Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Ljudkanoner hotar Arktis marina djurliv

    ”Föreställ dig öronbedövande explosioner, 8 gånger starkare än en jetmotor, var 10:e sekund, 24 timmar om dygnet. I flera veckor i sträck”. Så inleder Greenpeace kampanjen mot så kallade seismiska tester i Arktis.

    Bakgrunden är att oljebolaget Shell just nu använder ljudkanoner i sin jakt efter mer olja. De kraftiga ljudvågorna orsakar stort lidande för valarna och de andra vattenlevande djuren i området runt Arktis.

    De seismiska testerna går till så att fartygen, med hjälp av ljudkanoner, skickar ut kraftiga ljudvågor mot havets botten som sedan studsar tillbaka och registreras av sensorer på fartyget. Oljebolagen använder informationen till att ta fram undervattenskartor som visar var det är mest lönsamt att borra efter olja.

    Valar dör till följd av oljuden

    Marina däggdjur blir stressade av smällarna och kan tappa hörseln. På nära håll skadar tryckvågorna djuren så allvarligt att de till och med kan dö. Ljudet kan dessutom leda till oönskade beteendeförändringar, till exempel hos valar som själva använder sig av ljud för att navigera.

    Enligt Greenpeace har explosionerna orsakat ljudnivåer upp till 259 dB. För det mänskliga örat motsvarar det ett ljud som är åtta gånger starkare än bullret från en jetmotor.

    I kampanjen mot seismiska tester vill Greenpeace uppmärksamma världen om vad som pågår.

    Vi är här för att visa omvärlden att Shell och deras bundsförvanter gör vad som helst för att hålla sin föråldrade bransch vid liv. Oljeföretagen utnyttjar att isen smälter och borrar allt längre norrut efter den olja som är orsaken till att isen smälter. Inte nog med det, innan de börjar borra genomför de seismiska tester som kan vara skadligt för Arktis marina liv.

    Sune Scheller, Campaigner for Greenpeace

    Skriv på uppropet för att skydda Arktis!

    Länstyrelsen Gotlands Län: Ojnareskogen är oersättlig

    Regeringen gav i måndags Länstyrelsen Gotland Län i uppdrag att snabbt utreda om det finns andra områden på Gotland som har lika skyddsvärd natur som området vid Bästeträsk, där Ojnareskogen ingår. Utredningen är nu genomförd:

    Den senaste veckans arbete visade att det inte finns något område av tillräcklig kvalitet och omfattning som kan ersätta Bästeträsk för att uppfylla Sveriges förpliktelser enligt art- och habitatdirektivet, säger Anna-Lena Fritz chef Naturvårdsenheten på Länstyrelsen Gotlands Län.

    Hela utredningen finns att läsa här. Grön Ungdoms språkrör Lorentz Tovatt är glad över dagens besked och säger till Supermiljöbloggen:

    Otroligt glädjande. Nu är det fullkomligt uppenbart att Ojnare måste skyddas. Det är inte första och inte andra utan tredje gången som länsstyrelsen utreder detta. Jag är väldigt glad att regeringen redan meddelat att de ska lyssna på länsstyrelsen. En viktig signal om att regeringen bryr sig om miljön och viktiga naturvärden

    Även Naturvårdsverket vill att området ska skyddas. Enligt Naturvårdsverket har storleken och orördheten i Bästeträsk, som Ojnareskogen är en del av, ”få, om någon, motsvarighet i södra Sverige” och de vill omvandal området till Nationalpark. Dessutom har området en exceptionellt hög artrikedom med ett mycket stort antal rödlistade arter.

    Regeringen har fram till måndag 31 augusti på sig att komma med besked om Ojnareskogen, efter det fortsätter Mark och Miljödomstolen med ärendet. Ärendet kommer däremot att fortsätta i mark och miljödomstolen oavsett om regeringen beslutar att området ska bli ett Natura-2000 område, men domstolen  antas ta hänsyn till regeringens hållning.

    Debatten om Ojnareskogen fortsätter in i det sista. Fältbiologerna skriver idag i en artikel på SVT debatt att det inte går att kompromissa mellan kalkbrytning och rent vatten.

     

     

     

     

    Regeringen lovar se över minerallagen

    Efter år av protester lovar minister Alice Bah Kunhke att regeringen ska se över den omstridda minerallagen.

    Det var under gårdagen som sameminister Bah Kunhke kom med det glädjande beskedet.

    – Vi har fångat upp de tydliga signaler som kommit oss till del och därför ser vi behovet av en översyn. Det här är viktiga signaler som vi har fått under lång tid, säger Alice Bah Kunhke till Sveriges Television.

    – Självklart berör det här samerna men det berör ju många delar av samhället. Det var viktigt för mig att kunna säga det här idag och det känns bra att ha gjort det.

    Uttalandet gjordes på en samisk konferens som ägde rum med anledning av att FN:s rapportör om ursprungsfolks rättigheters besök i norden och Sverige. Rapportören undersöker huruvida Sverige bryter mot folkrätten i och med exploateringen av Sapmí, samernas land. Sverige har inte ratificerat ILO 169, den konvention som handlar just om ursprungsfolks rätt att själva bestämma över sina egna landområden.

    Varje torsdag sluter aktivister samman under parollen ”Fast mark, rent vatten” utanför riksdagen för att protestera mot minerallagen. Samiska organisationer protesterar tillsammans med miljörörelsen mot lagen som syftar till att locka till sig den internationella gruvindustrin genom att göra det så enkelt och billigt som möjligt att starta gruvverksamhet i Sverige.

    Vad Bah-Kunhkes löfte kommer att innebära i praktiken återstår att se.

    Solcellsdriven indisk flygplats fortsätter släppa ut massor

    Indiens tredje största flygplats drivs nu med solceller. Allt är dock inte frid och fröjd. Själva flygen orsakar fortfarande jätteutsläpp.

