Stötta SMB
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Begränsad klimatpåverkan – hur går det egentligen?

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Det första svenska miljökvalitetsmålet i vår artikelserie är Begränsad klimatpåverkan. Det är ett miljökvalitetsmål som kräver både nationella och internationella insatser, och kanske det mål som är mest uppmärksammat i samhällsdebatten.

    I Riksdagens definition av miljömålet står det:

    Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.

    Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

    Vad handlar målet om?

    Koncentrationen av växthusgaser stiger till följd av mänsklig påverkan. Industri, energi- och transportsektorn står idag för stora delar av de fossila bränslen som släpps ut i atmosfären och påverkar den globala medeltemperaturen. Med ökad medeltemperatur kommer klimatet förändras, globala system rubbas och naturkatastroferna att öka. Smältande isar och ökenområden som breder ut sig är bara ett par exempel där klimatförändringarna leder till katastrofala följder. Många av de naturtyper vi har idag kommer att försvinna och många ekosystem att förstöras.

    I målet finns två preciseringar; temperatur och koncentration, där temperaturen på sikt ska begränsas till högst två grader och koncentrationen ska ligga på högst 400 ppm.

    Vad görs?

    Globalt: Enligt det avtal som världens länder skrev under på klimattoppmötet COP21 i december 2015 ska de globala utsläppen av växthusgaser ligga på en nivå som gör att medeltemperaturen hålls väl under 2 grader. För att uppnå de utsläppsminskningar som behövs globalt behöver världen halvera sina utsläpp till 2050 och nå nära noll till 2100. Dock är de utsläppsminskningar världens länder har förbundit sig att utföra inte på länga vägar tillräckliga, utan kommer nå en bra bit över två grader. Fortfarande slås värmerekord efter värmerekord i världen och koncentrationen av växthusgaser i atmosfären stiger allt mer.

    Nationellt: Den parlamentariska miljömålsberedningen lämnade i juni förslag till regeringen om ett klimatpolitiskt ramverk. Denna politiska överenskommelse inkluderar en klimatlag och det långsiktiga utsläppsmålet att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Regeringen har även tagit fram ett nytt investeringsstöd för klimatåtgärder, det så kallade Klimatklivet. Kommuner och landsting kan söka stöd för så kallade stadsmiljöavtal, som är statligt medfinansierade lokala och regionala kollektivtrafikprojekt i tätorter.

    På nationell nivå sker satsningar på förnybar energi och alternativa bränslen till de fossila. Regeringen har som mål att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer vilket bland annat innebär att fordonsflottan ska vara fossiloberoende år 2030.

    Uppnås målet?

    Prognosen för att uppnå målet är negativ, vilket är en tydlig indikation på att inte tillräckligt har gjorts för att begränsa den klimatpåverkan som sker. Sveriges utsläpp ser i vissa fall ut att minska, men de minskar i alltför långsam takt enligt den senaste uppföljning som gjorts. Dessutom sker inte någon minskning om man ser ut ett konsumtionsperspektiv, där import och export räknas med.

    Det behövs betydligt kraftigare åtgärder och skärpta krav från Sveriges håll om man faktiskt ska kunna begränsa klimatpåverkan och uppnå den definition av målet som Sveriges riksdag har satt upp. Redan nu är koncentrationen av växthusgaser i atmosfären uppe på 400 ppm och fortsätter att stiga. Det kommer krävas betydligt mer verkstad än prat i fortsättningen för att det ska finnas en chans att bromsa den ökande medeltemperaturen.

    Bakgrund:

    Klimatförändringarna uppkommer i och med växthusgasernas påverkan på den globala medeltemperaturen, den så kallade växthuseffekten, som gör att jordens medeltemperatur ökar. Växthusgaserna är de gaser i atmosfären som påverkar temperaturen genom att absorbera infraröd strålning, det vill säga koldioxid, men även vattenånga, metan, dikväveoxid (lustgas) och ozon bland annat.

    För att få en enhetlig och mätbar skala anges de olika gaserna i koldioxidekvivalenter, där koldioxid är utgångspunkt. Metan är till exempel 25 gånger kraftigare och dikväveoxid närmare 300 gånger kraftigare än koldioxiden. Idag ligger koncentrationen av växthusgaser på cirka 400 ppm, en siffra som naturligt borde ligga strax under 300 ppm (förindustriell nivå).

