Stötta SMB
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Lucka 18 – En bättre julskinka

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Snart är det dags för julbord! Våga prova en vegansk julskinka i år. 
    Dag nummer arton nu närmar sig julen,
    trots att december är grå och mulen
    Snart ska det dukas ett julbord så grant,
    med betor och bullar och lutfisk charmant
    Men mitt på bordet på sedvanligt vis,
    tronar högtidens gullegris
    6400 ton av juleskinka,
    äts det i Sverige utan att blinka
    Men väljer vi skinka av KRAV eller eko,
    vet vi att kultingens liv varit reko
    Även miljön blir glad av detta,
    när giftiga ämnen ej marken mätta
    Allra bäst är förstås en vegansk variant,
    kanske en griljerad kålrot eller rotselleri kan vara värt en slant?
    När du ska välja en skinka så skär,
    välj den som gynnar vår biosfär.

    SMB rimmar så pennorna glöder – allt för miljön. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Lucka 17 – Tänk ut ett miljösmart nyårslöfte

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Har du börjat fundera på nyårslöften för 2019? 
    Två veckor till årsskifte med raketer och potatisgratäng
    Då är det dags att infria nyårslöfte 2.0
    Sluta flyga, eller förbud mot slit och släng
    Eller att på bankens investeringar få koll
    Ett eget miljömål blir rolig utmaning
    Går att anpassa efter vart i livet du står
    Och nu har du tid att på löftet klura en aning
    Så att vi kan göra 2019 till ett miljösnällt år!

    SMB rimmar så pennorna glöder – allt för miljön. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Idag demonstrerar tusentals mot "katastrofbudgeten"

    Posted on by Hannes Anagrius

    Budgeten har kritiserats av många för att ignorera klimathotet. Idag sker en stor demonstration i Stockholm på medborgarplatsen 14:30. Protester sker också i Visby, Lund, Örebro, Göteborg och Umeå.
    Över 3500 har klickat att de kommer i Facebook-eventet för Stockholms-demonstrationen och 17 000 är intresserade. Initiativtagare är Leo Calandrella Rudberg, miljöaktivist som jobbar för Feministiskt Initiativ. Flera miljöorganisationer kommer medverka och har ställt sig bakom demonstrationen.
    Bland talarna finns Jonas Sjöstedt (V), Alice Bah Kuhnke (MP), Gita Nabavi (Fi) och från miljörörelsen företrädare för organisationerna Jordens Vänner, Skydda Skogen, Fridays for Future, Klimataktion och Extinction Rebellion.
    SMB har tidigare skrivit om budgeten och att klimatambitionerna har sänkts från den tidigare redan otillräckliga nivån.
    Enligt Leo Rudberg ska demonstrationer även ha spritt sig till Visby, Lund (idag) och Örebro, Göteborg och Umeå (på onsdag).
    Här är länk till eventet i Stockholm:

    SMB kämpar för en klimatpolitik värd namnet. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Otillräckliga besked från klimattoppmötet – nu måste länderna agera

    Posted on by Anna Ljungström

    På lördagskvällen avslutades det två veckor långa klimattoppmötet i Katowice. Förhandlingarna resulterade i en svag regelbok, och fortfarande saknas många viktiga bestämmelser. 
    Efter att ha gått in på övertid kunde världens länder igår sätta punkt för förhandlingarna under klimattoppmötet COP24, som hölls i polska Katowice. Mötet har beskrivits som det viktigaste sedan Paris 2015, och syftet var att staka ut vägen till Parisavtalets mål.
    Förhoppningarna på mötet var på förhand låga, och tyvärr verkar resultatet inte ha överträffat förväntningarna.

    Vad kom man då fram till?

