Stötta SMB
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Sveriges största solcellsanläggning för bostadshus invigd

    Posted on by Anders Hellberg

    Anläggningen är cirka 5 500 kvadratmeter stor och ligger i Lund. 

    I måndags invigdes Sveriges hittills största solcellsanläggning för bostadshus. Det är företaget Kraftringen som på uppdrag av Lunds Kommunala Fastighets AB levererat anläggningen som monterats på hustak i kvarteret Rådhusrätten i Lund.

    I ett pressmeddelande skriver Kraftringen:

    Elen som produceras i anläggningen kommer att gå till fastighetsel, såsom ventilationssystem, belysning och tvättstugor. Eftersom anläggningen är ansluten till elnätet kan eventuellt överskott säljas tillbara till Kraftringen, men tanken är också att hyresgästerna i framtiden ska kunna ta del av el från anläggningen och alltså inte behöva köpa in lika mycket el själva.

    Sydsvenskan fanns på plats under invigningen och skriver:

    Kostnaden för anläggningen har varit drygt 12 miljoner kronor, inklusive statligt stöd på 3,6 miljoner kronor. På 17 år beräknas investeringen vara betald, medan livslängden på anläggningen bedöms till 30 år.

     

     

     

    Musikhjälpen 2015, vad hände sen?

    Posted on by Agnes Bondesson

    Nyfiken på vad som hänt efter att kamerorna slocknade på Musikhjälpen i vintras? Den fantastiska summa som svenska folket tillsammans bidrog med har gått till olika projekt och organisationer i världen. Allt för att ingen ska behöva fly undan klimatet.

    Det har gått nio månader sen Musikhjälpen sändes live från Stora Torget i Linköping. De tre programledarna Kodjo, Gina och Linnea höll publiken sällskap dag som natt tillsammans med gästartister, politiker, äventyrare och en massa andra fantastiska människor.

    Temat för år 2015 var: Ingen ska behöva fly undan klimatet. Miljontals människor behöver varje år fly från sina hem. Det är inte bara krig och väpnade konflikter som är orsaken, även naturrelaterade katastrofer är en stor bidragande orsak.

    Naturrelaterade katastrofer drabbar många områden hårt och i takt med den globala uppvärmning som sker blir de bara fler och fler. Översvämningar, torka, orkaner och jordbävningar är bara några exempel på naturrelaterade katastrofer som framförallt fattiga drabbas av runtom i världen. Musikhjälpen 2015 ville lyfta detta tema, för med naturkatastroferna kommer många följdproblem.

    Efter Musikhjälpen har organisationer fått ansöka om bidrag till olika projekt, både direkta åtgärder för drabbade och förebyggande åtgärder. Åtgärderna kommer inte att kunna hindra klimatförändringarna, men de kan minska de humanitära katastrofer som följer klimatförändringarna i spåren, genom bland annat förebyggande åtgärder, utbildning och klimatanpassning. Här kan du läsa om vart de insamlade pengarna har gått.

    Per Byman, generalsekreterare för Radiohjälpen sa då till SMB:

    Efter att in­sam­ling­en är avslutad kommer vi fortsätta att jobba med projekten. Styrelsen möts i mitten av januari och då börjar det operativa arbetet. Olika or­ga­ni­sa­tio­ner får skicka in an­sök­ning­ar till olika projekt som van­ligt­vis är 12-18 månader långa.

    Pengarna kommer fram­förallt gå till ut­bild­ning. 1971 slog en tyfon in över Bang­la­desh och 250 000 människor miste livet. 2007 hände samma sak, men tack vare fö­re­byg­gan­de åtgärder och ut­bild­ning var det 3000 människor som miste livet. Annars är det mycket fö­re­byg­gan­de vi jobbar med som till exempel att bygga säkra toaletter och plantera träd. Helt enkelt anpassa samhällen för att hjälpa människor när ka­ta­stro­fer inträffar.

    Nu har det snart gått ett år sedan Musikhjälpen sändes senast och vi på SMB-redaktionen fick möjlighet att återigen ställa några frågor till Per Byman för att fråga hur arbetet har gått.

    Vi har beviljat 17 projekt till 14 organisationer i 15 länder och i flera fall har arbetet påbörjats precis före eller under sommaren. Den återkoppling vi fått är mycket positiv – framför allt är det roligt att se variationen i projekt och hur många olika sätt det finns att angripa problematiken med riskreducering.

    Har ni fått någon feedback/sett resultat ännu från de organisationer och platser som beviljats medel eller är det för tidigt?

    Vi får löpande rapportering men den formella slutrapporteringen, där organisationerna ska beskriva vilka konkreta resultat som uppnåtts kommer inte att börja komma in förrän nästa år. Jag kommer att besöka ett av våra projekt (i Guatemala) under hösten och göra en s k kvittofilm, där vi redovisar vad projektet åstadkommit. Filmen kommer att visas i SVT under våren, efter årets Musikhjälp.

    Årets upplaga av Musikhjälpen kommer gå av stapeln i Örebro den 12-18 december. Årets tema ”Barn i krig har rätt att gå i skola” släpptes idag på Musikhjälpens hemsida och vi hoppas innerligt att det kommer bli ett lika fantastiskt engagemang från svenska folket som i Linköping förra året.

