Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Greenpeace: ”Vi vill se 500 000 soltak i Sverige till 2020!”

    Den svenska solcellsutvecklingen är i dag förlamad av byråkratisk gegga och politiskt käbbel, skriver Rolf Lindahl, kampanjledare på Greenpeace.

    De senaste veckorna har det på Supermiljöbloggen pågått en angelägen debatt om solenergi, med inlägg från branschaktörer samt från regerings- och oppositionspartier. Låt oss först slå fast det som förenar: alla vill ha mer sol.

    Det pågår en energiomställning i världen där förnybart i ökande grad konkurrerar ut gårdagens energi, så som smutsig fossilkraft och farlig kärnkraft. Det gör inte bara världen grönare och säkrare, utan är också den viktigaste lösningen på de stora klimatförändringar som vi alla hotas av och försöker undgå. Enligt Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, är utvecklingen inom förnybar energi så stark att den ”helt förändrar villkoren för klimatförhandlingarna”.

    Särskilt hoppingivande är den fantastiska utvecklingen av solenergi. Sedan år 2000 har den installerade kapaciteten hundrafaldigats i världen och bara sedan 2008 har priserna på solpaneler sjunkit med 80 procent. Samtidigt sker revolutionerande innovationer som i ett slag förändrar förutsättningarna för marknaden där Teslas satsning på batterier för hushåll är ett exempel. Ändå är detta bara början. Potentialen är hisnande. Den sammanlagda solinstrålningen som når jorden räcker för att täcka världens energiförbrukning 10 000 gånger om.

    I Sverige är situationen mer dunkel. Trots jämförbar solinstrålning har Sverige endast sextiondedel av andelen solkraft i Tyskland räknat per person. I ett EU-perspektiv placerar sig Sverige i bottenskiktet, på 20:e plats, över hur mycket solel som produceras, strax före Malta. Blott en dryg halv promille av elkonsumtionen i Sverige kommer från solkraft. Medan det i vår omvärld sker en dramatisk ökning av installerad solkraft samtidigt som priserna sjunker kraftigt, är den svenska solcellsutvecklingen förlamad av byråkratisk gegga och politiskt käbbel.

    Regeringens ambition är lovvärd. Energimyndigheten har fått i uppdrag att ta fram ett förslag på en strategi för ökad andel solel. Lise Nordin (MP) och Åsa Westlund (S) skriver på Supermiljöbloggen att Sverige ska bli en del av den solrevolution som pågår i världen. Det vore högst välkommet.

    Men i väntan på denna nya utredning föreslår regeringen endast små förändringar som knappast kommer att leda till någon revolution. Med tanke på att det kommer att ta ytterligare ett år till dess att solfrågan har utretts och analyserats färdigt av Energimyndigheten, riskerar utvecklingen att stagnera. Och medan regeringen funderar gräver oppositionen ner sig allt djupare i skyttegravarna.

    Solenergi i Sverige har blivit en tummelplats för finansdepartementets teknokrater och skattejurister, där ett virrvarr av regler och en snårskog av paragrafer blivit så komplext att solen bleknar. I stället för att med kraft staka ut målet och skyndsamt utforma ett system som är både enkelt och robust för de individer, föreningar och företag som ivrigt väntar, går svenska politiker hukande i paragrafryttarnas ledband.

    Det är märkligt hur egenproducerad solel, något som borde vara så lätt, har gjorts så svårt. Naturen har klarat att utvinna denna oändliga energikälla i miljarder år, men svenska politiker kan inte enas om hur lagstiftningen ska se ut. Man pillar på skruvar och muttrar medan det som skulle behövas är ett Alexanderhugg. Medan klimathotet rycker närmare väljer Sverige att utreda och analysera.

    I många andra länder har politikerna utvecklat system som stödjer utvecklingen och får vanligt folk att mobilisera och sätta upp solpaneler på sina tak. Enkla och lönsamma system som har gjort att solceller kan köpas på Ikea i andra länder – men inte i Sverige. I en artikel i Nature den 2 september uppmanar svenska och amerikanska forskare och ekonomer politiker att som en lösning på klimatkrisen utveckla stödsystem för förnybar energi och lagring samt modernisera och öppna upp elnäten för den förnybara elen.

    Flera politiska partier har höga mål för solenergin i sina partiprogram och motioner, men i slutänden förmår de inte att skapa ett enkelt och lönsamt stödsystem som får soldyrkarna att mobilisera och vallfärda till.

    Regeringen vill förenkla reglerna och ”släppa loss solpotentialen” i Sverige. Det är bra. Regeringens mål, liksom vårt, är 100 procent förnybar energi. Med den här takten riskerar solen gå ned för gott innan vi når dit.

    I USA har Hillary Clinton slagit fast att hennes mål är att det installeras en halv miljard solpaneler under hennes första fyra år om hon blir vald till president. Miljöpartiet hade i opposition ett mål om en halv miljon hushåll skulle ha egen el inom fem år.

