Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Supermiljöpodden #16 – Frankrikes plast-lag, ålgräs och trafikappar

    Ratificeringen av Paris-avtalet går i en väldans fart och Supermiljöpoddens följetång om detta riskerar därmed att bli kort. Som tur är finns det mer att diskutera; plasten är återigen i hetluften i och med Frankrikes nya ”plast-lag”, havets barnkammare Ålgräsängarna hotas och en ny app ska förbättra underlaget för trafikplanering. Välkommen!

    I studion: Ellen Palm och Vera Telemo.


    Tidigare avsnitt av Supermiljöpodden hittar du på iTunes eller:


    SMB:s poddare heter Vera Telemo, masterstudent vid Stockholm Resilience Center och Ellen Palm som doktorerar vid Lunds universitet inom energi- och klimatforskning. Ellen driver även kampanjen PlastfriNovember. Vill du kontakta Supermiljöpodden maila: podd@supermiljopodden.se

    Nytt världsrekord i Förenade Arabemiraten – lägsta priset hittills på el från solceller

    Flera bud under det tidigare rekordet.  

    Nytt världsrekord i Chile.

    Den rubriken satte Supermiljöbloggen i slutet av augusti i år. Det spanska bolaget Solarpack tog då hem ett kontrakt om att sälja el från en ny 120 MW stor solkraftspark i Chile för det rekordlåga priset 0,0291 dollar per kWh.

    Men nu verkar det som att rekordet är slaget. Sajten PV-Tech skriver:

    An Asian consortium involving China-based PV manufacturer JinkoSolar and Japanese conglomerate Marubeni Corporation has submitted the lowest ever bid for solar PV capacity, at just US$ 0.0242/kWh for the planned 350 MW solar plant in Sweihan, in the United Arab Emirates.

    PV Magazine skriver att två av de andra buden också var lägre än det tidigare rekordet från Chile:

    Masdar, EDF and PAL with a USD 0.02533 per kWh bid and Tenaga and Phelan Energy with a USD 0.02598 per kWh bid.

    ”Skyddet av Bratten långt ifrån tillräckligt”

    Naturskyddsföreningen kritiserar de nya fiskeregleringarna. 

    I dag meddelade regeringen att nya fiskeregleringar från och med november i år ska börja gälla i det skyddade marina Natur 2000-området Bratten, som ligger i Skagerrak.  Enligt ett pressmeddelande från regeringen handlar det om att ”säkra Brattens unika livsmiljöer utan att begränsa yrkesfisket mer än nödvändigt”.

    Just detta har fått Naturskyddsföreningen att reagera. För fiskeförbudet kommer enbart gälla i  27 procent av Brattens totala yta.

    Ellen Bruno, föreningens expert i frågor om marina ekosystem och fiske, säger till Göteborgsposten:

    – Den allra största delen av de 27 procent av hela Bratten som nu ska bli skyddade för fiske är områden som redan i dag inte fiskas och skyddet täcker inte de skyddsvärda områdena av Bratten. Av de mest skyddsvärda områdena är det bara cirka sex procent som skyddas och det är långt ifrån tillräckligt.

    Hon fortsätter:

    – De områden där bottentrålning nu kommer att förbjudas är små, splittrade områden. Jag hade velat se ett eller två stora, sammanhängande områden men förslaget som det ser ut togs fram för att inte störa yrkesfisket, inte primärt för att skydda de hotade arterna som finns där.

    Regeringen får beröm för att man ändrar sig om kritiserat klimatkompensationsförslag

    Nu ska alternativa förslag ses över.

    Regeringen har tidigare gjort klart att man vill ge företag ökade incitament till att köpa in och annullera utsläppsrätter. Ett förslag som rört avdragsrätt för företag som klimatkompenserar på det här sättet har varit ute på remiss, men förslaget har väckt stark kritik.

    Exempelvis Göran Wiklund, konsult på U&We och strategisk rådgivare till ZeroMission som är ledande svensk leverantör av klimatkompensation, skrev nyligen så här i en debattartikel på Aktuell Hållbarhet:

    Klimatkompensation har kommit att bli en vedertagen form för klimatansvar. Det är en extra utgift som kan ses som en intern skattepålaga. Företag tar naturligtvis inte denna kostnad för att vara generösa eller för att de har råd utan för att det påverkar affärerna gynnsamt. Klimatkompensation som en del av klimatstrategin syftar till att öka lönsamheten, ge mer försäljning och förbättra varumärket. Ur politisk synvinkel bör alltså inriktningen vara att inte bara underlätta för företag att ta frivilligt klimatansvar utan också att aktivt stimulera till detta.

    Hur svårt detta är blir tydligt när regeringen nu vill införa restriktioner för hur klimatkompensation ska tillåtas skattemässigt. Man har kommit fram till att andra former för kompensation än EU:s utsläppsrätter ska anses utgöra gåva och inte ges avdragsrätt. Kompensationsformer utanför EU:s system utgör kanske 95 procent av all frivillig kompensation som som görs av svenska företag och organisationer. Utan avdragsrätt blir de då dyrare. Det påverkar därmed efterfrågan negativt och företagens samlade klimatkompensation kommer att minska i stället för att öka.

