Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Fem klimatförslag från Moderaterna

    Moderaterna presenterade en klimatpolitisk rapport förra veckan. 
    I rapporten prioriteras fem åtgärder som särskilt viktiga. Dessa är:
    1. Klimatvänlig basindustri. Moderaterna vill satsa 300 miljoner kronor årligen på skatteavdrag till företag som investerar i koldioxidinfångning och lagring (CCS) eller koldioxidinfågning och användning (CCU). Motiveringen för förslaget är att höjda koldioxidskatter innebär att produktion och utsläpp riskerar att flytta utomlands istället för att minska, och att det i dagsläget inte går att producera stål och cement utan koldioxidutsläpp. Ett annat förslag från Moderaterna är att höja koldioxid- och energiskatten för gruvverksamhet.
    2. Mer forskning på klimatteknik. Moderaterna kritiserar den nuvarande forskningspolitiken för att ha för lite fokus på basindustrins klimatutmaningar och de vill att staten ska pengar till forskning och teknik som ”kan bidra till att på sikt utradera basindustrins utsläpp”. Motiveringen är att eftersom politiken satt upp mycket ambitiösa mål för utsläppsminskningar bör man också underlätta för industrin att nå dem.
    3. Stöd till teknik för en koldioxidfri fordonsflotta.  Moderaterna vill avsätta 100 miljoner kronor årligen i stöd till detta. Elvägar och bränsleceller tas upp som exempel på vad pengarna skulle kunna användas till. Förutom det vill Moderaterna blanda in mer biobränsle i bensinen. Det ställs högre hållbarhetskrav på biodrivmedel än på fossila bränslen, enligt rapporten. Moderaterna ser detta som ett problem och vill ha ”rimliga hållbarhetskrav”. På flygområdet vill Moderaterna avskaffa flygskatten med motiveringen att den endast leder till små utsläppsminskningarna, istället föreslår man olika åtgärder för att öka användningen av biodrivmedel i flyget och att förhandla om en global koldioxidskatt på flyget. Ett annat M-förslag för att minska utsläppen från transporter är att tillåta tyngre lastbilar då dessa kan transportera fler varor.
    4. Ökat klimatbistånd. Moderaterna vill fördubbla biståndet till FN:s klimat och miljöfond och även öka det klimatbistånd Sverige ger till enskilda länder. Andra åtgärder för det internationella klimatarbetet är att sänka tullarna för klimatsmarta varor och att belöna länder som sänker sina utsläpp med bättre handelsavtal.
    5. Ökat fokus på kostnadseffektivtet. Moderaterna kritiserar regeringen för att lägga pengar på och ta åt sig äran för åtgärder som ändå skulle ha genomförts. Moderaterna föreslår att klimatnyttoberäkningar ska redovisas i regeringens budgetar.

    12 förslag för en modig klimatpolitik

    I helgen anordnades Klimatriksdagen i Stockholm med hjälp av privatpersoner, miljöorganisationer, gräsrotsrörelser, musikartister, forskare och företag i framkant. Syftet var att genom en parallell riksdag rösta fram förslag för en modig klimatpolitik, och med detta inspirera och pressa riksdagspolitikerna.
    SMB var på plats på Klimatriksdagen och tog del av de 12 motioner som vann omröstningen. Motionerna överlämnades sedan högtidligt till representanter för samtliga riksdagspartier.
    Här listar vi de vinnande motionerna från 12 olika kategorier:

    1. ”Stoppdatum för fossila bränslen” (energi)
      Motionen handlar om att riksdagen ska besluta om ett förbud för förbränning av fossila bränslen efter ett visst datum.
    2. ”För en fossilfri finanssektor” (ekonomi och gröna jobb) 
      Motionen handlar om att Sveriges regering ska utarbeta en handlingsplan för en fossilfri finanssektor.
      Enligt motionärerna ska statens investeringar vara förenliga med Parisavtalet, och klimat och miljö ska utgöra den ram inom vilken avkastning kan eftersträvas. AP-fonderna ska också flytta sina investeringar från fossil verksamhet till hållbara lösningar såsom förnybart.
    3. ”Garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter” (global rättvisa)
      Motionen handlar om att Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter. Motionen kräver också att Sveriges politik för global utveckling ska utformas för att garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter. Företagsstöd i det svenska utvecklingssamarbetet bör enligt motionen avvecklas, då svenska myndigheter inte har kapacitet att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras.
    4. ”Även landets kommuner och regioner/landsting måste göra klimatvalet!” (stad och land)
      Motionen delas upp i två delar, där den första delen handlar om att Riksdagen ska komplettera klimatlagen med att alla kommuner och regioner ska:
      1) anta koldioxidbudgeter med årliga utsläppsminskningar på minst 10 %,
      2) underlätta för invånarna att minska sin klimatpåverkan, och
      3) göra informationskampanjer för att nå sina invånare. 
    5. ”Samordnad tågtrafik inom EU” (transport 1)
      Motionen handlar om att Sverige ska verkar för:
      – att tågtrafiken inom EU samordnas för att underlätta internationella resor inom EU.
      – att biljettförsäljning samordnas så att resor kan köpas på ett och samma ställe för alla delsträckor för resor genom flera länder.
      – att en cetral EU-myndighet etableras för att utvecka den europeiska järnvägstrafiken
    6. ”Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål” (transport 2)
      Motionen handlar om att planeringen av transportinfrastrukturen ska utgå från klimatmålen och att klimatmålen ska sättas så att vägfordonsparken och arbetsmaskiner är fossilbränslefria till 2030.
    7.  ”En långsiktig och genomtänkt strategi för att minska flygets utsläpp” (livsstil)
      Motionärerna vill se:
      – En ökning av flygskatten i syfte att påverka människors resvanor mot minskat flygande.
      – Ett regeringsinitiativ i syfte att verka för global beskattning av flygbränsle.
      – Lagstiftning som begränsar flygbolagens högsta tillåtna utsläpp.
      – Stopp för subventioner till flyget.
      – Riktad information om konsekvenserna av flygets utsläpp med särskilt åläggande till flygbolagen vid försäljning av resor.
    8. ”En glokal livsmedelsstrategi – för en politik med agroekologiska principer” (mat och jordbruk)
      Motionen handlar om att Sveriges regering borde utformar en livsmedelsstrategi som utgår från klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter samt agroekologiska principer. De vill också att Sverige i alla internationella förhandlingar som berör livsmedelssystemet driver en politik som prioriterar klimat- och hållbarhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning.
    9. ”Skydda kollagret i de svenska skogarna” (skog, mark och vatten)
      Motionärerna vill att:
      1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent.
      2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas.
      3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför incitament för skydd av skogens kollager.
    10. ”Återinföra formuleringar kring miljö och hållbar utveckling i skollagen” (utbildning)
      Motionen yrkar om att återinföra begreppet miljö och införa begreppet hållbar utveckling i Skollagen.
    11. ”Basera Sveriges klimatlag på en koldioxidbudget för 2-gradersåtagandet” (övergripande 1)
      Motionärerna vill att sverige ska basera klimatlagen på en vetenskapligt beräknad koldioxidbudget för att klara tvågradersåtagandet i Parisavtalet.
      Det innebär att Sverige måste minska sina koldioxidutsläpp med 10-15 procent per år och vara fossilfritt 2035 för ett globalt rättvist ansvarstagande.
      Motionärerna vill också att Sveriges klimatpolitik inte baseras på negativa utsläppsteknologier eller klimatkompensering, inkluderar alla utsläpp från flyg och sjöfart, samt redovisar konsumtionsutsläpp.
    12. ”Riksomfattande folkbildningskampanj” (övergripande 2)
      En skattefinansierad riksomfattande folkbildningskampanj genomförs.