    Regeringen presenterar nytt bidrag för energilagring

    Posted on by Anna Quarnström

    Efter sommarens heta diskussioner om solskattens vara eller icke vara ger regeringen solenergin ett nytt försök.  Nu kan den som vill lagra sin egenproducerade el räkna med ett nytt bidrag.

    I somras beslutade regeringen att den som har solcellsanläggningar på 255 kilowatt eller mer måste skatta för sin elproduktion, ett beslut som fick ett mulet mottagande av svenska solels-förespråkare.

    Efter vågor av kritik sträcker nu regeringen ut en hand till de som har valt att producera sin egen el. Handen tar denna gång formen av ett bidrag på upp till 60 procent av kostnaden för energilagringen.

    Genom att använda energilagring såsom batterier kan man få ut mer av sin egenproducerade el och utöka användningen till stunder då solen har gått ned och vinden har mojnat.

    Bidraget gäller installationer av energilager som påbörjas och avslutas mellan 2016 och 2019. Solskatten som infördes i somras gäller fortfarande men kan komma att förändras.

    Liberalerna vill skära ner på anslagen till skydd av värdefull natur – med en halv miljard kronor

    Posted on by Anders Hellberg

    Mindre pengar också till klimatarbetet. 

    I september presenterade regeringen sin budgetproposition för 2017. Enligt regeringen är det en ”historisk” budget, detta på grund av att det är Sveriges största klimat- och miljöbudget någonsin.

    Då det gäller utgiftsområde 20, Allmän miljö- och naturvård (pdf), vill regeringen nästa år exempelvis satsa 1 268 miljoner kronor på skydd av värdefull natur, samt också 998 miljoner kronor på åtgärder för värdefull natur, vilket inkluderar bland annat skötsel av skyddade områden.

    Dessa båda utgiftsposter vill dock Liberalerna kraftigt skära ner på. I förra veckan presenterade partiet sin budgetmotion för 2017 (pdf), och här framgår att man vill skära ner på dessa områden med 528 respektive 298 miljoner kronor.

    Sammantaget vill Liberalerna lägga 2,3 miljarder kronor mindre på utgiftsområde 20 under nästa år, jämfört med regeringen.

    lib

     

    Svenska äpplen glöms bort i trädgårdarna

    Posted on by Agnes Bondesson

    De svenska äppelträden är fulla av frukt, men ändå importeras nästan alla äpplen vi äter. Hundratusentals ton ruttnar varje år, frukt som mycket väl skulle kunna tas tillvara. 

    Såhär års dignar de svenska äppelträden av frukt, ton efter ton med smaskiga, smarriga äpplen. Men det finns ett orosmoln. Hundratusentals ton tas inte tillvara utan ruttnar bort, enligt en rapport som kommit i samarbete mellan SLU och Fritidsodlarnas Riksförbund. En av anledningarna kan vara att vi hellre köper importerade äpplen, enligt en artikel i DN.

    De bortglömda äpplena skapar ett enormt matsvinn, som vi faktiskt lätt skulle kunna göra något åt. Delvis är det ofta fullt ätbar frukt, där många sorter går att lagra under lång tid, delvis kan de skickas på återvinning och bli till biogas. Av de 280 000 ton äpplen som svenska trädgårdar har kapacitet att producera kan det vara så lite som fem procent som äts upp.

    Både kunskap och förståelse för det hemodlade har försvunnit. Vi har blivit så bortskämda att vi nästan hellre köper i affär än plockar våra egna äpplen, menar Lise-Lotte Björkman, trädgårdsrådgivare på Riskförbundet Svensk trädgård till DN.

    Vad kan du då göra om du har äppelträden därhemma fulla av frukt? Sommaräpplen kan ibland vara svårare att förvara jämfört med höst- och vinteräpplen, men att koka mos eller frysa in i småbitar är alltid en bra idé. Det kan sen användas i både matlagning och bakning. Du kan även musta dina äpplen eller torka dem till knapriga äppelchips.

    Som privatperson har du inte tillgång till bekämpningsmedel, så man kan mer eller mindre säga att den hemodlade frukten är ekologisk, säger Lise-Lotte Björkman.