    Det är just den här typen av konkreta målsättningar som behövs för att ge riktning och styrfart på utvecklingen och skapa hemmamarknader för konkurrenskraft. Och vad är egentligen mer lämpligt än att fatta beslut när man sitter i regeringen?

    Förenklade regelverk och större incitament måste till. Vi vill se minst 500 000 soltak i Sverige till 2020!

    Rolf Lindahl, kampanjledare klimat och energi, Greenpeace

    ___

    Läs tidigare inlägg på SMB debatt:
    Solelkommissionen: ”Solel behöver inte mer investeringsstöd”
    Lise Nordin (MP) & Åsa Westlund (S): ”Låt Sverige bli en del av solrevolutionen”
    Rickard Nordin (C): ”Sex tips om hur solenergin ska kunna öka”
    Svensk Solenergi: ”Positivt med strategi för solel”

    Nästan hälften av världens träd har försvunnit

    Nya mätningar visar att det finns tre triljoner träd på jorden idag. Dessvärre har antalet minskat med 46 procent sen början på människans civilisation.

    Forskare har med hjälp av satellitdata, topografi, hundratusentals markmätningar och beräkningar av människans landanvändning nu lyckats ta reda på hur många träd det finns i världen. Det totala antalet uppgår till ca 3040 miljarder, vilket glädjande nog är betydligt fler än tidigare mätningar visat, skriver the Guardian.

    Dessvärre visar rapporten, som publicerades i tidskriften Nature, att att antalet sjunker i takt med att människans skogsskövlingar fortsätter. I nuläget huggs femton miljarder träd ner varje år. Det växer upp en del nya också, men det blir ändå en nettoförlust på tio miljarder träd årligen. Sedan människan började exploatera naturen har antalet sjunkit med närmare 46 procent.

    En av huvudförfattarna till forskarrapporten, Thomas Crowther, kommenterar resultatet så här:

    Jag hade inte väntat mig att mänsklig aktivitet skulle vara den starkaste faktorn för trädtäthet inom alla biotoper. Vi har nästan halverat antalet träd på planeten och vi har sett vilka effekter det får på klimatet och människans hälsa. Den här studien visar tydligt hur mycket ansträngning som behövs för att vi ska kunna återfå hälsosamma skogar i hela världen. [översättning av Natursidan]

     

    Tyska elcyklar kan konkurrera ut bilen

    Flera nya studier visar att elcyklarna i vårt wurst-älskande grannland har potential att tränga bort bilarna från gatorna.

    I flera stora studier har man undersökt hur tyskarnas transportmönster förändrats när fler elcyklar gjorts tillgängliga, skriver SR. Resultatet blev inte att elcykeln konkurrerar ut de vanliga cyklarna – istället är det bilisterna som lämnar kärran hemma för att färdas med elcykel.

    Dessa fakta ger stora möjligheter till minskade koldioxidutsläpp. 2030 kan elcyklande i pendlingssyfte spara in 1,5 miljoner ton koldioxid årligen, enligt forskarna som ligger bakom undersökningarna. Den siffran kan jämföras med de totala utsläppen från en stad med 100 000 invånare.

    I dagsläget rullar det runt över två miljoner elcyklar i Tyskland, vilket är det största antalet i hela Europa.

     

    Rättvisefrågor centrala när Bonnförhandlingarna lägger grunden för Paris

    Petter Bjersér är ungdomsrepresentant vid Fns Klimatmöte för YMCA Resource group on the Environment. Han har befunnit sig vid klimatförhandlingarna i Bonn och gör ett gästspel på Supermiljöbloggen för att ge oss en inblick i hur förhandlingarna går.

    Petter
    Foto: Petter Bjersér

    Min erfarenhet är att klimatmöten och extremväder sammanfaller. Under mitt första klimatmöte i Warszawa så drog den förödande tyfonen, Hayian, in över Sydostasien som en av de största och starkaste cykloner som någonsin observerats. Nu samtidigt som jag förberedde mig inför klimatförhandlingarna i Bonn, drog den tropiska stormen Erika in över ön Dominica. Aldrig någonsin tidigare så har invånarna på ön tvingats begrava så många av sina medborgare vid ett och samma tillfälle. Det var en storm som ödelade tjugo år av utveckling över en natt. Konsekvenserna av nästan en grads uppvärmning är redan ytterst påtagliga, och det över hela världen.

    I Bonn pågår just nu en av de mest avgörande förhandlingssessionerna som lägger grunden för hela, klimatavtalet som ska slutföras i Paris i december. När sista dagen av förhandlingsprocessen inleddes, igår, skedde det i flertalet olika förhandlingsrum parallellt. Detta sker både inom ”kontaktgrupper” för textens olika områden samt genom än mer specialiserade ”informella konsultationer” oftast stängda för civilsamhället. Denna arbetsmetod får Världskonferenscentret att explodera i aktivitet. Men det har sina baksidor, framförallt gällande representation och svårigheterna för vissa utvecklingsländer och minst utvecklade länder att följa och vara aktiva inom alla delar av förhandlingarna.