    Vi kommer att ha ett ytterst relevant tema som jag tror kommer att bli en ögonöppnare för många. Precis som tidigare i Linköping och Uppsala är Örebro en stor studentstad och jag ser verkligen fram emot att se hur studenterna i Örebro kommer att engagera sig. Ingen i Örebro ska missa att Musikhjälpen pågår eller vad det handlar om – precis som tidigare är Musikhjälpens informationsaspekt minst lika viktig, om inte viktigare, än själva insamlandet. Det känns som om alla berörda är otroligt taggade inför årets kampanj och jag tror att det kommer att bli en fantastisk vecka i december.

     

    Läs hela intervjun med Radiohjälpens generalsekreterare Per Byman från i vintras. 

    Intervju med programledare Linnea Henriksson.

    Kitty Ehn: Hur ska framtiden se ut?

    Posted on by Supermiljöbloggen

    KRÖNIKA: Vi lever i den bästa av tider, och vi lever i den sämsta av tider. Allt beror på vilken tolkning som du väljer att lyssna på.

    Hela vårt samhälle är en berättelse. Ett narrativ som formar, och samtidigt är resultatet av, allt som vi människor ser, känner och gör. Detta narrativ är samma för alla människor som just nu lever på vår planet, men tolkas olika.

    Vi lever i den bästa av tider. På två årtionden har en miljard människor lyfts ur fattigdom. Medelinkomsten i utvecklingsländer, förutom Kina, har nästan dubblerats. Denna tolkning syns tydligt under Världsbankens årliga forum. Budskapet är att vi har mer pengar, lever längre, och tillväxtekonomins utveckling går i en rasande fart.

    Vi lever i den sämsta av tider. Under de fem klimattoppmöten som jag har varit på är tolkningen av vår tids berättelse en annan. På två årtionden har havsisarna minskat mer än någonsin. Medeltemperaturen har redan höjts med omkring 1°C, och om vi människor inte drastiskt ändrar vårt sätt att leva och konsumera kommer livet som vi känner till det att utplånas. Miljörörelsen hamnar ofta i samma tolkning. Vi pratar om klimat och miljö som ödesfrågor, varnar för klimathotet, klimatkatastrofer och mänsklighetens undergång.

    Svart på vitt blir det tydligt varför så många människor väljer att inte lyssna på miljörörelsens tolkning. Problemet med undergångs-narrativet är att det skapar passivitet. Istället för det som miljörörelsen vill göra, att engagera och få människor att agera mot vår tids problem, får denna berättelse människor att tappa hoppet.

    Ändå menar jag inte att denna tolkning är fel. Världen står inför enorma utmaningar, och faktum är att vårt nuvarande sätt att leva är ohållbart. Men oavsett detta måste miljörörelsen tänka ett steg längre.

    Vi måste skapa en ny berättelse, som människor vill och kan sträva mot.

    Vad menar vi egentligen med hållbar utveckling? Hur är den? Hur känns den? Vad gör vi för att komma dit? Vad menar vi med ett fossilfritt samhälle, klimatansvar och klimaträttvisa? Hur ser den framtiden ut?

    En kollega inom miljörörelsen sa en gång att ”vår roll är att lösa problem, inte att skapa visioner”. Jag menar på motsatsen. Precis som det behövs långsiktighet i politiken för att kunna hantera dagens klimatutmaningar så krävs det även långsiktighet i våra planer för ett hållbart samhälle.

    Miljörörelsen har den kunskap och de verktyg som krävs för att skapa och kommunicera en vision som går bortom alla tolkningar av nutiden. Istället för att varna för undergången kan vi visa en annan väg – mot den hållbara framtid som är fullt möjlig, och fullständigt nödvändig. Så hur vill du att framtiden ska se ut?

    Kitty Ehn

    Supermiljöbloggens fasta krönikörer heter Johanna Grant, Mattias Svensson, Kitty Ehn och Anders Wijkman. Åsikterna är krönikörernas egna och behöver varken spegla åsikter från övriga krönikörer eller Supermiljöbloggens skribenter.

    För diskussioner är ni välkomna till Supermiljöbloggens facebooktrådar, och för rättningar och tankar kring innehållet får ni gärna kontakta krönikören eller SMB-redaktören Beatrice Rindevall.

    Trump vill avreglera fossilindustrin: ”Klimathotet en bluff”

    Posted on by Anna Ljungström

    Om republikanernas presidentkandidat vinner valet kommer han avreglera USA:s kol- och naturgasindustri, hälsade han under ett tal igår.

    Slopade restriktioner för fossilindustrin, fler jobb inom kolindustrin, och nya transportvägar för olja och gas. Det låter som taget från önskelistan tillhörande en kolgruvedirektör på 1800-talet. Dessvärre kommer orden från USA:s presidentkandidat Donald Trump, som under ett tal i Pittsburgh lovade att han kommer avreglera fossilindustrin om han kommer till makten. ”Vi måste stoppa kriget mot kolet och våra gruvarbetare”, sa Trump utan att gå in på några detaljer.

    Det är inte första gången Trump ställer till det på klimatfronten. Tidigare har han påstått att den globala uppvärmnningen hittats på av Kina, kallat klimathotet för ”en bluff”, och velat stoppa vindkraftverk för att de förstörde utsikten från hans nya golfbana.

    I en artikel av the Guardian konstateras att om Trump vinner valet blir han den enda av världens ledare att förneka klimatvetenskapen. Inte ens så tokiga snubbar som Nordkoreas ledare Kim-Jong Un, Syriens president Bashar Al-Assad och Zimbabwes diktator Robert Mugabe platsar i den ligan.

