Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Hållbarhet – Någonstans mellan biobränsle och sommargrönska

    Hur brukar vi den svenska skogen på bästa sätt, och vad är egentligen hållbart? Dagens konflikt mellan bruksvärdet och det estetiska naturvärdet av den svenska skogen är djupt rotad i samhället, men också i själva hållbarhetsbegreppets natur. För att bättre förstå debatterna om biobränsle och europas sista urskogar, kan vi gå tillbaka till hållbarhetsbegreppets ursprung under 1800-talet.
    Det är en trend inom dagens historieforskning att fokusera på språket. För att komma åt en historisk tidpunkts förståelse av världen, måste man enligt teorin förstå hur de personer som levde i den historiska tidsperiod såg på världen; hur de definierade och använde vissa centrala begrepp – vad teorins anfader historikern Reinhard Koselleck kallade begreppshistoria. Mångtydiga begrepp som politik, natur och kultur står i centrum för denna teoribildning.
    Även om Koselleck inte inkluderade ordet hållbarhet i sitt stora verk Historiska grundbegrepp, som inkluderar begrepp från Antiken till det sena 1800-talet, vill jag ändå räkna begreppet till kategorin. Med variationer som social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet – är sustainability/hållbarhet/haltbarkeit ett av den moderna miljörörelsens mest mångtydiga begrepp.
    För att förstå framväxten av begreppet, anser den tyska historikern Richard Hölzlz att vi bör betrakta den tyska 1800-talskogen. Inte se på skogen i sig givetvis, med sina tätt planterade granplantor och kaninfyllda buskage – utan snarare på hur förhållandet till skogen förändrades från början till slutet av 1800-talet. I det tidiga 1800-talets norra Tyskland identifierar Hölzl grunden för en syn på den hållbara skogen baseraded på materialbehov. Europas flottor behövde däck, skrov och master – Vilket krävde ett rationellt skogsbruk. Ett skogsbruk baserat på resursfördelning och ekonomiskt planerande.
    I 1800-talets Tyskland var: ”hållbart skogsbruk kopplat till en bredare diskussion om ansvar för framtida generationer, eftervärld (nachwelt) och avkomma (nachkommen)” enligt Hölzl. Det var en i grunden ekonomisk syn på skogen som innebar ett långsiktigt hushållande av skogen inom the household of nature.
    Mot slutet av 1800-talet skedde en dramatisk förändring i synen på hållbarhet. I samband med naturromantikens återtåg i Tyskland och naturvårdsrörelsens framväxt i USA, förändrades begreppet från ett rationellt ekonomiskt till ett rent estetiskt begrepp. Att skapa en vacker skogs sattes i centrum för miljörörelsen, och skogens roll som naturresurs hamnade i bakgrunden. I det här skedet bildades Yellowstone i amerikanska klippiga berg 1872, vilket är världens nu äldsta nationalpark. Naturreservatens tid var inne, vars främsta syftet var att bevara och vårda en vacker och naturlig (ur)skog. sågverkens väsen tystnade och timmermännens långa arbetsdagar fortsatte. De var inte längre centrum för naturvårdarna, utan istället sattes the park ranger och friluftsmänniskans fridfulla vandringar i fokus.
    Idag lever dessa perspektiv på hållbarhet, och på skogen vi alla på något sätt delar, parallellt inom miljörörelsen. Det finns de som vill bevara skogar utifrån dess estetiska och själsliga värde, då det skapar ett hållbart förhållningssätt till skogen. Det finns även de som på samma grunder ser brukandet av naturen, genom exempelvis att använda skogens material som biobränsle, som hållbart. Sanningen ligger kanske någonstans därimellan, mellan biobränsle och sommargrönska.