    "Klimatriksdagen lyfter klimatet på valagendan"

    I helgen anordnades Klimatriksdagen i Stockholm med hjälp av privatpersoner, miljöorganisationer, gräsrotsrörelser, musikartister, forskare och företag i framkant. Syftet är att genom en parallell riksdag rösta fram politiska förslag för en modig klimatpolitik, och med detta inspirera och pressa de verkliga politikerna. SMB har träffat Karin Sundby, ordförande för föreningen Klimatriksdagen. 
    Vad är klimatriksdagen?
    – Det främsta målet med Klimatriksdagen är att lyfta klimatet på valagendan och få våra politiker att verkligen ta tag i den här frågan. Och göra det till en het fråga i valdebatten. Vi har tagit emot runt 250 motioner,  och  tolv av dessa har röstats fram av alla deltagare på Klimatriksdagen.  Dessa motioner kommer vi lämna över till politikerna, så de kommer få ett smörgåsbord av bra konkreta lösningar.
    Och vilka är det som har skrivit alla motioner?
    – Det är allt från privatpersoner till organisationer och företag. Det har varit bra spridning och riktigt bra nivå på motionerna, vilket är jätteroligt.
     Förutom motionsskrivande, vad har annars pågått under de här dagarna?
    – Det har varit en hel rad med seminarium och panelsamtal. En utställning där företag visat lösningar för framtiden. Vi har haft ett forum där lokala initiativ och gräsrötter har fått visa upp vad de jobbar med och inspirera varandra på olika sätt. Det har också varit mycket kulturinslag. Ambitionen har hela tiden varit att det ska vara en peppande helg. Och att man ska få energi och styrka att jobba vidare med den här frågan.
    Får alla delta i eller sponsra Klimatriksdagen?
    – Vi har inte tagit emot någon finansiering från politiska partier. Partier på riksnivå har inte fått vara med i programmet, men politiker kan dock vara med som delegater. Sen har vi en värdegrund, som alla deltagande aktörer fått skriva under, vare sig det handlar om privatpersoner, organisationer eller företag.
     
    Har inte företag redan sina påverkanskanaler? Ska inte detta vara civilsamhällets arena?
    – Jag ser ingen motsättningen. Vi har velat skapa en bred rörelse, för det är så vi blir riktigt starka och kan sätta press på politiken.
    Hur har det gått med arrangemanget? 
    – Det har gått bra. Det är häftigt att se att när man har gjort ett gediget förarbete, som vi har gjort. Vi har verkligen slitit som djur. När man väl är på plats och har volontärer som är engagerade och alla organisationer som är med så bara händer det. För alla bjuder till och vill något. Det har varit fantastiskt att se den här helgen.
    Vad tror du kommer hända när ni lämnat över motionerna till politikerna? Hur ska vi få dem att ta detta på allvar?
    – Vi ska ligga på och ligga på och fortsätta ligga på. Nu har vi valt ut tolv viktiga förslag som de får serverade. Och de kommer vi att följa upp. Vi har planerade intervjuer i Almedalen med representanter från samtliga riksdagspartier. Vi kommer också fortsätta det vi har drivit med andra miljöorganisationer, nämligen att kräva partierna på klimathandlingsplaner –  vilka konkreta klimatåtgärder de ska genomföra nästa mandatperiod.
    Varför löser inte politikerna klimatkrisen trots att så många tycker detta är viktigt? Finns det ett demokratiskt problem?
    – Jag tror att det fortfarande är så svårt att göra den här frågan konkret. Politikerna behöver hjälp med retoriken. Det finns ett glapp, för det är svårt för dem att kommunicera och motivera varför man måste genomföra drastiska åtgärder. Andra frågor som är närmare ens vardag är lättare att kommunicera, till exempel sjukvård och trygghet. Klimatfrågan har politikerna svårt att formulera konkret, fast det handlar om hela vår existens. Det är ganska paradoxalt. Alla politiker har inte helt insett allvaret heller.
    Hur ska vi få fler att engagera sig så vi får en bredare rörelse?
    – Jag tror att vi måste stycka upp frågan lite. Då menar jag inte att vi organisera oss på massa olika sätt, men att vi hittar sätt att kommunicera så många fler grupper blir intresserade. Klimatet spänner över hela spektrat av frågor, man kan få in det överallt. Det är det vi måste hjälpa till med och få igång folk. Det handlar inte bara om en grupp miljöaktivister , alla kan driva den här frågan.

    "Dra inte alla fackförbund över en kam"

    ”Det är jättebra att en granskning görs. Det är viktigt att fackförbund med sitt inflytande över arbetsmarknaden också tar ansvar för att bedriva en hållbar verksamhet. Vision ingår inte i granskningen men vi skulle vilja nyansera påståendet i rubriken ’Miljö och klimat inte prioriterat av fackförbunden'”, skriver fackförbundet Vision i en debattartikel.
    Onsdagen den 2 maj publicerade Supermiljöbloggen en granskning av ett par olika fackförbund och en centralorganisation i fråga om miljöarbete och ansvar för miljön. Det är jättebra att en granskning görs. Det är viktigt att fackförbund med sitt inflytande över arbetsmarknaden också tar ansvar för att bedriva en hållbar verksamhet. Vision ingår inte i granskningen men vi skulle vilja nyansera påståendet i rubriken ”Miljö och klimat inte prioriterat av fackförbunden”. 
    Vision bedriver sedan 2007 ett omfattande miljöarbete, och vi är miljöcertifierade enligt Svensk miljöbas sedan år 2009. Vi var då det första svenska fackförbund att miljöcertifieras. Vi har policyer och ställningstaganden som efterfrågas i artikeln. Bland annat har vi kartlagt vår miljöpåverkan och arbetar systematiskt för att minska den, liksom utbildar samtliga anställda i miljökunskap. Sedan 2017 klimatkompenserar Vision för all vår verksamhet i två olika projekt, varav ett är FairTrade-certifierat. 
    Vi jobbar också ständigt för en minskning av de utsläpp vi kan påverka, som mat och transporter. Vår matpolicy Schyst matbord reglerar mängden kött organisationen bjuder på vid utbildningar och konferenser, liksom att vi aldrig köper vatten på flaska om det inte tappats på stället. Genom att inte ta flyget om resvägen är 50 mil eller mindre, har vi lyckats påverka våra utsläpp från 251 till 133 ton co2e från 2015 till 2017.
    Genom att ställa krav att våra leverantörer bedriver ett aktivt miljöarbete kan vi också påverka utanför den egna verksamheten. I september äger vårt förbundsmöte rum. Ett evenemang som, liksom föregående möte 2016, ska miljöcertifieras. Vision organiserar 4000 yrkesgrupper och har idag 195 000 medlemmar. Trots att vi inte organiserar stora utsläppsindustrier eller har stor egen direkt påverkan på miljön, har vi stor möjlighet att påverka i miljöfrågor.
    Som SMB skriver har fackförbunden som påverkansorganisationer ett ansvar, och vi välkomnar de goda initiativ som många förbund i dag tar. När det gäller vårt eget miljöarbete har det fortfarande utvecklingspotential där vi ytterligare kan minska vår klimatpåverkan.
    Som Fair Union är vår arbetsmetod att stötta våra medlemmar i hållbarhetsarbetet på arbetsplatser över hela landet. Det är en möjlighet och ett ansvar som vi gärna tar. 


    Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision
    Läs gärna mer i Visions hållbarhetsredovisning 2017 och under fliken ”Miljö och klimat” på förbundets hemsida.

    Miljö och klimat inte prioriterat av fackförbunden

    Inför första maj har SMB gjort en minigranskning av Unionen, IF Metall och LO. Med hundratusentals medlemmar har förbunden stor makt att driva en hållbar utveckling framåt – eller sätta käppar i hjulet för nödvändiga åtgärder.
    Efter att denna granskning publicerades så svarade fackförbundet vision med en debattartikel om sitt klimatarbete. Den går att läsa här.
    Med stor makt kommer stort ansvar, så tar fackförbunden ansvaret kring miljö och klimat som de borde? Vilka miljöfrågor driver de egentligen? Det har SMB försökt reda ut i en minigranskning.
    Se alla fackinlägg här.
    Unionen, IF Metall och LO var de tre förbunden som SMB valde ut med bakgrund av storlek och möjlighet att påverka. Även Kommunal sågs över, men då det var svårt att hitta något alls kring miljö och klimat valdes det tillslut bort.
    Generellt märks det att fackförbunden inte har klimat och miljö som prioriterade frågor. IF Metall har några av Sveriges största utsläppsindustrier och i agendan märks en stark kraft för billig och tillförlitlig el, samtidigt som miljö- och klimatfrågor kan vara omnämnt, men nedprioriterat.
    Unionen har tagit ett antal diffusa ställningstaganden för att arbeta med miljöfrågor, men inte i större utsträckning. LO, som är en sammanslagning av fjorton fackförbund, verkar vara en bit på väg med en vision i en saklig klimatrapport. Hur arbetet kommer bli i praktiken återstår däremot att se.
    Fackförbunden representerar en stor del av Sveriges befolkning, och skulle kunna göra mycket för att driva Sveriges hållbarhetsarbete framåt. Än så länge finns däremot stora otydligheter kring policys och ställningstaganden, och i slutänden vilken påverkan fackförbunden har inom miljö- och klimatarbetet.
    Fackförbundens roll som drivande i hållbarhetsarbetet kan diskuteras, då industrierna ofta själva har projekt och påverkansarbeten. Det är däremot inget som står emot att facken tar en tydligare roll för att anpassa sin egna påverkan och driva frågor i linje med nationella och internationella klimatmål.
    Idag saknas en klimatpolitisk grund, som policys och tydliga ställningstaganden, vilket borde vara ett minimum för så stora påverkansorganisationer i Sverige som har intressen i utvecklingen av i princip allt hållbarhetsarbete, som utsläppsindustrierna, energipolitiken, handeln och transporterna.