    När regeringen tidigare i veckan presenterade 2017 års budgetproposition (pdf) presenterade man dock en nyhet kring denna fråga:

    Regeringen väljer att inte gå vidare med det remitterade förslaget utan avser i stället att se över alternativa förslag på skatteavdrag för företag och privatpersoner som minskar utsläppsutrymmet.

    Per Bolund (MP), som är finansmarknads- och konsumentminister samt biträdande finansminister, ger följande förklaring till Supermiljöbloggen:

    – Vi kommer fortsätta att arbeta med frågan så att det här blir bättre fungerande i relation till hur man jobbar på marknaden i dag. Det har varit några olika delar som det har kommit kritik emot, dels vilka vägar för klimatkompensation man kan välja och dels också vilka aktiviteter man kan klimatkompensera för. Båda två fortsätter vi nu att arbeta med för att det här ska landa bra.

    ZeroMission välkomnar regeringens kursändring och skriver i ett pressmeddelande:

    Vi har drivit ärendet att avdragsrätt ska gälla för all certifierad projektbaserad klimatkompensation och det är ett glädjande beslut för oss och alla andra som varit med och drivit debatten. Nu ser vi fram emot ett bättre förslag från regeringen som stödjer företag som tar klimatansvar.

    Sverige sågar sina nordiska kollegor då det gäller skydd av marina miljöer

    Miljöminister Karolina Skog (MP) menar att Sverige står alltmer ensamma i inställningen att beslut ska fattas på vetenskaplig grund.

    Supermiljöbloggen har flera gånger skrivit om de områden i Kattegatt som i syfte att skydda torsken haft olika sorters fiskeregleringar på plats sedan 2009. Bland annat stängdes då ett stort område utanför Laholmsbukten helt för fiske, något som gynnat fiskebestånden i hela Kattegatt, men som också varit bra för den biologiska mångfalden på bottnarna som på detta sätt skyddats från fysisk påverkan i form av trålning.

    Det var Sverige och Danmark som kom överens om åtgärden, men nu omförhandlas frågan och Danmark ligger på hårt för att området ska öppnas upp för trålfiske igen.

    Samtidigt är listan lång på aktörer som vill att området fortsatt ska skyddas. Det handlar bland annat om Greenpeace, Naturskyddsföreningen, Danmarks Naturfredningsforening, Landsforeningen Levende Hav,  Oceana,  WWF Sverige, WWF Danmark, Sveriges Sportfiske och fiskevårdsförbund,  Danmarks Sportfiskerforbund, Fiskesekretariatet FISH, Coalition Clean Baltic, Halmstads kommun, Laholms kommun, Båstads kommun, Sportfiskarna i Halland, Ätrans vattenråd, Nissans vattenråd, Stensåns vattenråd, Skintans vattenråd, länsstyrelsen i Skåne och i Halland, samt Havs- och vattenmyndigheten.

    I dag, under en frågestund i riksdagen, lyfte Vänsterpartiets miljöpolitiska talesperson Jens Holm frågan till miljöminister Karolina Skog. Bland annat sa han:

    – Beståndet av fisk minskar med en skrämmande hastighet runt om i världen. Våra svenska hav och vatten är tyvärr inga undantag. Därför behövs skonsammare fiskemetoder och också rena skydd mot fisket så att kommersiellt fiske förbjuds i vissa områden. Ett sådant område finns i södra Kattegatt där fiske är helt förbjudet. Men nu förhandlar Sverige och Danmark, och det finns påtryckningar från Danmarks sida om att åter öppna området för fiske. Därför skulle jag vilja veta från miljöministern: Kommer regeringen att slå vakt om fiskestoppet?

    Karolina Skog svarade att det mycket riktigt förs en förhandling med Danmark just nu och att hon därför inte kan kommentera ärendet närmare. Men hon var samtidigt tydlig med vad grundproblemet handlar om.

    – Det är otroligt viktigt att vi skyddar marina miljöer, fiskebestånd och bottnar i våra hav. Ledamoten pekar på en utveckling som är oroande. Sverige står alltmer ensamma i vår inställning att den här typen av beslut ska fattas på vetenskaplig grund. Den samsyn som vi tidigare haft inom de nordiska länderna kvarstår inte på samma sätt, och det är oroande. Jag kan konfirmera att det är så.

     

    Här är årets Right Livelihood-pristagare

    Priset, som ofta kallas det alternativa Nobelpriset, har fokus på en rättvis och hållbar värld. 

    I år var det 125 kandidater från 50 länder som hade nominerats till The Right Livelihood Award. I dag på morgonen stod det klart att det blir fyra av dessa som får dela på priset, som förutom äran består av sammanlagt tre miljoner kronor.

    I ett pressmeddelande (pdf) från stiftelsen går det att läsa om vinnarna:

    Syria Civil Defence, ofta kallade Vita hjälmarna, (Syrien): ‘för deras enastående mod, medmänsklighet och humanitära insatser för att rädda civila från förödelsen i inbördeskrigets Syrien’.

    Mozn Hassan och Nazra for Feminist Studies (Egypten): ‘för sitt försvar av kvinnors rättigheter i en miljö av våld, övergrepp och diskriminering’.

    Svetlana Gannushkina (Ryssland): ‘för hennes outtröttliga arbete under flera årtionden med att försvara flyktingars och migranters mänskliga rättigheter, liksom med att öka toleransen mellan olika etniska grupper’.