    Denna problematik har genomsyrat processen inom alla nivåer och processer sedan den inleddes och är en bidragande faktor till att viktiga rättviseaspekter haft svårt att få fäste inom förhandlingsprocessen. Faktum är att den internationella processen som under tjugo års tid haft syftet att adressera klimatförändringarna har diskriminerat behoven hos de länder som om är mest sårbara.

    En av de viktigaste rättvisefrågorna är svårigheter med anpassning, vars betydelse efter ännu en påminnelse om extremväders förödelse blir än mer konkret. FNs klimatpanel har tydligt definierat att det finns gränser för hur mycket det går att anpassa sig till klimatförändringarnas påverkan. Det finns alltså klimateffekter som det inte går att anpassa sig emot, några av dem kallas Hayian eller Erika. Andra är torkor som slår ut matförsörjning med risk att destabilisera säkerhetsläget i hela regioner. Detta adresseras inom förhandlingarna som ”Loss & Damage.” Här gör de historiska utsläppen sig påminda, där de länder som traditionellt definierats som i-länder bär ett stort ansvar.

    På vilket sätt dessa orättvisor ska hanteras inom förhandlingarna har alltid varit problematiskt där parter satt upp röda linjer och varit ovilliga att kompromissa. Inför Paris är en samsyn däremot nödvändig. Processen för att uppnå detta har under veckan fortgått här i Bonn, där det fortfarande finns vitt skilda meningar om vad ”Loss & Damage” innebär. Traditionellt finns det en rädsla från de rikare länderna att det ska upprättas någon sorts kompensationsmekanism, något som vissa parter menar är juridiskt och ekonomiskt omöjlig.

    Efter en veckas förhandlingar så är ämnet hetare än de varit sedan Warszawa, där Lena Ek och Anna Lindstedt framgångsrikt ledde förhandlingen som fick parterna att enas om ”The Warsaw International Mechanism on Loss & Damage”. Denna mekanism har dock ännu inte implementerats och många utvecklingsländer är oroade för att konceptet bordläggs efter paris om de inte lyckas integrera det i avtalet. Detta är en av flertalet strategier som används för att inkludera ”Loss & Damage” inför Paris.

    Vi befinner oss i slutstriden av förhandlingarna och ungdomsorganisationerna på plats planerar just nu en stor aktion för att påvisa de direkta och dödliga konsekvenser som klimatförändringarna redan får för människor. Syftet är att få det sista ordet och förmedla att rättviseaspekten i klimatförhandlingarna är en oersättlig del av det kommande Parisavtalet.


    Extramaterial: På klimatmötet i Lima förra året instruerades länder att förbereda sin nationellt bestämda mål (INDCs). De 56 länder som står för en majoritet av de globala utsläppen har individuella planer kring hur de ska bidra till klimatfinansiering, anpassa sig gentemot klimatförändringarna och minska sina utsläpp av växthusgaser med mera. I Genevé i februari så antogs en ny förhandlingstext som sedan kortades ner vid ett senare tillfälle i Bonn i juni.

    Petter skickade också med en serie till texten, gjord av Clara Ketter. ”Loss & Damage, The missing Peace of the Climate Change Negotiations”

    Petterserie

    H&M lanserar globalt miljöpris

    Global Change Award, från H&M Conscious Foundation, ska stödja innovationer som ”sluter cirkeln” för modeindustrin.
    – [Vi] letar efter ideer som kan skydda jordens naturresurser och jag är exalterad över att få vara med, säger Rebecca Earley, professor i Sustainable Textile and Fashion Design vid University of the Arts i London, och jurymedlem.

    Juryn består av fem medlemmar, däribland vår svenske klimatkämpe Johan Rockström. Juryn kommer utse fem vinnare som får dela på 1 miljon euro och ges tillgång till en skräddarsydd så kallad ”innovation accelerator”. Acceleratorn är ett samarbete mellan Accenture och KTH i Stockholm, som kommer ge vinnarna det stöd och kunskaper som behövs för att förverkliga idéerna. Bland annat innebär detta ett årslångt studieprogram med fokus på cirkulär ekonomi, och genvägar in i modevärlden för att kunna bygga upp nätverk och prova sina idéer i verkligheten.

    Modevärlden står inför samma problem som många andra industrier – hur man ska kunna fortsätta producera för en växande världspopulation samtidigt som man minskar effekten som produktionen har på miljön. H&M är marknadsledande inom så kallad fast fashion, billiga kläder som förhållandevis fort går ur modet, och har en ifrågasatt trovärdighet när det gäller just miljö och hållbarhet.

    – H&M har ändå gjort mer än många i branschen. Ett exempel är deras butikskedja COS, som jag ser som en kanal för en mer tidlös design, och insamlingen av kläder i deras butiker, säger Eva Eiderman som är avdelningschef för Handla Miljövänligt på Naturskyddsföreningen.

    – Det är steg på vägen men vi vill att alla skall göra mer, vi vill ju sänka nytillförseln av kläder och för det skulle krävas en förändring i grunden hos klädföretagen.