    Den viktigaste punkten på dagordningen var att klubba igenom en regelbok för hur arbetet med att följa ländernas väg mot Parismålen ska gå till. Den är till stora delar teknisk, och innehåller detaljer om hur man ska mäta och jämföra de faktiska klimateffekterna.
    Efter mycket om och men godkändes regelboken. Den innehåller ett flertal bra principer som kommer göra att rapporteringen om utsläpp och utsläppsminskningar blir mer transparent i framtiden.
    Men trots att regelboken nu är på plats oroar sig många över att den är urvattnad och innehåller alldeles för vaga skrivningar på flera områden. Bland annat handlar det om bristfälliga krav på hur länderna ska skala upp sina ambitioner. Om alla länderna uppfyller sina nuvarande nationella mål kommer den globala uppvärmningen nå 3 grader.

    Det är bra att regelverket för genomförandet av Parisavtalet kommer att gälla alla länder och det finns bra skrivningar om hur rapporteringen ska ske. Samtidigt är det djupt oroande att regelverket blev så svagt kring vad som ska inkluderas i ländernas nationella klimatplaner, säger Naturskyddsföreningens Karin Lexén.

    Länderna har inte heller helt kunnat enas om hur finansieringen ska lösas. Utvecklingsländerna hade hoppats på att regelboken skulle garantera tillräckligt förutsägbart finansiellt stöd för deras omställning och klimatanpassning, men så blev det inte. Även frågan om handel med utsläppsrätter ska se ut blev urvattnad.
    Från Sveriges och EU:s håll verkar man ändå vara relativt nöjd med utfallet.

    Utifrån förutsättningarna är detta ett kraftprov från världssamfundet, säger klimatminister Isabella Lövin till TT.

    Spricka i världssamfundet

    Förhandlingarna ska ha pågått dygnet runt för att hitta formuleringar som de närmare 200 länderna skulle kunna enas kring. Halvvägs in i förhandlingarna låstes positionerna helt när en handfull oljeländer blockerade det fortsatta arbetet.
    Anledningen var frågan om IPCC:s rapport om 1,5-gradersmålet. USA, Ryssland, Saudiarabien och Kuwait motsatte sig att rapporten skulle ”välkomnas”, vilket de flesta länder ville, och istället ansåg att den skulle ”noteras”. Slutresultatet blev ungefär ”välkomnar att rapporten slutfördes i tid”.
    Oljeländernas allt mer bångstyriga beteende är ett exempel på hur klyftan mellan världens länder verkar ha vuxit sedan det segervissa mötet i Paris för tre år sedan.
    I relation till problemens omfattning är resultatet av COP24 tyvärr helt otillräckligt. De många luckorna i överenskommelsen skjuts fram till nästa års förhandlingar, som äger rum i Chile. Då är siktet inställt på tuffare klimatlöften.

    SMB bevakar internationell klimatpolitik. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Lucka 16 – Köp en bok i julklapp

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Varför inte koppla av med en spännande och bildande bok under julhelgen? Köp en bok om miljön till dina nära och kära.
    Miljöfrågan bygger på kunskap
    Så gå ut i bokhandlarna och gör dig ett riktigt kap
    Gå från hylla till hylla
    och försök hitta något som dina intressen kan fylla
    Kanske en faktabok av Ernman, Wijkman eller Holmgren
    Eller skönlitteratur av Lunde, Koli eller Gren
    Vad du än hos bokhandlarna hittar
    Hoppas vi det till dina släktingar smittar
    Så att ni tillsammans kan under julhelgen sitta
    och när det nya året börjar en massa ny kunskap besitta

    SMB rimmar så pennorna glöder – allt för miljön. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Lucka 15 – Dra ner på värmen

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Nu börjar utomhustemperaturen krypa neråt. Istället för att höja värmen i bostaden, försök parera med extra kläder och gemenskap. 
    December månad och ute viner vinden kall och rå,
    då kommer lusten att i hemmet brassa på.
    Men håll i hatten och värm inte för mycket,
    energikonsumtionen påverkar det ekologiska avtrycket.
    Ett tips är att dra ner på värmen en grad eller två,
    det gör att vi energin sparar på.
    För att höja värmen i hem och stuga, finns andra knep att ta till.
    Vad sägs om att bjuda hem grannen på en nubbe och sill.
    I kombination med tända ljus och julbak,
    blir då värmen i stugan en given sak.