    Statligt stöd till klimatångestterapi

    Foto: Brut Carniollus

    Kurser i klimatångestterapi och koldioxidbantning har fått hundratusentals kronor av det statliga initiativet Klimatklivet, rapporterar Aktuell Hållbarhet. Flera kommuner i Sverige ska ha fått pengar för att införa kursen.
    Studiefrämjandet i Luleå anordnade under förra året genom pilotprojektet Be change kursen ”klimatbanta med klimatångestterapi” där 21 deltagare fick hjälp att minska sitt koldioxidavtryck. Kursen har fått medel från Klimatklivet – en del av statsbudgeten som riksdagen beslutat om – samt en liten del från kommunen själv och andra aktörer. Totalt har kursen fått 817 164 kronor i Norrbotten, och 455 000 i Södermanland.
    Enligt Be Change hemsida syftar kursen till att ”vägleda deltagarna och fokusera på enkla åtgärder inom de tre huvudområdena ’bilen, biffen och bostaden’. I projektet användes metoden BeChange som kombinerar mental coachning – ’klimatångestterapi’ och ’koldioxidbantning’ med direkta åtgärder för att strategiskt minska deltagarnas utsläpp från att de tidigt i projektet fått ’väga in sig’ i antal ton koldioxid deras livsstil släpper ut per år.”
    Enligt Be Change har Deltagarna lyckats minska sina utsläpp med fem ton per person, från 11,5 ton till 6,5 ton. De överträffar alltså både EUs och den svenska Miljömålsberedningens mål för utsläppsminskning om 40 procent till år 2030. Även klimatångesten hade minskat, och hoppfullheten ökade med 30 procent.
    Läs mer: Bota klimatångesten i 9 steg
    Antal beviljade ansökningar till och med 2018-05-22, fördelat per kategori.
    Men satsningen har fått kritik. Föreningen Skattebetalarna tycker att kursen är onödigt dyr, och Kristianstadsbladet menar att Klimatklivet fått höga anslag även fast programmet inte utvärderats ordentligt sedan det infördes. Klimatklivet har fått 16 miljarder kronor fram till 2023 av regeringen. Majoriteten av projekten har syftat till att finansiera laddstationer för elbilar. Andra intressanta satsningar kommuner har fått anslag för i de mindre kategorierna har gällt saker som matsvinn, återbruk, informationssatsningar för klimatsmart mat och hållbar arbetspendling, samt påverkansprojekt inom idrottsrörelsen.
    Säga vad man vill om koldioxidbantning och klimatångestterapi – men det sticker definitivt ut som en udda satsning bland alla laddstationer!
    Läs mer: Så kan du dämpa din klimatångest
     

    Luftföroreningar bortom mätbara nivåer

    Delhi ligger på plats 14 av 20 på listan över världens mest förorenade städer. I mitten av juni under en för tidig sandstormssäsong uppmättes historiskt höga nivåer i staden.
    I mitten av juni slogs den indiska staden Dehli av sin säsongsriktiga sandstorm – flera månader för tidigt. Detta ses som en av orsakerna att staden i juni slog stadens alla luftföroreningsrekord och översteg den mätbara koncentrationen av luftföroreningar.
    Årets högsta nivåer brukar vanligtvis uppmätas i Delhi sent på hösten, efter lokalinvånarna firat Diwali, en av Östasiens största festival och en central högtid inom hinduism, buddhism och jansenism. En av festivalens höjdpunkter är fyrverkerierna, som också bidrar till den redan grovt förorenade luften i staden. Aishwarya Sudhir, som studerar luftföroreningarna i staden, ser stora brister i de indiska myndigheternas förmåga att agera i tid.

    [Myndigheterna] brukar bara agera när det blir en nödsitutation. Det fanns prognoser som sa att sandstormar skulle svepa över hela regionen. De kunde agerat utifrån dessa för flera veckor sedan och inte när det blir så här allvarligt.

    Enligt WHO är luftföroreningar ett allvarligt globalt problem. Över fyra miljoner människor dödsfall orsakas av luftföroreningar. I deras projekt Breathe Life 2030 försöker WHO arbeta för bättre luft i världens städer.
     


    Klicka här för att se nivån av luftförorening i din stad. (Om du bor i en större svensk stad i alla fall).

    VM-fans från Japan och Senegal städade upp arenan efter sig

    Japans och Senegals fans blev lyriska när de vann sina matcher i fotbolls-VM. I yran kastades en hel del skräp runt, men innan de gick städade de upp efter sig.
    Senegals lag var det första afrikanska laget att vinna sin match.
    ”De kastade allt från kepsar, visselpipor, och flaskor i luften för att fira vinsten på stadion. Senegaleserna skräpade definitivt ner, men lämnade inte arenan innan de plockat upp allt”, skriver 9gag.


    Japanerna hade även tagit med egna påsar för att plocka upp skräpet.

    Ny studie : cirkulär ekonomi kan halvera industrins utsläpp i EU

    Konsultbyrån Material economics har i en rapport räknat på hur mycket vi i EU skulle kunna minska industrins koldioxidutsläpp genom att återanvända, dela och återvinna material. Deras resultat är slående; mer än hälften av utsläppen kan reduceras bort genom cirkulära flöden!
    I rapporten tittar konsultbyrån på de största utsläpparna i materialtillverkning, nämligen produktionen av stål, plast, aluminium och cement. Dessa är bidragande orsaker till att industrin står för runt 20 procent av utsläppen i EU (men slukar också mycket av de 29 procenten som energisektorn står för). Rapportförfattarna har också undersökt hur sektorerna personbilar och byggnader kan minska nyproduktionen genom bland annat delande, och vilka effekter detta kan få på klimatutsläppen.
    Resultaten pekar på att en omfattande omställning till cirkulära flöden kan bidra till en minskning på 300 miljoner ton koldioxid per år inom EU, vilket skulle minska utsläppen med nära 56 procent till år 2050.
    Författarna menar att för stort fokus har varit på energieffektivisering. Effektiviseringar är i och för sig helt nödvändiga men potentialen för stora utsläppsminskningar ligger i att ta vara på material och produkter mycket bättre. I byggprocesser till exempel blir idag 15 procent av byggmaterialet svinn.