    Inatt sänds den första av tre presidentkandidatsdebatter mellan Trump och demokraternas Hillary Clinton, och mycket talar för att den få stor betydelse för utgången av valet. Nu återstår bara att se ifall klimatfrågan kommer tas upp under de 1.5 timmarna debatten pågår. Clinton har varit duktig på att lyfta klimatet i sina tal, men har försämrats avsevärt sedan Bernie Sanders slutade utmana henne om demokraternas kandidatur. Vi på redaktionen kommer iallafall sitta bänkade, viftandes med våra 100% fossilfritt-flaggor.

    Måndagsserie: Hur går det med de svenska miljömålen?

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Varje måndag under de kommande veckorna kommer ni kunna läsa om Sveriges 16 miljömål här på SMB. Vad handlar de om egentligen, hur är status och vad är kvar att göra?

    De svenska miljömålen togs fram kring millennieskiftet och fastslogs av den dåvarande riksdagen. Regeringen har tillsammans med ett flertal myndigheter ansvar för att uppmärksamma och på ett konkret och praktiskt sätt kunna arbeta för en bättre miljö inom olika områden. De 16 svenska miljömålen behandlar olika problem baserat på de problem vi står inför kopplat till den natur som finns i Sverige. Allting inkluderas under det övergripande Generationsmålet.

    De 16 svenska miljömål som idag finns är:

    1. Begränsad klimatpåverkan
    2. Frisk luft
    3. Bara naturlig försurning
    4. Giftfri miljö
    5. Skyddande ozonskikt
    6. Säker strålmiljö
    7. Ingen övergödning
    8. Levande sjöar och vattendrag
    9. Grundvatten av god kvalitet
    10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
    11. Myllrande våtmarker
    12. Levande skogar
    13. Ett rikt odlingslandskap
    14. Storslagen fjällmiljö
    15. God bebyggd miljö
    16. Ett rikt växt- och djurliv

    Många av de svenska miljömålen kan även kopplas till FN:s hållbara utvecklingsmål som fastslogs under hösten 2015. Samordnare för de svenska miljömålen är Naturvårdsverket, som även är ansvariga för flera av målen. Andra mål ansvarar andra svenska myndigheter för såsom Skogsstyrelsen, Havs- och Vattenmyndigheten och Jordbruksverket. Under de 16 miljömålen finns även 24 etappmål för att underlätta möjligheterna att uppnå bra resultat.

    Generationsmålet – ett övergripande inriktningsmål

    Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

    – Riksdagens definition av generationsmålet

    Generationsmålet är ett inriktningsmål som handlar om, precis som namnet antyder, att ta fram de förutsättningar som krävs för att lösa miljöproblemen inom en generation. Systemet infördes 1999 och ska vara uppfyllt 2020.

    Det finns ett antal punkter som miljöpolitiken inom Generationsmålet ska fokusera på, där bland annat biologisk mångfald, förnybara energikällor, naturresurser och människans hälsa finns med. Generationsmålet är ett övergripande mål som inkluderar de 16 svenska miljömålen.

    För att kunna se hur Generationsmålet fortskrider gör Naturvårdsverket vart fjärde år en utvärdering där man tar fram förslag åt regeringen på områden som kräver ett större fokus. I rapporten från 2015 framkom bland annat fokus på cirkulär ekonomi, en sammanhållen politik kring hållbarhet och bättre miljöhänsyn.

    Video: Naturvårdsverket

    Skräpet i Östersjön och Västerhavet ska minska

    Posted on by Anders Hellberg

    Havs- och vattenmyndigheten ger fyra miljoner kronor till två projekt.

    I dag meddelade Havs- och vattenmyndigheten att man kommer ge tre miljoner kronor i stöd till ett EU-projekt som syftar till att rensa Östersjön på förlorade fiskeredskap och spökgarn. De som deltar i projektet är bland annat Simrishamns kommun, Håll Sverige Rent, Finska miljöbyrån, WWF Polen och WWF Tyskland.

    Knappt en miljon kronor kommer samtidigt gå till EU-projektet ”Ren kustlinje” för att minska den marina nedskräpningen i Öresund, Kattegatt och Skagerrak. Det projektet har sammanlagt 34 projektpartners från Sverige, Norge och Danmark.

    – Problemen med marint skräp i Västerhavet är i många fall gemensamma för länderna i området varför även åtgärderna för att minska marint skräp kan vara gemensamma. Utbyte av både kunskap och erfarenheter mellan parterna är väldigt viktigt, säger Thomas Johansson, chef på enheten för havsplanering och maritima frågor på HaV, i ett pressmeddelande.

     

    Senaste om kritiserade avtalen: CETA får ja, fortsatt oklar framtid för TTIP

    Posted on by Anna Ljungström

    EU:s frihandelsavtal med Kanada får klartecken i oktober, men förhandlingarna om det liknande avtalet med USA har kört fast.

    Under fredagen möttes EU:s handelsministrar i Bratislava för att fortsätta diskussionerna om de omdebatterade transatlantiska frihandelsavtalen, skriver GP. Efteråt kunde Sveriges representant Ann Linde (S) bekräfta att det blir ett okej till CETA, som sägs ska främja handel mellan EU och Kanada. Avtalet godkändes redan 2014, men har alltså inte ratificerats förrän nu. Alla parter väntas nu skriva på avtalet i slutet av oktober när Kanadas premiärminister Justin Trudeu kommer till Bryssel. Det finns dock en liten chans att EU-parlamentet röstar nej.

    Både TTIP och CETA kritiseras för att urholka miljölagstiftning genom att göra det enklare för industrier och företag att stämma stater för förlorad vinst. Det kommer bli enklare att handla med oljesand och andra koldioxidintensiva bränslen, och EU:s försiktighetsprincip hotas. Dessutom uppges förhandlingarna ske på ett odemokratiskt vis, där allmänheten har liten insyn i vad som egentligen försiggår. Här har Supermiljöbloggen skrivit mer om nackdelarna.