    SMB granskar IF Metall: Gruvindustri och energi

    Under första maj gör SMB en minigranskning av fyra fackförbund: Unionen, IF Metall, LO och Kommunal. Med hundratusentals medlemmar har förbunden stor makt att driva en hållbar utveckling framåt – eller sätta käppar i hjulet för nödvändiga åtgärder.
    Med stor makt kommer stort ansvar, så tar fackförbunden ansvaret kring miljö och klimat som de borde? Vilka miljöfrågor driver de egentligen? Det försöker SMB reda ut i en minigranskning.
    Se alla fackinlägg här.

    • Fackförbund: IF Metall
    • Medlemmar: 313 000
    • Yrkesgrupper: Inom bland annat plast-, läkemedels-, byggnadsämnes-, stål-, kemi-, gruv- och verkstadsindustrin.

    Bakgrund: IF Metall kallar sig ett feministiskt fackförbund och arbetar inom stora delar av den svenska industrin, bland annat inom plast-, läkemedels-, byggnadsämnes-, stål-, kemi- och verkstadsindustrin. Områdena täcker mycket av industrin som står för stora delar av sveriges utsläpp, vilket innebär att IF Metalls medlemmar måste beröras i omställningen till ett hållbart samhälle.

    IF Metalls miljöarbete

    Energi

    IF Metall har påverkat miljömålsberedningens arbete genom LO, har genom ”samtal” bevakat EU:s utsläppshandelssystem och även påverkat energiöverenskommelsen med en rapport. Förbundet har tagit fram en energipolitisk rapport med fyra prioriterade områden.

    1. Sätt inget tak för Sveriges energianvändning. Fokus bör vara att effektivisera energianvändningen per producerad enhet/volym.
    2. Sverige bör i första hand fokusera på en utbyggd nordisk elmarknad i stället för en allt mer integrerad europeisk elmarknad.
    3. Styrmedel för att upprätthålla leveranssäkerhet i systemet.
    4. Fokus på att nå globala klimatmål framför nationella miljömål.

    I övrigt har de välkomnat regeringens klimatsatsning och under senaste kongressen sagt att de vill se stora investeringar i utbyggnad av järnvägsnätet, som Norrbotniabanan.

    Gruvindustrin

    Då gruvindustrin ingår i IF Metalls medlemmar, har förbundet släppt en rapport i ämnet. Miljö och klimat är tyvärr inte i fokus, men det slås fast att målsättningen bör vara  en gruvindustri som är ”ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar och där arbetstagarnas fackliga och mänskliga rättigheter respekteras”.
    Gruvindustrin är en viktig miljöfråga, inte minst då kolproduktionen är den resurs som dominerar globalt sett till produktionsvärde. I Indien som redan idag är en stor kolproducent görs investeringar som väntas dubbla produktionen år 2020. I Sverige utvinns i dag ingen kol alls, men gruvorna här ställer till mycket kring miljö och mänskliga rättigheter, förutom att industrin även står för 80 procent av Sveriges avfall.
    Idag använder EU-länderna 25–30 procent av den globala metallproduktionen, och EU är i dag världens största importör av mineraler som riskerar att vara konfliktmineraler. Den egna produktionen är bara cirka 3 procent, och merparten av den är svensk. Med konfliktmineraler menas att handeln med dessa mineraler finansierar rebellgrupper i till exempel Kongo, något som i sin tur möjliggör de strider och övergrepp som människor i dessa länder utsätts för.  

    Sammanfattning

    Inom IF Metall finns några av de viktigaste industrierna att ställa om för att nå våra miljö- och klimatmål. Trots två rapporter om gruvor och energi finns lite skrivet om klimat och miljö, och fackförbundet verkar utåt sett driva frågorna svalt. Även i rapporterna syns få egna ståndpunkter som tar ställning för miljö- och klimat, och de generella ståndpunkter som kommer fram kan i vissa fall ifrågasättas.
    Istället för att fokusera ”på att nå globala klimatmål framför nationella miljömål” borde förbundet se till att jobba för att verksamheterna verkar inom ramarna för total hållbarhet, såväl internationellt som nationellt.


    Mer om gruvindustrin från IF Metalls rapport: I världens gruvproducerande länder finns  på  många  håll  en  sektor som  verkar  illegalt och  helt  utanför  myndigheternas  kontroll.  Här  är  ofta  slavlika  arbetsförhållanden  sett  till  svenska  mått. Såväl  barnarbete  som  straffångar är  vanligt  förekommande  och  dödstalen  är  mycket  höga.  Lågt  räknat uppskattas  en  tredjedel,  omkring  10  miljoner,  av  världens  gruvarbetare  finnas  inom  den  informella  sektorn, varav  mellan  1  miljon ch  1,5  miljoner  är  barn.  IF  Metalls  bedömning  är  att  den  informella sektorn  har  ökat  i  takt  med  stigande  metallpriser  på  samma  sätt  som gruvindustrin  som  helhet.  I  vilken  utsträckning  vi  i  Sverige  använder metaller  som  kommer  från  den  informella  sektorn  är  svårt  att  uppskatta.

    SMB granskar Unionen: Resor och energipolitik

    Under första maj gör SMB en minigranskning av Unionen, IF Metall, och LO. Med hundratusentals medlemmar har förbunden stor makt att driva en hållbar utveckling framåt – eller sätta käppar i hjulet för nödvändiga åtgärder.
    Med stor makt kommer stort ansvar, så tar fackförbunden ansvaret kring miljö och klimat som de borde? Vilka miljöfrågor driver de egentligen? Det försöker SMB reda ut.
    Se alla inlägg från SMB:s minigranskning här.

    • Fackförbund: Unionen
    • Medlemmar: ca 650 000
    • Yrkesgrupper: Blandat

    Bakgrund: Unionen är Sveriges största enskilda fackförbund med 650 000 medlemmar, men även ett av Sveriges yngsta, grundat 2008. Fackförbundet samlar medlemmar från stora delar av det privata näringslivet och ingår i samarbetsorganisationen TCO (Tjänstemännens centralorganisationen). Till skillnad från de traditionella fackförbunden så specialiserar sig de inte på specifika yrkesgrupper, utan försöker istället att samla så många yrkesgrupper som möjligt under samma tak.