    Öka återvinningen

    Rapporten kommer fram till att material borde tillverkas med utgångspunkten att en återvinning ska reducera materialkvalitén så lite som möjligt. Genom att till exempel tillverka renare material som inte blandar olika typer av stål, aluminium eller plast med varandra kan återvinningen ökas rejält. Och återvinning har mycket mindre koldioxidutsläpp än nyproduktion.
    Återvinning av stål beräknas kunna öka med hela 75 procent, aluminium med 50 procent och plast med 56 procent. Betong är svårt att återvinna men cementpulver kan återanvändas.

    Använd bilar och byggnader mer

    Vad gäller personbilar står de parkerade 95 procent av tiden. Kontor används bara 40 procent av tiden, även under dagtid. Genom att använda bilar och byggnaders fulla kapacitet skulle tillverkningen av nya bilar och byggnader kunna minska drastiskt.
    Detta kräver förstås stora förändringar i affärsmodeller: exempelvis att vi inte längre äger bilar utan delar på dem, att vi i högre grad hyr ut oanvända lokaler och att arbetstider och hyreskontrakt synkroniseras.
    Omställningen skulle troligen inte heller vara positiv för tillverkarna av stål, aluminium, plast och cement, men Material Economics menar att en cirkulär ekonomi skulle skapa fler lokala jobb genom delning och återanvändning. De pekar också på mildrade geopolitiska spänningar genom minskad konkurrens om naturresurser och dessutom färre problem med luft och vattenföroreningar.
    Författarna medger att EU-länderna i nuläget inte är på väg mot den omställning som krävs. Däremot börjar en konsensus formas inom EU-instutionerna kring att våra ekonomier måste gå mot cirkulära flöden.

    De bär ansvaret för en hållbar konsumtion

    Svenskarna tycker att det är konsumenten själv som bär det största ansvaret för en hållbar konsumtion, enligt en undersökning gjord av företaget SodaStream.
    Av företag, politiker och konsumenter så är det enligt svenskarna först och främst vi själva som bär ansvaret för att ställa om konsumtionen i linje med en hållbar utveckling. Cirka en av tre tycker också att politikerna och företagen har ett stort ansvar. Det är främst de yngre som anser detta, nästan varannan person i åldern 18 till 30 tycker att företag ansvarar för en hållbar konsumtion. Undersökningen är baserad på 1 000 personer.
    De här är ansvariga för en hållbar konsumtion enligt svenskarna i undersökningen:
    1. Konsumenten 69 %
    2. Företagen 37 %
    3. Politikerna 30 %
    För tre år sedan tyckte nästan hälften av svenskarna att det var producenterna som bar det yttersta ansvaret för att minska mängden avfall, och konsumenten kom då på andra plats. Vi verkar alltså ha svängt i vår uppfattning de senaste tre åren.
    Enligt tidigare undersökningar av SodaStream så tycker fyra av tio svenskar att plast är det avfall som har mest negativ inverkar på miljön. Och nio av tio svenskar vet om plastkonsumtionens negativa miljöpåverkan. Trots det uppger majoriteten att de inte oroar sig så mycket eller helt enkelt inte bryr sig. Samtidigt tänker få på det när man handlar.
    Michele Fitzwilliams, Nordic Marketing Director på SodaStream, kommenterar resultaten och påpekar att plasten borde ligga närmare i besluten på mataffären.

    Plast är ett material som tappar i popularitet över hela världen, inte minst för att det förorenar våra hav. Eftersom vi anser att plast är sämst, borde steget inte vara långt att börja tänka efter innan vi handlar, så att vi aldrig släpar hem det som ska direkt slängas, då blir det mindre sopor.

    I flera länder har det den senaste tiden tagits politiska beslut och genomförts åtstramningar för att minska nedskräpningen. I Sverige måste exempelvis återförsäljare vid försäljning av plastpåsar informera om deras dåliga inverkan på miljön. I maj kom dessutom EU-kommissionen med en rad förslag för att minska på konsumtionen av engångsplast och på så sätt minska skräp i havet. Bland annat föreslår kommissionen ett förbud mot plasttallrikar, -bestick, –sugrör, tops och ballonger med plastpinnar. Ytterligare förslag innebär bland annat märkningskrav på vissa produkter om hur mycket plast de innehåller och informationssatsningar mot medborgare.

    På SodaStream brinner vi för en hållbar värld och ett steg att nå dit är minskad plastkonsumtion. Vi välkomnar därför politiska beslut som bidrar till just detta. Att svenska återförsäljare måste informera om plastpåsars negativa inverkan på miljön är jättebra. Men på SodaStream vill vi se en likdanande lag för plastflaskor. De är en stor miljöbov, både i form av nedskräpning men också av koldioxidutsläpp, säger Michele Fitzwilliams i ett pressmeddelande.