    SMB rimmar så pennorna glöder – allt för miljön. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Lucka 14 – Välj en miljösnäll gran

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Vanlig svensk rödgran utan bekämpningsmedel = winning. 
    Snart är det dags att inhandla årets gran
    Den bästa varianten är förstås inte den du hittar i stan
    Fråga en markägare om du kan få köpa en skoglig sort
    Helst en som annars skulle gallras bort
    Om du köper, undvik besprutning
    Vi lovar att stammen ändå har charmig lutning
    Till närmsta Krav-märkta försäljare gör du en räd
    Så får du ett miljösnällt juleträd

    SMB rimmar så pennorna glöder – allt för miljön. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

     

    Nej, o-ekologisk mat räddar inte klimatet

    Posted on by Beatrice Rindevall

    I flera tidningar sprider sig nu nyheten att ekologisk mat är dåligt för klimatet, eftersom det tar större landytor i anspråk. Men rapporteringen missar viktiga aspekter – du räddar knappast klimatet genom att byta från ekologisk till konventionell mat. Det är mycket viktigare att tänka på vilken sorts mat du äter, skriver Beatrice Rindevall.
    – Vi har kommit fram till att ekologisk mat har större klimatpåverkan än konventionell mat. Det beror på att ekologisk mat kräver mer areal, mer mark för samma mängd mat, säger Chalmers-forskaren Stefan Wirsenius till Ekot.
    Upptäckten är ingen nyhet, utan bara ännu en studie som visar att skördarna blir lägre när man odlar ekologiskt jämfört med konventionellt. Och det borde inte vara en kioskvältare att det blir större bortfall när man begränsar användningen av bekämpningsmedel. Inte heller borde det vara så förvånande att mer yta behöver användas när djuren matas med ekologiskt jämfört med konventionellt och får gå ute istället för att vara konstant uppstallade.
    Nu menar Chalmers-forskaren att vi måste tänka på baksidan av den ekologiska produktionen, då Sverige har ett mål om att andelen ekologisk produktion ska öka till 30 procent. ”Om vi ökar den ekologiska arealen så mycket så kommer det bidra till avskogning någonstans i världen. Den aspekten måste tydligare komma in i diskussionen”, säger Stefan Wirsenius.
    Det kan vara en poäng, men det viktigaste perspektivet saknas. Mellan de olika matvarorna finns det otroligt stora skillnader i klimatpåverkan, och kött och mejeriprodukter kräver enorma mängder arealer. Mellan 20-25 procent av växthusgaserna kommer från jordbruket, och den stora majoriteten kan spåras till köttindustrin. I Mat-klimat-listan från SLU kan vi exempelvis se att nötkött släpper ut 26 kg per kilo kött, medan ett kilo baljväxter släpper ut 0,7 kilo. Potatis släpper ut 0,1 kg, pasta 0,8 kg, ris 2 kg, osv. Animalierna är på en helt annan nivå, med exempelvis smör 8 kg, lamm 21 kg, och fläsk 6 kg per kilo produkt.
    Den nya rapporten har kommit fram till att exempelvis ekologiska ärtor odlade i Sverige har 50 procent större klimatpåverkan än de konventionella, men jämfört med många andra produkter ligger de alltså ändå mycket bra till klimatmässigt. Utredningen beräknar också att skogen måste bort för att tillfredsställa behovet av landyta, vilket inte nödvändigtvis måste stämma.
    Om vi drar ner på köttet och äter ekologiska grönsaker kommer vi fortfarande hamna på plus för både klimat och ytanvändning. Att vi kan använda odlingsmark till människoföda, snarare än till boskap, är en mycket viktigare aspekt i diskussionen om mat och klimat. Sedan kan vi inte ignorera att det ekologiska självklart för andra värden med sig.
    Wirsenius rapport tar inte hänsyn till biologisk mångfald eller andra ekosystemvärden, medan den biologiska mångfalden i Sverige minskat drastiskt de senaste decennierna, till störst del på grund av skogs- och jordbruk. Mindre bekämpningsmedel i jordbruket skulle alltså kunna vara ett viktigt steg för att börja återställa de tärda ekosystemen. ”Många arter och naturtyper utvecklas negativt och riskerar att försvinna på sikt”, skriver Naturvårdsverket i deras bedömningen att vi inte kommer nå målet om ”Ett rikt växt- och djurliv” till 2020.
    Innan vi förkastar mat som framställts med bättre djurhälsa, lägre antibiotikaanvändning och begränsat användande av bekämpningsmedel borde vi sätta saker i perspektiv. Det skulle finnas mycket plats för ekologiskt jordbruk om vi inte käkade så mycket kött, ville tanka ohållbara mängder bilar och flyg med biobränsle, och slängde en tredjedel av all mat. Det är där vi borde börja. Den biologiska mångfalden kan inte fortsätta ignoreras.