    Lyckligtvis ser det tuffare ut för frihandelsavtalet mellan USA och EU. Tysklands vice förbundskansler Sigmar Gabriel sade för några veckor sedan att förhandlingarna ”har havererat”, och läget ser inte ut att ha förändrats efter Bratislava-mötet. TTIP-anhängarna har hoppats på att få igenom avtalet innan Barack Obama avgår som USA:s presidtent, men eftersom flera länder vill lägga ner förhandlingarna helt beräknas processen ta betydligt längre tid än så.

    Runt om i Europa hörs allt fler protester mot frihandelsavtalen. Den 17 september hölls en stor motdemonstration i Tyskland som samlade 250 000 personer, och liknande motaktioner har genomförts i bland annat Bryssel. Från svenskt håll verkar politikernas intresse för en debatt dock vara ljummet, men organisationer som StoppaTTIP och Skiftet gör aktioner och driver namninsamlingar mot avtalet.

    Supermiljöpodden #16 – Frankrikes plast-lag, ålgräs och trafikappar

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Ratificeringen av Paris-avtalet går i en väldans fart och Supermiljöpoddens följetång om detta riskerar därmed att bli kort. Som tur är finns det mer att diskutera; plasten är återigen i hetluften i och med Frankrikes nya ”plast-lag”, havets barnkammare Ålgräsängarna hotas och en ny app ska förbättra underlaget för trafikplanering. Välkommen!

    I studion: Ellen Palm och Vera Telemo.

    Tidigare avsnitt av Supermiljöpodden hittar du på iTunes eller:

    SMB:s poddare heter Vera Telemo, masterstudent vid Stockholm Resilience Center och Ellen Palm som doktorerar vid Lunds universitet inom energi- och klimatforskning. Ellen driver även kampanjen PlastfriNovember. Vill du kontakta Supermiljöpodden maila: podd@supermiljopodden.se

    Nytt världsrekord i Förenade Arabemiraten – lägsta priset hittills på el från solceller

    Posted on by Anders Hellberg

    Flera bud under det tidigare rekordet.  

    Nytt världsrekord i Chile.

    Den rubriken satte Supermiljöbloggen i slutet av augusti i år. Det spanska bolaget Solarpack tog då hem ett kontrakt om att sälja el från en ny 120 MW stor solkraftspark i Chile för det rekordlåga priset 0,0291 dollar per kWh.

    Men nu verkar det som att rekordet är slaget. Sajten PV-Tech skriver:

    An Asian consortium involving China-based PV manufacturer JinkoSolar and Japanese conglomerate Marubeni Corporation has submitted the lowest ever bid for solar PV capacity, at just US$ 0.0242/kWh for the planned 350 MW solar plant in Sweihan, in the United Arab Emirates.

    PV Magazine skriver att två av de andra buden också var lägre än det tidigare rekordet från Chile:

    Masdar, EDF and PAL with a USD 0.02533 per kWh bid and Tenaga and Phelan Energy with a USD 0.02598 per kWh bid.

    ”Skyddet av Bratten långt ifrån tillräckligt”

    Posted on by Anders Hellberg

    Naturskyddsföreningen kritiserar de nya fiskeregleringarna. 

    I dag meddelade regeringen att nya fiskeregleringar från och med november i år ska börja gälla i det skyddade marina Natur 2000-området Bratten, som ligger i Skagerrak.  Enligt ett pressmeddelande från regeringen handlar det om att ”säkra Brattens unika livsmiljöer utan att begränsa yrkesfisket mer än nödvändigt”.

    Just detta har fått Naturskyddsföreningen att reagera. För fiskeförbudet kommer enbart gälla i  27 procent av Brattens totala yta.

    Ellen Bruno, föreningens expert i frågor om marina ekosystem och fiske, säger till Göteborgsposten:

    – Den allra största delen av de 27 procent av hela Bratten som nu ska bli skyddade för fiske är områden som redan i dag inte fiskas och skyddet täcker inte de skyddsvärda områdena av Bratten. Av de mest skyddsvärda områdena är det bara cirka sex procent som skyddas och det är långt ifrån tillräckligt.

    Hon fortsätter:

    – De områden där bottentrålning nu kommer att förbjudas är små, splittrade områden. Jag hade velat se ett eller två stora, sammanhängande områden men förslaget som det ser ut togs fram för att inte störa yrkesfisket, inte primärt för att skydda de hotade arterna som finns där.

    Regeringen får beröm för att man ändrar sig om kritiserat klimatkompensationsförslag

    Posted on by Anders Hellberg

    Nu ska alternativa förslag ses över.

    Regeringen har tidigare gjort klart att man vill ge företag ökade incitament till att köpa in och annullera utsläppsrätter. Ett förslag som rört avdragsrätt för företag som klimatkompenserar på det här sättet har varit ute på remiss, men förslaget har väckt stark kritik.

    Exempelvis Göran Wiklund, konsult på U&We och strategisk rådgivare till ZeroMission som är ledande svensk leverantör av klimatkompensation, skrev nyligen så här i en debattartikel på Aktuell Hållbarhet:

    Klimatkompensation har kommit att bli en vedertagen form för klimatansvar. Det är en extra utgift som kan ses som en intern skattepålaga. Företag tar naturligtvis inte denna kostnad för att vara generösa eller för att de har råd utan för att det påverkar affärerna gynnsamt. Klimatkompensation som en del av klimatstrategin syftar till att öka lönsamheten, ge mer försäljning och förbättra varumärket. Ur politisk synvinkel bör alltså inriktningen vara att inte bara underlätta för företag att ta frivilligt klimatansvar utan också att aktivt stimulera till detta.