    Det finns även olika grupper och hemsidor som har fruktförmedling där folk som har för mycket frukt ger bort det till de som inte har. På det sättet hjälper man varandra.

    Insamling bidrog till att gammelskog blir naturreservat

    Posted on by Anders Hellberg

    Ett 40-tal arter som indikerar höga naturvärden har påträffats i skogen. 

    I veckan stod det klart att Iglekärrs gammelskog i Ale kommun några mil norr om Göteborg skyddas. Området är cirka 75 hektar stort och här finns värdefull blandskog och flera rödlistade arter.

    Skogen har under flera år varit föremål för en insamling genom Naturarvet, en stiftelse som har som mål att förvärva områden med skyddsvärd skog för att på så sätt medverka till bevarandet av den biologiska mångfalden i Sverige.

    Då det gäller Iglekärrs gammelskog så skrev Naturarvet för några år sedan kontrakt med dåvarande markägarna om att få köpa skogsområdet. Därefter påbörjades insamlingen.

    Länsstyrelsen i västra Götaland, som också spelat en central roll då det gäller skyddet av skogen, skriver nu i ett pressmeddelande:

    Under årens lopp har en stor mängd privatpersoner, företag med flera engagerat sig i insamlingen. En insamling som när den nått halva målet ledde till att Länsstyrelsen beslutade att bidra till bevarandet av området genom att skjuta till återstående del av köpeskillingen.

     

     

    Sveriges befolkning tycker det är viktigt att skydda värdefull natur

    Posted on by Anders Hellberg

    Ny undersökning från Naturvårdsverket.

    TNS Sifo har på uppdrag av Naturvårdsverket undersökt vad befolkningen i Sverige anser om skyddad natur.

    Resultatet (pdf) visar att 80 procent instämmer helt och tolv procent instämmer delvis i att det är viktigt att skydda natur. Det kan jämföras med tre respektive två procent som är helt oenig eller delvis oenig i att detta är viktigt.

    Maano Aunapuu, tf sektionschef på Naturvårdsverket, säger i ett pressmeddelande:

    – Det är glädjande att se det fortsatt starka stödet. Att skydda naturen bidrar till att värdefulla skogar och vatten, fjäll och myrar, ängar och hagar och alla dess arter inte hotas eller förstörs, inte nu och inte i framtiden.

    Han fortsätter:

    – Sveriges 29 nationalparker och drygt 4 400 naturreservat innebär att värdefull natur bevaras och också görs tillgänglig för naturupplevelser och friluftsliv. Det är sannolikt en förklaring till att Sveriges befolkning tycker det är viktigt att skydda värdefull natur.

    _____

    En karta med samtliga skyddade områden i Sverige finns här.

     

    Miljöministern krävs på svar om åtgärder mot fimpar

    Posted on by Anders Hellberg

    Varje år slängs omkring en miljard fimpar på gator, torg och i naturen – bara i Sverige. 

    Förra året skrev Håll Sverige Rent en debattartikel här på Supermiljöbloggen om problemet med fimpar:

    En fimp på gatan må vara ringa, men en miljard fimpar går inte att beskriva på något annat sätt än som ett betydande samhällsproblem. Håll Sverige Rent anser att cigarettfimpen, liksom allt annat småskräp, bör inkluderas i nedskräpningsboten. Dels utgör det en viktig signal för allmänheten att det mest frekventa skräpet i Sverige faktiskt omfattas av en bot, dels är det enklare för den som skriver ut boten eftersom man slipper den svåra gränsdragningsproblematiken som uppstår när någon kastar ett mindre skräp. Den som skriver ut boten slipper helt enkelt fundera på om nedskräpningen är straffbar eller inte.

    Riksdagsledamoten Lennart Axelsson (S) är inne på ett liknande spår. För drygt en vecka sedan lämnade han in en skriftlig fråga till miljöminister Karolina Skog (MP), där han skriver:

    Skräp i parker och på gator och torg är tyvärr en vanlig syn. Och det finns ett speciellt skräp som det formligen kryllar av, nämligen fimpar. Varje dag slängs 2,7 miljoner fimpar på marken i Sverige. Håll Sverige Rents undersökningar visar att det slängs 1 miljard fimpar varje år på våra gator och torg, 1 000 000 000. Det motsvarar drygt 13 000 badkar fyllda med stinkande fimpar.