    SMB vill belysa skillnader. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Lucka 13 – Välj eko-russin

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Vindruvor är ett av de livsmedel som besprutas allra mest. Kör på kemikaliefria lussebullar i år!
    Idag firar vi lucia,
    Dagen lussebullar släpps fria
    Men om du ska baka,
    Stick så ut din haka
    För att undvika gifter,
    krävs ekologiska bedrifter
    Just russin är viktigt,
    Då de besprutas mycket oförsiktigt
    Om du väljer miljömärkt,
    Så blir valet alldeles utmärkt!

    SMB rimmar så pennorna glöder – allt för miljön. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Polska borgmästare undertecknar deklaration för klimatsolidaritet

    Posted on by Joel Gordon Hultsjö

    Ett dussintals borgmästare från landbygsorter i Polen samlades i helgen på klimatmötet för att underteckna en deklaration om ”Solidaritet för klimatet”.
    I rapporteringen från klimatmötet i Katowice har Polens beroende av kolkraft ofta tagits upp, men de progressiva miljörösterna i Polen har inte hörts lika högt. I deklarationen som presenterades i helgen på COP 24 i Katowice förbinder sig de polska borgmästarna att arbeta för att deras städer till 2050 ska övergå helt till förnybara energikällor.

    – Vi behöver en revolution i Polen, precis som Solidaritet [en fack- och folkföreningsrörelse från 1980-talet] genomförde på sin tid. Men egentligen handlar det inte om något radikalt, det är bara vad vetenskapen dikterar. Vi måste lämna kolet som gör våra barn sjuka, säger en av undertecknarna, säger Mateusz Klinowski, tidigare borgmästare i Katowice.

    Grunden till ställningstagandet ligger i en konflikt mellan delar av fackföreningsrörelsen Solidaritetsrörelsen, och den klimatförnekande tankesmedjan Heartland Institute i Polen. För även om exempelvis Polens näst största stad Krakow kommer förbjuda koleldning från och med nästa sommar, så är flera mellanstora städer i landet fortfarande beroende av kolet som energikälla. Inte helt otippat är konflikten mellan kolindustrin och miljörörelsen stor i Polen, och miljörörelsen har kraft. Något som inte alltid syns i rapportering om landet.

    SMB pushar för en journalistik som sätter miljön först. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Lucka 12 – Frosta av frysen

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Bästa julklappen i förtid? En avfrostad frys så klart!
    Om julen vi äta godis och mat,
    men ibland blir det över på våra fat
    Innan du händerna samman gnugga:
    Äter du skinkan i en enda tugga?
    Se först i frysen vad hittar vi här,
    en plötslig igloo och fjolårets bär
    Ta en timme i dagarna dessa,
    så måste du inte vid julbordet pressa
    En avfrostad frys kan det mesta hysa,
    så slipper familjen vid sopberget rysa
    Drar även mindre energi och el
    Ni hör ju, detta kan inte slå fel!