     

    Sverige i topp när EU-ländernas klimatpolitik rankas

    För andra året i rad kniper nu Sverige förstaplatsen när miljöorganisationen CAN Europe rankar EU-ländernas klimatpolitik.
    Sverige är det enda av de 27 medlemsländerna som får betyget ”very good”. Tvåa i rankningen är Portugal, tätt följd av Frankrike.
    En betydande majoritet av länderna har dock mycket kvar att jobba på. Allra sämst är Polen, som ironiskt nog är värdland för årets stora klimattoppmöte COP24 i december.
    Trots Sveriges höga betyg så rekommenderar CAN flera utvecklingsområden som vi borde fokusera på. Bland annat måste Sverige göra mer för att dra ner vår höga energikonsumtion, tillsammans med åtgärder för att drastiskt minska utsläppen inom transportsektorn.
    CAN lyfter också upp höstens val, och konstaterar att alla svenska partier borde presentera ambitiösa klimatplaner, inklusive hur man avser att finansiera genomförandet av de nationella klimatmålen.

    Varmaste maj i historien – inte bara skönt

    Förra månaden var den varmaste maj som någonsin uppmätts i Sverige. Många har njutit av värmen, men det har också framkallat flera skogsbränder, stora prövningar för jordbruket och vattenbrist på olika håll. 
    Maj 2018 slog det tidigare värmerekordet från 1889. Torkan som intensifierats av värmen och bristen på regn oroar bönder, då deras skördar av vallfoder och spannmål ser ut att bli riktigt dåliga. På vissa ställen har hälften av grödorna torkat bort och bristen på foder tvingar köttbönder att slakta långt tidigare än det var tänkt, vilket ger djurägarna stora ekonomiska problem.
    Lennart Nilsson, ordförande på Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) kallar situationen för ”extrem”.

    Jag påstår att det är väldigt akut, och det på många håll. Vi kommer att se väldigt dåliga skördar i år, det ser vi redan nu. Men får vi inte regn inom en vecka – då blir det riktigt problematiskt.

    Stora skogsbränder som härjat i Småland, Västra Götaland, runt Stockholm och i Dalalarna har krävt omfattande insatser med vattenbomber.
    Vad gäller dricksvatten har vi på de flesta ställen gott om det i våra vattentäkter. Värmen har dock gjort att svenskarna börjat använda väldigt mycket vatten, vilket gjort att reningsverken inte haft kapacitet att hinna med att fylla på sina magasin. Många kommuner har därför gått ut med uppmaningar eller vattningsförbud. I Västra Götaland och Öland är också grundvattennivåerna lägre än normalt.
    Så, har detta med klimatförändringarna att göra?
    Definitivt, menar Martin Hedberg, meterolog och väderpresentatör på SVT.

    Hittills denna månad har det varit mellan drygt tre och sex grader varmare än normalt. Enskilda dagar, t.ex igår, har det varit 10 grader varmare än normalt.
    Och just nu skall vi vara tacksamma att det bara är maj. Om detta fortsätter in i juni och juli, dvs att temperaturerna ligger i snitt fem grader över det normala, så är det kris.

    Martin Hedberg menar att vi måste förbereda oss bättre på problem som kan komma av fortsatta och värre värmeböljor.

    Det här är en försmak av hur klimatet förändras och vad som kommer att ske. 2003 var det en enorm värmebölja i södra Europa. 30.000 människor omkom, främst i Frankrike. Det var missväxt och omfattande skogsbränder. Alla tillgängliga luftkonditioneringar man hade kördes på högvarv, men man blev tvungna att stänga ner kärnkraftverk. Kylvattnet var inte kallt nog. Förutom de uppenbara problemen så fick man alltså också brist på energi.

    Isen på Antarktis smälter tre gånger snabbare än för fem år sedan

    På bara fem år har smältningstakten för Antarktis is tredubblats visar två rapporter av 84 forskare från 44 internationella organisationer i tidsskriften Nature. Detta kan i förlängningen leda till över tre meters havsnivåhöjningar under detta århundrande, om inte utvecklingen förhindras. 
    Med is verkar det alltid gå snabbare än vad vi tänkte oss från början. Med hjälp av förbättrade satellitbilder har studierna kunnat visa den oroande utvecklingen i Antarktis (söderut, inte Arktis). Om inget görs för att stoppa uppvärmningen av jorden visar forskningen att havsnivån kan höjas med över en meter redan till 2070. Detta kan i sin tur få istäcket på hela västra Antarktis att kollapsa och höja havsnivån till 3,5 meter innan 2100, vilket är snabbare än vad som tidigare befarats.
    3,5 meter kanske inte låter så mycket, men tänk då på att Maldivernas marknivå (liknande många fler tätbebodda öars) är i snitt 1,7 meter över havet, och att halva Bangladesh (147 miljoner människor bor i landet) yta riskerar att översvämmas. Bangladesh som också förväntas utsättas för fler cykloner och samtidigt bidrar ytterst lite till klimatförändringarna per person. Sist men absolut inte minst ligger några av världens mest tätbefolkade megastäder vid kusten (såsom New York, Los Angeles och San Francisco, Tokyo, Mumbai, Shanghai, Jakarta och Dhaka) vilka kan delvis eller helt behöva evakueras inom vår livstid om inte utvecklingen förhindras.
    Continue reading ”Isen på Antarktis smälter tre gånger snabbare än för fem år sedan”

