförädling har bidragit till tre fjärdedelar av den ökade produktiviteten på den odlingsbara jordbruksmarken i Europa, effektivare jordbruk har i sin tur gjort det möjligt att spara land för bland annat naturområden.
    Tekniken med den så kallade genkniven, CRISPR–Cas, lyfts fram som särskilt viktig. Forskare använder CRISPR-Cas för att få en cells egen DNA-reparation att förändra cellens DNA. Trots att tekniken bara har använts sedan 2012 har den redan lett till viktiga framsteg, exempelvis majs som är mer tolerant mot torka.
    Genom att CRISPR-cas gör det möjligt att förändra en cells DNA utan att föra in främmande DNA är det omdiskuterat om den ska klassas som GMO eller inte. Enligt EASAC bör en produkt som inte innehåller främmande DNA inte klassas som GMO. Denna och liknande tekniker bedöms som viktiga för att minska miljöpåverkan från jordbruket.
     
     

    Flyglobbyn forsätter förvilla – anmäler flygartikel riktad till barn

    En återpublicerad artikel från Kamratposten har fått flyglobbyn att slå knut på sig själv. I ett flertal argument menar de att artikeln är felaktig – men försöker samtidigt vilseleda debatten än mer.
    Under buller och bång anmäler Svenskt flyg, Svenska Flygbranschen och Svenska Regionala Flygplatser Dagens Nyheter för en artikel med rubriken ”Dyrare flyg – för klimatets skull”, eftersom de anser att den håller för låg nivå och inte låter alla sidor komma till tals. Det flyglobbyn glömmer nämna är att den ”felaktiga” artikeln är en text från Kamratposten, som sedan återpublicerats i DN Junior. En artikel som alltså är skriven till barn, för att förenklat försöka förklara en svår fråga i samhällsdebatten.
    Bland annat ställs frågan ”Ska man ha dåligt samvete om ens familj flyger?” med svaret ”Nej, det är ju de vuxna som köpt flygresan.” Trots detta vill flygbranschen alltså få det att framstå som en riktig nyhetsartikel.
    Men även om en artikel är riktad till barn så ska den självklart vara faktamässigt korrekt. Så hur ser argumenten ut, och vad är det flyglobbyn kritiserar? ”Vi koncentrerar oss här till att anmärka på de punkter där det förekommer direkta felaktigheter”, skriver branschen och anmärker på totalt fem punkter:

    Släpper flyg ut lika mycket som vägtrafiken?

    1. Bland de ”brister och direkta och grava faktafel” som aktörerna pekar ut i artikeln finns en punkt där Kamratposten skriver att flyget i Sverige släpper ut ungefär lika mycket som vägtrafiken. Flyglobbyn hävdar att detta är direkt fel. Problemet är att deras argument inte stämmer. Enligt deras egen källa, Naturvårdsverket, uppskattas utsläppen från endast de internationella flygresorna (cirka 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter) motsvara utsläppen från all bilkörning i Sverige år 2014.

    Betalar flyget skatt?

    2. DN-artikeln menar att flygtrafiken inte varit lika mycket beskattad som bilar och fabriker, vilket även flygbranschen håller med om är sant. De hävdar däremot att påståendet är ”missvisande och felaktigt” då, även om flyget faktiskt inte betalar skatt, ”självt betalar för merparten av sin infrastruktur”. Så förutom att de slipper betala skatt, verkar flygaktörerna också anse att staten borde stå för deras infrastruktur.
    3. Intressant i sammanhanget är att svenska skattebetalare varje år pungar ut miljarder till flygplatser, bland annat till deras infrastruktur, för att de ska gå runt. Kommunernas bidrag till olönsamma flygplatser tas också upp i DN-artikeln, och avfärdas av flyglobbyn med argumentet att frågeställningen är ”missvisande”. Branschen menar att hela frågeställningen kring varför kommuner lägger pengar på flygplatser är ”direkt stötande”.

    Kan biobränslet lösa biffen?