    Unionens miljöarbete

    Schysst resande

    Hur skickliga är då det unga och framgångsrika facket på miljöarbete? Tyvärr har Unionen tunt material om deras miljöarbete på såväl deras hemsida som i rapportform. Av de många samarbeten som Unionen deltar det i berör endast projektet Schysst resande miljöfrågan. Projektet syftar till att lyfta de sociala och ekonomiska baksidorna av resande i världen och är ett samarbete mellan Hotell- och restaurangfacket, Fair Action, IOGT-NTO-rörelsen, Svenska kyrkan och samarbetsorganisationen Union-to-union.
    En av punkterna som projektet ska lyfta är resandets utsläpp. Flygresenärer uppmanas att vara mer medvetna om flygresandets stora utsläpp och ges dessa rekommendationer på Schysst resandes hemsida:

    • Flyg mer sällan, stanna borta längre.
    • Res med miljön i åtanke när du är på plats. Tåg är ett bra alternativ.
    • Direktflyg är alltid är att föredra, framför en resa med mellanlandning.
    • Testa din klimatpåverkan och se hur du kan minska den på: www.klimatkontot.se
    Energipolitik

    Förutom det samarbetet så har Union sedan kongressen 2008 arbetat med att utforma en egen energipolitik. Under kongressen antogs detta stycke:
    ”Vi i Unionen ska bidra till att miljö och klimatfrågor tas på allvar och att företagen tar ansvar för en god etik i relation till sina anställda och sin anställda och sin omvärld”.
    Den första rapporten släpptes 2009 med titeln En energipolitik för Unionen – riktlinjer, och är ett samarbete mellan Unionen och ett antal representanter från Sveriges största energiföretag. Syftet med rapporten är att den ska agera som stöd internt inom Unionen i arbetet med energipolitiska frågor, men även att lägga rekommendationer för nödvändiga satsningar inom den svenska energipolitiken. Rapporten tar upp miljöhänsyn som ett delperspektiv, men fokuserar väldigt lite på det. Fokus ligger snarare på att skapa en stabil och billig energitillgång, och om möjligt ska detta ske med förnybara källor.
    Ett förslag som sticker ut i rapporten är dess stöd för naturgas och etanol som ett tillfälligt alternativ till brukandet av råolja. Utvinningen av naturgas har kritiserats hårt de senaste åren för de konsekvenser det fått på miljön och omkringliggande och naturen. Även etanol har starkt kritiserats eftersom de grödor som använts för att skapa bränslet kan tas från regioner med matbrist, och har i sådana fall bidragit till hungersnöd.
    Även om rapporten har rätt när den säger att utvinningen av naturgas och användandet skulle vara fördelaktigt före användandet av råolja, så handlar det om att satsa på ett rätt problematiskt alternativ samtidigt som möjligheterna för att istället satsa på förnybara bränslekällor är goda.
    Rapporten har under åren uppdateras ett antal gånger fram till hösten 2016 när Unionen släppte den korta kompletterande rapporten Energipolitiska riktlinjer: Tillämpning. 2016 års verksamhetsberättelse, den senaste som finns tillgänglig på Unionens hemsida, nämner varken miljö eller klimat överhuvudtaget.

    Sammanfattning

    Unionen har tagit ett antal ställningstagande för att arbeta internt och externt med miljöfrågor i relation till sina branscher, men inte i större utsträckning. Dessa ställningstagande har dock varit få och diffusa med tanke på att Unionen är Sveriges största fackförbund och organiserar allt från flygvärdar till skogsarbetare, och är inte tydligt nog för att vara i linje med det stycke de klubbade igenom under kongressen 2008.

    SMB granskar LO: En ny svensk modell

    Under första maj gör SMB en minigranskning av Unionen, IF Metall och LO. Med hundratusentals medlemmar har förbunden stor makt att driva en hållbar utveckling framåt – eller sätta käppar i hjulet för nödvändiga åtgärder.
    Med stor makt kommer stort ansvar, så tar orgsnisationerna ansvaret kring miljö och klimat som de borde? Vilka miljöfrågor driver de egentligen? Det försöker SMB reda ut.
    Se alla inlägg från SMB:s minigranskning här.

    • Förbund: LO
    • Medlemmar: l 467 000 (2015)
    • Yrkesgrupper: Samlar 14 fackförbund,
      ex. IF Metall, Transportarbetareförbundet och Handelsanställdas förbund

    Bakgrund: LO är Sveriges största sammanslutning av fackförbund, som samlar flera av de traditionella arbetaryrken inom bl.a. IF metall, Elektrikerförbundet och Handelsanställdas förbund. Historiskt är med andra ord 1 maj i mångt och mycket även LO:s dag, och organisationens politiska påverkan har lyfts mycket i media den senaste tiden.

    LO:s miljöarbete

    Under rubriken klimat och miljö listar LO tre politiska frågor på deras hemsida som organisationen och deras anslutna fackförbund ska arbeta för:

    • Nollutsläpp av växthusgaser
    • Omställning med brett stöd
    • Nya jobb och bättre arbetsmiljö

    På LOs nationella kongress 2016 klubbades detta stycke igenom:

    Kongressen vill att LO ska ha en tydligare facklig strategi rörande miljö- och klimatfrågor. LO kommer att ta fram ett näringspolitiskt program och inom ramen för detta ska miljö-och klimatfrågorna beaktas. Även på internationell nivå kommer LO att fortsätta sitt arbete med att driva på för att det internationella fackliga arbetet ska präglas av FN:s 17:e hållbarhetsmål.

    Ett sådant näringspolitiskt program har ännu inte släppts, men för ett par veckor sedan kom en tjock rapport med titeln Fem förslag för en investeringsledd klimatpolitik. Rapporten ses av LO som ett första steg mot det miljö- och klimatpolitiska program som de har arbetat på de senaste två åren. Rapporten består av ”fem stora utsläppsområden som kräver investeringar för att LO-medlemmar ska kunna bo, resa till jobbet och äta klimatsmart”:

    • Klimatsmartare material och produktion, mer specifikt grön cement
    • Ett förnybart energisystem
    • Fossilfritt transportsystem
    • Biobaserade industrikombinat
    • Ökat träbyggande
    Ny svensk modell

    Rapporten är ett ambitiöst projekt som, förutom att vara en gedigen genomgång av fem konkreta exempel där industrin kan bidra till statlig klimatpolitik, också är en form av visionärt manifest för en ny tolkning av den svenska modellen. I den nya modellen ska fackförbund kunna ta med miljömål och klimatinvesteringar som faktor i förhandlingar med staten och näringsliv, för att skapa investeringar som gör sverige ledande inom klimatsmarta lösningar utan att offra sin plats i den europeiska konkurrensen.
    Alternativa begrepp som delningsekonomi och cirkulär ekonomi nämns i förbifarten flera gånger under rapportens gång, utan att få någon djupare diskussion.

    Sammanfattning

    LO verkar vara en bit på väg, men det är ännu svårt att dra några slutsatser kring hur förbundens påverkan på miljö/klimatpolitik ser ut. Det finns en uppfriskande kombination av saklighet och vision i LO:s rapport, som i utsträckning kan ses som förbundens ståndpunkter i klimatpolitiken. Frågan hur planen kommer sättas i praktiken kvarstår och Supermiljöbloggen kommer följa upp LO:s miljöarbete framöver.

    Gröna Bilister: "Nya tider kräver nya idéer och begrepp"

    Bilen fyller en viktig funktion i vårt avlånga land, men vi vet också att en bilism som är långsiktigt hållbar ser rejält annorlunda ut än dagens bilism. För att växande städer ska behålla sin vitalitet behövs definitivt inte fler bilister, snarare fler ”mobilister” som reser klimatsmart och är medvetna om att val av färdsätt påverkar både andra människors hälsa och samhället i stort, skriver Gröna Bilister idag i en debattartikel på SMB.
    Begreppet “mobilist är ett försök att definiera och beskriva en resenär som både är gångtrafikant, cyklist, kollektivresenär, bilist i olika kombinationer efter behov och möjlighet. En person som inte är beroende av privatbilen, utan utnyttjar olika mobilitetstjänster där effektivitet, tillgänglighet och användarvänlighet är viktiga förutsättningar.
    I samband med det har Gröna Bilister tagit fram en guide ”Mobilisten – goda idéer för moderna bilister” var syfte är att inspirera personer att resa mer hållbart, privat eller på jobbet, genom att lyfta fram fördelarna med några av de resurseffektiva och klimatsmarta alternativ eller komplement till bilen som finns tillgängliga idag. Guiden samlar forskning, tekniklösningar och konkreta tips från både användare av olika färdmedel och experter.
    Det är bråttom att ställa om till ett klimatsmart samhälle, men trots ett specifikt mål om att minska vägtrafikens utsläpp med 70 procent till 2030, går utvecklingen mot fossilfrihet för sakta. I svenska städer är det inte heller ovanligt för en bilist att spendera över två veckor om året i en bilkö.
    Att skippa bilen under milen eller halvmilen är en konkret beteendeförändring som många kan göra, oavsett om man bor i staden eller på landsbygden. Och vinsterna är många, både för individen och för samhället i stort.
    Här listar vi 10 anledningar att bli en Mobilist.