    Cumhuriyet (Turkiet): ‘för dess orädda och undersökande journalistik samt principfasta försvar av yttrandefriheten under tider av förtryck, censur, frihetsberövanden och dödshot’.

    Tidigare år har det ofta funnits med pristagare som har haft en mer direkt koppling till någon miljöfråga. Men så var inte fallet den här gången. Ole von Uexkull, chef för Right Livelihood-stiftelsen, säger till Supermiljöbloggen:

    – Vi hade kunnat ha fantastiska miljöpristagare också i år. Men ibland kan man tjäna på att ha ett lite tydligare fokus på någon fråga. Så att det blev de här pristagarna i år ska snarast ses som ett positivt ställningstagande för att dessa fyra har ett budskap som passar väldigt bra ihop.

    Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om att Right Livelihood-priset förmodligen inte kommer att få delas ut i riksdagens lokaler i år, något som väckt stark kritik från många håll eftersom priset delats ut här i över 30 år. Men enligt Ole von Uexkull pågår det just nu en förnyad diskussion i riksdagen om en möjlig inbjudan också för årets pristagare.

    – Vi hoppas att den leder till en lösning som alla är nöjda med, säger Ole von Uexkull.

    Vattenfalls tyska stenkolskraftverk kan snart också bli till salu

    Stenkolskraftverket Moorburg, strax söder om Hamburg, är nybyggt och startades upp så sent som förra året.  

    I veckan meddelade Vattenfalls vd Magnus Hall att bolaget inte ser någon egentlig anledning till att behålla stenkolskraftverket Moorburg utanför Hamburg.

    I en intervju med nyhetsbyrån Reuters säger Magnus Hall:

    – We don’t need to own Moorburg long-term. We can very well imagine other, better owners. We are still trimming the plant in so it is not on the table today, but it surely will be in the next five years.

    ______

    Läs också: Vattenfalls brunkolsförsäljning godkänns av EU

    Vattenfalls brunkolsförsäljning godkänns av EU

    Ägarbytet förväntas ske inom de närmaste veckorna.

    I dag meddelade EU-kommissionen att man godkänner försäljningen av Vattenfalls tyska brunkolstillgångar till den tjeckiska energikoncernen EPH och dess finansiella partner PPF Investments.

    I ett pressmeddelande skriver Vattenfall att själva ägarbytet därmed kan vara klart inom de närmaste veckorna.

    Affären har mött kritik från en rad olika håll, inte minst sedan EPH gjort klart att företaget räknar med en renässans för kolkraften i Europa.

    _____

    En kort presskonferens med EU-kommissionen kan ses här och mer information finns att läsa hos nyhetsbyrån Reuters.

    Bilföretag inser att stadscykeln är framtiden

    Det amerikanska bilmärket Ford kan snart också komma att associeras med cyklar. Med smarta transportlösningar och effektivisering av människors pendlande har Ford dragit igång programmet Smart Mobility. Först ut i satsningen- San Francisco.

    Den amerikanska biljätten Ford vill med sitt nya program Smart Mobility prioritera smarta och hållbara transportlösningar. I projektet ingår en satsning på lånecyklar. Först ut är storstaden San Francisco där Ford och lånecykelföretaget ”Motivate” ska samarbeta för att öka stadens antal lånecyklar.

    Fords ambition med programmet är att komma till rätta med storstäders trafikstockningar och att underlätta för människor att transportera sig mer effektivt.

    Vi utökar vår verksamhet till att vara både ett bilföretag och ett mobilitetsföretag. Att samarbeta med städer om deras nuvarande och framtida transportbehov är nästa stora steg, säger Mark Fields, vd och styrelseordförande på Ford.

    Efter att projektet testats i San Francisco är planen att ta fram transportlösningar även för andra storstäder, både inom och utanför USA. Det nyetablerade projektet kommer att kallas City Solutions. Förutom samarbetet med Motivate ska Ford även köpa upp det amerikanska pendlarreseföretaget Chariot för att optimera pendlandet ännu mer.

    Chariots minibussar trafikerar idag 28 olika rutter runtom i San Francisco. Genom ny teknik och cykeldata hoppas Ford kunna optimera cykelpendlingen och rutterna kommer utgöras av de ställen där flest potentiella resenärer befinner sig.

    Fores: ”Svenska utsläpp ökar”

    Supermiljöbloggen har tidigare denna månad rapporterat om hur utsläppen av växthusgaser ökat i Sverige under årets första kvartal. Tankesmedjan Fores skriver idag ett längre inlägg på Supermiljöbloggen om vad som ligger bakom ökningen.

    SCB:s senaste kvartalsrapportering växthusgasutsläpp är en nedslående läsning. Efter att tidigare i år ha redovisat minskade utsläpp för helåret 2015 rapporterar SCB i sin senaste sammanställning ökade utsläpp för flera sektorer kvartal 1 2016 jämfört med samma kvartal 2015.

    För hela ekonomin ökade de svenska utsläppen med 1,9 % i perioden och flera sektorer uppvisar betydande utsläppsökningar. Utsläppen av växthusgaser inte har varit på en så hög nivå sedan första kvartalet 2013. Att ekonomin växer snabbare, med 3,4 % i perioden, är en liten tröst. Sverige behöver växla upp ambitionsnivån för att nå uppsatta miljömål. Nedan kommenterar vi resultaten sektor för sektor.