    4. DN-artikeln påstår också att all skog skulle gå åt om vi använde biobränsle i stället för bensin, vilket vi vuxna kan tycka är väl förenklat. Men branschen går lite längre än så. De hävdar att bara en del av dagens sågspånsspill räcker ”för att producera biobränsle till hela svenska inrikesflyget”. Som källa används Pål Börjesson, professor i Miljö- och energisystem, vid Lunds Universitet. Men vad anser Pål själv? I en intervju med Sveriges Radio säger han:
    – Om vi tittar på potentialen från skogen så kanske den uppgår idag till 20 tWh biodrivmedel som vi kan producera på ett hållbart sätt. Om vi inkluderar både inrikes och utrikes flygresor så motsvarar det kanske 10 tWh, så i det fallet skulle vi behöva hälften av det biodrivmedel vi kunde producera från skogen skulle gå till flyget, och då blir det ju en mindre andel till vägtransporterna i så fall.
    Slutsatsen är att inrikesflyget, på kort sikt om ca 30 år, kan dela på råvaruresurserna med vägtrafikens behov. Efter 2050 blir det svårare, särskilt om även utrikesflyget ska ingå. Men då tittar man alltså på resurspotentialen, inte på den faktiska utvecklingen för biobränsle till flyg som enligt Pål Börjesson går sakta.
    Till SMB säger Pål Börjesson att flygbranschen har feltolkat honom.
    – Det som är rätt är att jag sagt att behovet av bioflygbränsle till inrikesflyget motsvarar cirka 10 procent av den ökade skogsbränslepotential som bedöms finnas idag. Det som är fel är citatet om sågspånsspill, jag har aldrig sagt eller gjort denna jämförelse. Jag vet inte var de fått det ifrån?
    Han tillägger att branschens påstående att ”ökad skogsavverkning inte är något problem” behöver nyanseras, då man bland annat måste säkerställa att andra miljömål som biologisk mångfald inte äventyras.
    – Om vi gör detta på ”rätt sätt”, alltså miljömässigt hållbart, finns det en potential att öka avverkningarna något, men självklart finns det en gräns för hur mycket. Vi kan ju inte långsiktigt avverka mer än tillväxten.
    Han håller däremot med om att påståendet i Kamratposten och DN är felaktigt, då vi idag skulle behöva ca 35-40 procent av den årliga skogstillväxten för att ersätta bensin och diesel med biobränsle.

    Går tåget verkligen snabbare än flyget?

    5. Flygdebattörerna lyfter också kritik mot ett påstående att tåget, vid resor under 60 mil, ofta går snabbare än flyget.
    Branschen säger att det inte stämmer ”på de flesta svenska inrikesdestinationerna under 60 mil. Från Stockholm går det snabbare dörr till dörr än tåget att flyga till bl.a. Ängelholm, Kristianstad, Halmstad, Växjö, Kalmar, Jönköping, Trollhättan, Karlstad, Torsby, Hagfors, Sveg, Sundsvall, Höga Kusten och Örnsköldsvik. Uppgiften i punkt 6 är således felaktig”, säger branschen.
    – Givetvis är inte alltid tåget snabbast, men det påstår ju inte artikeln i Kamratposten och DN heller. Det stämmer däremot ofta, bland annat mellan Stockholm och Göteborg, vilket är en av de mest trafikerade inrikessträckorna som sväljer en stor andel av de inrikes flygresenärerna, säger David Kihlberg från Naturskyddsföreningen till SMB.
    Ja, vad sa påståendet egentligen? Påståendet i Kamratposten är att tåget ofta är snabbare om du ska ta dig under 60 mil inom Sverige och Europa. Branschen väljer däremot att mäta från Stockholm till utvalda områden med flygplatser, och kritiserar alltså ett påstående som ingen har hävdat.
    Om man sedan granskar flygbranschens exempel vidare verkar det snarare bekräfta än motverka tesen att tåget går snabbare. Även om vi väljer orter som branschen själva lyfter, och som alltså har flygplatser, blir det oftast snabbare med tåg än med flyg. Till exempel tar tåget mellan Ängelholm och Kristianstad strax under två timmar, medan det inte går att flyga. Mellan Jönköping och Kalmar tar tåget strax under tre timmar, medan du ofta får räkna på ett dygn och två mellanlandningar i Europa om du ska flyga. Det finns trots allt intresse av att åka från och till fler destinationer än Stockholm.
    Om påståendet hade varit att det ofta går snabbare att ta tåget mellan Stockholm och inrikesdestinationerna än att flyga, hade kritiken varit mer rimlig. Men det var det ingen som hävdade. Att tåget ofta går snabbare än flyg för resor under 60 mil inom Sverige verkar trots allt stämma rätt bra, och branschens kritik är alltså tagen ur luften.