    Hur svårt detta är blir tydligt när regeringen nu vill införa restriktioner för hur klimatkompensation ska tillåtas skattemässigt. Man har kommit fram till att andra former för kompensation än EU:s utsläppsrätter ska anses utgöra gåva och inte ges avdragsrätt. Kompensationsformer utanför EU:s system utgör kanske 95 procent av all frivillig kompensation som som görs av svenska företag och organisationer. Utan avdragsrätt blir de då dyrare. Det påverkar därmed efterfrågan negativt och företagens samlade klimatkompensation kommer att minska i stället för att öka.

    När regeringen tidigare i veckan presenterade 2017 års budgetproposition (pdf) presenterade man dock en nyhet kring denna fråga:

    Regeringen väljer att inte gå vidare med det remitterade förslaget utan avser i stället att se över alternativa förslag på skatteavdrag för företag och privatpersoner som minskar utsläppsutrymmet.

    Per Bolund (MP), som är finansmarknads- och konsumentminister samt biträdande finansminister, ger följande förklaring till Supermiljöbloggen:

    – Vi kommer fortsätta att arbeta med frågan så att det här blir bättre fungerande i relation till hur man jobbar på marknaden i dag. Det har varit några olika delar som det har kommit kritik emot, dels vilka vägar för klimatkompensation man kan välja och dels också vilka aktiviteter man kan klimatkompensera för. Båda två fortsätter vi nu att arbeta med för att det här ska landa bra.

    ZeroMission välkomnar regeringens kursändring och skriver i ett pressmeddelande:

    Vi har drivit ärendet att avdragsrätt ska gälla för all certifierad projektbaserad klimatkompensation och det är ett glädjande beslut för oss och alla andra som varit med och drivit debatten. Nu ser vi fram emot ett bättre förslag från regeringen som stödjer företag som tar klimatansvar.

    Sverige sågar sina nordiska kollegor då det gäller skydd av marina miljöer

    Posted on by Anders Hellberg

    Miljöminister Karolina Skog (MP) menar att Sverige står alltmer ensamma i inställningen att beslut ska fattas på vetenskaplig grund.

    Supermiljöbloggen har flera gånger skrivit om de områden i Kattegatt som i syfte att skydda torsken haft olika sorters fiskeregleringar på plats sedan 2009. Bland annat stängdes då ett stort område utanför Laholmsbukten helt för fiske, något som gynnat fiskebestånden i hela Kattegatt, men som också varit bra för den biologiska mångfalden på bottnarna som på detta sätt skyddats från fysisk påverkan i form av trålning.

    Det var Sverige och Danmark som kom överens om åtgärden, men nu omförhandlas frågan och Danmark ligger på hårt för att området ska öppnas upp för trålfiske igen.

    Samtidigt är listan lång på aktörer som vill att området fortsatt ska skyddas. Det handlar bland annat om Greenpeace, Naturskyddsföreningen, Danmarks Naturfredningsforening, Landsforeningen Levende Hav,  Oceana,  WWF Sverige, WWF Danmark, Sveriges Sportfiske och fiskevårdsförbund,  Danmarks Sportfiskerforbund, Fiskesekretariatet FISH, Coalition Clean Baltic, Halmstads kommun, Laholms kommun, Båstads kommun, Sportfiskarna i Halland, Ätrans vattenråd, Nissans vattenråd, Stensåns vattenråd, Skintans vattenråd, länsstyrelsen i Skåne och i Halland, samt Havs- och vattenmyndigheten.

    I dag, under en frågestund i riksdagen, lyfte Vänsterpartiets miljöpolitiska talesperson Jens Holm frågan till miljöminister Karolina Skog. Bland annat sa han:

    – Beståndet av fisk minskar med en skrämmande hastighet runt om i världen. Våra svenska hav och vatten är tyvärr inga undantag. Därför behövs skonsammare fiskemetoder och också rena skydd mot fisket så att kommersiellt fiske förbjuds i vissa områden. Ett sådant område finns i södra Kattegatt där fiske är helt förbjudet. Men nu förhandlar Sverige och Danmark, och det finns påtryckningar från Danmarks sida om att åter öppna området för fiske. Därför skulle jag vilja veta från miljöministern: Kommer regeringen att slå vakt om fiskestoppet?

    Karolina Skog svarade att det mycket riktigt förs en förhandling med Danmark just nu och att hon därför inte kan kommentera ärendet närmare. Men hon var samtidigt tydlig med vad grundproblemet handlar om.

    – Det är otroligt viktigt att vi skyddar marina miljöer, fiskebestånd och bottnar i våra hav. Ledamoten pekar på en utveckling som är oroande. Sverige står alltmer ensamma i vår inställning att den här typen av beslut ska fattas på vetenskaplig grund. Den samsyn som vi tidigare haft inom de nordiska länderna kvarstår inte på samma sätt, och det är oroande. Jag kan konfirmera att det är så.

     

    Här är årets Right Livelihood-pristagare

    Posted on by Anders Hellberg

    Priset, som ofta kallas det alternativa Nobelpriset, har fokus på en rättvis och hållbar värld. 

    I år var det 125 kandidater från 50 länder som hade nominerats till The Right Livelihood Award. I dag på morgonen stod det klart att det blir fyra av dessa som får dela på priset, som förutom äran består av sammanlagt tre miljoner kronor.