    1. Slipp alla praktiska bilbestyr

    Byta däck, besiktning, tvätt, verkstad, tanka, leta parkering? För mobilisten utan egen bil behövs inte en enda minut läggas på att underhålla en bil. Däremot behöver du planera dina resor och tänka på ett annat sätt.

    2. Spara pengar

    Det är inte ovanligt för en bilist att spendera över 4-5 000 kronor i månaden på sitt bilägande. Som mobilist slipper du bilens alla kostnader och kan lägga pengarna på att istället köpa resor som tjänst. Förmodligen kommer du få pengar över till nöje också.

    3. Råd bot på resursslöseri

    De flesta bilresor är kortare än fem till tio kilometer. Oftast kör vi bil under samma tid på dygnet med i genomsnitt 1,2 personer i varje bil vilket i städer leder till trängsel. Därutöver står bilen parkerad i genomsnitt 23 av 24 timmar om dygnet. Som mobilist reser du mer effektivt och råder bot på resursslöseri.  

    4. Bli flexibel

    Slipp bilköer och letande av parkeringsplats. Mobilisten har för vana att använda en palett av olika färdmedel som tillsammans kan ge både en flexibilitet och känsla av kontroll.

    5. Gör något av din restid

    Att släppa händerna från ratten ger utrymme till annat. Som mobilist kan du antingen luta dig tillbaka och låta någon annan köra dig, eller njuta av dagsljus och motion medan du förflyttar dig på två eller tre hjul.

    6. ”Sitting is the new smoking”

    Bilåkning leder till ett ökat stillasittande. Får du dina 30 minuter rörelse om dagen? Som mobilist har du förutsättning att få in mer motion i vardagen, förbättra din hälsa och behöver inte känna stress över att missa gympasset på kvällen.

    7. ”Driving is the new smoking?”

    Visste du att trafikavgaser i Sverige orsakar cirka 1 300 förtida dödsfall om året? Vägslitage och partiklar från dubbdäck tar därutöver ungefär 200 liv per år enligt en studie av IVL & Umeå universitet, 2015. Beroende på val av transportsätt påverkar du alltså inte bara din egen hälsa, utan även andra människors hälsa, i synnerhet i städer. Genom att fimpa den onödiga bilresan gör du en livsviktig insats för din omgivning.

    8. Barnen, bilen & beroendet

    Forskning från CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, visar att barn som själva tar sig till skolan är mer nöjda och presterar bättre. Bilskjutsande har däremot den omvända effekten. Att lära sina barn att gå, cykla, dela och åka kollektivt är en viktig investering för framtiden och ger dem goda resvanor från början. Det kanske inte går på alla resor, men fler än vad du tror.

    9. Ge plats till de som behöver

    En mobilist, som endast använder bilen när den verkligen behövs, tar mindre plats. På så sätt skapas bättre framkomlighet för de som är beroende av att använda våra gemensamma vägar. Färdtjänst, bussar, taxi, varuleveranser för att nämna några. Genom att i större utsträckning använda alternativ till bil ökar du alltså både din egen och andras rörelsefrihet i städer.

    10. Bli en klimathjälte

    Klimathotet är akut och vi har bara 30–35 år på oss att minska utsläppen ned till noll från de cirka tio ton koldioxid en svensk släpper ut idag. I annat fall riskerar vi att putta planeten ur balans med ödesdigra konsekvenser för livet på jorden som vi känner det idag. Men kom ihåg att det finns många vinster med att ställa om och lämna både resursslöseri och den fossila eran bakom oss. För att nå klimatmålen i Sverige behöver vart tredje bil plockas bort från storstäderna enligt Trafikverket. Som mobilist är du en viktig del av lösningen.
    Hur du väljer att resa privat eller i tjänsten påverkar både dig själv, samhället och klimatet. Som mobilist gör du både dig själv, samhället och planeten en tjänst genom att resa mer hållbart.


    Johanna Grant / ordförande Gröna Bilister
    Martin Prieto Beaulieu / presstalesperson Gröna Bilister
    Guiden “Mobilisten- goda idéer för moderna bilister” kan laddas hem kostnadsfritt på http://www.gronabilister.se/butik.

    EU förbjuder farliga insektsmedel för att skydda bin

    EU kommer att förbjuda världens mest använda insektsmedel – som innehåller ämnet neonikotinoider – på grund av den allvarliga skada de orsakar bin.
    Bin och andra insekter är avgörande för världens matproduktion och beräknas pollinera tre fjärdedelar av världens grödor. De senaste årens bidöd antas bero till stor del på grund av användandet av farliga kemikalier, vilket fick EU att förbjuda besprutning med neonikotinoider på plantor som attraherar bin redan 2013.
    Efter att en ny rapport kommit fram till att all typ av utomhusbruk av ämnena är skadligt för de viktiga bina bestämde sig unionen dock för att utöka förbudet, som förväntas komma i kraft i slutet av året. Det kommer då vara olagligt att bespruta fält med ämnena, men fortfarande vara tillåtet att använda dem i stängda växthus.
    Neonikotinoider förstör bland annat binas minne och minskar antalet drottningar, och som grädde på moset har de det visat sig slå ut bikolonier. Studier har också visat att ämnena skadar fåglar och vattenlevande djur.

    Greenpeace: Nu slutar vi betala pensionsavgiften

    I onsdags gick Greenpeace ut med att de kommer sluta betala den del av arbetsgivaravgiften som går till den allmänna pensionen. Anledningen är att AP-fonderna som förvaltar våra allmänna pensionspengar investerar i olja, kol och gas. 
    13 miljarder av de pengar som ska trygga vår allmänna pension i Sverige investeras i fossila bolag såsom Exxon och Lundin Petroleum. Vid regeringsförklaringen 2014 sa statsministern Stefan Löfven:

    Världens länder måste sluta investera i det som förstör vår planet.

    Sedan dess har dock AP-fonderna istället ökat sina fossila investeringar. För att sätta press på AP-fonderna har Greenpeace nu offentligt slutat betala sin pensionsavgift. SMB har träffat Em Petersson, klimat- och energiansvarig på Greenpeace Sverige.
    Vad vill Greenpeace att AP-fonderna ska göra?
    – Det vi vill att AP-fonderna ska göra är att sluta investera i fossila bolag. Första till fjärde AP-fonderna investerar idag i 43 av de 100 smutsigaste fossila bolagen i världen. Det tycker vi är helt oacceptabelt. Svenska statliga pengar måste gå till bra saker och inte till att förstöra vår planet.  Därför vill vi sätta press på AP-fonderna och förmå dem att flytta pengarna.
    – Det är inte skattesmitning, vi låtsas inte som att vi betalar, utan redovisar tydligt vad vi inte längre betalar. De pengarna, ungefär 200 000 i månaden, kommer vi istället att sätta på ett skyddat konto, där de kommer vara tills AP-fonderna har ändrat sin policy och flyttat pengarna. Då kommer vi betala tillbaka pengarna.
    Varför har ni valt den här strategin? Finns det inte möjlighet att påverka med lagliga medel? 
    – Vi skulle vilja betala pensionsavgiften. Vi tror ju på ett starkt pensionssystem, men vi kan inte betala när det ser ut som det gör, det går inte. Och vi har försökt påverka med andra medel. Vi har släppt en rapport, vi har pratat med AP-fonderna, och många andra organisationer med oss. Det är inte som att AP-fonderna inte vet om att deras agerande är problematiskt.
    – Det är extrema saker som händer i världen och då krävs det ibland andra åtgärder än de som är inom lagen. Så vi ser ju det här som en sorts civil olydnad, en metod som vi använder ibland vid andra tillfällen. Det är just när omständigheterna kräver andra saker än prat och rapporter, då ser vi att handling pratar starkare.
    Uppmanar ni andra att inte betala sina pensionsavgifter?
    – Det här är inget som man som privatperson kan råda över. Men om andra organisationer skulle göra något liknande, så skulle det ju såklart också sätta press på AP-fonderna ännu mer.
    Tror du att detta kommer ha någon påverkan på de stora fossila bolagen? Vid fallet med Vattenfall så hade ni ju strategin att Vattenfall skulle behålla och lägga ner kolkraftverken, varför gör ni annorlunda nu?
    – Det är väldigt stor skillnad mellan de två fallen. Vattenfall ägde ju kolkraftverken till hundra procent och hade all makt att lägga ner den. Så därför tyckte vi absolut inte att de skulle sälja den. Så Vattenfall-affären ser jag fortfarande som ett stort klimatsvek av svenska regeringen. Men gällande AP-fonderna däremot så äger staten en väldigt liten andel och de har väldigt svårt att påverka vad bolagen faktiskt gör. Då ska man inte fortsätta att säga att de här bolagen är ok att investera i. Det handlar ju om signaleffekten här. Det ger en stor signaleffekt att svenska statliga pengar går in i bolag som Exxon, Lundin Petroleum, ja många olika dåliga bolag.
    – Vi tror ju att AP-fonderna skulle kunna göra detta (sälja de fossila investeringarna) ganska enkelt. Det är därför vi satsar på det här. Om AP-fonderna skulle bli fossilfria skulle det ha påverkan på hela den globala finanssektorn och verkligen vara de föregångare som finanssektorn verkligen behöver. Dessutom så har Sverige väldigt stor påverkan på Norge och Norge har den största pensionsfonden i världen i Norska oljefonden. När de gör förändringar så påverkar det verkligen företagen.  Helt plötsligt skulle vi kunna få alla de nordiska AP-fonderna att gå före. Då börjar vi snacka ganska mycket pengar även på en global marknad – och även väldigt stor signaleffekt.
    Läs mer: Norska Oljefonden väljer bort kolbolag. Norska Oljefonden föreslår att sluta investera i olja och gas.
    – Sen hoppas vi ju att detta kommer göra att fler människor förstår vad deras pengar används till. Och att fler människor kräver att detta kommer förändras.
    Kan man som privatperson vara med och sätta press?
    – Ja, dels så har vi ju en namninsamling man kan skriva under. Så har vi också en mailkampanj där man kan maila AP-fonderna. Sen så klart – prata med folk, twittra, skriv insändare, kom på demonstrationer. Bland annat kommer vi vara med den 6 maj på den stora klimatdemonstrationen. Då kommer Greenpeace att ha fokus just på finans och AP-fonderna.