    ”Eftertänksamhet och balans i debatten”

    Högtravande skriver branschen ”Vi manar dem (Naturskyddsföreningen och DN, Reds. anm.) till eftertänksamhet och balans i debatten. Just dessa två är inte ensamma om alla överdrifter och felaktigheter i kritiken mot flyget, det finns andra aktörer som argumenterar på ett liknade sätt”.
    Ett smått absurt citat efter att ha granskat kritiken de framför. Självklart borde vi ha en korrekt, balanserad och eftertänksam diskussion kring flyget och dess påverkan, men branschen själva är bland de största förvillarna i debatten.

    Det är inte heller första gången flygbranschen är ute och slirar. Tidigare i år kallade bland annat Svenskt Flygs VD Henrik Littorin klimatforskning för fake news. Samtidigt pågick en debatt om att statliga Luftfartsverket är medlemmar i Svenskt flyg, något som kan bryta mot grundlagen.
    Och vad än lobbyn försöker hävda visar vetenskapen att vi måste flyga mindre för att minska utsläppen. Flygbranschen borde vara lite mer ödmjuka inför den enormt skadliga klimatpåverkan deras verksamhet innebär. Som minst borde de upprätthålla den diskussionsstandarden de kräver av sina meningsmotståndare. Den standarden uppnås inte när flyglobbyn på det här förvillande sättet väljer att anmäla en tidning som försöker förklara flygskatten för barn.


    Läs mer här! Forskare: Sju fakta om varför flygskatten behövs
    Författare:
    Beatrice Rindevall
    Anna Ljungström

    M tvekar om att riva upp flygskatten

    Moderaterna kan vara på väg att svänga i frågan om flygskatten, uppger M-källor till DI.
    Så sent som förra året var allianspartierna på god väg att fälla finansminister Magdalena Andersson, i ren protest mot flygskatten. Misstroendevotumet drogs tillbaka, men M:s Ulf Kristersson lovade att skatten skulle ryka på en gång ifall hans parti vann valet.

    ”Alliansen kommer inte att begära misstroende. Däremot kommer Moderaterna att, avskaffa skatten redan den 1 januari 2019, om vi vinner valet 2018. Skatten kommer då ha varit verksam under mindre än ett år,” skriver Ulf Kristersson i en kommentar till SvD.

    Enligt källor i Moderaterna har partiet nu börjat vackla i frågan, något som dock förnekas av partiledningen.
    Om Moderaterna svänger kan det slå en djup spricka mellan partiet och Centern, som hårt driver linjen att flygskatten ska avskaffas. Detta trots att ledande forskning visar att sådana styrmedel är direkt nödvändiga för att minska flygets miljöpåverkan.
    Kristdemokraterna och Liberalerna har tidigare sagt att även de vill riva upp flygskatten vid ett maktskifte i höst.

    Centern vill förbjuda engångsartiklar i plast

    Centerpartiet bannlyser muggar, sugrör och bestick av plast.
    I ett krafttag mot nedskräpning och fossilberoende föreslår nu Centern ett förbud mot engångsartiklar i plast, säger partiets energi- och klimatpolitiske talesperson Rickard Nordin till TV4.
    Förbudet föreslås börja gälla 2020, och tills dess ska plasten successivt bytas ut mot andra material, som exempelvis trä och papper.

    Internationell turism står för 8% av växthusgaserna

    Utsläppen från den globala turismen ökar i takt med att välståndet i världen stiger. Klimatavtrycken kommer främst från transporter, shopping och mat. 
    Forskare vid Sydneys universitet har i en världsunik studie undersökt turismens klimatpåverkan. Genom att studera resenärer från 160 olika länder visar forskarna att utsläppen från turismsektorn är betydligt större än man tidigare trott. Totalt står den internationella turismen för åtta procent av jordens totala koldioxidutsläpp.
    Turismens utsläppsnivåer ökar dessutom i takt med att välståndet i världen stiger. På bara fyra år ökade turismens utsläpp fyrdubbelt så mycket som vetenskapen tidigare räknat med.