    Mätningar visar att ca 60 procent av allt skräp i stadsmiljöer är fimpar – ett giftigt skräp som det i dag är helt riskfritt för rökaren att kasta på gatan, trots att det infördes böter för några år sedan för att tydligare visa att det är fel att skräpa ned. Men fimpen undantogs av obegriplig anledning från att räknas som grund för böter.

    Min fråga till miljöministern är:

    Pågår det något arbete med att försöka komma till rätta med detta stora miljöproblem?

    Ett svar väntas från miljöminister Karolina Skog i nästa vecka.

    Klart i går: EPH tar över Vattenfalls brunkolsverksamhet

    Posted on by Anders Hellberg

    Affären slutfördes samma dag som EU:s miljö- och klimatministrar beslutade att EU ska ratificera klimatavtalet från Paris.

    I går stod det klart att det svenska statliga bolaget Vattenfall har slutfört försäljningen av sina tyska brunkolstillgångar. Kolkraftverken och de tillhörande dagbrotten kommer att gå till den tjeckiska energikoncernen EPH och dess finansiella partner PPF Investment.

    EPH har tidigare gjort klart att man hoppas på en renässans för kolkraften i Europa.

    Den svenska regeringen har fått hård kritik för att man i somras godkände försäljningen, bland annat av miljöorganisationer och forskare som menar att brunkolsverksamheten måste fasas ut om klimatmålen som sattes upp i Paris förra året ska ha en chans att nås.

    Supermiljöbloggen har inte sett någon kommentar från regeringen om att affären nu är i hamn. Men bara några timmar efter pressmeddelandet från Vattenfall kom beskedet att EU:s miljö- och klimatministrar beslutat att EU ska ratificera klimatavtalet från Paris.

    På Sveriges Radios Ekot lät det då så här:

    il

     

    EU ratificerar klimatavtalet

    Posted on by Anna Ljungström

    EU:s medlemsländer har kommit överens om att godkänna fjolårets Parisavtal, uppger Frankrikes miljöminister på Twitter. 

    Seger! Miljöministrarna ger enhälligt sitt stöd till att ratificera Paris-avtalet, skriver franska miljöministern Ségolène Royal på på Twitter enligt DN.

    Många trodde att ratificeringen skulle bli en svår och utdragen process, men nu kan avtalet börja gälla snabbare än någon förutsett. Det bådar gott för vidare förhandlingar vid det årliga klimattoppmötet, som i år hålls i Marrakech 7-18 november. Sveriges klimatminister Isabella Lövin sa tidigare idag till Aftonbladet att hon var hoppfull för dagens möte:

    Det är väldigt viktigt. Klimatkommissionären Cañete och (kommissionsordföranden Jean-Claude) Juncker också har verkligen lagt in en överväxel för att vi ska kunna göra det här så snart som möjligt så att det ska kunna ske innan Marrakech.

    Avtalet träder i kraft när minst 55 procent av världens länder, som står för minst 55 procent av de totala utsläppen, har godkänt det. Den gränsen kommer passeras med råge nu när alla EU-länder har hoppat på tåget. En viktig del i ratificeringsprocessen skedde när USA och Kina tillsammans undertecknade avtalet i början av september, då de båda står för 38 procent av världens totala utsläpp.

    Vill du veta mer om vad klimatavtalet egentligen innebär? Här har Supermiljöbloggen skrivit mer det.

    Blåmusslor hoppas kunna rena Österjön

    Posted on by Hanna Flennemo

    Östersjön har länge varit omskriven som ett av världens mest förorenade hav. SR har i ett reportage följt med Mats Emilsson till hans flytande arbetsplats på Östgötakusten, där en blåmusselodling har till syfte att minska övergödningen av kväve och fosfor.

    Mats Emilsson är 66 år och bor på Östgötaön Vänsö i Sankt Annas skärgård. Hans familj har sedan 1500-talet bott och arbetat i skärgården och som tionde generation har Mats nu påbörjat ett helt nytt arbete – odling av blåmusslor.

    Mer än 600 bojar markerar odlingområdet som utgör en yta stor som cirka åtta fotbollsplaner. När SR:s repporter följer med Mats ut på sjön drar han upp miljontals musslor på de 24.000 meter långa repen. Repen som är importerade från Nya Zeeland är speciellt utformade så att det är lätt för musslorna att fästa sig fast vid dem.