    Om det är sådana idéer som det nya priset kommer att stödja återstår att se. De första fem vinnarna av priset presenteras i Stockholm i februari 2016.

    H&M Conscious Foundation är H&M-familjen Perssons stiftelse, och har nära kopplingar till klädmärket H&M. Stiftelsens mål är att värna långsiktiga förändringar genom att investera i människor, samhällen och innovationer.

     

    Nästan alla havsfågelarter har plast i magen

    I en ny studie uppskattas att uppåt 90 procent av alla arter av havsfåglar i världen äter plast.

    Forskare från Australien slår nu larm om hur människans nedskräpning av haven påverkar djurlivet. Chansen är i dag stor, menar forskarna, att omkring 90 procent av havsfågelarterna i världen har plast i sina magar, en siffra som väntas öka till 99 procent år 2050.

    En av forskarna som intervjuas i tidningen The Guardian säger:

    – I have seen everything from cigarette lighters … to bottle caps to model cars. I’ve found toys.

    En vanlig anledning till att fåglarna äter plastbitar är att de misstar dessa för föda. 

    Svensk Solenergi: ”Positivt med strategi för solel”

    Sverige behöver genomtänkta långsiktiga förutsättningar som inte förändras varje gång det är val, det skriver Jan-Olof Dalenbäck, sekreterare på branschföreningen Svensk Solenergi.

    Vi tycker det är positivt att regeringen har gett i uppdrag till Energimyndigheten att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel i anslutning till de 450 miljoner för stöd till solceller 2016-2018 som aviserades i vårbudgeten.

    Det är mycket positivt att en svensk regering börjar prata om en strategi för solenergi i Sverige, den uppmaningen fanns i Förnybarhetsdirektivet 2008 och det har varit Svensk Solenergis främsta krav sedan 2009 (se till exempel vår debattartikel: Det behövs en plan!).

    Det är också positivt att uppdraget går till Energimyndigheten, men den borde få ett uppdrag att ta ett helhetsgrepp på solel och solvärme då det finns så många aspekter som berör båda, exempelvis byggregler där Boverket precis har presenterat ett dåligt underbyggt förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Sedan finns det mycket erfarenheter från det tidigare solvärmestödet som man bör ta till sig, såväl positiva om hur man kan utforma och handlägga stöd, som negativa om hur man inte ska fasa ut stöd. I anslutning har den förra regeringen infört en nationell certifiering av såväl solel- som solvärmeinstallatörer som sedan flera år fortfarande hänger i luften. Det är dags att den används på ett genomtänkt sätt.

    På kort sikt kommer det att ha stor betydelse för branschen om och hur man fördelar ytterligare 450 miljoner i stöd till solcellsanläggningar, speciellt som finansdepartementet hittills fått bestämma det mesta om framtiden för den el som genereras i anläggningarna.

    Samtidigt som vi är positiva hoppas vi såväl regeringen som Energimyndigheten inser hur viktigt det är att vi får vara med och diskutera investeringsstödet och hur det kan användas som en början på en mer långsiktig strategi. 

    En positiv utveckling av den svenska solenergibranschen är en förutsättning för att politikerna och allmänheten ska få den utveckling de vill se och genom våra medlemskap i de europeiska branschorganisationerna har vi erfarenhet från hur branscherna drabbats av allt för vanligt förekommande ”burst and bust”-politik i övriga länder.

    Det senaste i en lång rad dåliga exempel är de kraftigt försämrade förutsättningarna i Storbritannien. Så vill vi inte ha det i Sverige. Vi behöver ändra ellagar och energiskatt på ett genomtänkt sätt och vi behöver genomtänkta långsiktiga förutsättningar som inte förändras varje gång det är val eller när regeringen och opposition hittar en kompromiss.

    Jan-Olof Dalenbäck, Sekreterare Svensk Solenergi 

    Svensk Solenergi är en branschförening som med drygt ett hundra professionella medlemmar representerar såväl den svenska solenergibranschen som de forskningsinstitutioner som verkar inom solenergiområdet.

    ___

    Läs tidigare inlägg på SMB debatt:
    Solelkommissionen: ”Solel behöver inte mer investeringsstöd”
    Lise Nordin (MP) & Åsa Westlund (S): ”Låt Sverige bli en del av solrevolutionen”
    Rickard Nordin (C): ”Sex tips om hur solenergin ska kunna öka”

    Skarp kritik mot Obamas miljöresa

    Efter sitt tal i Alaska om vikten av att stoppa klimatförändringarna möts den amerikanske presidenten med skepsis. Anledningen? Tillståndet som Obama-regeringen gav Shell att borra olja i Arktis.

    Igår skrev vi om Obamas planerade TV-äventyr på glaciären Exit Glacier, med syftet att uppmärksamma den globala uppvärmningen inför COP-mötet i Paris i december. Klimatutspelet får nu hård kritik av miljöorganisationer, politiker och media.