    Det är flygplatsen Cochin International som har installerat en stor mängd solceller på flygplatsområdet och därmed klarar av hela elförsörjningen på flygplatsen bara genom solceller.

    Flygplatser är särkilt lämpliga för solceller eftersom de ofta har stora ytor som ändå inte kan användas till så mycket annat, på grund av buller och säkerhet.

    Flyget är och förblir dock mycket problematiskt ur klimatperspektiv, eftersom själva flygplanen fortfarande går på fossilt flygfotogen. Det saknas kommersiellt gångbara fossilfria bränslen. Tyvärr riskerar solcellssatsningar som denna att gömma det stora problemet: Att vi inte känner till något miljöbra flyg.

    Om det hade gått att resa direkt tur- och returresa från Arlanda till Cochin, hade den resan för en person släppt ut två ton koldioxid. Genom att driva flygplatsen på solenergi istället för kol, sparas 300 000 ton koldioxid över 25 års tid. Det är alltså bara 150 000 resenärer mellan Arlanda och Cochin. Flygplatsen i Cochin är Indiens tredje största och har 6,8 miljoner resenärer varje år. Även om vi antar att varje passagerare reser mycket kortare än till Sverige, tar det rimligen mindre än ett år innan hela effektiviseringen på marken är uppäten av utsläpp orsakade av flygplatsens kärnverksamhet.

    ”Låt Sverige bli en del av solrevolutionen”

    För att sätta fart på utvecklingen mot hundra procent förnybart måste alla goda krafter hjälpas åt, det skriver Lise Nordin (MP), riksdagsledamot och energipolitisk talesperson, och Åsa Westlund (S), riksdagsledamot.

    Precis som företrädarna för Solelkommissionen skriver (SMB debatt 24/8) pågår det en fantastisk utveckling för solelen i stora delar av världen. På tio år har den installerade effekten i världen ökat nära 50 gånger och kostnaden för att köpa och installera en solcellspanel har sjunkit med 80 procent på fem år. Priset fortsätter dessutom nedåt. Tyvärr har utvecklingen för solel i Sverige under den borgerliga regeringen inte ens gått hälften så snabbt som i resten av världen. Sverige har därför en stor outnyttjad potential för att producera solel.

    Regeringen har satt upp ett mål för hundra procent förnybar energi. En viktig del i det målet är att använda den outnyttjade solelspotentialen. Det är därför mycket positivt att regeringen beslutat att Sverige för första gången ska få en strategi för ökad användning av solel. Det har energimyndigheten fått i uppdrag. Energimyndigheten ska också föreslå hur en heltäckande statistik för installation av solceller och tillförsel av el från solceller ska kunna tas fram (se SMB debatt 23/7).

    Regeringen införde redan vid årsskiftet en skattereduktion för mikroproducerad förnybar el. Det gör att till exempel villaägare kan få ersättning för den överskottsel som matas in på nätet. Regeringen undersöker vidare hur detta ska kunna förbättras ytterligare och hur andelsägd förnybar el ska kunna omfattas.

    Vi håller med om att all elproduktion på sikt bör klara sig utan stöd. Men utifrån hur det ser ut i dag är vi väldigt glada att regeringen redan i vårbudgeten sköt till rejält med pengar för att fler av de som står i kö i dag ska få del av stödet.

    För att ta tillvara på den potential för solelproduktion som finns i Sverige är det viktigt att så många som möjligt får möjlighet att delta. Såväl villaägare och bostadsrättsföreningar som skolor och sjukhus. Därför ska regeringen se över hur andra EU-länder stödjer solel och analysera hur till exempel företag med flera anläggningar som tillsammans överskrider gränsen kan gynnas, samt vilka effektgränser som godkänts av EU-kommissionen. Det är ett viktigt arbete, inte minst för att skapa långsiktiga skatteregler och undvika återbetalningsskyldighet för de aktörer som gynnas.

    För att sätta fart på utvecklingen mot hundra procent förnybart måste alla goda krafter hjälpas åt. Vi välkomnar därför Solelkommissionens engagemang och driv i den här frågan. Det stärker oss i vår övertygelse om att Sverige behöver bli en del av den solelsrevolution som pågår i resten av världen.

    Lise Nordin (MP), riksdagsledamot och energipolitisk talesperson
    Åsa Westlund (S), riksdagsledamot

    Stockholm Water Prize till The Water Man of India

    Idag mottar Rajendra Singh, även kallad The Water Man of India, det prestigefyllda priset för sitt arbete med vattensäkerhet på den indiska landsbygden.

    Singh har arbetat i den indiska delstaten Rajastan med att förbättra levnadsförhållandena för regionens allra fattigaste i flera decennier. Genom att arbeta nära lokalbefolkningen har hans organisation restaurerat flera floder samt möjliggjort jordbruk och därmed försörjning på den indiska landsbygden.

    Priskommittén motiverar utmärkelsen med följande motivering:

    Dagens vattenproblem kan inte lösas endast genom vetenskap och teknik. De är även mänskliga problem i form av styrning, policy, ledarskap och social resiliens. Rajendra Singhs livsverk är att ha skapat förmågan att lösa lokala vattenproblem med hjälp av deltagande metoder, stärkandet av kvinnors rättigheter samt genom att koppla ihop traditionell och ny kunskap.

    Vi lever i en värld där efterfrågan på färskvatten ökar chockartat, där vi kommer att möta flera vattenkriser bara inom ett par decennium ifall vi inte tar bättre hand om våra vattenresurser. Vi måste ta till oss Singhs metoder om vi vill uppnå ett hållbart förbrukande av vattenresurserna inom vår livstid, säger Torgny Homgren, Executive Director på Stockholm International Water Institute (SIWI).

    Stockholm International Water Week pågår just nu. Priset har delats ut under 25 år.