     Där ser du, det hänger massor av blåmusslor. Musslans larver simmar fritt i vattnet under två-tre veckors tid. Sedan försöker de hittar någonting att fästa på, och då hittar de mina rep. Nu måste vi fylla på med bojar här, annars blir det för tungt i och med att musslorna växer. Bojarna håller repen uppe så att de inte sjunker till botten, säger Mats.

    Mats odling är ett resultat av hans växande oro över situationen i Östersjön. Blåmusslan fungerar som ett naturligt och levande reningsverk mot kväve och fosfor. Musslorna livnär sig på de växtplankton som annars bidrar till Östersjöns grumliga och syrefattiga bottnar. Nästa år plockas de fullvuxna musslorna upp och i och med det kan mer än 230 kilo kväve och 35 kilo fosfor lämna sjön.

    Östersjön mår väldigt dåligt. Om du tittar dig omkring här så ser du knappt en fågel. När jag var barn fanns det tusentals fåglar här. Men häckningen går inte alls bra, fågelungarna dör. Fisket är betydligt sämre än det var förr. Det är något väldigt sjukt i sjön nu, säger Mats.

    På grund av dess lilla storlek har Blåmusslan inte odlats i Östersjön tidigare. På ostkusten blir den sällan större än 3 cm och har därför inte uppnått standard att kunna säljas som matmussla. Mats plan är att i stället mala ned musslorna och sälja det som djurfoder.

    Östergötland är ju Sveriges största äggproducent, och musselmjöl är bra foder med omega-3 fetter och proteiner, som kan även användas som krav-foder, säger Mats.

    Mats odlingsprojekt finansieras i dagsläget av EU-medel då det inte finns en kommersiell marknad för musselmjöl. Katarina Elofsson, forskare i miljöekonomi på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), menar att musselmjölet får det tufft i konkurrensen mot billigare alternativ av djurfoder.

    Musselmjöl konkurrerar med billigare former av foder för kycklingar eller fisk. Musselmjöl har hög kvalité men utan stöd blir priset för högt. För att lämna avtryck mot övergödningen i Östersjön skulle det behövas väldigt många musselodlingar. Säkert upp till 30.000, om man nu bara skulle använda odlingar lika stor som den i Sankt Anna. Jag tror inte att det kan förverkligas inom en nära framtid, säger hon.

    Men Mats hoppas att musselodlingen kan vara någonting för de yngre på landsbygden och att den kan ersätta det fiske som håller på att dö ut.

    För att överleva som skärgårdsbor måste man hitta på grejer och vara med i tiden. Fisket var vår ryggrad här i över 200 år men håller på att försvinna. Och vad gör man då? Lite turism kanske, och sedan kan en musselodling vara något. På hela svenska kusten är det samma problem, och det finns massor som jag som bor någonstans och har svårt att överleva men ändå inte vill flytta till stan. Jag hoppas att musselodlingar kan vara något för de yngre. Annars flyttar alla härifrån, säger Mats.

    Så kan Sverige få en fossiloberoende fordonsflotta 2030

    Posted on by Elias Rosell

    Transportsektorn är den sektor i Sverige som släpper ut mest växthusgaser. Ny rapport visar hur Sverige kan nå en fossiloberoende fordonsflotta 2030. En omställning i transportsektorn skulle också vara bra för hälsan, jobben och ge mer plats för bostäder och grönområden i städerna. Men en del menar att det är oeffektiv klimatpolitik att ha ett separat klimatmål för transportsektorn, istället för att bara ha ett klimatmål för alla sektorer.  

    Bilförsäljningen och bilresandet slår rekord

    Det har aldrig sålts så mycket bilar som nu.  År 2015 registrerades 345 000 nya personbilar, vilket är en ökning med 13,5 procent jämfört med 2014 och ett rekord för Sverige. Av de nya bilarna som såldes var endast 17,5 procent miljöbilar, vilket är en liten minskning jämfört med 2014. En majoritet, 62 procent, av de nysålda miljöbilarna var dieseldrivna.