    Alla arbetsgivare är skyldiga att betala pensionsavgiften. Att vägra detta kan leda till så kallad utmätning av Kronofogden. Greenpeace har förberett sig på en rättegång och kommer att försvara sig med hjälp av klimatlagen och regeringsförklaringen.

    Plastskatt har minskat föroreningar i haven

    Forskare har upptäckt en 30 procentig minskning av plastpåsar på havbottnarna kring Europa, och kopplar den till introduktionen av avgifter på påsar av plast runtom i Europa.
    Studien har mätt mängden plastpåsar i haven sedan 2010, från Norge i norr till Frankrike i söder och Irland i väst. Minskningen har skett sedan ett flertal europeiska länder har infört avgifter på plastpåsar och forskarna menar att studien visar på den positiva påverkan plastskatter kan ha.
    Ungefär 8 miljoner ton plast hamnar i haven varje år och 2050 beräknas det finnas mer plast än fisk i haven om vi fortsätter som idag.

    Ju färre påsar vi använder, desto färre kan vi tappa bort, ju färre kan vi sätta i naturen, sa rapportens huvudförfattare Thomas Maes till The Guardian.

    Så sant Thomas, så sant!

    Finns det miljögifter i mensskydd?

    Vad händer med det tillsynsprojekt som Kemikalieinspektionen skulle genomföra under 2017 om kemikalier i mensskydd?
    Efter påtryckningar från bland andra Sveriges Konsumenter under 2016 fick Kemikalieinspektionen i uppdrag av regeringen att undersöka kemikalier och giftiga ämnen i mensskyddsprodukter under 2017. Uppdraget ska genomföras under perioden 2017–2020. Rapporten förväntas publiceras under sommaren 2018.

    Det stämmer att vi arbetar med ett projekt där vi kartlägger innehållet av kemikalier i mensskydd och andra intimhygienprodukter. I projektet analyserar och bedömer vi innehållet i tamponger, bindor, trosskydd och menskoppar. Vi räknar med att en rapport om kartläggningen kommer att vara klar till sommaren, säger Björn Malmström, pressansvarig på kemikalieinspektionen.

    Syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns farliga ämnen i produkterna som kan leda till negativa hälsoeffekter för användarna. Kemikalieinspektionen har möjlighet att kräva att en vara ska sluta säljas. Hittills har det inte skett. Det finns inga specifika regler för kemikalier i mensskydd, utan de produkterna omfattas av den breda kemikalielagstiftning som finns inom EU och gäller alla typer av produkter.

    Vi arbetar med en kartläggning av kemikalieinnehållet i 35 olika tamponger, bindor, trosskydd och menskoppar som sålts på den svenska marknaden. Vi har köpt produkterna både i fysiska butiker och på nätet. I projektet gör vi kemiska analyser och bedömningar av ett stort antal ämnen. Vi gör en bred kartläggning och söker efter över 60 olika ämnen. Vi undersöker exempelvis om det förekommer tennorganiska föreningar, siloxaner eller rester av bekämpningsmedel i produkterna.

    Det är sedan tidigare känt att exponering för miljögiftet dioxin från tamponger understiger den exponering som sker via maten. Dock så menar forskar att även ytterst små mängder av gifter såsom dioxin kan ackumuleras snabbt i kroppens fettvävnad och därför kan en avsevärd mängd lagras i kroppen. En kvinna använder i snitt 11 400 tamponger under en livstid. Det innebär också att hon utsätts för dioxinexponering 11 400 gånger – och det vet vi inte hur det påverkar upptaget.

    Det har saknats kunskap om huruvida det finns farliga kemiska ämnen i mensskydd och andra intimhygienprodukter. Vi har tidigare inte fått indikationer på att det är ett stort problem, men med tanke på hur produkterna används har vi bedömt att detta är viktigt att undersöka. Intimhygienprodukter används av många människor, användningen är dessutom nära kroppen och i vissa fall i kontakt med slemhinnor.

    Som Björn Malmström säger så finns det väldigt lite forskat på gifter i intimhygienprodukter, vilket bekräftas i en studie från 2014. Forskarna konstaterar att vår kunskap om hälsoeffekterna av att utsättas för kemikalier från intimhygienprodukter direkt via slemhinnorna i underlivet är högst bristfälliga. De menar att vi kan ha underskattat hur absorptionen av kemikalier via vaginan ser ut. Vi vet att den skiljer sig från exponeringen via mat- och luftvägarna, den kan ha över 10 gånger högre absorption.

    Enligt lagstiftningen är det företagens ansvar att se till att mensskydd och andra intimhygienprodukter är säkra att använda. I vår tillsyn av varor söker vi normalt efter ämnen som är förbjudna. I det här fallet gör vi en bredare kartläggning. Vi har ett uppdrag från regeringen om att kartlägga farliga ämnen i konsumentvaror och detta görs som en del av det uppdraget.

    Som konsument har du rätt att få information om en produkt innehåller något ämne som finns med på EU:s lista över särskilt farliga ämnen, den så kallade kandidatförteckningen. Men i den nya undersökningen kommer alltså Kemikalieinspektionen även att undersöka ämnen som inte finns med på den här listan.  Det gäller ämnen som räknas som mindre farliga, men som ändå kan utgöra en risk i och med den speciella typen av exponering som konsumenten utsätts för genom mensskyddsprodukter. Det kan till exempel gälla rester av bekämpningsmedel från bomullsodlingen.
    Vi väntar med spänning på Kemikalieinspektionens rapport om det här viktiga ämnet. I väntan på rapporten finns mer om projektet att läsa på Kemikalieinspektionens webbplats.
     

    Slutet för "Made In" – modeindustrin måste leverera högre krav

    Det är fem år sedan fabriken på Rana Plaza i Bangladesh kollapsade och dödade 1138 textilarbetare. Det vill Fashion Revolution-rörelsen uppmärksamma genom att ta fram en helt ny ursprungsmärkning som informerar om hela plaggets ursprung – från bomullsfrö till färdigt plagg. Genom att hålla liv i frågan vill de driva på förändringen mot en mer hållbar modeindustri och se till att en incident som Rana Plaza aldrig händer igen.