    Bill McKibben, grundare till klimatorganisationen 350.org, menar att för att visa att han menar allvar,  måste Barack Obama driva en konsekvent politik:

    Det är inte förenligt att borra olja i Arkitis och samtidigt säga sig arbeta mot klimatförändringarna. Enligt en artikel i Nature är Arktis ett av få områden som måste vara absolut fritt från borrning ifall vi ska lyckas uppnå klimatmålen, säger han till The Guardian.

    Obama erkänner att beslutet att ge Shells tillstånd att borra olja var problematiskt. Samtidigt försvarar han beslutet med att oljeföretaget måste möta en hög säkerhetsstandard. Just säkerheten är en känslig fråga. Tjuktjerhavet, där borrningen ska ske, är präglat av extrema väderförhållanden. Området saknar också djupvattenshamnar, vilket skulle göra insatser vid en olycka mycket svårkoordinerade.

    Oljeborrning i Arktis är en stark symbolfråga i miljödebatten. Många vänder sig mot att man borrar efter olja och gas i områden där isen har smält på grund av den globala uppvärmningen, när förbränningen av fossila bränslen är själva orsaken till uppvärmningen.

    Vänsterpartiet står fast vid att Vattenfall borde fasa ut brunkolsverksamheten

    Partiets Eko-ekogrupp presenterade i går sin slutrapport där man bland annat gör klart att skarpa miljö- och klimatkrav borde ställas på de statliga företagen.

    På Vänsterpartiets kongress för tre år sedan beslutades att partiet skulle inleda ett arbete med att ta fram ett ekologiskt-ekonomiskt program.

    En programgrupp med kortnamnet Eko-eko tillsattes och under tisdagen presenterades deras slutrapport (pdf) på ett seminarium i riksdagen.

    Supermiljöbloggen har länge följt debatten om Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland, om huruvida den ska säljas till en ny ägare eller om den i stället ska behållas för att fasas ut. Vänsterpartiets Eko-ekogrupp kommer till slutsatsen att partiets nuvarande politik fortsatt bör gälla och skriver:

    Vattenfall är kanske det tydligaste exemplet på missad möjlighet att använda vårt gemensamma ägande till omställning. Vi vill ändra Vattenfalls ägardirektiv så att de blir det ledande energibolaget i Europas energiomställning. Alla framtida investeringar ska vara i förnybar energi. Den tyska brunkolsverksamheten ska inte säljas, utan istället successivt fasas ut.

    En fråga som Eko-ekogruppen föreslår förändras gäller när Sverige ska ha nått netto-nollutsläpp. I dagsläget vill Vänsterpartiet att detta ska ske till år 2050, men Eko-ekogruppen föreslår i stället år 2040, med hänvisning till den senaste klimatforskningen.

    Obama om klimatet: Vi måste göra mer

    Under sitt tal i Alaska klargjorde presidenten resans syfte, nämligen att driva klimatfrågan framåt. 

    Ingenstans syns effekten av klimatförändringarna så tydligt som i Arktis, menar Barack Obama. I talet jämförde han klimathotet med en krissituation:

    Om ett annat land hotade att förgöra en amerikansk stad så skulle vi göra allt som står i vår makt för att försvara oss. Klimatförändringarna utgör ett sådant hot här och nu.

    Vidare menade Obama att tiden för att rädda vår enda planet är nu:

    Av alla frågor är denna den viktigaste att inte ta tag i försent.

    Obama passade också på att kritisera den egna regeringens beslut att tillåta oljeborrning i Arktis.

    För att sätta ljus på klimatfrågan kommer presidenten att vandra på Exit Glacier, en glaciär som håller på att smälta bort på grund av den globala uppvärmningen. Med på vandringen finns den brittiske TV-äventyraren Bear Grylls.

    Obama har gjort klimatet till en stridsfråga under sin andra presidentperiod. För en månad sedan gick han ut med planerna att minska landets utsläpp med en tredjedel under kommande 15 år.

    Inga besked från Åsa Romson om nytt klimatmål

    Frågan om vilket klimatmål Sverige ska ha till år 2030 diskuterades i SVT:s Agenda. 

    Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) var en av gästerna i söndagens Agenda i SVT (15:24 in i sändningen). Bland annat fick hon upprepade gånger frågan om Sverige borde satsa på att bli den första fossilfria nationen i världen till år 2030, ett förslag som Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre, lyfte i samband med sitt program i Sommar i P1, och som Supermiljöbloggen följt upp i en längre artikelserie (se nedan).

    Åsa Romson sa att hon välkomnade de engagerade röster som hörts kring förslaget, både från miljörörelsen och från företag. Men vad hon själv tyckte om målet sa hon inte, utan hänvisade i stället till riksdagspartiernas pågående arbete i Miljömålsberedningen, där en mer långsiktig klimatpolitik ska tas fram:

    – Jag har som en av mina första åtgärder som klimatminister sagt att jag vill att partierna resonerar kring våra långsiktiga klimatmål, och jag tror att 2030-målet är oerhört viktig att vara tydlig med, sa Åsa Romson bland annat i programmet.