    Stockholm Junior Water Prize går till den amerikanske studenten Perry Alagappan för framgångsrik forskning om vattenrening.

    SMB skrev om Rajendra Singh när priset offentliggjordes i mars.

    Regeringen kritiseras för otydliga klimatmål

    ”We have what we in Sweden call en utredning” är knappast vad klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) tänkt sig som budskap i klimatförhandlingarna i Paris, det skriver Fores vd Mattias Goldmann i en debattartikel.

    Med tre månader kvar till de internationella klimatförhandlingarna i Paris ställer sig nu Mattias Goldmann, vd på tankesmedjan Fores, frågan vad Sveriges bidrag till processen egentligen kommer vara. I en debattartikel i tidningen ETC skriver han att det är ett problem att Sverige saknar ett mål till år 2030, och att det 2020-mål som finns är otydligt.

    Om regeringen inte i budgetpropositionen lägger fram ett klimatmål för 2030, kombinerat med ett förtydligande av vad som gäller för 2020, så kommer Sverige tomhänta till Paris. ”We have what we in Sweden call en utredning” är knappast vad Romson tänkt sig som budskap i klimatförhandlingarna.

    Mattias Goldmann skriver att budgetpropositionen, som väntas inom kort, är det främsta tecknet på vad regeringen faktiskt vill i klimatfrågan.

    Håll Sverige Rent: ”Inkludera värstingen fimpen och annat småskräp i boten”

    En miljard fimpar slängs varje år på våra gator och torg. Det är dags för regeringen att se över lagstiftningen kring nedskräpningsboten, skriver Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

    Den nedskräpningsbot som infördes för fyra år sedan används knappt av polisen. Samtidigt erfar Håll Sverige Rent att nedskräpningen ökar.

    En översyn av lagstiftningen kring boten borde genomföras, både för att undersöka om det är dags att inkludera cigarettfimpar, tuggummin och annat småskräp i boten och om det finns en möjlighet att kommunerna eller någon annan aktör kan ta över hanteringen av boten.

    Sedan 10 juli 2011 har polisen haft möjlighet att bötfälla personer som skräpar ned på en allmän plats. Polisen kan bötfälla folk som till exempel kastar små mängder snabbmatsförpackningar, glas- och plastflaskor och engångsgrillar.

    Dock ville inte regeringen utvidga det straffbara området när man tog fram den nya lagstiftningen, eftersom det i många fall bedömdes som orimligt om varje regelöverträdelse skulle leda till straffrättsligt ansvar. Därför bestämde regeringen att vissa ”småskräp” skulle vara undantagna från den nya boten, om kastandet av skräpet var helt obetydligt ”med hänsyn till det intresse som är avsett att skyddas”.

    Exemplen på småskräp är hämtade från skrivningar i mycket gamla förarbeten. Exempelvis tas Lagrådets skrivningar från 1970 (!) upp i förarbetena till dagens bot. I gamla förarbetena sägs det att ”bagatellartade handlingar som att kasta bort en enstaka bussbiljett eller cigarettfimp eller liknande i regel måste falla utanför det straffbara området”. Det är exakt samma småskräp som nämns i Riksåklagarens föreskrifter om ordningsbot om nedskräpningsförseelse, framtagen år 2011. På 70-talet kanske fimpen och tuggummit inte var ett stort problem, kanske saknade det betydelse om någon kastade en fimp då. Men så är det inte idag.

    Förra året skrevs det ut 90 böter i hela landet mellan januari och maj. I år skrevs det enbart ut 69 böter under samma period. Samtidigt uppskattar Håll Sverige Rent att det slängs ungefär en miljard fimpar om året på gator och torg. Fimpar står för runt 60 procent av allt skräp. Förutom att fimpar förfular vår miljö innehåller de giftiga ämnen som nickel, kadmium och plast som gör att de bryts ned långsamt. Fimparna stannar därför kvar i miljön om inte någon plockar bort dem.

    En fimp på gatan må vara ringa, men en miljard fimpar går inte att beskriva på något annat sätt än som ett betydande samhällsproblem. Håll Sverige Rent anser därför att cigarettfimpen, liksom allt annat småskräp, bör inkluderas i nedskräpningsboten. Dels utgör det en viktig signal för allmänheten att det mest frekventa skräpet i Sverige faktiskt omfattas av en bot, dels är det enklare för den som skriver ut boten eftersom man slipper den svåra gränsdragningsproblematiken som uppstår när någon kastar ett mindre skräp. Den som skriver ut boten slipper helt enkelt fundera på om nedskräpningen är straffbar eller inte.

    Håll Sverige Rent tycker att det är dags att regeringen ser över lagstiftningen kring nedskräpningsboten, så att den anpassas till dagens nedskräpningssituation. Inkludera allt småskräp, inklusive cigarettfimpen och tuggummin och se till att polisen prioriterar boten eller undersök om någon annan aktör, som exempelvis kommunen, kan ta över hanteringen av boten.

    Johanna Ragnartz, vd, Håll Sverige Rent

    Miljöpartiet: ”Mer än tomma ord krävs för att bekämpa antibiotikaresistens”

    Under sina åtta år vid regeringsmakten åstadkom Centerpartiet ytterst lite för att motverka den allvarliga situationen med antibiotikaresistens. Det skriver Miljöpartiets Stina Bergström, miljöpolitisk talesperson, Emma Nohrén, landsbygdspolitisk talesperson och Max Andersson, EU-parlamentariker.

    Det är välkommet att Centerpartiet vill bidra till arbetet för att komma till rätta med det mycket allvarliga problemet med antibiotikaresistens (SMB debatt 20/8). Miljöpartiet och vår regeringspartner Socialdemokraterna delar i allra högsta grad Centerpartiets åsikt att antibiotikaresistensen är en av vår tids stora ödesfrågor, och det är därför som vi bjudit in allianspartierna till överläggningar för att nå en bred överenskommelse.