    Även bilåkandet och användningen av fossila bränslen ökar. Så mycket som bilåkandet ökade 2014 har det inte ökat på 64 år. Andelen resor med kollektivtrafik ökade från 11 till 13 procent mellan 2005/2006 och 2011-2014. Men cykelåkandet minskar. Befolkningen i Sverige cyklar i snitt 5,3 miljoner kilometer per dag, vilket är en minskning med 16 procent sedan mitten av 1990-talet.

    Detta visar rapporten Fossiloberoende fordonsflotta 2030 som är gjord av teknikkonsultföretaget Sweco, 2030-sekritariatet, Energiforsk och Statens väg- och transportforskningsinstitut.

    Så vänder vi trenden

    I rapporten undersökshur denna dystra trend kan brytas och hur en fossiloberoende fordonsflotta 2030 kan uppnås.

    För att göra fordonen energieffektivare rekommenderas att Sverige ska driva skärpta utsläppskrav inom EU, att miljöbilsdefinitionen ska skärpas och att miljödefinitioner för lastbilar och långfärdsbussar ska införas.

    För att öka användningen av förnybara bränslen rekommenderas:

    • stegvis höjd koldioxidskatt på fossila bränslen,
    • utökat produktionstöd till nya förnybara bränslen,
    • krav på att transporter som bekostas av skattepengar ska drivas med ett miljöbränsle
    • långsiktigt stöd som skapar laddinfrastruktur, och
    • mackar med förnybara bränslen.

    För att folks beteende ska bli miljövänligare rekommenderas

    • att det ska bli svårare att ta bilen in till stadskärnan,
    • att det ska bli attraktivare att använda andra färdmedel,
    • ökat stöd till arbetsgivare som underlättar hemarbete,
    • höga parkeringsavgifter,
    • låga hastigheter i städer, och
    • att tjänstebilsbeskattningen ändras så att det inte längre är lönsamt att välja en bil som löneförmån istället för högre lön eller andra förmåner.

    En annan viktig åtgärd för att minska utsläppen är ett så kallat bonus-malus-system. Det innebär i korthet att bilar med höga utsläpp får en hög skatt och bilar med låga utsläpp får en bonus. Regeringen presenterade ett förslag i våras på ett bonus-malus-system. Men förslaget har fått kritik från bland annat Naturvårdsverket för att ha för låg straffbeskattning på de miljösämsta bilarna.

    En energiomställning inom transportsektorn får, enligt rapporten, flera positiva konsekvenser förutom minskade klimatutsläpp. Exempel på dessa konsekvenser är:

    • bättre hälsa på grund av mindre luftföroreningar,
    • tusentals arbetstillfällen när bränslen ska produceras från svensk skog och mark,
    • exportintäkter eftersom kunskap om omställning kommer att bli efterfrågade på världsmarknaden,
    • ökad självförsörjning, och
    • mer plats för bostäder och grönområden i städerna.

    Är målet om fossiloberoende fordonsflotta bra? 

    Alla är dock inte övertygade om att det är bra att ha ett separat klimatmål för transportsektorn istället för att bara ha ett klimatmål för alla sektorer. Konjukturinstitutet skriver.

    Förslaget om ett klimatmål för transporterna medför att eventuellt billigare åtgärder i jordbrukssektorn förbises vilket minskar kostnadseffektiviteten i styrningen av övrigsektorn och ökar kostnaderna för svensk klimatpolitik.

     

    Miljögift kopplat till småbarnsfeber

    Posted on by Emma Fagervall

    Dagens Nyheter rapporterade igår om en dansk studie som visat ett samband mellan småbarnsfeber och och hur mycket perfluorerade ämnen (PFAS) barnens mammor haft i blodet under graviditeten.

    Ämnena ifråga, en grupp industriellt framställda kemikalier, återfinns bland annat i våra impregnerade kläder och textilier, pizzakartonger och vattenavisade stekpannor och kastruller. När kemikalierna, som kroppen lätt absorberar, väl har kommit in stannar de kvar i flera år på grund av sin långa halveringstid  och ansamlas främst i levern och blodet.

    På grund av sina fett -och vattenavisande egenskaper används PFAS ofta i friluftskläder och ämnena återfinns på ödsliga platser i naturen – långt borta från civilisationen. Väl ute i miljön bryts kemikalierna, troligtvis, inte ner överhuvudtaget. I en debattartikel på Supermiljöbloggen i somras uppmanade Greenpeace företaget Haglöfs att bli en ”föregångare istället för en förorenare” då Greenpeace uppmätt väldigt höga halter av PFAS i en av Haglöfs butiker.