    SMB rimmar så pennorna glöder – allt för miljön. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Sveriges nya budget – ett slag mot klimatet

    Posted on by Hannes Anagrius

    Det ser ut att bli Moderaternas och Kristdemokraternas budget som Riksdagen kommer rösta igenom – oavsett vilken regering vi får. Budgeten innehåller flera stora försämringar för klimatet och få ljusglimtar.
    Sverigedemokraterna har meddelat att de tänker rösta för M+KD-budgeten. Då Centerpartiet och Liberalerna deklarerat att de tänker lägga ner sina röster verkar det högst troligt att denna budget blir verklighet. Om den klimatomställning, som forskare menar måste ske inom de två närmaste åren, ska bli verklighet i Sverige så kommer i alla fall inte budgetpolitiken att vara pådrivande. Det står klart efter M+KD-budgeten presenterats.
    På miljöområdet föreslås:

    1. Nedskärningar i miljöbudgeten med cirka 1 miljarder, eller cirka 2 miljarder mindre än nuvarande regerings övergångsbudget.
      Innebär bland annat mindre satsningar på skydd av natur, mindre stöd till solel och elfordon, mindre investeringar i gröna städer och mindre inventeringar av nyckelbiotoper
    2. Flygskatten avskaffas redan nästa år
    3. Bensin och diesel stannar i pris:
      Indexeringen av skatt på fossila drivmedel som infördes av förra regeringen avstannas – så skatten nu följer det allmänna prisläget istället för att successivt höjas som under förra mandatperioden.
    4. Undantag i koldioxidskatt införs inom jordbruk, skogsbruk och vattenbruket
    5. Totalt 1,7 miljarder mindre än övergångsbudgeten på miljöskatter enligt Naturskyddsföreningen
    6. Några få ljusglimtar är att M+KD vill satsa några miljoner mer än regeringen på åtgärder för vatten och havsmiljö, klimatinvesteringar utomlands och klimatanpassning. Men dessa extra satsningar är små i sammanhanget.

    Släpper Riksdagen fram denna budget har politikerna i stort sett avsagt sig ansvaret för den upphettade planeten. Ironiskt när allvaret betonas gång på gång under det pågående klimattoppmötet i Katowice. Ulf Kristersson brukar säga att partierna är överens om allvaret i klimathotet men har olika metoder för att minska utsläppen. Denna budget är tyvärr en sänkning av Sveriges redan för låga ambitioner. Vad hände med Sverige som föregångsland?
    Vill du göra något? Maila Centerpartiets och Liberalernas riksdagsledamöter nu (kontakter i länkarna) och be dem rösta ner denna budget!

    https://www.centerpartiet.se/…/vara-polit…/riksdagsledamoter
    http://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/liberalerna/
    Exempel på text:
    Kära riksdagsledamot,
    jag är en oroad medborgare och har följt klimatrapporteringen. Klimatforskarna säger att utsläppen måste minska snabbt neråt bara inom de närmsta två åren. Den budget som M+KD nu lägger fram riskerar istället att öka utsläppen, med bla. minskade skatter på utsläpp.
    Jag är orolig för min och våra barns framtid och vill att Sverige ska vara ett föregångsland i världen. Ni sa innan valet att ni skulle ta tag i klimatfrågan, snälla rösta emot denna budget!
    Läs om budgetens påverkan på klimatet här:
    https://www.naturskyddsforeningen.se/…/tva-miljarder-mindre…
    mvh
    ……

    Vi jobbar för en klimatpolitik värd namnet. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Lucka 11 – Ge bort en upplevelse