    Turismens utsläpp steg med runt 15 procent från 2009 till 2013. De viktigaste bidragen kom från transporter, shopping och mat, säger studiens huvudförfattare Arunima Malik.

    Majoriteten av utsläppen står höginkomstländer för. Invånare i mindre bemedlade länder tenderar att i större utsträckning resa inrikes med landburna fordon, medan turister från höginkomstländer väljer att flyga – både mycket och långt.
    Många av de platser som är mest utsatta för turismens klimatförändringar är mindre önationer som Malta, Maldiverna och Seychellerna.

     Turisterna är ansvariga för mellan 30 och 80 procent av önationernas växthusgasutsläpp, säger Arunima Malik.

    Den fortsatta ökningen av turismens utsläpp förväntas vara så stor att tekniska lösningar inte har en chans att hänga med i tempot. Forskarna bakom den australienska studien menar istället att minskat flygande är ett viktigt steg mot hållbar turism.

    Ett sätt att bli en klimatsmartare turist är att flyga mindre, välja destinationer nära hemmet och klimatkompensera för utsläppen. Politiker bör arbeta för koldioxidskatter på flyg eller planer på bränslebyte för att öka på teknikutvecklingens fart inom flygindustrin och andra transportsektorer, säger studiens medförfattare Ya-Yen Sun till Carbonbrief.

    Fores: "Utsläpp av växthusgaser oförändrade 2017"

    ”Enligt SCB:s senaste rapportering, daterad 8 maj, är utsläppen av svenska växthusgaser från den svenska ekonomin oförändrade 2017 jämfört med året innan. Samtidigt var den ekonomiska tillväxten positiv. Att ekonomin växer räddar dock inte klimatet och en ambitionshöjning behövs för att uppsatta klimatmål ska nås, skriver Markus Larsson, Salvador Perez och Jonas Schauman, från Fores klimat- och miljöprogram idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.
    Som första land i världen redovisar Sverige sedan två och ett halvt år tillbaka kvartalsvisa utsläppsdata för växthusgaser. Initiativet från SCB:s Miljöräkenskaper är betydligt bättre än de siffror som redovisas. Utsläppen på kvartal summeras till preliminär årsstatistik.
    Enligt SCB:s senaste rapportering är preliminära utsläpp av svenska växthusgaser från den svenska ekonomin och hushållen oförändrade 2017 jämfört med året innan. Samtidigt var den ekonomiska tillväxten 2,4 procent. Kvartal 4 2017 uppvisar en marginell minskning av utsläpp, 0,5 procent, jämfört med motsvarande kvartal 2016. Samtidigt ökade BNP under kvartalet med 2,9 procent.
    Att ekonomin växer utan att utsläppen minskar leder förstås inte till att svenska mål om utsläppsreduktion uppnås. Utsläppen har minskat från bland annat hushåll, tillverkningsindustrin och el- och värmeverk. Däremot ökar utsläppen från offentlig sektor och transportbranschen.
    I tabellen nedan redovisar vi SCB:s statistik över förändringar i utsläpp och ekonomins förädlingsvärde fördelat per sektor, dels för kvartal fyra och dels för helår 2017. Därefter kommenterar vi respektive sektors resultat och sammanfattar utvecklingen under perioden.