    Det är dock en sak att, som Centerpartiet, föra en hög svansföring i frågan utåt, och en helt annat att genomföra konkreta åtgärder. Under sina åtta år vid regeringsmakten åstadkom Centerpartiet ytterst lite för att motverka den nu mycket allvarliga situationen med antibiotikaresistens. Inte heller kring djurskyddet, som hänger tätt samman med antibiotikaanvändningen, skedde några förbättringar.

    När EU-parlamentet nyligen röstade om sin syn på de pågående förhandlingarna mellan EU och USA om ett omfattande handelsavtal, TTIP, lyste tyvärr Centerpartiets engagemang i antibiotikafrågan återigen med sin frånvaro. EU och USA präglas av stora skillnader när det gäller antibiotikaanvändning inom livsmedelsproduktionen – USA:s storskaliga användning av antibiotika till friska djur driver på en farlig utveckling mot ökad antibiotikaresistens.

    Det finns berättigade farhågor för att TTIP-avtalet, där livsmedel ingår, riskerar att snedvrida konkurrensen mot svenska bönder om amerikanska produkter, med lägre produktionskostnader som en effekt av den storskaliga antibiotikaanvändningen, tillåts på den europeiska marknaden. Därför verkar Miljöpartiet för att frågan om antibiotikaanvändning skall undantas från regleringssamarbetet i TTIP, just för att inte riskera en utveckling mot större antibiotikaanvändning. Ändringsförslaget stöddes av såväl vår regeringspartner Socialdemokraterna som exempelvis Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ, men Centerpartiets Fredrick Federley röstade konsekvent emot såväl detta som liknande förslag.

    Först i samband med en artikel i tidningen Land Lantbruk som belyser risker med TTIP ur antibiotikasynpunkt vaknar Fredrick Federley och ställer en fråga till EU-kommissionen – bara dagar efter att han själv röstat för just det han nu oroar sig för.

    Till skillnad från Centerpartiet verkar Miljöpartiet för att omsätta vår syn på antibiotikafrågan i praktisk politik. Förutom att arbeta för en förstärkt djurskyddslagstiftning och efterlevnad av densamma inom EU, arbetar Miljöpartiet för att förstärka djurskyddslagen i Sverige. Vi fokuserar särskilt på att förbättra djurens möjlighet till naturligt beteende. På det globala planet har regeringen varit pådrivande i arbetet för att få igenom den globala plan för antibiotikaresistens som WHO nyligen antog.

    Det är som sagt välkommet att Centerpartiet vill bidra i arbetet mot antibiotikaresistens. Den här gången hoppas vi dock att man menar allvar.

    Stina Bergström (MP), miljöpolitisk talesperson
    Emma Nohrén (MP), landsbygdspolitisk talesperson
    Max Andersson (MP), EU-parlamentariker

    Regeringen höjer bensinskatten – Moderaterna rasar

    Regeringen har tidigare meddelat att de höjer bensinskatten. Nu går de ännu längre och höjer några öre till. Moderaterna är arga.

    I våras meddelade regeringen att de tänkt höja bensinskatten med 44 öre från årsskiftet. I ett pressmeddelande meddelar regeringen att de höjer skatten ytterligare fyra öre för bensin. Detta lilla steg framåt mot att den som skitar ner ska betala för sig har fått Moderaternas talesperson i landsbygdsfrågor Ulf Berg att ilskna till i intervju med Aftonbladet:

    Det är ett dråpslag mot landsbygden och kommer att slå hårt mot jobb och företagande.

    Hur vore det om Ulf Berg istället beskrev ökade temperaturer, minskade skördar och fler översvämningar i spåren av klimatförändringarna som ett dråpslag? Om landsbygden ska leva i framtiden behöver den ställas om till förnybara bränslen, inte förses med billig bensin för att fortsätta förstöra klimatet.

    Oljepriset är på rekordlåga nivåer och bensinen är billigare nu än på länge. Nu har politikerna chansen att göra det dyrare att skita ner. Den ansedda tidningen The Economist menar att det är med ett lågt oljepris som vi har stora möjligheter att ställa om till förnybart.

    Reinfeldts ambition om att förvandla Moderaterna till det nya Miljöpartiet känns långt borta med Ulf Berg vid rodret.

    LRF om Rockströms förslag: ”Ta en fossilfri framtid på allvar”

    Potentialen för Sverige att bli ett fossilfritt land är enorm. Det menar Sven Erik Hammar, vice ordförande i LRF.

    Supermiljöbloggen har mejlat till representanter för samtliga riksdagspartier, men också till ett antal företag och miljöorganisationer för att höra hur de ser på det förslag som professor Johan Rockström vid Stockholm Resilience Centre lyfte upp nyligen, om att det behövs ett nytt svenskt klimatmål:

    Vi behöver en ny berättelse för Sverige. Denna är av global betydelse, eftersom vi är ett så viktigt föredöme för många länder i världen. Tänk om vi kunde, i en partiövergripande överenskommelse, slå fast att Sverige skall bli världens första helt fossilfria välfärdsnation (till 2030!). Det skulle (1) skapa stor entusiasm och kreativ kraft i Sverige (inte minst näringslivet skulle få sig en rejäl positiv skjuts), men också (2) skicka otroligt starka signaler internationellt.