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Den bästa julklappen är så klart en härlig upplevelse! 
    Att köpa mängder med klappar tycks vara tradition
    Men varför ens bidra till denna masskonsumtion?
    Passa på att ge bort en odlingskurs eller biobesök
    Eller varför inte en städinsats efter mellandagarnas stök
    En rolig upplevelse säger mer än prylar och ord
    Och allra gladast blir förstås vår jord

    SMB rimmar så pennorna glöder – allt för miljön. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Kanadas CO2-skatt ska delas ut till befolkningen

    Posted on by Hannes Anagrius

    Kanadas regering kommer införa en koldioxidskatt vars intäkter ska delas ut tillbaka till medborgarna. Kanske kan denna modell bli mer populär än Frankrikes höjda fossilskatter, som står i centrum för de pågående franska protesterna. 
    Premiärminister Justin Trudeau har lovat att göra Kanada till föregångare i klimatomställning, samtidigt som han har kritiserats hårt för att godkänna massiv oljeexport till USA.
    Kanada lovade under förhandlingarna inför Parisavtalet att minska sina koldioxidutsläpp med 30 procent från 2005 till 2030. Man lät därefter varje provins komma på egna lösningar för att sätta ett pris på koldioxidutsläpp. Flera provinser har redan koldioxidbeskattning, och den ska nu anpassas till den nya standarden. De provinser som inte har detta kommer behöva införa den nya modellen.
    Nivån på den nya skatten börjar lågt 2019 och höjs sedan i flera steg. Priset på gas beräknas stiga med 75 procent till 2022, priset på kol beräknas fördubblas, medan bensinpriset bara väntas öka med 10 procent. En central del av skattemodellen är dock att den statliga koldioxidskatten går tillbaka till provinserna som sedan delar ut intäkterna direkt till alla invånare.
    Tanken är att skatterna ska avveckla den fossila energiförsörjningen och stimulera utbyggnad av förnyelsebar energi, men utan att skada hushållens ekonomi. Kanadas regering menar att de flesta kommer få mer tillbaka än vad de ökade energikostnaderna kommer kosta dem.
    Den nya skattemodellen är alltså riktad mot energisektorn, men också mot fordonsbränslen. Energisektorn i Kanada består till största del av vattenkraft och kärnkraft, men har alltjämt 20-25 procent fossil energi (och exporterar olja och gas). Kanadas största inhemska utsläpp kommer dock från industrin (70 procent), men industrins utsläpp kommer istället regleras under ett utsläppsrättssystem liknande det som finns i EU.
    Kanadas nya skattemodell kan ses i ljuset av de kraftiga protesterna mot Macrons höjda fossilbränslepriser i Frankrike. Trudeaus regering verkar försöka få sina ekonomiska styrmedel att gå hem hos väljarna genom att undvika plötsliga förändringar i folks ekonomiska vardag. Gällande protesterna mot Macron har media fokuserat mycket på bränslepriser, men protesterna är grundade i en stor frustration över försämrade ekonomiska levnadsförhållanden, särskilt på landsbygden. Det betyder alltså inte att klimatstyrmedel automatiskt leder till protester, utan att många fransmän upplevde skatterna som spiken i kistan för deras förtroende till presidenten.
    Det återstår att se om Kanadas metod går hem bättre hos folket, hur stor effekt på utsläppen den kommer ha och ifall fler länder kommer följa Kanadas exempel. Tydligt är i alla fall att en omställning bort från fossilt behöver designas så att den upplevs som rättvis. Kanske kan vi lära något från Kanada på denna punkt.

    SMB pushar för kraftiga och hållbara miljöstyrmedel. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    En bra bokhöst för svenska förlag och miljön

    Posted on by Joel Gordon Hultsjö

    I takt med att medvetandet om miljöfrågan ökar 2018, ökar också antalet böcker på bokhandlarnas hyllor om miljön och klimathotet. Här kommer ett urval höstens utgivning på våra svenska förlag.
     