    Svensk ekonomi går bra och förädlingsvärdet ökade i under årets första kvartal med ökar med 3,4% jämfört med samma kvartal 2015. Hur starkt sambandet är mellan utsläpp av växthusgaser och olika branschers bidrag till den svenska ekonomin varierar. Vissa branscher är utsläppsintensiva till sin natur där en ökad produktion ger direkt ökade utsläpp, medan andra branscher kan öka förädlingsvärdet utan att det inverkar nämnvärt på utsläppsnivåerna. Den ekonomiska uppgången syns även i branscher där utsläppen av växthusgaser inte ökat nämnbart. Det gäller till exempel tillverkning av motorfordon, textilier och möbler samt tjänster inom IT, vård och omsorg och finans.

    Tabell: Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde första kvartalet 2016 jämfört med samma period 2015. (SCB 2016: Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 1:a kvartalet 2016).

      Utsläpp av växthusgaser Förädlingsvärde
    Sektor Förändring jämfört med kvartal 1 2015 Förändring jämfört med kvartal 1 2015
    Jord- och skogsbruk* 0,5% 2,4%
    Utvinning av mineral 4,6% 4,7%
    Tillverkningsindustri 1,2% 3,3%
    El, gas och värme** 7,9% 5,3%
    Byggverksamhet -0,3% 7,2%
    Transportindustri 1,1% 0,4%
    Övriga tjänster -2,9% 4,3%
    Offentlig sektor 3,9% 1,3%
    Hushåll*** -0,9% 1,7%
    Totala ekonomin 1,9% 3,4%

    #Inklusive fiske
    ##Inklusive vatten, avlopp, avfall
    ###Inklusive ideella organisationer samt privatbilism. Hushållen bidrar inte till förädlingsvärdet.

    Figur 1: Samma siffror som i tabellen ovan men här som stapeldiagram.

    (SCB 2016: Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 1:a kvartalet 2016)

    Utsläppsökningen är störst inom sektorn El, gas och värme. Utsläppen ökade med hela 7,9% samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 5,3%. El-, gas- och värmeverken har i perioden ökat sin användning av fossila bränslen. Framför allt gäller det naturgas. Utvecklingen följer ett mönster som observerats i USA där utsläppen från gas för första gången är högre än utsläppen från kol. En förklaring till den ökade användningen av fossila bränslen är att första kvartalet 2016 var kallare än motsvarande kvartal 2015.

    Näringskategorin jordbruk, skogsbruk och fiske visar bara en liten utsläppsökning på 0,5% trots ökning i förädlingsvärde på 2,4. Detta förklaras dock inte att i första hand med effektivisering, utan med att utsläppen inom sektorn främst härrör från jordbruket medan förädlingsvärdet till största del (70%) kan tillskrivas skogsbruket. Mineralutvinningens utsläpp följer ungefär utvecklingen i förädlingsvärde, och ökar 4,6%.

    Utsläppen från tillverkningsindustrin ökade under första kvartalet med 1,2 %, att jämföra med förädlingsvärdesutvecklingen på 3,3%. Tillverkningsindustrin utgör ca en fjärdedel av växthusgasutsläppen från svenska ekonomiska aktörer. De branscher som ger mest utsläpp av växthusgaser är stål- och metallframställning, raffinaderier, kemikalietillverkning och tillverkning av cement. Under första kvartalet ökade utsläppen framförallt inom pappers- och pappersvarutillverkning.

    Byggverksamheten visar ett positivt exempel på absolut frikoppling under kvartal 1 2016. Utsläpp från byggverksamhet minskade med 0,3% samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 7,2%.

    Utsläppen från transportindustrin (privatbilism oräknat) ökade med 1,1% i perioden samtidigt som andelen biodrivmedel minskade något. Lejonparten av utsläppen kommer från sjöfart. Sektorns förädlingsvärde ökad i samma period med 0,4%. Hushållens utsläpp kommer till största del från biltransporter. Observera att hushållen av förklarliga skäl inte tillskrivs något förädlingsvärde. Under första kvartalet 2016 minskade hushållens utsläpp med 0,9%. För att nå uppsatta mål om en fossiloberoende fordonsflotta är minskningstakten för låg.

    Tjänstesektorn (Övriga tjänster) är en liten ljusglimt i mörkret. Sektorns utsläpp, som huvudsakligen kommer från transporter och arbetsmaskiner, minskade i perioden med 2,9% samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 4,3%.

    Om tjänstesektorn är en källa till hopp är den offentliga sektorn en källa till oro. Visserligen står sektorn (stat, kommun och landsting) endast för 1% av utsläppen i svensk ekonomi men utvecklingen går åt helt fel håll. Utsläppen ökade i perioden med 3,9%. Förädlingsvärdet ökade med en tredjedel, 1,3%. Även om bidraget till de totala utsläppen är marginellt är signalvärdet från offentlig sektor viktigt. Här krävs en uppryckning.