    I en studie i Danmark togs blodprover på flera hundra danska gravida kvinnor och proverna visade att 99 procent av dem hade perfluorerade ämnen i blodet. Forskare vid Syddansk universitet undersökte därefter i en ny studie hur många dagar om året barnen till dessa kvinnor var sjuka och hade feber och där trädde ett tydligt samband fram: mammor med högst exponering av de farliga ämnena fick barn med flest feberdagar.

    Louise Dalsager, forskare vid Syddansk universitet, säger att undersökningen inte är ett klart bevis för att perfluorerade ämnen är orsaken till barnens feberdagar men att det visar att mer forskning behövs.

     

    Här är Sveriges (hittills) största solcellspark

    Posted on by Anders Hellberg

    Står för två procent av solenergin i Sverige.

    Supermiljöbloggen skrev tidigare i dag om att Sveriges största solcellsanläggning för bostadshus invigts i Lund. Observanta läsare tipsade oss snabbt om att Sveriges största solcellsanläggning, alla kategorier, invigdes så sent som i förra veckan.

    Solsidan, som anläggningen kallas, är byggd av Solkompaniet på uppdrag av Varberg Energi. Parken ligger utmed E6:an i höjd med Munkagård. Den har runt 9 300 moduler och en toppeffekt på 2,7 MW. På ett år produceras här el till motsvarande 250 villor. Hallands Nyheter skriver att Solsidan är Sveriges överlägset största solcellspark, tre gånger så stor som den näst största parken.

    Johan Öhnell, styrelseordförande på Solkompaniet, kommenterar i ett pressmeddelande:

    – Varberg Energi ligger långt framme som redan börjat bygga i stor skala och Varberg är snabbt på väg att bli en av de kommuner som har mest solel. Enbart Solsidan står redan för två procent av solenergin i Sverige.

    WWF lyfter havet i ny höstsatsning

    Posted on by Beatrice Rindevall

    ”Under tusentals år har vi betraktat havet som oändligt. Vi kunde segla på det i evigheter och fortfarande upptäcka nya hav. Vi kunde fånga så mycket fisk vi ville och det fanns alltid mer. Vi kunde slänga vårt avfall direkt i havet och det försvann. Men det funkar inte längre – haven håller på att kollapsa.”

    Så skriver WWF på sin hemsidan Rädda haven, där de tar upp allt från överfiske till nedskräpning. I en ny satsning har de ny börjat med WWF Dokumentär, en poddserie som kallas Under ytan.

    – Med WWF Dokumentär vill vi lyfta viktiga frågor och spännande berättelser som vi hoppas kan engagera och inspirera många. Under Ytan är ett sätt att ge röst åt havet och dess invånare, där vi tas med på äventyr både under och ovan ytan, säger Mariann Eriksson, chef för marknadsfrågor på WWF.

    Det första avsnittet i Under Ytan med Rachel Bråthén, Yoga Girl, går att ladda ner här. I kommande avsnitt dyker bland annat klimat- och biståndsminister Isabella Lövin upp.

    Havssatsningen är välbehövd. Några av de senaste nyheterna från haven är att torskbeståndet i Östersjön haltar och att fiskyngel hellre äter plast än plankton. Nyligen sa också miljöminister Karolina Skog att Sverige står alltmer ensamma i inställningen att beslut ska fattas på vetenskaplig grund.

    Helt mörkt är det däremot inte, regeringen ger ökade resurser för att skydda den svenska havsmiljön, Östersjöns svavelutsläpp minskade med 90 procent på ett år och Obama har precis skapat världens största skyddade marina område.

    Enligt FN:s nya hållbarhetsmål ska:

    • minst 10 procent av kustnära och marina områden bevaras, och resterande ska skötas på ett hållbart sätt.
    • överfiske och tjuvfiske stoppas för att skapa starka populationer, och
    • vissa typer av fiske ska förbjudas för att minska svinnet.

    Allt detta ska vara uppnått till 2020. Till 2025 ska marina föroreningar ha minskat drastiskt, och förebyggande åtgärder satts in.