    Foto: Elleströms förlag

    Tala för det gröna i lövet: ekopoesi som estetik och aktivism,
    Peter Degerman, Ellerströms
    I sin vackert illustrerade bok ger litterarvetaren Peter Degerman läsarna en översikt över ekokritik som ämnesområde och dess relation med de politiska rörelserna i Sverige och USA under 60- och 70-talet. Läsarna får följa med från Henry David Thoreaus klassiska naturskildring Walden ända till dagens mörkekologiska strömningar inom litteraturen som tar vara på det mörka och kaosartade i naturen.
    På grund av dess akademiska stil kan Degermans bok vid stunder vara  svårtillgänglig för läsare som är ovana med litteraturvetenskapliga termer. Trots detta bör denna bok vara intressant för alla som är intresserade av litteratur, dess förhållande till politik samt hur poesi kan bli en form av aktivism.
     
    Foto: Daidalos förlag

     
    Den trotsiga jorden: människans öde i antropocen
    Clive Hamilton, Daidalos
    Denna lilla vita essäbok med dramatisk titel och omslag har varit omtalad på kultursidorna i Sverige under hösten. Björn Wiman, DN Kulturs chefredaktör, tog snabbt upp boken i sin söndagskrönika och den fick positiva recensioner i en av Svenska dagbladets understreckare.
    Hamilton gör en historisk översikt över hur begreppet Antropocen har uppkommit, tolkats och använts av olika forskare – från ekomordenister som välkomnar antropocen som tidsåldern då människan äntligen kan kontrollera naturen till de postmoderna humanisterna som insisterar på att antropocen är ett människoskapat koncept.
    Essäboken är en uppgörelse med begreppet antropocen och vad han anser är felaktiga tolkningar av begreppet. Den är också ett starkt försvar för jordsystemvetenskapen (Earth Systems Science), i relation till de alternativa teorier och namnvariationer som används för att kritisera begreppet antropocen. Han ber oss omdefiniera vår relation till oss själva och planeten, för att rädda klimatet.
     
     
     
    Foto: Vulkan Media

    Klimatkatastrofens  psykologi och mänsklighetens framtid: det etiska alternativet
    Billy Larsson, Vulkan
    Larssons bok undersöker och presenterar lösningar på ett ämne som ofta hamnar i skymundan i diskussioner om klimathotet – dess psykologi. Inte nödvändigtvis varför vi gör som vi gör, utan snarare varför vi inte gör som vi borde göra. Varför är inte fler organiserade i miljörörelsen för att hindra klimatet? Larsson anser att de etiska teorierna som formulerats fram till nu är otillräckliga för att förstå klimathotet. Med inspiration från filosofi, psykoterapi och etik så tar Larsson fram en ny teori om hur vi ska motivera människor att lyfta blicken från oss själva mot det långsiktiga perspektivet.
     
     
     

     
    SMB jobbar för en kulturjournalistisk som sätter miljön i fokus. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Lucka 10 – Skippa julgodis med palmolja

    Posted on by Supermiljöbloggen

    December lockar med alla möjliga sorters sötsaker. Fast det gäller att hålla koll på innehållsförteckningen. Här har vi listat julgodis utan otrevlig palmolja. 
    Så blev det måndag med fara å färde,
    men hur står det till med ditt blodsockervärde?
    Baka kaka som gommen din fresta,
    fast vem bryr sig när det är snabbköpet nästa?
    Men nu vill vi språka om Indonesien,
    det handlar om apan som nog vill ses igen
    Oljan som är ett riktigt aber,
    vi snackar om palm, ibland rätt makaber
    Men det man kan göra är syna brister,
    och välja en kaka helt utan tvister
    Om du ändå måste, välj en olja med certifikat,
    så blir livet bättre för orange primat
    Och vill man vara en riktig kamrat,
    så gör man det även för världens klimat
    För vem vill väl äta spenat och tomat,
    när jultiden påbjuder kladdig nougat!