    ___

    Läs också:

    Vänsterpartiet stödjer Rockströms förslag – Sverige borde bli första fossilfria nationen i världen

    Naturskyddsföreningen om Rockströms förslag: ”Gillar det verkligen”

    Fores om Rockströms förslag: ”Skulle ge Sverige ledartröjan i klimatomställningen”

    Miljöpartiet om Rockströms förslag: ”Vi har lyft frågan i miljömålsberedningen”

    Folkpartiet om Rockströms förslag: ”Tydliga mål driver på teknikutvecklingen”

    Gröna Bilister om Rockströms förslag: ”Det som behövs nu är ledarskap”

    Greenpeace om Rockströms förslag: ”Det är precis den här typen av målsättningar som behövs”

    Centerpartiet om Rockströms förslag: ”Sverige har unikt goda förutsättningar”

    Moderaterna om Rockströms förslag: ”Viktigt att inte flytta utsläppen”

    Polarbröd om Rockströms förslag: ”Vi stöttar det – mänskligheten behöver ställa om”

    OX2 om Rockströms förslag: ”Vi skulle få se många nya affärsmodeller och företag”

    Socialdemokraterna om Rockströms förslag: ”Sverige ska vara ett land som driver på”

    Sverigedemokraterna om Rockströms förslag: ”Riskerar att påverka vår konkurrenskraft”

    Kristdemokraterna om Rockströms förslag: ”Vi är positiva till att pröva möjligheten”

    Hagainitiativet om Rockströms förslag: ”Ett ambitiöst mål skapar nya affärsområden”

    U&We om Rockströms förslag: ”Ett utmanande mål som vi ställer oss bakom”

    LRF om Rockströms förslag: ”Ta en fossilfri framtid på allvar”

    Johan Rockström: ”Hela nationen kommer att behöva kavla upp ärmarna”

     

    Seger: Ojnareskogen blir Natura 2000-område

    Regeringen har satt ner foten. Ojnareskogen blir ett natura 2000-område.

    Regeringen har idag fattat ett för miljön föredömligt beslut. Ojnareskogen är unik, omistlig och utan motsvarighet och jag är oerhört glad över att den nu får ett skydd. Jag vill tacka regeringen för att den visar att Sverige är ett land där vi prioriterar rent vatten och en långsiktigt hållbar utveckling, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

     Efter länsstyrelsens snabbutredning där de igen sa att de tyckte att Ojnareskogen på Gotland borde skyddas togs beslutet.

    Sammanfattningsvis bedömer länsstyrelsen att det inte finns något område av tillräcklig kvalitet och omfattning som kan ersätta Bästeträsk för att uppfylla Sveriges förpliktelser enligt art- och habitatdirektivet, sa Länsstyrelsen på Gotland.

    Redan tidigare har Länsstyrelsen sagt att Ojnareskogen är oersättlig. Även Naturvårdsverket har sagt att området har ”få, om någon, motsvarighet i södra Sverige” och velat omvandla området till Nationalpark.


    Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. Målet med nätverket är att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. I Sverige finns cirka 4 000 Natura 2000-områden. Många av dem är också naturreservat eller nationalpark.

    Läs mer om Natura 2000 på Naturvårdsverkets hemsida >>

    Sverige får ärorik plats i gröna klimatfonden

    Sverige får en av de sex platser i styrelsen till FN:s gröna klimatfond som reserverats för de största givarländerna. Fonden förväntas spela en stor roll under klimattoppmötet i Paris, men oroas av finansieringsproblem.

    Förra året bestämdes att Sverige ska bidra med fyra miljarder svenska kronor till fonden, fördelat på fyra år. Det gör Sverige till största givarland per capita, och är också anledningen till att vi nu får en egen plats i fondens styrelse. Nyhetssajten Altinget som länge följt frågan skriver att Sverige under de kommande åren därmed inte behöver fortsätta dela plats med Belgien:

    Förändringen beror på ett beslut i styrelsen tidigare att de sex största givarländerna skulle få egen plats bland de totalt 24 platser som styrelsen har, en styrelse där utvecklingsländerna har hälften av platserna och de rika länderna hälften.

    Tillsammans med de ekonomiska stormakterna Tyskland, USA, Japan, Frankrike och Storbritannien ska alltså Sverige leda vägen mot ett framgångsrikt klimatavtal i Paris.

    Det fattas dock drygt 20 miljarder kronor för att fonden ska uppnå sitt mål innan förhandlingarna börjar i slutet av november. Fondens chef Héla Chei­khrouhou säger i en intervju i DN att tiden är knapp, men att hon ändå är försiktigt optimistisk inför möjligheterna till ett vettigt klimatavtal.

    Vi befinner oss i ett avgörande ögonblick. Fondens finansiering är en förutsättning för ett framgångsrikt avtal i Paris.