    Greenpeaceaktivister dekorerar om Tredje AP-fonden

    Foto: Christian Åslund Greenpeace

    I onsdags tog sig aktivister från Greenpeace in på tredje AP-fondens kontor i Stockholm och genomförde en aktion för att uppmärksamma myndighetens fossila investeringar i kol, olja och gas. Greenpeace anser att första till fjärde AP-fondernas miljardinnehav i fossila bolag går emot inte bara Parisavtalet utan också flera lagar. 
    Aktivisterna från Greenpeace har hängt upp tavlor i Tredje AP-fondens mötesrum och en banner från myndighetens tak med texten ”Lyd Lagen, Flytta Pengarna”. De menar att AP-fonderna genom miljardinvesteringar i kol, olja och gas går emot flera lagar. Regeringsformen är en grundlag som  bland annat säger att ”Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.”. Greenpeace menar därför att myndighetens investeringar går emot regeringsformen. De menar även att investeringarna strider mot Generationsmålet, riksdagens övergripande miljömål som ska styra Sveriges miljöpolitik, samt klimatlagen som började gälla 1 januari i år.
    Frode Pleym, chef för Greenpeace Sverige, kommenterar aktionen:

    Miljardinvesteringar i kol, olja och gas är inte att främja en hållbar utveckling. Det är att förvärra situationen. Det är mycket anmärkningsvärt att statliga myndigheter, alltså det allmänna, gör denna typ av affärer och att våra lagstiftare inte sätter stopp för detta. Därför är vi här idag, för att påminna Första till Fjärde AP-fonderna om vilka lagar de har att förhålla sig till.

    Alla som jobbar, får lön och skattar i Sverige får allmän pension, och det är de sex AP-fonderna som förvaltar dessa pengar. Tredje AP-fondens kapital uppgick sista december 2017 till 345,2 miljarder kronor. De fossila investeringar som Greenpeace syftar på är innehav på 13 miljarder som AP-fonderna har i olja-, kol- och gas-bolag. Dessa tillhör de hundra bolag som släpper ut mest koldioxid i världen. På listan finns klimatvärstingar såsom Exxon mobile, Shell och svenska Lundin Petroleum.
    I protest mot de fossila investeringarna betalar Greenpeace sedan april i år inte längre in den del av arbetsgivaravgifterna som går till AP-fonderna.

    AP-fonderna måste flytta pengarna från dessa klimatskurkar. Det är något de kan göra och det är deras ansvar att göra det skyndsamt. Tar de inte detta ansvar så måste deras uppdragsgivare, alltså våra folkvalda riksdagspolitiker se till att de gör det, avslutar Frode Pleym.

     
    Läs mer: Greenpeace rapport Staten, Kapitalet och Oljan – hur investerar staten din pension?

    Bygg bihotell för att stoppa bidöden

    Foto:Eric Ward

    Fler och fler larm kommer om hur bin och humlor försvinner i Sverige och världen. I Frankrike har det till och med hållits en begravningsceremoni för pollinerande bin. Men än är det inte helt kört. Nu byggs bihotell som aldrig förr i Sverige för att rädda bina och i förlängningen vår egen matförsörjning.
    Bin och andra insekter beräknas pollinera tre fjärdedelar av världens grödor och är därför avgörande för vår matproduktion. Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om att EU nyligen förbjöd insektsmedel som innehåller neonikotinoider för att de troligtvis ligger bakom den så kallade bidöden. Bra nyheter för bina! Naturskyddsföreningen har också tagit krafttag för att försöka rädda bina med sin kampanj ”Bivänlig nu!” där svenskar uppmanas att bygga bihotell runtom i landet.
    Det är viktigt att hjälpa vilda bin att hitta platser där de kan bo även i tätorter, men det ger också forskare ett välbehövligt underlag för att förstå de vilda binas liv. Och kampanjen visar lovande resultat. Hittills har Sverige levererat över 3 000 bihotell av målet 5 000. De län där man bygger flest bihotell per person är Gotland, Dalarna och Södermanland, och engagemanget för kampanjen har varit över förväntan enligt Naturskyddsföreningen.

    Att vi kan bidra med kunskap om vilda bin till forskningen gör det extra angeläget att så många som möjligt i hela Sverige hjälper till. Det är glest med bihotell i många kommuner. Vi hoppas att innevånare där och i Västerbotten, Norrbotten och Värmland nu antar utmaningen och bygger fler bihotell. Även de bihotell som inte blir bebodda är viktig information. Att prata om bin och bihotell sprider helt enkelt kunskap om hur naturen fungerar och vad som behöver göras för att hjälpa de arter som trängs undan och blir allt ovanligare, påpekar Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén i ett pressmeddelande.