    Den här veckan pågår Fashion Revolution Week 2018. Fashion Revolution är en global rörelse som som arbetar för en mer hållbar modeindustri. Den startades efter Rana Plazas fabrikskollaps 2013, och jobbar mot en mer transparent, etisk och ärlig modeindustri. En symbol för hur otillräcklig och missvisande industrin ser ut är den konventionella ursprungsbeteckningen “Made In”. Den visar varken ett plaggs faktiska ursprung eller miljöpåverkan.

    Tekniskt sett är ett plagg ‘Gjort i’ ett enda land, men praktiskt sett förklarar det endast en bråkdel av plaggets resa. Därför ersätter vi den konventionella “Made In”-etiketten i samtliga plagg med en helt ny märkning. Den ger det fullständiga svaret på frågan #WhoMadeMyClothes precis där det borde vara – i plagget, säger ASKETs medgrundare August Bard Bringéus.

    ASKET är ett svenskt modemärke som använder okonventionella metoder som att stoppa all sin försäljning under Black Friday, och dela produktionskostnaden av varje plagg till konsumenterna. De gör nu en storsatsning under årets #FashRev. “Full Traceability” är en ny märkning som ASKET hoppas ska bli en ny industristandard. De kommer att byta ut ”made in” mot den nya märkningen på alla sina plagg inom två år.

    Vi har skapat en helt ny märkning som talar om plaggets kompletta ursprung, och så gör vi varje plagg 100% transparent – från bomullsfrö hela vägen till färdigt plagg. Vi vill inspirera industrin att sätta en ny standard för transparens – och få ett slut på “Made in”, säger Bringéus.

    Konsumenterna ställer samtidigt allt högre krav på spårbarhet, trots att industrin ligger långt efter. Fashion Revolution vill uppmana konsumenter att använda hashtaggen #whomademyclothes och ställa högre krav på företagen som producerar deras kläder.

    I fem år har #FashRev-rörelsen arbetat för transparens i modeindustrin genom att uppmuntra konsumenter att ställa högre krav på information och få märken att faktiskt berätta mer om sina plagg. Men problemet kvarstår – vi måste fortfarande be om informationen. Och svaret är ofta bristfälligt, säger ASKETs medgrundare August Bard Bringéus.

    Det är ett stort jobb som måste göras med att kartlägga varje steg i produktionen för ett plagg. Att ersätta de existerande bristfälliga märkningarna kommer att ta tid, även för de varumärken som redan jobbar med transparens. ASKET har lyckats med ett plagg – The Oxford Shirt – som har kunnat spåras hela vägen till bomullsodlingen. Och arbetet pågår med att kartlägga resterande plagg i kollektionen.

    Vi har varit extremt transparenta redan från början, men det är inte förrän nu som vi faktiskt ställer alla frågor. Vi vill att samtliga plagg i vår kollektion ska vara 100% spårbara i slutet av året, och hoppas att detta ska inspirera fler märken att ansluta sig. Genom att sätta en högre standard för transparens tvingas vi ta hänsyn till den sanna kostnaden av plaggen vi skapar och bär, säger Bringéus.

    Vill du vara med och sprida medvetenhet om Fashion Revolution och sätta krav på modeindustrin? Läs mer här!

    Forskare: Sju fakta om varför flygskatten behövs

    Framstående forskare och rektorer vid Chalmers och KTH anser att debatten om flygskatten präglas av ovetenskapliga argument. I en artikel på DN Debatt presenterar de sju sanningar som det politiska samtalet borde ta hänsyn till. Här sammanfattar vi dem – och tipsar om mer läsning!

    1. Koldioxidutsläpp är inte allt – flyget ger även höghöjdseffekter

    Utsläpp på hög höjd, som kondensstrimmor och kväveoxider, är också betydande för klimatpåverkan. Den bästa nuvarande forskningen visar att höghöjdseffekterna ur ett hundraårsperspektiv har lika stor påverkan som den vanliga bränsleanvändningen. Och det hjälper tyvärr inte om man byter drivmedel – även biobränsledrivna plan ger höghöjdseffekter.

    2. Stirra dig inte blind på inrikesresandet

    Debatten tenderar att fokusera mycket på inrikesresornas klimatpåverkan. Bra så, men inrikesresorna står endast för tio procent av vårt flygandes totala klimatutsläpp. Alltså måste flygets utsläpp minska både nationellt och internationellt.

    3. Flygresandet ökar snabbare än tekniken utvecklas

    Många sätter sin tilltro till tekniska lösningar. Dessvärre ökar vårt flygande i en sådan takt att tekniken inte hinner med. ”Av detta framgår att teknikutvecklingen är mycket viktig, men den räcker inte ensamt till för att skapa ett miljömässigt hållbart flygresande”, skriver forskarna.

    4. Det tar lång tid att ersätta gammal teknik

    Även om det finns flera intressanta idéer på nya klimatvänligare plan måste man räkna med att det tar väldigt lång tid innan ett fullskaligt skifte kan ske. Detta beror framför allt på de hårda säkerhetsreglerna. Om man inte tar hänsyn till de långa väntetiderna riskerar man att överskatta hur fort ett teknikskifte kan ske.

    5. Biobränslet kommer inte räcka

    I framtiden kommer det vara hård konkurrens om biobränslena. Den svenska produktionen av biobränslen kommer knappt räcka till för vägsektorn, samtidigt som både sjöfart, industri och andra transportslag också kommer efterfråga biodrivmedel. På global skala riskerar biobränslet att konkurrera ut jordbruksmark som behövs för att odla mat.

    6. Hur snabbt en åtgärd kan få effekt är viktigt

    En flygskatt kan införas med omedelbar verkan. Nya bränslen och internationella överenskommelser är också väldigt viktiga – men kommer att ta lång tid. Därför måste vi arbeta med flera olika lösningar samtidigt.

    7. Det är helt rimligt att kunna diskutera flygets omfattning

    I dagens debatt hävdas det ibland att motståndare till ökat flygande menar att flygandet ska upphöra helt. Enligt forskarna på KTH och Chalmers finns det inga belägg för att någon sådan slutsats publicerats i en forskningsrapport. Däremot finns det mycket vetenskap som menar att vi måste minska flygandet rejält – vilket är en helt annan sak.
    Flygskatten initierades av den nuvarande regeringen med S och MP, och trädde i kraft 1 april i år. Men alliansen har, med Centerpartiet i spetsen, hotat med att man vid ett maktskifte i höst kommer riva upp skatten.


    Vill du läsa mer om flygskatten? Här har vi på SMB skrivit mer om detta (förvånansvärt provokativa) ämne:

    Det här är flygskatten

    Flygskattsmyterna del 1 – ”Landsbygden kommer ta skada”

    Flygskattsmyterna del 2 – ”De flesta remissinstanser är emot en flygskatt”

    Flygskattsmyterna del 3 – ”En flygskatt ger ingen klimatnytta”

    Flygskattsmyterna del 4 – ”Bättre att satsa på biobränsle”

    22 procent av det stora Barriärrevet förstördes 2017

    2016 skedde den allvarligaste bleckningen av det stora barriärrevet i världens historia, orsakad av dramatiskt ökad temperatur under sommarmånaderna.
    Under februari, mars och april påverkade det varmare solljuset upp till 94 procent av barriärrevet, och orsakade efter bara två veckor flera förlusten av flera miljoner koraller.
    Forskare har nu kunnat analysera konsekverna, och publicerat resultaten i tidskriften Nature. ”Det stora korallrevet förlorade cirka 29 procents av sina koraller under 2016 och 22 procent till under 2017”, säger studiens medförfattare och koordinator vid the national Oceanic and Athmospheric Administration Coral Reef Watch program, Dr Mark Eakin. Enligt Eakin förstörs korallerna för snabbt för att få möjlighet att återhämta sig.
    Att följa Parisavtalet och begränsa global uppvärmning till 1,5 grader skulle enligt professor Terry Hughes öka möjligheterna för det stora barriärrevets återhämtning.

    ”Vi har nu en internationell mekanism, Parisavtalet, för att begränsa klimatförändring. Om vi kan uppnå 1,5-2 graders målet, kan vi fortfarande ha en hälsosamt Barriärrev”, säger Hughes till Carbon Brief

    Chanserna att nå 1,5 målet tills 2030 är enligt många forskare idag mörka, men än finns dee hopp för barriärrevet. The Great Barrier Reaf Foundation lägger all tid och resurser de har för att försöka stärka korallrevets motståndskraft och återbygga delar av korallreven efter bästa förmåga. Ett exempel på ett sådant projekt är forskaren Peter Harrisons forskningsarbete med att återskapa korallrev. Harrison har ännu bara lyckats skapa små korallkolonier, men projektet är ett första steg mot att hjälpa det stora barriärrevet att återuppbygga.