    Sven Erik Hammar, vice ordförande i LRF och sakkunnig i Miljömålsberedningen, skriver i ett svar till Supermiljöbloggen:

    Ska Sverige bli det första landet i världen att bli fossilfritt? Frågan har debatterats flitigt under sommaren, bland annat här på Supermiljöbloggen. Förslaget kommer ursprungligen från professor Johan Rockström. Jag håller med Rockström. Hans tidsplan kan säkert diskuteras ytterligare, men potentialen för Sverige att bli ett fossilfritt land är enorm. Förutom ett högt tekniskt kunnande samt människor och företag med genuint intresse för hållbarhetsfrågor kan vi i Sverige dra nytta av vårt rika förråd av förnybara naturresurser

    Sverige är redan en förebild när det gäller hur vi använder skog och mark för hållbar produktion av virke, livsmedel, förnybar energi och biobränslen. När vi nu inte längre kan förlita oss på jordklotets allt svagare balansräkning, måste vi istället skapa en ekonomi där naturkapitalet kan öka i värde. För att kunna bli mindre beroende av importerade fossila resurser behöver vi använda våra inhemska förnybara resurser bättre.

    I den pågående Miljömålsberedningens uppdrag, under ledning av Anders Wijkman, ingår att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för Sverige. Beredningen ska också föreslå ett långsiktigt nationellt mål för minskade utsläpp till 2050. Där är det nu också dags att ta frågan om en fossilfri framtid på allvar.

    Klimatpolitiken främsta uppgift, enligt min mening, är att fokusera på hur omställningen mot en fossilfri ekonomi ska gå till. För att styra mot ett fossilfritt samhälle, där vi ska leva av det fotosyntesen kontinuerligt nyskapar, krävs mer än bara en ambitiös målsättning. Det krävs en bred och långsiktig strategi som spänner över många olika sektorer i samhället och som är gynnsam för klimatet och flera olika samhällsmål samtidigt. Detta för att vi ska klara av att balansera sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter på vägen till fossilfrihet.

    Genom att utforma en strategi för biobaserad ekonomi kan vi ha fokus på att minska utsläppen av växthusgaser, öka upptag och lagring av koldioxid och ersätta fossila resurser. Detta samtidigt som vi kan erbjuda nya klimatsmarta affärsmöjligheter. Det är enbart genom att kombinera sänkta utsläpp med stärkt konkurrenskraft och nya affärsmöjligheter som Sverige kan bli ett verkligt föregångsland som andra vill följa efter.

    Skogen är redan en hörnsten i den svenska ekonomin med stor export och många sysselsatta. Det svenska virkesförrådet ökar för varje år, trots att vi använder en stor del av tillväxten. Utöver detta och det vi redan odlar på våra bördiga åkermarker, finns cirka 800 000 hektar åkermark i Sverige som inte brukas längre. Genom hållbart aktivt brukande i samklang med ekosystemen kan produktionen av förnybar råvara och energi öka. Vi kan skapa nya produkter, öppna nya marknader och samtidigt bidra till lösningen av vår tids största globala utmaning.

    ___

    Läs också:

    Vänsterpartiet stödjer Rockströms förslag – Sverige borde bli första fossilfria nationen i världen

    Naturskyddsföreningen om Rockströms förslag: ”Gillar det verkligen”

    Fores om Rockströms förslag: ”Skulle ge Sverige ledartröjan i klimatomställningen”

    Miljöpartiet om Rockströms förslag: ”Vi har lyft frågan i miljömålsberedningen”

    Folkpartiet om Rockströms förslag: ”Tydliga mål driver på teknikutvecklingen”

    Gröna Bilister om Rockströms förslag: ”Det som behövs nu är ledarskap”

    Greenpeace om Rockströms förslag: ”Det är precis den här typen av målsättningar som behövs”

    Centerpartiet om Rockströms förslag: ”Sverige har unikt goda förutsättningar”

    Moderaterna om Rockströms förslag: ”Viktigt att inte flytta utsläppen”

    Polarbröd om Rockströms förslag: ”Vi stöttar det – mänskligheten behöver ställa om”

    OX2 om Rockströms förslag: ”Vi skulle få se många nya affärsmodeller och företag”

    Socialdemokraterna om Rockströms förslag: ”Sverige ska vara ett land som driver på”

    Sverigedemokraterna om Rockströms förslag: ”Riskerar att påverka vår konkurrenskraft”

    Kristdemokraterna om Rockströms förslag: ”Vi är positiva till att pröva möjligheten”

    Hagainitiativet om Rockströms förslag: ”Ett ambitiöst mål skapar nya affärsområden”

    U&We om Rockströms förslag: ”Ett utmanande mål som vi ställer oss bakom”

    Johan Rockström: ”Hela nationen kommer att behöva kavla upp ärmarna”

     

    Sverige kan komma att slutförvara utländskt kärnavfall

    Sverige har de rätta geologiska förutsättningarna för att slutförvara kärnavfall så säkert som möjligt. Därför bör vi ta emot andra länders avfall, menar statsvetaren Urban Strandberg.

    Frågan har väckts till liv efter att lagen om slutförvar har ändrats. Förr uttrycktes det tydligt att det var förbjudet att förvara utländskt avfall. Nyligen omformulerades lagen så att förvaring kan tillåtas med ”särskilt tillstånd”. Ändringen är en anpassning efter ett europeiskt direktiv.

    Svenska forskare har tillsammans med kärnkraftsindustrin arbetat länge för en lösning för hur avfallet ska förvaras. Nu är en slutförvarsanläggning i anslutning till kärnkraftverket Forsmark i Östhammars kommun i Uppland nästan klar. För att Östhammarborna skulle acceptera anläggningen, så har det varit viktigt att Sverige inte importerar avfall från andra länder.

    Än så länge är importen av avfall bara hypotetisk. Jan Blomgren, fd professor i kärnfysik och nu konsult inom kärnkraftsindustrin, säger till Sveriges Radio att han inte tror att förvaring av utländskt avfall kommer att bli aktuellt i Sverige inom en nära framtid:

    – Det finns ungefär femton till tjugo länder i världen som har så stor kärnkraftspark att det är motiverat att bygga ett eget förvar. Sverige är ett av de länderna. Sen finns det ett stor antal länder som har små mängder avfall, ofta från forskning och sjukvård. Därför har man pratat om möjligheten för dessa länder att bygga en gemensam anläggning för att dela på ansvar och kostnader.