    Läs mer: Forskare undersöker robotbin som pollinerare
    Studier visar att människans påverkan på naturen har en negativ effekt på bin, genom intensiva jord- och skogsbruk, att marker växer igen, genom byggande av infrastruktur och genom att bidra till ett förändrat klimat. Enligt Naturskyddsföreningen är, förutom bekämpningsmedel, också förändringar i landskapet ett stort hot mot vildbin. Speciellt minskningen av ängar och hagmarker gör bina mer utsatta. Därför är det extra viktigt att jobba med det nationella miljömålet om biologisk mångfald för att hjälpa bina.

    Runt om i landet ordnar många av våra lokala föreningar slåtter av ängar och hagmarker för att rädda gamla ängsväxter och miljöer som många bin trivs i och som annars växer igen. Vi arbetar också för naturbete ska gynnas, men det är också viktigt att politiker och planerare på alla nivåer ser till att det finns plats både för blommande växter och bin i tätorter och städer. Det nya landskapet som vi bygger idag måste också bli bivänligt, säger Karin Lexén.

    Läs mer: Mer ekologisk mat är bra för bina
    Vill du delta i Naturskyddsföreningens arbete för bina? Bli Bi-vänlig och gör ditt eget bihotell!

    IKEA slutar med engångsplast 2020

    Möbeljätten IKEA kommer fasa ut engångsprodukter i plast, som sugrör och påsar, till 2020.
    Utöver att ta bort plastprodukter för engångsbruk ska möbelkedjan också servera mer plantbaserad mat för att hjälpa kunder leva mer miljövänligt.

    Genom vår storlek och räckvidd har vi möjlighet att inspirera och möjliggöra att mer än 1 miljarder människor lever bättre liv, inom planetens gränser, sa Torbjörn Lööf, verkställande direktör för IKEAs moderbolag Inter Ikea group, till The Guardian.

    Läs mer om att Indien överger engångsprodukter, Taiwans plastförbud och hur plastskatter kopplas till minskade föroreningar i haven.

    Träddöd i Afrika kopplas till miljöförändringar

    Flera av Afrikas äldsta och  tåligaste trädarter har dött de senaste åren. Enligt forskare som undersökt träden är den troligaste orsaken klimatförändringar. 
    Det var under ett forskningsprojekt för att försöka datera den afrikanska trädarten Baobab som forskare från Babes-Bolyai universitetet i Rumänien fann de döende träden. Trädarten är världens äldsta och kan leva upp till 3,000 år.  Det äldsta trädet som kollapsade upptäckte forskarna så sent som 2010 och det blev cirka 2,500 år gammalt. Adrian Patrut, medförfattare till rapporten som avslöjade träddöden, är chockad över hur fort kollapsen har skett.

    Det är definitivt chockande och dramatisk att uppleva utrotandet av så många tusenåriga träd inom vår livstid.

    Baobab är inte bara världens äldsta, det är också ett av världens tåligaste träd. Därför är det enligt de rumänska forskarna extra sorgligt att klimatförändringar till slut börjat ta död på dessa långlivade träd. Forskarna vet inte exakt vad som orsakat träddöden men att det har med klimatförändringar att göra vet de säkert.

    [Vi] misstänker att utdöendet av de monumentala baobabs delvis kan kopplas till en avsevärd modifikation av klimatet, som speciellt påverkar södra Afrika.

    Baobabträdens förfall kan ses i ett större sammanhang av ökad träddödlighet i världen. Enligt en forskningsstudie av Mathias Neumann et al i forskningstidskriften Global Change Biology,  ökade europa träddödlighet avsevärt mellan 2000 och 2012. Detta berodde till stor del på varmare somrar och större variation på nederbröd. Även USA har drabbats av detta nya fenomen de senaste åren, speciellt västkusten som regelbundet drabbas av svår torka. Mellan 2012 och 2017 dog över 100 miljoner träd bara i delstaten Kalifornien på grund av torka förvärrad av klimatförvändringar. Träddöden är alltså inte bara ett lokalt problem i södra Afrika, utan i stora delar av världen.
     

    Turismvåg skapar miljökris i Grekland

    Antalet turister till Greklands öar har ökat dramatiskt de senaste åren, något som lokalinvånarna nu märker leder till oönskade miljöeffekter i det ekonomiskt krisdrabbade landet.
    2018 förväntas det anlända tre gånger fler turister till Grekland än hela dess befolkning, totalt 32 miljoner. Detta skapar stora behov av energi och vatten, en ohållbar sitution för ett redan krisdrabbat land. Nikos Chrysogelos, miljöaktivist och ordförande för det gröna partiet Prasinoi, ser förändring som nödvändig för de grekiska öarna.

    Vi kan inte fortsätta att ha fler och fler turister. Vi kan inte ha små öar, populerade med små samhällen, som huserar en miljon turister över flera månader. Det finns en risk att infrastrukturen inte är förberedd på att allt detta kommer få en stor boomerang-effekt om vi bara fokuserar på siffrorna, och inte arbetar mot att utveckla en hållbar form av turism

    Att försöka gå bort från turismen anser varken Chrysogelos eller Nikos Zorzos, borgmästare i staden Santorini, som ett alternativ. Med var femte grekisk medborgare och en ekonomi som flera gånger de senaste åren varit på gränsen till konkurs, är hållbarare turism den enda lösningen för Greklands pågående brist på naturresurser.
     