    I ett pressmeddelande (pdf) från stiftelsen går det att läsa om vinnarna:

    Syria Civil Defence, ofta kallade Vita hjälmarna, (Syrien): ‘för deras enastående mod, medmänsklighet och humanitära insatser för att rädda civila från förödelsen i inbördeskrigets Syrien’.

    Mozn Hassan och Nazra for Feminist Studies (Egypten): ‘för sitt försvar av kvinnors rättigheter i en miljö av våld, övergrepp och diskriminering’.

    Svetlana Gannushkina (Ryssland): ‘för hennes outtröttliga arbete under flera årtionden med att försvara flyktingars och migranters mänskliga rättigheter, liksom med att öka toleransen mellan olika etniska grupper’.

    Cumhuriyet (Turkiet): ‘för dess orädda och undersökande journalistik samt principfasta försvar av yttrandefriheten under tider av förtryck, censur, frihetsberövanden och dödshot’.

    Tidigare år har det ofta funnits med pristagare som har haft en mer direkt koppling till någon miljöfråga. Men så var inte fallet den här gången. Ole von Uexkull, chef för Right Livelihood-stiftelsen, säger till Supermiljöbloggen:

    – Vi hade kunnat ha fantastiska miljöpristagare också i år. Men ibland kan man tjäna på att ha ett lite tydligare fokus på någon fråga. Så att det blev de här pristagarna i år ska snarast ses som ett positivt ställningstagande för att dessa fyra har ett budskap som passar väldigt bra ihop.

    Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om att Right Livelihood-priset förmodligen inte kommer att få delas ut i riksdagens lokaler i år, något som väckt stark kritik från många håll eftersom priset delats ut här i över 30 år. Men enligt Ole von Uexkull pågår det just nu en förnyad diskussion i riksdagen om en möjlig inbjudan också för årets pristagare.

    – Vi hoppas att den leder till en lösning som alla är nöjda med, säger Ole von Uexkull.

    Vattenfalls tyska stenkolskraftverk kan snart också bli till salu

    Posted on by Anders Hellberg

    Stenkolskraftverket Moorburg, strax söder om Hamburg, är nybyggt och startades upp så sent som förra året.  

    I veckan meddelade Vattenfalls vd Magnus Hall att bolaget inte ser någon egentlig anledning till att behålla stenkolskraftverket Moorburg utanför Hamburg.

    I en intervju med nyhetsbyrån Reuters säger Magnus Hall:

    – We don’t need to own Moorburg long-term. We can very well imagine other, better owners. We are still trimming the plant in so it is not on the table today, but it surely will be in the next five years.

    ______

    Läs också: Vattenfalls brunkolsförsäljning godkänns av EU

    Vattenfalls brunkolsförsäljning godkänns av EU

    Posted on by Anders Hellberg

    Ägarbytet förväntas ske inom de närmaste veckorna.

    I dag meddelade EU-kommissionen att man godkänner försäljningen av Vattenfalls tyska brunkolstillgångar till den tjeckiska energikoncernen EPH och dess finansiella partner PPF Investments.

    I ett pressmeddelande skriver Vattenfall att själva ägarbytet därmed kan vara klart inom de närmaste veckorna.

    Affären har mött kritik från en rad olika håll, inte minst sedan EPH gjort klart att företaget räknar med en renässans för kolkraften i Europa.

    _____

    En kort presskonferens med EU-kommissionen kan ses här och mer information finns att läsa hos nyhetsbyrån Reuters.

    Bilföretag inser att stadscykeln är framtiden

    Posted on by Hanna Flennemo

    Det amerikanska bilmärket Ford kan snart också komma att associeras med cyklar. Med smarta transportlösningar och effektivisering av människors pendlande har Ford dragit igång programmet Smart Mobility. Först ut i satsningen- San Francisco.

    Den amerikanska biljätten Ford vill med sitt nya program Smart Mobility prioritera smarta och hållbara transportlösningar. I projektet ingår en satsning på lånecyklar. Först ut är storstaden San Francisco där Ford och lånecykelföretaget ”Motivate” ska samarbeta för att öka stadens antal lånecyklar.

    Fords ambition med programmet är att komma till rätta med storstäders trafikstockningar och att underlätta för människor att transportera sig mer effektivt.

    Vi utökar vår verksamhet till att vara både ett bilföretag och ett mobilitetsföretag. Att samarbeta med städer om deras nuvarande och framtida transportbehov är nästa stora steg, säger Mark Fields, vd och styrelseordförande på Ford.

    Efter att projektet testats i San Francisco är planen att ta fram transportlösningar även för andra storstäder, både inom och utanför USA. Det nyetablerade projektet kommer att kallas City Solutions. Förutom samarbetet med Motivate ska Ford även köpa upp det amerikanska pendlarreseföretaget Chariot för att optimera pendlandet ännu mer.

    Chariots minibussar trafikerar idag 28 olika rutter runtom i San Francisco. Genom ny teknik och cykeldata hoppas Ford kunna optimera cykelpendlingen och rutterna kommer utgöras av de ställen där flest potentiella resenärer befinner sig.

    Fores: ”Svenska utsläpp ökar”

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Supermiljöbloggen har tidigare denna månad rapporterat om hur utsläppen av växthusgaser ökat i Sverige under årets första kvartal. Tankesmedjan Fores skriver idag ett längre inlägg på Supermiljöbloggen om vad som ligger bakom ökningen.