    Avfallets radioaktivitet minskar med tiden, men det är farligt för människor, djur och växter i hundratusentals år. Det kan ta miljontals år innan avfallet har brytts ner till något som liknar det naturliga uran som finns i berggrunden.

    Varmare klimat ger ny okänd havsmiljö

    Våra utsläpp av växthusgaser gör livet i havet allt svårare, visar en ny rapport. Klimatförändringarna kan kasta in haven i nytt okänt läge, olikt det vi haft de senaste tjugo miljoner åren.

    Rapporten ”State of the World 2015” släpps av välansedda amerikanska Worldwatch Institute och berättar om en lång rad hållbarhetsfrågor, bland annat läget för världens hav.

    Haven har länge tagit upp mycket av våra utsläpp av växthusgaser, men rapporten varnar för att vi snart kommer till en gräns när havet är mättat och inte klarar mer koldioxid. Idag fungerar haven som en så kallad kolsänka, vilket betyder att det suger upp utsläppen och lagrar dem. Nu har dock takten avtagit och haven suger inte upp koldioxid i samma takt som förut. Växthusgaserna värmer upp haven och gör dem surare.

    Med varmare hav räknar forskarna med att fisken flyttar till kallare områden och att ekosystemen därmed förändras. Rapporten säger:

    Om utsläppen [av växthusgaser] fortsätter på nuvarande nivå, kan ytvattnets surhet i haven öka mer nästan 150 procent till 2100, vilket skulle skapa en miljö som är olik allt som funnits de senaste 20 miljoner åren.

    Katie Auth är författare till rapportens kapitel ”Haven – riskerad resiliens”. Hon säger:

    Det är viktigt att agera samordnat och snabbt för att förbättra havens hälsa, inte bara för att rädda valar och korallrev (vilket också är viktigt),  men för att vår försörjning och våra liv är beroende av haven.

    Man kan fråga sig varför vi håller på så här, om vi nu vet att det är skadligt för haven och att vi behöver dem. Katie Auth igen:

    Vår känsla av att haven är kraftfulla och allsmäktiga – tillsammans med vetenskaplig okunnighet – bidrog till att vi antog att inget vi gjorde nånsin skulle kunna påverka haven.

    (Via Climate News Network)

    U&We om Rockströms förslag: ”Ett utmanande mål som vi ställer oss bakom”

    Visionen kommer först. Sedan drar den till sig de resurser och åtgärder som krävs. Det menar Göran Wiklund på konsultbyrån U&We.

    Supermiljöbloggen har mejlat till representanter för samtliga riksdagspartier, men också till ett antal företag och miljöorganisationer för att höra hur de ser på det förslag som professor Johan Rockström vid Stockholm Resilience Centre lyfte upp nyligen, om att det behövs ett nytt svenskt klimatmål:

    Vi behöver en ny berättelse för Sverige. Denna är av global betydelse, eftersom vi är ett så viktigt föredöme för många länder i världen. Tänk om vi kunde, i en partiövergripande överenskommelse, slå fast att Sverige skall bli världens första helt fossilfria välfärdsnation (till 2030!). Det skulle (1) skapa stor entusiasm och kreativ kraft i Sverige (inte minst näringslivet skulle få sig en rejäl positiv skjuts), men också (2) skicka otroligt starka signaler internationellt.

    Göran Wiklund på konsultbyrån U&We skriver på företagets hemsida, i en text som Supermiljöbloggen fått möjlighet att återpublicera, att U&We ställer sig bakom Rockströms förslag:

    Johan Rockströms sommarprogram är det mest delade i sociala media, 39 000 gånger. Sommarprogrammen har därmed slagit an en annan ton än tidigare, då kändisar mest pratade om sitt eget liv, vedermödor och glädjeämnen. Att lyssnarna inte bangade för att ta del av forskning om klimatet, när man ligger i hängmattan eller slöar på stranden, är tydligt.

    Johan Rockström menar att det finns förutsättningar för Sverige att bli första fossilfria land i världen till 2030. Det tycker vi på U&We är ett utmanande mål som vi ställer oss bakom. Visionen kommer först. Sedan drar den till sig de resurser och åtgärder som krävs. Fungerar som en magnet.

    Efter sommarprogrammet skrev Johan en text där han uppmanar politikerna att genom en övergripande överenskommelse anta det målet. Supermiljöbloggen tog fasta på Johans förslag och frågade samtliga politiska partier om hur de såg på det. Av svaren att döma finns det stöd för förslaget, även om man naturligtvis positionerar sig med en del reservationer och varningar. Så det är bara att göra som Johan säger: ”Hela nationen kommer att behöva kavla upp ärmarna ”.

    Johan presenterade i en intervju hos P3 fem punkter för en personlig klimatpolitik för att rädda världen. Den går ut på att minska sina utsläpp med 1 ton per år under 10 år. Då blir man själv fossilfri.