    I sektorn el, gas och värme (inklusive vatten, avlopp, avfall) är utsläppsnivåerna för helåret 2017 enligt den preliminära statistiken 2,4 procent lägre jämfört med 2016. Utsläppen av växthusgaser från branschen utgör 13 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi.
    Större delen av dessa utsläpp kommer från produktion av el och fjärrvärme. Värt att nämna är att utsläppen från sektorn är väderberoende och varierar stort. Enligt den preliminära statistiken minskade förädlingsvärdet för helåret 2017 marginellt jämfört med 2016.
    Sektorn jordbruk, skogsbruk och fiske står för drygt 14 procent av de totala växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi. Lejonparten av utsläppen (90 procent) kommer från jordbruket. Samtidigt står skogsbruket för 70 procent av förädlingsvärdet i branschen. De preliminära utsläppen av växthusgaser under 2017 är i stort sett oförändrade jämfört med 2016. Förädlingsvärdet i branschen ökade med cirka 1 procent 2017 jämfört med 2016.
    Utvinning av mineral och tillverkningsindustrin står för 25 procent av de totala växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi. Framför allt bidrar stål- och metallframställning, raffinaderier, kemikalietillverkning och tillverkning av cement till utsläpp av växthusgaser. Utsläppen minskade under året med drygt 2 procent enligt den preliminära statistiken. Under samma period ökade förädlingsvärdet med 3,5 procent i hela branschgruppen.
    Kombinationen minskade utsläpp och högt förädlingsvärde gör att branschen är bland de som presterar bäst. Eftersom en fjärdedel av klimatpåverkan från Sveriges ekonomi kommer från branschgruppen behöver ambitionen höjas ytterligare.
    Ett fåtal stora anläggningar står för en stor del av utsläppen – 10 anläggningar står för mer än hälften av svenska industrins utsläpp enligt statistik från Naturvårdsverket återgivet av tidningen ETC – och inte minst arbetet med koldioxidsnålt stål och cement är angeläget.
    ”De modellberäknade utsläppen av växthusgaser” från byggbranschen var oförändrade jämfört med 2016. Utsläppen utgör 3 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi och kommer till största delen från transporter, arbetsmaskiner och arbetsfordon. Förädlingsvärdet ökade med 7 procent. Eftersom statistiken bygger på modellberäkningar är tillförlitligheten lägre än för övriga branscher.
    Utsläpp från transporter är ett kapitel i sig. Utsläppen av växthusgaser från transportbranschen (det vill säga transporter minus privata vägtransporter av alla fordonsslag samt övriga branschers vägtransporter av alla fordonsslag) utgör 23 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen ökade med 8 procent enligt preliminära statistiken 2017 jämfört med 2016.
    Enligt SCB beror ökningen främst på ökade utsläpp från rederier, men även utsläppen från svenska flygbolag har ökat. Förädlingsvärdet är i stort sett oförändrat 2017 jämfört med 2016. Inom transportbranschen ingår de ekonomiska aktörer som är aktiva inom sjöfart, flyg och åkerier.
    Värt att notera är att transporter står för utsläpp i flera andra sektorer. I SCB:s statistik och kategorisering ingår alltså inte hushållens vägtransporter i denna bransch. En illustrativ jämförelse är att utsläppen från transportbranschen är i nivå med utsläppen från tillverkningsindustrin.
    Sverige har ambitiösa mål för minskade utsläpp inom transportområden. Utsläpp från inrikes transporter (gods- och persontransporter, inklusive privatbilism) har fått ett specifikt reduktionsmål enligt miljömålsberedningens sjupartiöverenskommelse.
    För att nå målet om 70 procent lägre utsläpp 2030 jämfört med år 2010 behöver sektorn minska sina utsläpp med ungefär 7 procent per år, något vi idag är långt ifrån. De svenska utsläppsmålen gäller för inrikes transport. SCB redovisar utsläpp från svenska ekonomisk aktörer, oavsett var i världen de sker. Både inrikes och utrikes transport är inkluderade varför SCB:s statistik inte är direkt jämförbar med de svenska reduktionsmålen.
    Utsläpp från tjänstesektorn (Övriga tjänster) är begränsade i relation till förädlingsvärdet. Utsläppen, som framför allt härrör från företagens vägtransporter, var i stort sett oförändrade samtidigt som förädlingsvärdet ökade med nära 3 procent jämfört med 2016.
    Av Sveriges totala utsläpp kommer 5 procent från branschen. Det finns en stor förhoppning om att en övergång till en tjänstebaserad ekonomi skulle vara lösningen på klimatproblemet. Förhoppningen bygger dock på att vi dels inte bara jobbar i tjänstesektorn utan även konsumerar tjänster snarare än varor. Dels bygger förhoppningen på att de tjänster vi konsumerar är koldioxidsnåla. Så är inte alltid fallet.[1]