    Sammantaget lämnar utvecklingen i ekonomin totalt en del att önska. Ett ökat förädlingsvärde om 3,4% jämfört med första kvartalet 2015 är förstås bra. Men att utsläppen samtidigt ökar med 1,9% håller inte. Miljömålsberedningens mål om nettonollutsläpp år 2045 och målet om en fossilbränsleoberoende fordonsflotta kommer förbli just mål om inte utsläppen minskar i absoluta termer. Inte minst gäller det utsläppen från trafiken.

    Markus Larsson och Emilia Ingemarsdotter, Fores klimat- och miljöprogram

    Källa: SCB 2016: Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 1:a kvartalet 2016

    Romson: ”Lätt att applådera Parisavtalet – nu måste parlamenten också skärpa klimatpolitiken”

    ”Redan denna vecka kan den magiska gränsen om 55 länder som står för minst 55 procent av utsläppen passeras när bl a Brasilien och Mexico lämnar in sina ratifikationsinstrument till FN vilket skulle göra att Parisavtalet formellt träder ikraft redan inom en månad”, skriver Åsa Romson idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.

    Det nya globala klimatavtalet som slöts i Paris förra hösten fortsätter att boosta politisk energi för att stoppa ödesdigra klimatförändringar. Under pågående FN-vecka i New York kan tillräckligt med länder komma att formellt tillträda avtalet för att det ska träda ikraft redan före årets klimatmöte i Marrakech i november. Med detta ökar också starkt förväntningarna på kraftfullare åtgärder för att minska utsläppen. För det krävs dock mer av parlamenten än att applådera Paris. Det krävs beslut om en skärpt nationell klimatpolitik, utöver dagens klimatplaner, till senast 2020 om bara fyra år.

    Efter att rekordmånga länder var med och antog avtalet under Parismötet, och rekordmånga ledare undertecknade det i FN i våras, så ser det nu ut att avtalet även ratificeras och träda ikraft långt snabbare än någon trott eller planerat för. Redan denna vecka kan den magiska gränsen om 55 länder som står för minst 55 procent av utsläppen passeras när bl a Brasilien och Mexico lämnar in sina ratifikationsinstrument till FN vilket skulle göra att Parisavtalet formellt träder ikraft redan inom en månad. Det gör att klimatmötet i Marrakech som startar 7 nov också kommer samla parterna till Parisavtalet för att börja genomföra det som utlovats.

    Dock bygger Parisavtalet på att alla länder tar fram och redovisar sina klimatplaner och klimatåtgärder och dessa planer tar sikte först på 2025 eller 2030. De preliminära nationella klimatplaner som lämnades före Parismötet är ett första steg men ambitionerna där är långt ifrån tillräckliga. FNs miljöprogram UNEP visade redan i Paris att planerna, även om de fullt ut genomförs, skulle leda till en höjd medeltemperatur med hela 2,7 C vilket är oacceptabelt högt. Så vinsten med ett snabbt ikraftträdande kan inte gärna vara att vänta och se till 2025 och 2030.

    Det finns dock flera möjligheter att utnyttja den politiska energin vi nu ser för ett ikraftträdande. Besluten i Paris innebär att det redan 2018 görs en global översyn av klimatarbetet. Då kan det analyseras om klimatåtgärderna faktiskt går framåt. Då skulle det kunna visas att det som flera länder däribland Sverige upplevt med Kyotoprotokollet, att det faktiskt går snabbare och är billigare att minska klimatutsläpp än vad politikerna tidigare trott, gäller mer generellt. Om många länder ligger före i sitt genomförande av pre2020-klimatlöftena så kan detta förskjuta hela nivån för Parisavtalet att bli mer ambitiös.

    Nästa steg är att länderna år 2020 är ombedda att lämna nya klimatplaner. Även om EU-länderna i förhandlingarna kring det nya klimatavtalet ville ha en ännu snävare tidtabell för förnyade klimatplaner är 2020 inte långt bort om arbetet ska göras på riktigt. Just nu är det EU själva som har problem med sin klimatplan eftersom EU:s initiala klimatplan samlar alla EU-länder och den inbördes fördelningen av utsläppsminskningar inte hinner beslutas innan EU måste ratificera Parisavtalet. Det gör att EU inledningsvis har en klimatplan som inte helt uppfyller Parisavtalets krav som säger att länder som samverkar om klimatplaner ska redovisa den inbördes fördelningen.

    Principen för nya klimatplaner är att ambitionen ska ökas, eller i alla fall inte sänkas. Tanken är att öppenheten från andra länder ska ge ett politiskt tryck på de som ligger efter i sitt klimatarbete i förhållande till sina kapacitet och historiskt ansvar. Länder kan lära mycket av varandra. Men erfarenheterna från klimatpolitiken kring Paris är att andra krafter behövs för att skjuta politiken framåt.

    Därför är det viktigt att Parisavtalet inte bara är en angelägenhet för stater och deras parlament, utan i hög grad används som hävstång för progressiva krafter inom näringsliv och städer att visa på möjligheter och sin vilja till omställning. Men också att forskarsamhället och civila samhällets organisationer fortsätter spela en nyckelroll för att verifiera framsteg, hålla regeringar ansvariga och säkerställa att klimatfrågan ligger kvar högt upp på den politiska dagordningen.