    ___

    Läs också:

    Vänsterpartiet stödjer Rockströms förslag – Sverige borde bli första fossilfria nationen i världen

    Naturskyddsföreningen om Rockströms förslag: ”Gillar det verkligen”

    Fores om Rockströms förslag: ”Skulle ge Sverige ledartröjan i klimatomställningen”

    Miljöpartiet om Rockströms förslag: ”Vi har lyft frågan i miljömålsberedningen”

    Folkpartiet om Rockströms förslag: ”Tydliga mål driver på teknikutvecklingen”

    Gröna Bilister om Rockströms förslag: ”Det som behövs nu är ledarskap”

    Greenpeace om Rockströms förslag: ”Det är precis den här typen av målsättningar som behövs”

    Centerpartiet om Rockströms förslag: ”Sverige har unikt goda förutsättningar”

    Moderaterna om Rockströms förslag: ”Viktigt att inte flytta utsläppen”

    Polarbröd om Rockströms förslag: ”Vi stöttar det – mänskligheten behöver ställa om”

    OX2 om Rockströms förslag: ”Vi skulle få se många nya affärsmodeller och företag”

    Socialdemokraterna om Rockströms förslag: ”Sverige ska vara ett land som driver på”

    Sverigedemokraterna om Rockströms förslag: ”Riskerar att påverka vår konkurrenskraft”

    Kristdemokraterna om Rockströms förslag: ”Vi är positiva till att pröva möjligheten”

    Hagainitiativet om Rockströms förslag: ”Ett ambitiöst mål skapar nya affärsområden”

    Johan Rockström: ”Hela nationen kommer att behöva kavla upp ärmarna”

    Solelkommissionen: ”Solel behöver inte mer investeringsstöd”

    Regeringens förslag stoppar utbyggnaden av solceller på skolor, sjukhus och andra större fastigheter. Det skriver Magnus Ulaner, miljöchef HSB, Mats Fagerström, vd Telge Energi och Johan Öhnell, ordförande Solkompaniet, som alla är med i nätverket Solelkommissionen.

    Sverige ligger långt efter övriga Europa med utbyggnaden av solel. Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) och energiminister Ibrahim Baylan (S) sa nyligen att detta måste förändras och föreslog mer pengar till solcellsstöd. Samtidigt la de ett förslag som innebär att kommuner, landsting, bostads- och fastighetsbolag ska betala energiskatt för solelen de själva producerar på sina tak, och som de reducerar sin elförbrukning med.

    Men solel behöver inget mer investeringsstöd, däremot rätten att använda den el man själv producerar och använder.

    I korthet innebär lagförslaget att en juridisk person som har flera fastigheter får betala energiskatt för den el som de inte längre kommer köpa när de satt upp solceller. Tänk om samma sak skulle gälla värmepumpar, att man ska betala energiskatt för att man sparar energi. Detta lagförslag kommer kraftfullt och skoningslöst att stoppa utbyggnaden av solceller på skolor, sjukhus och andra större fastigheter.

    Svenskarnas intresse för solel har aldrig varit större. Samtidigt har solcellerna gått ned kraftigt i pris och räntorna är rekordlåga. Kostnaden för solel är egentligen bara kapitalkostnader eftersom det inte finns några driftkostnader. Det är goda nyheter för klimatet och för Sveriges möjligheter att komma ikapp den solenergiutveckling som resten av Europa haft de senaste åren. Det är därför en stor besvikelse att Romson och Baylan med sitt lagförslag omöjliggör den utvecklingen. En utveckling som både EU, svenska politiker och svenska folket vill se.

    EU har tidigare klargjort att man vill underlätta för kundägd solel. Därför är det olyckligt att regeringen och finansdepartementet skyller de nya regelförslagen på att EU:s statsstödsregler kräver beskattning av solel. Vi menar att det är fullt möjligt, och högst rimligt, att åberopa de undantag från skatteplikt som finns. Solel på fastigheter är småskalig elproduktion, inte storskalig, och används elen för att täcka den egna förbrukningen är man inte en yrkesmässig leverantör. Dessutom är det möjligt att hänvisa till den administrativa börda det skulle innebära, för enskilda aktörer och för Skatteverket, att mäta och kontrollera all småskalig elproduktion. Då blir inte EU:s regelverk något hinder för solelen.

    Romson och Baylans förslag att främja utbyggnaden av solenergi genom att tillföra mer pengar till det befintliga investeringsstödet är inte rätt väg fram. Det är positivt att regeringen har ambitioner, men tyvärr är investeringsstödet i dag inte samhällsekonomiskt effektivt. Kön till stödet är lång och väntan på beslut kan vara flera år och pengarna tar snabbt slut. Det innebär att möjliga solcellsinvesterare fastnar i en passiv väntan. Mörka moln lägger sig över solcellsutvecklingen.

    För fem år sedan var investeringsstödet värdefullt för att få igång solcellsmarknaden. I dag är solel konkurrenskraftig utan subventioner, så länge producenten får använda den egna elen fritt utan att betala energiskatt. Det menar vi borde vara självklart. Den som sänker sitt behov av extern energi, genom att tillföra och använda solel, ska inte straffas genom att beskattas för egenanvändningen. Paralleller kan dras till andra energieffektiviseringsåtgärder, som inte medför energiskatteplikt för de kilowattimmar som effektiviseras bort.

    Av Sveriges totala elanvändning kommer under en promille från solen. Det kan jämföras med exempelvis Tyskland, där solelen ständigt slår nya rekord. I juli producerades mer solkraft än kärnkraft i ett land ungefär lika stort som Sverige. Exemplet visar tydligt att solel kan spela en betydande roll i energisystemet och i omställningen till ett förnybart samhälle. Om vi i Sverige installerar solceller på en fjärdedel av de befintliga taken som är lämpliga för solel, kommer vi kunna ha tio procent av Sveriges elproduktion år 2030 från solel. Det är vårt mål.

    Än finns det möjlighet till en fortsatt utbyggnad av solceller på skolor, sjukhus och andra större fastigheter, men det är bråttom. Lagförslaget måste dras tillbaka innan det blir en del av höstens budgetproposition. Därför uppmanar vi nu regeringen att snarast ta bort gränsen på 255 kW per juridisk person och istället återkomma med långsiktiga och rimliga besked om vilka förutsättningar som gäller. För det är väl inte meningen att Sverige, föregångslandet inom förnybar energi, ska bli det enda landet i Europa som säger nej till småskalig kundägd solenergi?