    Den gröna klimatfonden etablerades efter klimattoppmötet i Köpenhamn 2009, och har syftet att att stödja utvecklingsländer genom insatser för klimatanpassning och minskade utsläpp av växthusgaser. I dagsläget har fonden drygt 70 miljarder kronor till sitt förfogande. Posten som styrelserepresentant för Sverige går till erfarne FN-diplomaten Jan Cedergren.

    Fonden är dock inte helt okritiserad. Här kan du läsa Mattias Goldmanns problematiserande på SMB Debatt, där han bland annat tar upp faktumet att majoriteten av pengarna Sverige ger kommer från biståndsbudgeten.

    Regnskog stor som Indien kan försvinna till 2050

    Regnskogen huggs ner snabbare än vi trott, visar en ny rapport. Det orsakar enorma utsläpp av växthusgaser.

    Om inget görs för att hindra skogsindustrin och jordbrukare från att hugga ner regnskogen, räknar forskarna med att vi kommer att ha blivit av med regnskog lika stor som Indien mellan år 2016 och 2050. Det visar en rapport från Center for globala development. Genom att studera satellitbilder över stora skogsområden, har forskarna kunnat se hur marken behandlats och gjort en prognos.

    Regnskogen är mycket viktig för människan och jorden. Den innehåller många unika djur och växter och fungerar som en så kallad kolsänka. Det betyder att den suger upp koldioxid och binder den i träd och växter. Om vi hugger ner regnskogen eller förstör den på andra sätt orsakar vi stora utsläpp av växthusgaser, eftersom vi då släpper lös allting som skogen lagrat.

    Rapporten visar att avskogningen mellan 2016 och 2050 skulle innebära utsläpp som motsvarar en sjättedel av alla utsläpp som mänskligheten kan göra och ändå hålla sig inom två graders uppvärmning av jorden. Att stoppa avskogningen är alltså en mycket viktig fråga för att få ett klimat i balans.

    (Via Washington Post)

     

    Rickard Nordin (C): ”Sex tips om hur solenergin ska kunna öka”

    Förutsättningarna för mikroproducerad el måste förbättras, skriver Centerpartiets energipolitiska talesperson.

    Regeringens förslag för mer egenproducerad el är slag i luften och ett hån mot alla som står redo att investera i solceller. Det behövs inte mer pengar till investeringsstöd – vad som krävs är ökade incitament och minskat krångel för mikroproducenter av förnybar el.

    Miljöpartiet har svårt att leva upp till sitt namn när det kommer till att leverera politik för mer förnybart. Under året har vi sett regeringen presentera förslag på energiskatt för sol- och vindel för egen produktion. ROT-avdraget som med fördel kan användas för installation av solceller begränsas. Skatten på förnybara drivmedel har höjts. Listan kan göras längre.

    Precis som Solelkommissionen skriver (SMB debatt 24/8) kan detta inte vägas upp genom mer stöd för investeringar i solceller. Det krävs andra åtgärder. De åtgärderna lyser med sin frånvaro i den artikel regeringspartierna replikerade med (SMB debatt 27/8).

    Vi håller dock med regeringen på en punkt – det finns stora möjligheter för solelen att växa i Sverige. Tyvärr verkar Miljöpartiet och Socialdemokraterna göra allt för att reducera den potentialen.

    Fina mål hjälper ingen och den skattereduktion man slår sig för bröstet för var Centerpartiets förslag och genomfördes i Alliansens budget. De förslag som lanseras från Lise Nordin och Åsa Westlund handlar om mer statistik och en översikt om hur andra länder gör. Det blir det inga solpaneler byggda med.

    I stället bjuder vi från Centerpartiet på sex tips om hur solenergin ska kunna öka – sex tips som gör verklig skillnad omgående och som bygger vidare på den ökning som faktiskt sker. Det handlar om mindre regelkrångel och fler morötter att investera.

    • Skrota förslaget om sänkt effektgräns för skatt på sol-, vind- och vågkraft för egen användning. Regeringen skyller på Norge och EU. Förslaget om skatt på förnybart är dock resultatet av en dålig förhandling med Norge, detta bör omförhandlas.
    • Slopa momsplikten. Om du säljer överskottsel är den ersättning du får från elhandelsföretaget och elnätsföretaget momspliktig och du måste därför vara momsregistrerad. Momsplikten utgör ett krångligt hinder för den som producerar sin egen el. Centerpartiet verkar för att minska byråkratiska krångligheter, därför föreslår vi att momsplikten slopas. Dels minskar regelbördan för den enskilda producenten och dels ökar incitamenten ekonomiskt att producera egen el.
    • Ge fler möjlighet att bli mikroproducenter. I dag är det så att om solceller sätts upp på exempelvis en bostadsrättsförening är det enbart föreningen som kan göra skatteavdrag för det elöverskott som levereras ut på nätet. Vi vill möjliggöra för enskilda boenden i till exempel bostadsrättsföreningar att bli mikroproducenter. På samma sätt tycker vi att det ska bli möjligt att köpa andelar i mikroproduktion av el även om du själv inte bor på en gård där vindsnurran eller solcellerna är belagda.
    • Beskattning ska utgå per anläggning och inte per juridisk person. Vägrar regeringen att skrota solskatten, måste de åtminstone omgående förändra förslaget om att beskattning utgår per juridisk person istället för per anläggning. Det är ett förslag som kraftigt hämmar utvecklingen av solel för fastighetsägare och företag.
    • Snabbare återbetalning. I dag sköts skattereduktionen via deklarationsprocessen en gång per år. Vi vill istället att ersättningen för levererat överskott ska ske snabbare, precis som det gör för RUT- och ROT-avdragen. Det ger en tydligare koppling mellan produktion och användning för den enskilda mikroproducenten.
    • Satsa på energilagring. En viktig del i framtidens smarta energisystem blir att kunna lagra el för användning vid senare tillfälle. Centerpartiet vill stärka satsningar på forskning, utveckling och innovation för energilagring och smarta elnät.