    Åsa Romson, ordf riksdagens EU-nämnd (MP)
    Tidigare klimat- och miljöminister, förhandlare i Paris

     

    REPLIK: ”Under de borgerliga regeringsåren var investeringarna för att klara miljö- och klimatmål kraftigt underfinansierade”

    Vi kan förstå att Kristina Yngwe (C) i sin debattartikel gärna vill påskina att pengar inte är viktigt i miljöarbetet. Hon kommer troligen i sitt partis budgetmotion att tvingas argumentera för kraftiga nedskärningar i miljöbudgeten. I förra årets budgetmotion föreslog Centern en nedskärning av miljöbudgeten med nästan två miljarder.

    Under de borgerliga regeringsåren var investeringarna för att klara miljö- och klimatmål kraftigt underfinansierade. I det borgerliga Sverige gick stora skattesänkningar före investeringar i välfärd, skola och miljö.

    Resultatet blev att vi inte kom närmare målet att klara de 16 miljömål som riksdagen beslutat om.

    Vi förstår att Kristina Yngwe måste ta till stora ord när hon hörde Stefan Löfvens tredje regeringsförklaring, då miljö- och klimat har en så central roll i regeringens politiska inriktning.

    Det står i stor kontrast till att Fredrik Reinfeldt som under sina åtta regeringsförklaringar aldrig ens nämnde ordet miljömål en enda gång. Nu har vi för tredje gången hört statsminister Stefan Löfven markera att inriktning är att miljömålen ska nås. Det är ett samhällsbygge för att skynda på omställningen till ett mer hållbart samhälle och att på allvar arbeta med nå miljömålen.

    I budgeten för nästa år föreslår regeringen historiskt stora investeringar i åtgärder för att minska vår klimatpåverkan. Det handlar om investeringar i klimatarbetet, fossilfria resor och förnybar energi på 12,9 miljarder kronor för perioden 2017-2020.

    Sammantaget kommer regeringens budget för 2017 att innehålla den största miljöbudgeten någonsin, 73 procent större än under den moderatledda regeringen.

    Vår politik är att genom investeringar i en bättre miljö skapa jobb och framtidsmöjligheter, så utvecklar vi den svenska modellen. Moderaternas skattesänkningar riskerar att avveckla den.

    Regeringen har genom klimatklivet bara under 2016 investerat i 367 klimatsmarta åtgärder. Det gäller laddstolpar för elbilar, biogasanläggningar och andra klimatsmarta satsningar. Intresset har varit mycket stort och därför förstärks medlen nu i nästa års budgetförslag för att möta upp det intresse som visats. Men Kristina Yngwe hade nollat den budgetposten i sitt förslag för 2016. Hur ska hon göra nu? När hennes partikamrater runt om i landet pratat sig varma för lokala projekt. Vad kommer de att tycka om partiets politik centralt om Centern återigen vill avveckla de lokala klimatinvesteringarna?   

    Regeringen har också kraftigt ökat anslaget för att köpa in och skapa nya naturreservat och nationalparker. Centern ville i budgeten för 2016 kraftigt dra ner på detta. Nu finns en ambitiös plan klar för att skydda värdefull natur på många håll i landet. Vilka områden i den planen är det som Centern inte vill skydda? Hur blir det t.ex. med Bästeträsk på Gotland eller utökningen av Tivedens nationalpark, eller skyddet av det unika brandområdet i Västmanland?

    Sverige har med den nya rödgröna regeringen tagit en unik roll i det internationella klimatarbetet. Genom att vara den största givaren per capita till den Gröna Fonden som i FN:s regi ska stödja klimatåtgärder i utvecklingsländer. Centern hade i sin skuggbudget för 2016 i det tysta sparat in 500 miljoner på stödet till Gröna fonden. Hur blir det med det i årets budgetmotion, Kristina Yngwe?

    Matilda Ernkrans (S) ordf. Miljö- och jordbruksutskottet    

    Stina Bergström (MP) riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson

    matilda-ernkransStina Bergstršm 0195

     

     

     

     

     

     

    Karolina Skog (MP): ”Vi ska skydda mer skog”

    Miljöministern berättar om budgetnyhet för Supermiljöbloggen.

    För ett år sedan, när regeringen presenterade sin budgetproposition för år 2016, lovade man en rekordstor satsning på skydd av värdefull natur. Under det här året skulle 1 344 miljoner kronor satsas, där den största delen var tänkt att att gå till bevarandet av värdefulla skogsmarker.

    Men i vårändringspropositionen, som presenterades i april i år, meddelade regeringen att anslaget behövde minskas med 250 miljoner kronor, vilket framför allt berodde på att det fanns ett behov av ökade medel för att hantera flyktingsituationen.

    Regeringen lovade dock att det endast handlade om en senareläggning, och att de 250 miljoner kronorna till skydd av värdefull natur skulle hamna i 2017 års budget.

    Många har dock undrat över detta.

    – Kan vi lita på det löftet?, frågade exempelvis riksdagsledamoten Johan Hultberg (M) under en interpellationsdebatt i riksdagen i maj.

    Och för bara några dagar sedan sa Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF, så här i ett pressmeddelande:

    – Ska vi nå 20 procent skyddad natur till 2020 måste Sveriges regering ta i! Det är mycket viktigt att regeringen nu faktiskt skjuter till de utlovade 250 miljoner kronor, som drogs in i årets budget, till 2017 års budget.