    SMB rimmar så pennorna glöder – allt för miljön. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Efter globalt toppmöte om biologisk mångfald: Målen ej på väg att nås

    Posted on by Björn Eriksson

    Samtidigt som klimattoppmötet i Polen hölls ett toppmöte för biologisk mångfald i Egypten. Prognosen är att vi inte kommer lyckas stävja den pågående utrotningen av planetens växt- och djurarter.
    Under två veckor i november samlades över 8000 regeringsrepresentanter och miljöorganisationer i Sharm el Sheikh i Egypten för att delta i klimattoppmötets motsvarighet för biologisk mångfald – Conference of the Parties to the Convention on Biological Diversity (COP14). FNs konvention för biologisk mångfald antogs för 25 år sedan och man enades då om en målvision för att hejda den globala massutrotningen av arter till år 2020. 
    Läget är tämligen akut: Som Supermiljöbloggen tidigare rapporterat presenterade WWF nyligen upp siffror som visar att 60 procent av planetens djur-och växtpopulationer försvunnit sedan 70-talet. Även antalet arter på planeten försvinner i en hundra till tusen gånger snabbare takt än normalt, vilket lett till att forskare nu pratar om en “sjätte massutrotning”. Den femte massutrotningen av biologisk mångfald innebar att dinosaurierna dog ut för 65 miljoner år sedan och vår effekt på planeten är alltså av liknande magnitud, om inte större. Det har förutspåtts att upp till hälften av alla nu levande arter på planeten kan vara utrotade i slutet av detta århundrade.  
    Trots att mötet präglades av konsensus står det dock klart att man inte kommer klara målsättningen att bromsa den pågående utrotningen av arter till 2020. Anledningarna uppges bland annat vara svårigheter med mätbarheten och metoder för att hålla regeringar till svars. Man sätter istället sitt hopp till att kunna besluta om mer ambitiösa målsättningar vid nästa möte.
    Avtalen för att stävja förlusten av biologisk mångfald bedöms av experter vara lika viktiga som avtalen för att stävja klimatförändringarna – och de två problemen är givetvis tätt sammanlänkade. Ändå har detta toppmöte endast fått en bråkdel av den uppmärksamhet som klimattoppmötet i Polen fått.
    Att rapporteringen om förlusten av biologisk mångfald brister är dock ingen nyhet. Forskare har pekat på att förlusten av biologisk mångfald bara får en åttondel av den uppmärksamhet i media som klimatförändringarna får. 
    Efter det tunga beskedet om att vi inte lyckas bromsa utrotningen av planetens arter sätts nu hoppet till att nästa toppmöte, som kommer hållas i Peking 2020, får det genomslag som krävs – ett “Parisavtal” för planetens biologiska mångfald. Förutom utmaningen i att mobilisera de andra deltagarländerna inför mötet ställs dock också Kina inför utmaningen att på allvar ta itu med sin roll i illegal skogsskövling och illegal djurhandel. År 2020 kommer med andra ord bli ihågkommet som antingen vändpunkten eller dödsstöten för planetens växt- och djurliv. 

    SMB bevakar frågan om biologisk mångfald. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Lucka 9 – Välj rätt ljus

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Har du kollat vad dina adventsljus är tillverkade av? 
    När andra ljuset brinner är snart lucia här
    Hon bjuder oss på kaffe och bud som julen bär
    Det bästa för klimatet är inte paraffin
    Hoppas att hon väljer ljus av stearin
    Paraffin tillverkas av olja, fossil som få
    Det bidrar till klimathot, och till CO2
    Så länge du undviker palmoljeljusen
    Är djur/växtbaserad stearin bäst för att värma husen

    SMB rimmar så pennorna glöder – allt för miljön. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.