    Detta är exempel på närodlad politik för mer närproducerad el. Vi presenterar konkreta förslag som till skillnad från regeringens luftslottspolitik leder till mer förnybar el producerad av alla de personer och företag som vill bli lite mer oberoende av de stora energibolagen.

    Rickard Nordin, energipolitisk talesperson för Centerpartiet

    Bah Kuhnke backar från uttalande om att minerallagen ska ses över

    Oklart om minerallagen kommer att ses över eller ej.

    I torsdags meddelade Kultur och Demokratiminister Alice Bah Kuhnke (mp) att den kritiserade minerallagen kommer att ses över, vilket Supermiljöbloggen skrev mer om här. Beskedet kom på en samisk konferens och Bah Kuhnke sa då att ”Det var viktigt för mig att kunna säga det här idag och det känns bra att ha gjort det.”

    Men när Sameradion & SVT Sápmi kontaktade näringsminister Mikael Damberg så svarade hans pressekreterare att de inte känner till att minerallagen ska ses över. Alice Bah Kuhnkes pressekreterare Kristoffer Talltorp backade därefter från uppgifterna att minerallagen ska ses över, och säger att minerallagen ”kanske ska ses över”.

    Enligt pressekreteran ska miljökraven vid prospektering och provborrning ses över och skärpas, men det är för tidigt att säga om minerallagen kommer att se över eller inte.

     

    Ny teknik för att använda koldioxid som råvara

    Forskare från George Washington University har hittat ett sätt att använda koldioxid från atmosfären för att tillverka kolnanofiber. Det är ett av flera exempel på den teknik som kallas koldioxidinfångning och användning. 

    Omvandlingen av koldioxid i luften till fasta kolnanofiber går lite förenklat till genom att luft från atmosfären får reagera med smält salt med ström i. Nanofiber är ett tunt, starkt och segt material och dessa kolnanofiber kan användas i exempelvis vindturbiner, sportutrustning och flygplan.

    Enligt forskarna skulle tekniken på tio år kunna sänka koldioxidhalten i atmosfären till de nivåer som var innan industrialismen, men det skulle kräva att en yta som motsvarar 10 procent av Saharaöknen användes. Kostnaden för tekniken bedöms vara betydligt lägre än värdet av dessa kolnanofiber. Samma forskningsteam har tidigare tagit fram teknik för att tillverka cement och konstgödsel utan koldioxidutsläpp. Mer om upptäckten finns att läsa hos American Chemical Society.

    Reaktionen från andra forskare är blandad. BBC skriver att flera forskare är imponerade över att de lyckas skapa nanofiber från koldioxid i atmosfären, men några forskare är skeptiska till att det går att använda tekniken i så stor skala att den får effekt på jordens klimat.


    FÖRDJUPNING: Detta är ett exempel på den teknik som kallas Carbon Capture and Utilisation ( Koldioxidinfångning och användning, vår översättning). Det finns fler exempel. Koldioxid kan även användas som råvara i andra kemiska processer.

    En av teknikerna för koldioxidinfångning och användning  kallas ”mineral carbonation”. När koldioxid reagerar med vissa mineraler, kalcium eller magnesiumsilikater, i bergarter så blir resultatet att kalciumkarbonat eller magnesiumkarbonat bildas. Detta sker naturligt, men väldigt långsamt. Processen kan accelereras i anläggningar och karbonaterna som bildas kan användas som olika typer av byggnadsmaterial eller lagras, men en nackdel med denna teknik är att den kräver mycket gruvbrytning för att ta fram de mineraler som koldioxid kan reagera med. En annan metod är att föra koncentrerad koldioxid till odlingar av mikroalger som tar upp koldioxid. Algerna kan sen användas som mat, bränsle eller gödsel.

    Mer om koldioxidinfångning och användning finns att läsa i denna rapport från The Centre for Low Carbon Futures.  Dessa tekniker kräver mer forskning och de är ingen ursäkt för att inte minska koldioxidutsläppen på andra sätt. Det är också viktigt att utvärdera produkterna från koldioxidinfångning och användning ur ett miljöperspektiv.

     

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.