    SCB:s senaste kvartalsrapportering växthusgasutsläpp är en nedslående läsning. Efter att tidigare i år ha redovisat minskade utsläpp för helåret 2015 rapporterar SCB i sin senaste sammanställning ökade utsläpp för flera sektorer kvartal 1 2016 jämfört med samma kvartal 2015.

    För hela ekonomin ökade de svenska utsläppen med 1,9 % i perioden och flera sektorer uppvisar betydande utsläppsökningar. Utsläppen av växthusgaser inte har varit på en så hög nivå sedan första kvartalet 2013. Att ekonomin växer snabbare, med 3,4 % i perioden, är en liten tröst. Sverige behöver växla upp ambitionsnivån för att nå uppsatta miljömål. Nedan kommenterar vi resultaten sektor för sektor.

    Svensk ekonomi går bra och förädlingsvärdet ökade i under årets första kvartal med ökar med 3,4% jämfört med samma kvartal 2015. Hur starkt sambandet är mellan utsläpp av växthusgaser och olika branschers bidrag till den svenska ekonomin varierar. Vissa branscher är utsläppsintensiva till sin natur där en ökad produktion ger direkt ökade utsläpp, medan andra branscher kan öka förädlingsvärdet utan att det inverkar nämnvärt på utsläppsnivåerna. Den ekonomiska uppgången syns även i branscher där utsläppen av växthusgaser inte ökat nämnbart. Det gäller till exempel tillverkning av motorfordon, textilier och möbler samt tjänster inom IT, vård och omsorg och finans.

    Tabell: Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde första kvartalet 2016 jämfört med samma period 2015. (SCB 2016: Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 1:a kvartalet 2016).

      Utsläpp av växthusgaser Förädlingsvärde
    Sektor Förändring jämfört med kvartal 1 2015 Förändring jämfört med kvartal 1 2015
    Jord- och skogsbruk* 0,5% 2,4%
    Utvinning av mineral 4,6% 4,7%
    Tillverkningsindustri 1,2% 3,3%
    El, gas och värme** 7,9% 5,3%
    Byggverksamhet -0,3% 7,2%
    Transportindustri 1,1% 0,4%
    Övriga tjänster -2,9% 4,3%
    Offentlig sektor 3,9% 1,3%
    Hushåll*** -0,9% 1,7%
    Totala ekonomin 1,9% 3,4%

    #Inklusive fiske
    ##Inklusive vatten, avlopp, avfall
    ###Inklusive ideella organisationer samt privatbilism. Hushållen bidrar inte till förädlingsvärdet.

    Figur 1: Samma siffror som i tabellen ovan men här som stapeldiagram.

    (SCB 2016: Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 1:a kvartalet 2016)

    Utsläppsökningen är störst inom sektorn El, gas och värme. Utsläppen ökade med hela 7,9% samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 5,3%. El-, gas- och värmeverken har i perioden ökat sin användning av fossila bränslen. Framför allt gäller det naturgas. Utvecklingen följer ett mönster som observerats i USA där utsläppen från gas för första gången är högre än utsläppen från kol. En förklaring till den ökade användningen av fossila bränslen är att första kvartalet 2016 var kallare än motsvarande kvartal 2015.

    Näringskategorin jordbruk, skogsbruk och fiske visar bara en liten utsläppsökning på 0,5% trots ökning i förädlingsvärde på 2,4. Detta förklaras dock inte att i första hand med effektivisering, utan med att utsläppen inom sektorn främst härrör från jordbruket medan förädlingsvärdet till största del (70%) kan tillskrivas skogsbruket. Mineralutvinningens utsläpp följer ungefär utvecklingen i förädlingsvärde, och ökar 4,6%.

    Utsläppen från tillverkningsindustrin ökade under första kvartalet med 1,2 %, att jämföra med förädlingsvärdesutvecklingen på 3,3%. Tillverkningsindustrin utgör ca en fjärdedel av växthusgasutsläppen från svenska ekonomiska aktörer. De branscher som ger mest utsläpp av växthusgaser är stål- och metallframställning, raffinaderier, kemikalietillverkning och tillverkning av cement. Under första kvartalet ökade utsläppen framförallt inom pappers- och pappersvarutillverkning.

    Byggverksamheten visar ett positivt exempel på absolut frikoppling under kvartal 1 2016. Utsläpp från byggverksamhet minskade med 0,3% samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 7,2%.

    Utsläppen från transportindustrin (privatbilism oräknat) ökade med 1,1% i perioden samtidigt som andelen biodrivmedel minskade något. Lejonparten av utsläppen kommer från sjöfart. Sektorns förädlingsvärde ökad i samma period med 0,4%. Hushållens utsläpp kommer till största del från biltransporter. Observera att hushållen av förklarliga skäl inte tillskrivs något förädlingsvärde. Under första kvartalet 2016 minskade hushållens utsläpp med 0,9%. För att nå uppsatta mål om en fossiloberoende fordonsflotta är minskningstakten för låg.

    Tjänstesektorn (Övriga tjänster) är en liten ljusglimt i mörkret. Sektorns utsläpp, som huvudsakligen kommer från transporter och arbetsmaskiner, minskade i perioden med 2,9% samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 4,3%.

    Om tjänstesektorn är en källa till hopp är den offentliga sektorn en källa till oro. Visserligen står sektorn (stat, kommun och landsting) endast för 1% av utsläppen i svensk ekonomi men utvecklingen går åt helt fel håll. Utsläppen ökade i perioden med 3,9%. Förädlingsvärdet ökade med en tredjedel, 1,3%. Även om bidraget till de totala utsläppen är marginellt är signalvärdet från offentlig sektor viktigt. Här krävs en uppryckning.