    Läs mer om massblekning och -död av korallrev i några av SMB:s tidigare artiklar:

    Effektiv plastätare hittades av en slump

    Ett internationellt forskarteam skulle studera ett enzym men råkade då skapa en utomordentlig plastätare. Nu hoppas forskarna att plaståtervinning kan bli både mer effektivt och lönsamt.
    Det var en slump som gjorde att det studerade enzymet råkade muteras. Resultatet blev ett enzym som älskar att tugga i sig pet – även känt som det mindre lättutalade ”polyetylentereftalat” – som till exempel PET-flaskor görs av. För två år sedan upptäcktes den första bakterien som har förmågan att bryta ner plast och sedan dess har forskare funderat över hur detta kan göras effektivare. Lyckligtvis råkade det muterade enzymet vara effektivare än originalet på att bryta ner plasten och som en bonus kan enzymet även bryta ner bio-baserade plastmaterial.
    Problemet med nuvarande återvinning av PET-material som till exempel polyester är att kvalitén försämras vid varje återvinning. Med hjälp av ett enzym däremot bryts plasten ner till de ursprungliga beståndsdelarna igen och kan bli till nya kläder, förpackningar och annat.
    Förhoppningen är att enzymet i framtiden ska kunna användas storskaligt, så att det ska bli mer lönsamt att göra ny plast av plastavfall, så att mindre plast hamnar i naturen. Till skillnad från plastätar-enzymet gillar de flesta organismer på jorden nämligen inte plast.  Vattendjur fastnar i plast, eller äter upp plastbitar vilket förstör deras magsäckar, koraller tar skada, plast sprider mikroplaster som drar till sig miljögifter och till slut kommer tillbaka till oss människor via dricksvattnet eller fisken. Fortsätter utsläppen av plast till haven har vi 2050 ha mer plast än fisk i haven.
    Upptäckter som denna är därför väldigt viktiga. Ett stort problem idag är dock att nuvarande återvinningssystem inte används i tillräcklig grad. Idag köps 1 miljon pet-flaskor i världen per minut, men färre än hälften återvinns. Pet-flaskor kan göras av 100 % återvunnen plast, men av bland annat utseendeskäl görs fortfarande majoriteten av petflaskor i världen av ny plast.
    Plastätar-enzymer kanske kan undanröja dessa ytliga bekymmer för tillverkarna, men det verkar också behövas hårdare krav på återvunnen plast i tillverkningen, bättre insamlingssystem för plast (i Sverige återvinns 85 % av pet-flaskorna), fossilfria material och framförallt minskad plastanvändning.

    Mer skog måste skyddas i Sverige – för klimatet och den biologiska mångfalden

    Sveriges politiker bör omedelbart agera för att skydda mer skog i Sverige så att produktionsmål och miljömål väger lika. Sverige har genom en portalparagraf i skogsvårdslagen sagt att miljö- och produktionsmålen ska vara jämställda, men miljömålet har länge varit i skymundan, skriver debattörerna Kristina Bäck och Amanda Tas vid Föreningen Skydda Skogen.
    I Sverige är endast ca 5 procent av den produktiva skogsmarken formellt skyddad, varav ca 3 procent är skyddad nedanför den fjällnära gränsen. Samtidigt har 90 procent av skogarna i Sverige brukats eller brukas.
    Naturskogar med höga naturvärden lagrar mest kol, har artrika ekosystem och tål också klimatförändringar bäst, enligt Naturvårdsverket. Många av dessa är oskyddade i dag, många inte ens inventerade och många avverkas nu. Minst 20 procent produktiv skogsmark måste skyddas långsiktigt för att bevara arter i livskraftiga populationer, enligt forskningen.
    Detta är ändå lite i jämförelse med ledande internationell forskning som förespråkar att 50 procent av land- och vattenområden måste skyddas globalt för att säkra arters överlevnad på jorden. Trots den lilla andelen skyddad skog i Sverige anser 8 av 10 svenskar att det är mycket viktigt med skydd av natur, enligt en undersökning från Naturvårdsverket.
    Sedan 1950-talet har skogsbruket omvandlat merparten av Sverige till industriskog där få arter kan leva. Drygt 1 800 skogslevande växt-och djurarter är idag rödlistade, d vs hotade. Till största delen beror detta på avverkningar. De rödlistade skogsarterna finns främst i gamla skogar som inte har kalavverkats eller brukats intensivt.
    Den boreala skogen som finns på det norra halvklotet lagrar en stor mängd kol. När skogen avverkas och markbereds frigörs kolet i luften. Om en gammal skog huggs ned tar det mycket lång tid innan kolförrådet återställs. Det tar dessutom mellan ca 10-20 år för nyplanterade träd att ta upp den koldioxid som avgivits från hygget. När skog bränns som biobränsle hamnar kolet i atmosfären och bidrar till växthuseffekten, precis som kolet från fossila bränslen. För klimatets skull behöver därför mer skog skyddas från avverkning.
    I flera studier har det framförts hur viktig skog är för människors välmående. Människor, liksom andra arter mår bra av att vara i skogar med hög biologisk mångfald. Enligt en studie behöver skog vara över 70 år gammal och över 12 meter hög för att folk ska må bra av att vara i den. 
    Ekoturism är en växande bransch som ger långsiktiga jobb om vi inte exploaterar naturen. I dag är det många som vill starta ekoturistföretag men som inte vågar satsa eftersom de inte äger skogen som kan huggas ned. Turister vill inte vara på hyggen. Därför skulle det vara en investering för Sverige som turistland att skydda mer skog.
    Flera forskare, bland annat E O Wilson med sitt projekt Half Earth samt forskaren Reed Noss med kollegor, förespråkar att större arealer med natur måste skyddas i världen för att säkra den biologiska mångfalden. Först då träder vi in i en så kallad säker zon för vår överlevnad på jorden. Flera arter behöver upp emot 20-50 procent lämpligt habitat på landskapsnivå vilket innebär att större sammanhängande skogsområden krävs för ekosystemens överlevnad.
    Förslag på skogsområden som behöver skyddas
    I och utanför Sveriges gränser kan sammanhängande skogslandskap sammanbundna med gröna korridorer säkra att arter sprids och fortsätter leva. Här är fyra förslag:

    1. Borderline Wilderness är en rapport som föreslår att naturskogslandskapet mellan Siljan och fjällen skyddas. Det omfattar bl.a. Ore skogsrike, Vildmarksriket och ett område från Tandövala till Drevfjällen med inkluderande marker i Norge och Värmland (totalt 1 440 000 ha). 
    2. De oskyddade skogarna vid Jelka Rimakåbbå och Karatj-Råvvåive i Lappland. Tillsammans med befintliga reservat som Ultevis, Pärlälvens fjällurskogsreservat, Muddus och Stora sjöfallets nationalpark skulle tillsammans bilda ett stort område med fjällnära skogar (totalt ca 460 000 ha). 
    3. Ett förslag från norska forskaren Rein Midteng som fått namnet ”Horseshoe av Fennoscandinavia:” är att skydda ett sammanhängande skogslandskap från den svensk-norska gränsen vid Värmland, Dalarna ända upp till Finland och Ryssland, för att sedan sträcka sig ner till den sydligaste gränsen mellan Finland och Ryssland. Då skulle en stor andel av den biologiska mångfalden kunna skyddas långsiktigt. 
    4. Ett samarbete över gränserna i Europa pågår för att uppnå målet om att skydda mer skog – the Green European Belt, där Sverige skulle kunna vara med. Det är ett grönt bälte som är tänkt att sträcka sig genom 24 länder, från Norge via Ryssland ner till Grekland och Turkiet. Nationalparker, biosfärsreservat men också oskyddade områden ingår. 

    Det här är saker som behövs för såväl klimatet som den biologiska mångfalden. Sveriges politiker bör omedelbart agera för att skydda mer skog i Sverige, så att produktionsmål och miljömål väger lika.


    Kristina Bäck, Föreningen Skydda Skogen
    Amanda Tas, Föreningen Skydda Skogen

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.