    Fossilfritt jordbruk är nödvändigt för livsmedelsberedskapen

    Hur länge räcker egentligen maten i händelse av en samhällskris? Sveriges självförsörjning av livsmedel är uppe på agendan, men ny forskning från SLU visar att det inte bara handlar om hur mycket mat vi importerar.
    I slutet av maj gick Krisberedskapsveckan av stapeln i Sverige. I samma veva fick alla medborgare broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” ut i brevlådan. Som en del av krisberedskapen rekommenderar försvarsberedningen att Sverige återupptar livsmedelsberedskapen som varit nedlagd sedan 90-talet.
    I samband med det kommer en ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som visar inte bara att, utan också hur vi behöver bygga upp en livsmedelsberedskap för att klara en samhällskris. Såsom systemet ser ut idag är vi beroende av transport och import för att kunna producera mat överhuvudtaget. Det systemet är känsligt även för små störningar i samhället.

    Debatten handlar ofta om att Sverige inte har tillräcklig självförsörjning av livsmedel. Men vårt stora importbehov av insatsmedel till jordbruket, som drivmedel, gödsel, växtskyddsmedel, utsäde och foder, är ett mycket större problem, säger Camilla Eriksson, forskare vid SLU som står bakom rapporten med finansiering från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, i ett pressmeddelande.

    Rapporten lyfter fram andra sätt att klara av en krissituation än klassisk beredskap med lagring av livsmedel och högre grad av självförsörjning.
    Att minska andelen importerade grödor och istället odla mer här blir självklart viktigt för att minska sårbarheten, men det är inte det enda som är av betydelse. Bland annat lyfts en större andel vegetabilier fram som en del av strategin för en fungerande livsmedelsberedskap. Alternativa gödselmedel diskuteras också, bland annat möjligheten att använda matavfall och mänsklig avföring som gödsel.
    Men den kanske viktigaste slutsatsen är inte vad vi äter, utan snarare vad vi är beroende av för att producera maten. Eller som det sammanfattas i rapporten – ”den låga självförsörjningsgraden av insatsmedel till jordbruket är alltså ett större problem än den låga självförsörjningsgraden av livsmedel”.

    Omständigheter har ändrats. Vi är mer beroende av internet, högteknologiska maskiner och täta transporter för livsmedelsförsörjningen i dag än vi var då. Men det finns också nya möjligheter om vi utgår från aktuell forskning. I stället för att lagra konstgödsel och diesel som gjordes under kalla kriget, har vi nu en möjlighet att ställa om livsmedelsproduktionen till alternativa drivmedel och gödsel som kan produceras i Sverige. Detta har föreslagits som åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, men skulle även minska sårbarheten vid kris eller krig. Det ligger både i linje med Sveriges nya livsmedelsstrategi och arbetet med att uppnå ett fossilfritt Sverige 2050 och med internationella överenskommelser som exempelvis Parisavtalet, fortsätter Camilla Eriksson.

    Enligt rapporten skulle ett fossilfritt jordbruk med en inhemsk produktion av insatsmedel minska Sveriges importberoende dramatiskt, och samtidigt öka motståndskraften mot samhällsstörningar. Även om de tekniska lösningarna som behövs för att ställa om jordbruket redan finns idag, så produceras det varken alternativa drivmedel eller gödsel för att en omställning ska vara möjlig.

    Den bästa politiken för ett nytt civilt försvar vore därför att införa politiska styrmedel och satsningar för att skynda på en omställning till fossilfritt lantbruk, menar Camilla Eriksson.

    För att diskutera hur den nya tidens livsmedelsberedskap bör utformas bjuder SLU in till ett seminarium den 4 juli under Almedalsveckan med rubriken Käk för kris och krig. Vid seminariet deltar Försvarsberedningen och berörda myndigheter och aktörer i livsmedelsbranschen.

    Här är de flygfraktade matvarorna att undvika!

    Sveriges Konsumenter har listat några matvaror att skippa om vi vill undvika flygfraktad mat. Flygfraktat har långt större utsläpp än mat fraktad med båt och lastbil. Även om de flesta livsmedel åkt båt eller lastbil har några få matvaror fått flygbiljett till Sverige.
    Eftersom ett lastfartyg rymmer så stora mängder matvaror blir transportens utsläpp per vara ganska liten. Vilken mat, hur den är odlad och hur vi själva transporterar maten från affären har mycket större betydelse för klimatet. Som de flesta vet numera har vegetabilier oftast bara en bråkdel så stora utsläpp som kött och mejerier. Storskalig ekologisk odling dras ofta med lika stora utsläpp som konventionell odling, men vi slipper andra miljöproblem som övergödning och giftiga kemikalier vilka dödar våra pollinerande insekter.
    Transporten av mat kan dock ha stor klimatpåverkan för ett färre antal varor, nämligen de som fått sig en flygtur innan de hamnat i mataffären. Här är de flygfraktade ätbara grejerna du som vill ha ett lägre klimatavtryck kan se upp med:

    1. Sparris – ät dem på våren då de skördas i Europa eller Sverige. Övrig tid på året flygs sparrisen hit från Sydamerika.
    2. Färska sockerärtor, sugar snaps och haricot verts – flygs hit från Kenya. Välj frysta eller ät svenskt/europeiskt odlat på sommaren. Sockerärtor är även lätta att odla själv. Broccoli är också gott.
    3. Färska bär – är alltid hitflugna om det inte är sommar. Sverige svämmar över av bär på sensommaren, plocka på dig blåbär eller köp frysta bär.
    4. Ovanliga exotiska frukter – till exempel stjärnfrukt, ”Buddhas hand”, rambuta är flygfraktade allihop.
    5. Färsk tonfisk, svärdfisk och hummer – de frysta eller konserverade är inte flygfraktade, men tonfisk är ofta fångade med destruktiva fiskemetoder så håll koll. Läs mer i WWF:s fiskeguide om du är väldigt fisksugen.

    Tips från SMB: För att göra det lättare för konsumenter skulle även klimatmedvetna mataffärer kunna välja bort flygfraktad mat då det finns fullgoda substitut. Vi kanske inte heller behöver ha tillgång till all sorts mat i färsk form året runt?

    Att äta veganskt är bästa sättet att minska klimatpåverkan

    Att undvika mejeriprodukter och kött är det enskilt bästa sättet att minska sin klimatpåverkan på, enligt ny omfattande studie.
    Studien är den mest omfattande som gjorts hittills över jordbrukets miljöpåverkan. Enligt studien är en vegansk kost det bästa för planeten – ”det enskilt bästa sättet att minska sin miljöpåverkan på jorden”. Starka ord. Men enligt forskarna bakom så finns det också starka belägg för det påståendet.
    Analysen bygger på data från 40 000 gårdar i 119 länder, och 40 livsmedel som täcker 90% av all mat som äts i världen. Klimatpåverkan bedöms utifrån livsmedlets hela livscykel från jord till bord. Där räknas in markanvändning, utsläpp av växthusgaser, vattenanvändning och vattenförorening, och luftförorening.
    De nya rönen visar att vi, utan kött och mejeriproduktion, skulle kunna minska landmassan som behövs till jordbruk med hela 75%, och ändå klara av att mätta jordens befolkning. Det motsvarar en yta stor som hela USA, Kina, Europa och Australien tillsammans. Just jordbrukets markanvändning är den största anledningen till den nuvarande massutrotningen av djur och växter.
    Enligt fler siffror från studien står mejeriprodukter och kött globalt sett endast för 18% av kalorierna, och 37% av proteinet, fast det står för hela 83% av all jordbruksmark och 60% av jordbruket totala utsläpp av växthusgaser.
    Den nya studien konstaterar att även de vegetabiliska grödorna med högst klimatpåverkan fortfarande ligger lägre än de mejeriprodukter och kött med lägst klimatpåverkan. Som jämförelse står nötkött för 20-100 kg utsläpp av växthusgaser per 100 g, gentemot tofu som står för 3.5 kg per 100 g.
    Den stora variationen för nötköttet beror på hur och var det produceras, om det är naturbeteskött eller inte. Studiens jämförelse av nötkött och växtprotein visar ändå en tydlig skillnad. Även naturbetesköttet, det nötkött med lägst klimatpåverkan, står för sex gånger högre utsläpp av växthusgaser och kräver 36 gånger mer land än växtproteiner. Även fiskodling, som man tidigare trott var klimatsmart, visar sig ha en mycket högre total klimatpåverkan. Studien slår tydligt fast att en helt vegetabilisk kost är det mest klimatvänliga.
     

    Indien överger engångsprodukter i plast till 2022

    I Indien ska engångsprodukter i plast vara borta till 2022, har landets premiärminister Narendra Modi sagt. Landet ansluter sig därmed till den växande skara länder som planerar åtgärder för att komma till rätta med världens växande plastproblem.
    Indiens åtagande är det hittills mest ambitiösa av de 60 länder som på olika sätt infört eller planerar åtgärder för att minska plastanvändade, och därmed plastföroreningar. Landet har 1,3 miljarder invånare och är världens snabbaste växande ekonomi.

    De val vi fattar idag kommer definiera vår kollektiva framtid. Valen är kanske inte lätta. Men genom medvetenhet, teknologi, och ett verkligt globalt partnerskap är jag säker på att vi kan fatta de rätt besluten. Låt oss alla gå ihop för att göra slut på plastföroreningar och göra denna planet till en bättre plats att leva på, sa Modi på tisdagen.

    Amen to that!

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.