    Sammantaget lämnar utvecklingen i ekonomin totalt en del att önska. Ett ökat förädlingsvärde om 3,4% jämfört med första kvartalet 2015 är förstås bra. Men att utsläppen samtidigt ökar med 1,9% håller inte. Miljömålsberedningens mål om nettonollutsläpp år 2045 och målet om en fossilbränsleoberoende fordonsflotta kommer förbli just mål om inte utsläppen minskar i absoluta termer. Inte minst gäller det utsläppen från trafiken.

    Markus Larsson och Emilia Ingemarsdotter, Fores klimat- och miljöprogram

    Källa: SCB 2016: Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 1:a kvartalet 2016

    Romson: ”Lätt att applådera Parisavtalet – nu måste parlamenten också skärpa klimatpolitiken”

    Posted on by Supermiljöbloggen

    ”Redan denna vecka kan den magiska gränsen om 55 länder som står för minst 55 procent av utsläppen passeras när bl a Brasilien och Mexico lämnar in sina ratifikationsinstrument till FN vilket skulle göra att Parisavtalet formellt träder ikraft redan inom en månad”, skriver Åsa Romson idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.

    Det nya globala klimatavtalet som slöts i Paris förra hösten fortsätter att boosta politisk energi för att stoppa ödesdigra klimatförändringar. Under pågående FN-vecka i New York kan tillräckligt med länder komma att formellt tillträda avtalet för att det ska träda ikraft redan före årets klimatmöte i Marrakech i november. Med detta ökar också starkt förväntningarna på kraftfullare åtgärder för att minska utsläppen. För det krävs dock mer av parlamenten än att applådera Paris. Det krävs beslut om en skärpt nationell klimatpolitik, utöver dagens klimatplaner, till senast 2020 om bara fyra år.

    Efter att rekordmånga länder var med och antog avtalet under Parismötet, och rekordmånga ledare undertecknade det i FN i våras, så ser det nu ut att avtalet även ratificeras och träda ikraft långt snabbare än någon trott eller planerat för. Redan denna vecka kan den magiska gränsen om 55 länder som står för minst 55 procent av utsläppen passeras när bl a Brasilien och Mexico lämnar in sina ratifikationsinstrument till FN vilket skulle göra att Parisavtalet formellt träder ikraft redan inom en månad. Det gör att klimatmötet i Marrakech som startar 7 nov också kommer samla parterna till Parisavtalet för att börja genomföra det som utlovats.

    Dock bygger Parisavtalet på att alla länder tar fram och redovisar sina klimatplaner och klimatåtgärder och dessa planer tar sikte först på 2025 eller 2030. De preliminära nationella klimatplaner som lämnades före Parismötet är ett första steg men ambitionerna där är långt ifrån tillräckliga. FNs miljöprogram UNEP visade redan i Paris att planerna, även om de fullt ut genomförs, skulle leda till en höjd medeltemperatur med hela 2,7 C vilket är oacceptabelt högt. Så vinsten med ett snabbt ikraftträdande kan inte gärna vara att vänta och se till 2025 och 2030.

    Det finns dock flera möjligheter att utnyttja den politiska energin vi nu ser för ett ikraftträdande. Besluten i Paris innebär att det redan 2018 görs en global översyn av klimatarbetet. Då kan det analyseras om klimatåtgärderna faktiskt går framåt. Då skulle det kunna visas att det som flera länder däribland Sverige upplevt med Kyotoprotokollet, att det faktiskt går snabbare och är billigare att minska klimatutsläpp än vad politikerna tidigare trott, gäller mer generellt. Om många länder ligger före i sitt genomförande av pre2020-klimatlöftena så kan detta förskjuta hela nivån för Parisavtalet att bli mer ambitiös.

    Nästa steg är att länderna år 2020 är ombedda att lämna nya klimatplaner. Även om EU-länderna i förhandlingarna kring det nya klimatavtalet ville ha en ännu snävare tidtabell för förnyade klimatplaner är 2020 inte långt bort om arbetet ska göras på riktigt. Just nu är det EU själva som har problem med sin klimatplan eftersom EU:s initiala klimatplan samlar alla EU-länder och den inbördes fördelningen av utsläppsminskningar inte hinner beslutas innan EU måste ratificera Parisavtalet. Det gör att EU inledningsvis har en klimatplan som inte helt uppfyller Parisavtalets krav som säger att länder som samverkar om klimatplaner ska redovisa den inbördes fördelningen.

    Principen för nya klimatplaner är att ambitionen ska ökas, eller i alla fall inte sänkas. Tanken är att öppenheten från andra länder ska ge ett politiskt tryck på de som ligger efter i sitt klimatarbete i förhållande till sina kapacitet och historiskt ansvar. Länder kan lära mycket av varandra. Men erfarenheterna från klimatpolitiken kring Paris är att andra krafter behövs för att skjuta politiken framåt.

    Därför är det viktigt att Parisavtalet inte bara är en angelägenhet för stater och deras parlament, utan i hög grad används som hävstång för progressiva krafter inom näringsliv och städer att visa på möjligheter och sin vilja till omställning. Men också att forskarsamhället och civila samhällets organisationer fortsätter spela en nyckelroll för att verifiera framsteg, hålla regeringar ansvariga och säkerställa att klimatfrågan ligger kvar högt upp på den politiska dagordningen.

    Åsa Romson, ordf riksdagens EU-nämnd (MP)
    Tidigare klimat- och miljöminister, förhandlare i Paris

     

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.