     

    Snart dags för Power Shift

    Posted on by Beatrice Rindevall

    Power Shift är en av Sveriges viktigaste mötesplatser för unga som brinner för hållbarhet. Årets tema är mobilisering för omställning och träffen går av stapeln i Knivsta den 7-9 oktober.

    På programmet hittar du talare som Ahmed Al Qassam (ordförande Push Sverige), Annika Hagberg (Magnoliamålet), Johan Andersson (Fältbiologerna), Romiana Bikasha (LSU) och Joakim Andrén (Climate Justice Program).

    Dessutom blir det mingel och flera workshops, bland annat ett av Supermiljöbloggen om mobilisering genom media.

    Anmäl dig här >>

    Torskfisket i Östersjön måste minska rejält under 2017

    Posted on by Anders Hellberg

    EU-kommissionen föreslår nya kvoter. 

    Det går inte alls bra för torsken i Östersjön, vare sig i det östra eller västra beståndet. Forskarna oroas och i veckan presenterade EU-kommissionen sitt förslag på kvoter för nästa år, där det ser ut att bli en kraftig minskning.

    EU-kommissionen skriver:

    The scientific advice received earlier this year recommended severe reductions in fishing to help these stocks recover from their currently very low levels. The quota now proposed for Western cod amounts to 1588 tons, down 88% compared to 2016 levels. The quota proposed for Eastern cod amounts to 24927 tons, i.e. 39% less than in 2016.

    Ingenting är dock klart ännu, utan fiskekvoterna ska upp för diskussion när EU:s fiskeministrar möts i Luxemburg om två veckor.

    Inger Melander, sakkunnig i fiskefrågor på Världsnaturfonden WWF, säger i ett uttalande till TT Nyhetsbyrån:

    Görs inget i tid för att torsken ska återhämta sig så kan det innebära att vi förlorar fisket helt och hållet i snar framtid.

     

    Österåker fasar snart ut mikroplaster

    Posted on by Beatrice Rindevall

    Österåkers kommun kommer med stor sannolikhet snart bestämma sig för att fasa ut mikroplaster. Till 2017 är förhoppningen att mikroplaster ska ha försvunnit ur skärgårdskommunens alla inköp.

    Först på bollen att förbjuda produkter med mikroplaster var Göteborg, och troligen kommer Österåker snart efter. I motionen som bifölls i miljö- och hälsoskyddsnämnden igår var punkterna:

    • Att Österåkers kommun snarast upphör med inköp, användning och spridning av produkter med tillsatser av mikroplast
    • Att ge miljö och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att återkomma med en redovisning under 2017 om hur utfasningen av produkter med tillsatser av mikroplast har fortskridit

    Motionen som har ett brett stöd över blockgränserna lades av Aline Rojas Österlind (V) och Andreas Lennkvist (V).

    Österåkers kommun har strax under 43 000 invånare och ligger i Södra Roslagen, norr om Stockholm.

    Finland och Frankrike i nytt kärnkraftsbråk

    Posted on by Anders Hellberg

    Reaktorn i Olkiluoto skulle stå färdig i början av 2009. Blir förmodligen inte klar förrän 2018. 

    I Finland fortsätter turerna kring kärnkraftsbygget i Olkiluoto. Yle rapporterar att det finska kärnkraftsbolaget Industrins Kraft, TVO, nu har inlett en rättsprocess mot den franska leverantören Areva, detta enligt Yle för att ”se till att det utdragna och farsartade bygget av en tredje reaktor vid kärnkraftverket Olkiluoto verkligen slutförs”.

    Bygget är kraftigt försenat. Från början var det tänkt att den nya reaktorn skulle stå klar i början av 2009. Men nu är siktet i stället inställt på slutet av 2018.

    Yle skriver:

    TVO och Areva har redan länge tvistat om Olkiluotobygget. TVO har krävt 2,6 miljarder euro i skadestånd av Areva på grund av förseningarna. Den franska tillverkaren Areva har i sin tur stämt Industrins Kraft på 3,4 miljarder euro.

    Finlands statsminister Juha Sipilä har nyligen uttalat sig om bygget och sagt:

    – Tidtabellen har försenats obegripligt mycket. Projektet måste nu fås klart säkert och trovärdigt.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.