    Supermiljöbloggen kan nu berätta att pengarna kommer. Och de kommer dessutom tidigare än tänkt. De 250 miljoner kronorna läggs nämligen tillbaka redan i höständringsbudgeten för 2016, detta då ”utgifterna på statens budget inte har ökat i den utsträckning som regeringen bedömde i vårändringsbudgeten”. Naturvårdsverket kan nu därför använda pengarna som det var tänkt från början.

    – Regeringen håller vad den lovar. Vi för tillbaka pengarna till värdefull natur tidigare än beräknat. Nu kan vi skydda mer naturskog snabbare, säger miljöminister Karolina Skog (MP) i en kommentar till Supermiljöbloggen.

    WWF som uppmärksammat förändringen, skriver på Twitter.

    Frankrike förbjuder bestick, tallrikar och muggar av plast

    Frankrike fortsätter att leda kampen mot plastanvändningen. Från och med 2020 är det slut med engångsartiklar för mat och dryck gjorda av plast. 

    Sedan årsskiftet 2016 råder förbud mot att sälja plastpåsar, och nu fortsätter alltså Frankrike på den inslagna banan med att bannlysa bestick, tallrikar och muggar tillverkade av plast. Plastliknande material som går att kompostera ska dock fortfarande få användas, skriver The Independent.

    På kort tid har Frankrike gått från att ha varit en relativt blek spelare i miljömässiga sammanhang till att bli en riktig framgångssaga. Supermiljöbloggen har bland annat skrivit om hur landet lagstiftat om att solceller eller växtlighet måste finnas på alla kommersiella byggnader, hur energisektorns utsläpp minskat dramatiskt, och att mataffärer inte får slänga mat. Dessutom var Frankrike drivande för att få igenom 1,5-gradersmålet under fjolårets klimattoppmöte.

    RÄTTELSE: Det har nu framkommit uppgifter om att det kan ha skett en översättningsmiss gällande detaljerna kring lagen. I den här debattartikeln skriver Greenpeaces Rosanna Endre att lagen endast kräver att femtio procent av plasten i engångsartiklarna ska vara gjorda av biologiskt nedbrytbart material. Resterande halvan får fortfarande tillverkas av olja. Supermiljöbloggen beklagar att Frankrike inte vågar ta ut svängarna ordentligt, och vi kommer uppdatera texten löpande om vi får mer information.

    Mattias Svensson: Frågan klimatskeptikerna måste besvara

    KRÖNIKA: Skulle du bli glad eller ledsen om den globala uppvärmningen visade sig vara ett betydligt mindre allvarligt hot än vi tidigare trott?

    Min vän Nils Lundgren är en klok person med en sund skepsis till mycket av rådande konsensus i samhället, så också till den globala uppvärmningen. Jo, tvärtemot vad många läsare här kanske tror, så är många klimatskeptiskt lagda personer alls icke några köpta lakejer eller dogmatiker. De är tvärtom folk som gillar att ifrågasätta, och som i brist på tillräckligt goda svar gärna fortsätter.

    Därför tänkte jag ägna denna krönika åt hans fundering. I korthet: Anta att det visade sig att utsläppen av växthusgaser inte verkar ge någon uppvärmning, att El Nino och solaktivitet kan förklara senare decenniers temperaturvariationer. Fossila bränslen är med ens mer användbara och ett allvarligt hot undanröjt. Skulle du bli strålande glad och lättad över att hotet om en sådan domedag är borta, eller skulle du bli sorgsen och besviken?

    Mitt svar: Jag skulle bli oerhört glad och lättad ju mindre av ett hot global uppvärmning visar sig vara. Utöver radikala åtgärder för att minska de fossila utsläppen så bedömer jag att mänskligheten är i behov av all tur vi kan få om vi ska kunna undvika problem i det värre spektrat för kommande generationer.

    Men visst skulle en liten del av mig tycka det var jobbigt att ha haft fel. Vi har alla en confirmation bias, som gör att vi lättare tar till oss fakta som styrker våra slutsatser och värderingar. Och det är lätt att investera så mycket personlig prestige i en frågeställning att man helt ignorerar det som talar emot.

    Särskilt kring stora hot tenderar närmast ett domedagstänkande utvecklas där precis allt är underordnat och förklaras av detta hot, må det sedan vara global uppvärmning, invandringen eller Israel-Palestinakonflikten. Med en sådan världsbild är det lätt att ändamålet får helga medlen, och direkt antiliberala och antidemokratiska åtgärder blir legitima i kampen. En vaksamhet mot sådant tänkande är alltid viktig, och där är den Lundgrenska kontrollfrågan faktiskt till hjälp.

    Men den vaksamheten krävs också bland klimatskeptiker. De behöver ha ett svar på följande motfråga.

    Ponera att den överväldigande majoritetsuppfattningen bland forskare om den globala uppvärmningen är sann. Att det stämmer som NASA rapporterar att uppvärmningen i år fortsätter, trots att El Nino avtagit och att solaktiviteten de senaste 35 åren talar för nedkylning och inte för de stigande temperaturer som uppmätts.

    Att prognoserna stämmer om de risker som följer för irreversibla och för mänskligheten negativa förändringar som stigande havsnivå, försurning av världshaven, att golfströmmen avtar, temperaturtoppar kring ekvatorn som är svåra att leva med, ändrade vatten- och väderflöden vilket gör stora delar av vår nuvarande infrastruktur obsolet och försvårar för växt- och djurliv.