    Magnus Ulaner, miljöchef HSB
    Mats Fagerström, vd Telge Energi
    Johan Öhnell, ordförande Solkompaniet

    ___

    OM SOLELKOMMISSIONEN:
    Solelkommissionen är ett nätverk som har målsättningen att anpassa gällande lagstiftning så att egen förnybar elproduktion inte motverkas. Nätverket består av HSB, Telge Energi, Solkompaniet och Familjebostäder som representerar Stockholms stad bostadsbolag. Vi ser att dagens lagstiftning är anpassad till de gamla strukturerna med stora internationella elproducenter och miljontals elförbrukande kunder. Solel är småskalig elproduktion som aldrig kommer byggas av energibolagen och som kan stå för en viktig andel av Sveriges elbehov om regelverken utformas för att främja elkundernas medverkan.

    Indisk konstnär kräver ansvar av Unilever

    Med en remake på Nicki Minaj-låten Anaconda har konstnären Sofia Ashraf från Chennai tagit världen med storm. I videon sätter hon press på livsmedelsgiganten att städa upp efter miljökatastrofen i Kodaikanal, där kvicksilver från företagets fabrik läckte ut i naturen.

    Fabriken, som tillverkade termometrar, stängde 2001. Flera miljöorganisationer, bland dem Greenpeace, uppmärksammade då Unilevers indiska ledning på att tonvis av kvicksilverförgiftat glas hade sålts till en skrothandlare i Kodaikanal. Över 1000 före detta fabriksarbetare menar att de lider av kvicksilverförgiftning, och att spillet var mycket större än så.

    Familjer i området har fått hjälp att resa sina protester mot företaget av lokala miljöorganisationer. Unilever anser sig dock inte bära ansvar för skadorna, eller för de 45 arbetare och 12 barn som uppges ha dött på grund av kvicksilverförgiftning.

    Unilever arbetar hårt för att förknippas med miljöansvar och hållbarhet, något som Ashraf raljerar om i låten. Företagets VD Paul Polman har personligen kommenterat videon, och säger att företaget ”arbetar aktivt för en lösning”.

    Förutom att påverka människorna i regionen, ska kvicksilver också ha läckt ut i den närbelägna floden Pambar River, samt i regionens känsliga Shola-skogar. Shola är en typ av skog med inhemska djur- och växtarter. De har en viktig roll för de sydindiska bergsregionernas ekosystem, men hotas idag av teplantage och av invasiva arter så som eukalyptus.

    Kodaikanal är en bergsort i den Indiska delstaten Tamil Nadu. Orten är välbesökt av indiska och utländska turister, och betyder mycket för regionens ekonomi.

    Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna. Det kan inte brytas ner i naturen utan lagras i djurs vävnader. När människor får i sig kvicksilver påverkas hjärnan och det centrala nervsystemet.

    Sofia Ashrafs låt har idag över 3 miljoner visningar på Youtube.

    Historiskt mycket biogas i fordonsgasen

    Andelen biogas ligger nu på 73 procent. Men branschen oroas av att viktiga initiativ och signaler från regeringen dröjer.

    Fordonsgas är samlingsnamnet för förnyelsebar biogas och fossil naturgas. Biogasandelen i den sålda fordonsgasen i Sverige låg under första halvåret 2015 på 73 procent. Det är en historiskt hög nivå, skriver branschorganisationen Energigas Sverige i ett pressmeddelande.

    – Vår höga andel biogas gör oss till ett föredöme i världen och visar att den gröna omställningen är fullt möjlig. Samtidigt är det oroande att ökningstakten i försäljningen av fordonsgas nu minskar. Regeringen måste nu snabbt ge besked om fortsatt skattebefrielse på biogasen och förlängning av det nedsatta förmånsvärdet när man väljer gasbil som tjänstebil, säger Anders Mathiasson, vd Energigas Sverige, i pressmeddelandet.

    Japanskt kärnkraftverk fick problem vid återstart

    Sendai No. 1 är den första reaktorn att startas upp i landet sedan samtliga kärnkraftverk stängdes ned i samband med Fukushima-katastrofen 2011.

    Tidigare i somras skrev SvD Näringsliv om att flera energibolag i Japan hoppas kunna få tillstånd att starta upp sina kärnkraftverk igen.

    Mer än fyra år efter jättevågorna som utlöste tre härdsmältor i kärnkraftverket Fukushima Dai-ichi närmar sig Japan nu en återstart av några reaktorer som bedöms leva upp till de skärpta säkerhetsregler som införts efter naturkatastrofen 2011.

    Samtliga reaktorer i landet har varit tagna ur drift sedan olyckan, och först på tur att startas nu i augusti var kärnkraftverket Sendai på den sydvästliga ön Kyushu.

    Återstarten av reaktorn Sendai No. 1 gick dock inte som planerat på grund av ett pumpproblem, det här rapporterar nu nyhetsbyrån Reuters.

    The utility suspects that seawater has entered one of the pumps in the secondary cooling system, where steam that turns the turbines to produce electricity is cooled, according to the spokesman.

    Tidningen The Asahi Shimbun skriver att problemet innebar att reaktorn inte kunde gå upp till maximal effekt.

    The output of the No. 1 reactor was scheduled to be raised from 75 percent to 95 percent on Aug. 21. However, the output will be maintained at 75 percent so the utility can investigate the cause of the seawater leak in detail. The work will take about a week.

    Enligt The Japan Times har många kärnkraftsexperter varnat för att det kan uppstå problem med tekniken när reaktorerna ska sättas igång igen, detta eftersom de varit ur drift i mer än fyra år. Ett ytterligare problem för Sendai No. 1, skriver Euronews, är att en vulkan fem mil från kärnkraftverket visar tecken på ökad aktivitet. Enligt TT Nyhetsbyrån hör vulkanen till de mest aktiva i Japan och har mindre utbrott nästan hela tiden. Men en tjänsteman på landets meteorologiska institut varnar för att ett större utbrott kan vara på gång.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.