    Utsläppen inom offentlig sektor (stat, landsting och kommun) kommer huvudsakligen från arbetsmaskiner och vägtransporter samt militär verksamhet. Under 2017 minskade utsläppen med 2 procent jämfört med 2016, enligt den preliminära statistiken. Förädlingsvärdet ökade med knappt 1 procent under samma tidsperiod.
    Trots att sektorn står för bara cirka 1 procent av de samlade utsläppen är sektorns signalvärde viktigt. I mitten av april rapporterade Aftonbladet, baserat på data från Naturvårdsverket, att utsläppen från ett stort antal svenska myndigheter ökar. Enligt rapporteringen är ökade utsläpp ett trendbrott, eftersom utsläppen från offentlig sektor minskat sedan 2013, och något som måste tas på allvar.
    Hushåll och ideella organisationer står för 15 procent av de totala utsläppen av växthusgaser från Sveriges ekonomi. Bulken kommer från hushållens vägtransporter. Användningen av fossila bränslen, som fortfarande står för en stor andel av bränslet, minskar och förbrukningen av biobränslen ökar vilket bidrar till 2,5 procent lägre utsläpp jämfört med 2016. Förädlingsvärdet ökade med 1 procent jämfört med 2016.
    Avslutande kommentar
    Sammantaget väcker den senaste sammanställningen av SCB:s oro.
    Även om SCB:s siffror inte rakt av kan användas till att uttala sig om huruvida Sverige klarar utsläppsmålen eller ej ger de en bra fingervisning.
    Naturvårdsverket skriver på sin hemsida: ”Oavsett hur beräkningarna görs måste utsläppen minska”. För att nå mål uppsatta i Paris eller av Sveriges riksdag behöver utsläppen minska betydligt snabbare än idag, i en takt av nästan 6 procent per år.
    Sedan 2010 har utsläppen minskat, se figur nedan, men ambitionsnivån behöver höjas. Ju längre vi skjuter insatser framför oss desto kraftfullare åtgärder behövs så småningom. Att utsläppen förblir oförändrade är inte bra nog.
    Det blocköverskridande klimatpolitiska ramverket visar att sju av åtta riksdagspartiet har ambitioner för klimatpolitiken. Den senaste nationella SOM-undersökningen visar att det svenskar är mest oroade över är just klimatförändringar.
    Under partiledardebatten i SVT 2018-05-06 beskrev flera partiledare från såväl rödgröna partier som från alliansen klimatförändringar som vår tids största utmaning.Insikten finns. Det är dags att skrida till politisk handling.
    Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, kvartal 1 2008 till kvartal 4 2017. Index 2008 kvartal 1=100


    Källa: SCB 2018
    Markus Larsson, Salvador Perez och Jonas Schauman,
    Fores klimat- och miljöprogram
    [1] Ekonomi för Antroprocen, (Red. R. Österbergh och M. Malmaeus). Carlsson förlag (2018).

    Sveriges utsläpp av växthusgaser ökade svagt 2017

    Utsläppen av växthusgaser från Sveriges ekonomi ökade med 0,4 procent 2017, enligt preliminär statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). 
    Framförallt är det utsläppen från sjöfarten som ökar, men även från flygtrafiken. Däremot minskar utsläppen från hushåll och industrier. Totalt var de svenska utsläppen 2017 motsvarande 62,6 miljoner ton koldioxid.
    Observera att utsläppen från den svenska ekonomin, som är det SCB beräknar, inte är samma sak som utsläppen inom Sveriges gränser, som är det Naturvårdsverket beräknar.
    SCB beräknar utsläppen inom Sveriges gränser minus utsläpp från flygfotogen och eldningsolja för sjöfarten som tankas av utländska aktörer i Sverige plus utsläpp från flygfotogen och eldningsolja för sjöfarten som tankas av svenska aktörer i utlandet. 
    Enligt SCB:s sätt att beräkna ökade Sveriges utsläpp även 2016, men enligt Naturvårdsverkets sätt att beräkna minskade utsläppen 2016. Den 22 maj kommer Naturvårdsverket släppa sin statistik om utsläppen inom Sveriges gränser 2017.
     

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.