    Om detta är en åtminstone sannolik framtidsutsikt givet mänsklighetens utsläpp av fossila bränslen. Vad bör vi då göra, politiskt och privat?

    Mitt svar, som jag utvecklar i Miljöpolitik för moderater – och för alla andra, är prissättning av utsläpp och en ambition att gradvis minska de fossila utsläppen. Mycket, inte minst stabila institutioner, talar dessutom för att rika och demokratiska västländer bör gå före i denna utveckling.

    Personligen försöker jag äta mindre kött, cykla och klimatkompensera om jag flyger. Mitt svar kan förstås ifrågasättas som fel och för lite, eller för mycket och för dyrt. Ja, det är precis detta som borde vara diskussionen. Och även den mest inbitne klimatskeptiker är svaret skyldig.

    Mattias Svensson


     

    Supermiljöbloggens fasta krönikörer heter Johanna Grant, Mattias Svensson, Kitty Ehn och Anders Wijkman. Åsikterna är krönikörernas egna och behöver varken spegla åsikter från övriga krönikörer eller Supermiljöbloggens skribenter.

    För diskussioner är ni välkomna till Supermiljöbloggens facebooktrådar, och för rättningar och tankar kring innehållet får ni gärna kontakta krönikören eller SMB-redaktören Beatrice Rindevall.

    ”Förbjud bottentrålning i alla marint skyddade områden”

    Ny rapport från Naturskyddsföreningen synliggör problemen med bottentrålningen i Sverige. 

    I förra veckan publicerade Naturskyddsföreningen en ny rapport, Fiska för framtiden (pdf), där organisationen kartlägger bottentrålningens omfattning och konsekvenser i svenska havsområden.

    – Vi vill tydliggöra hur omfattande problemen med bottentrålningen är. De flesta konsumenter vet antagligen inte att fångstmetoden för vanliga fiskar och skaldjur bidrar till skövlade havsbottnar och att bottenlevande arter försvinner. Den enda möjlighet som finns i dag för konsumenter som vill undvika fisk som bottentrålats är att välja Krav-märkt, säger Mårten Wallberg, vice ordförande i Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

    I rapporten uppmärksammar Naturskyddsföreningen bland annat problemet med bottentrålning i havsområden som på pappret kallas för skyddade:

    Det första och mest självklara steget för att minska bottentrålningen i svenska vatten är att förbjuda bottentrålning i marint skyddade områden. Sverige har en brist på marint skyddade områden. Enbart ca 6,6% av svensk ekonomisk zon har någon form av formellt områdesskydd. Det är långt från de 10 % som internationella konventioner kräver av oss och oändligt långt från de 30-40 % som forskningen menar behöver skyddas för att återställa och upprätthålla hög biologisk mångfald i haven. Men kanske ännu allvarligare är att de skydd som trots allt finns i princip inte ger något skydd från fiske, den verksamhet som mer än någon annan skadar den biologiska mångfalden i haven.

    Exempel på sådana är Kosterhavets nationalpark, vår enda marina nationalpark, där det finns inte mindre än 30 fartyg som bottentrålar. Detta trots att parken är tillkommen för att skydda just de unika bottenhabitaten.

    Naturskyddsföreningen skriver i rapporten att man anser att svenska Havs- och vattenmyndigheten och relevanta länsstyrelser i landet nu måste verka för fullständiga förbud av bottentrålning i alla marint skyddade områden.

    Coop uppe i tio procent ekologiskt

    Det är bäst av de stora matkedjorna i landet.  

    Under årets sex första månader var Coops ekologiska försäljningsandel uppe i 10,1 procent, vilket är ett nytt rekord.

    – Vi har fortsatt att göra en rad satsningar på vårt ekologiska sortiment och är stolta över att vi nu nått en viktig milstolpe med en ekoandel på över tio procent, säger Anneli Bylund, tf hållbarhetschef på Coop, i ett pressmeddelande.

    I topp, sett till olika kategorier, finns barnmat följt av olja och vinäger, ägg, frukt och bär samt mellanmål och efterrätt.

    Havsområden på en miljon kvadratkilometer stängs för fiske

    Det är Storbritannien som planerar att skydda flera stora områden i Stilla havet och i Atlanten.

    I veckan meddelade Storbritanniens regering att man kommer skydda flera stora havsområden kring några av de ögrupper i södra Stilla havet och södra Atlanten som fortfarande tillhör landet, det här rapporterar bland annat The Guardian.

    Exempelvis blir det förbjudet att leta efter olja här, och kring två av ögrupperna, Pitcairnöarna och Ascension blir det framöver inte heller tillåtet att fiska i stora delar av de skyddade områdena. I ett pressmeddelande skriver Storbritanniens regering:

    This will involve the permanent closure of an additional one million square kilometres of ocean to commercial fishing, to preserve important marine life.

    Supermiljöbloggen skrev nyligen om hur USA beslutat att förbjuda fiske och andra extraktiva aktiviteter i ett område utanför Hawaiis kust som är 1,5 miljoner kvadratkilometer stort, vilket kan jämföras med hela Sveriges yta som är på drygt 447 000 kvadratkilometer.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.