Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Regeringen ger ökade resurser för att skydda den svenska havsmiljön

    Tio procent av Sveriges marina miljö ska vara skyddad år 2020. 

    Takten i arbetet med att föreslå och skydda områden till havs behöver öka. Det menar regeringen som i budgetpropositionen för 2017 förstärker anslaget för skydd av marin miljö med ytterligare 15 miljoner kronor.

    Pengarna ska dels gå till Havs- och vattenmyndigheten för att kartera och undersöka marina miljöer samt till länsstyrelserna för arbetet med att ta fram underlag för beslut.

    Åtgärden välkomnas från flera håll och på Twitter kan man exempelvis läsa:

    Nytt naturreservat på nordöstra Gotland

    Området beskrivs som ”en liten naturvärdespärla”.

    I veckan meddelade länsstyrelsen på Gotland att man bildat ett nytt naturreservat på nordöstra delen av ön. 

    Nors, som området kallas, är på 26 hektar och är enligt länsstyrelsen ”en liten naturvärdespärla”. Området har under lång tid använts som bete och nästan enbart plockhuggits, vilket troligtvis är orsaken till de höga naturvärden som finns där i dag.

    I beslutsdokumentet (pdf) skriver länsstyrelsen:

    Nors utgör en mycket artrik och värdefull lokal för djur och växter knutna till ädellövträd och sumpskog, främst lavar men också för fuktkrävande mossor och svampar. Marken har troligtvis varit träd- och skogbevuxen under mycket lång tid. Vid de fåtal inventeringstillfällen som genomförts har det hittats 20 olika signalarter som tyder på skyddsvärd skog/trädklädd mark, varav åtta av dem är upptagna på den nationella rödlistan (2015) för sällsynta och hotade arter.

    _______

    I Naturvårdsverkets kartverktyg, Skyddad natur, finns information om alla skyddade områden i Sverige.

    Minska svinn – Äppelåtervinn

    Det har varit ett dundrande äppelår på många platser, men vad gör man när pajerna, moset och krämen helt tagit musten ur en? Jo, man återvinner.

    – Den stora nyttan är att man kan ha det som drivmedel i bilar och bussar. Man kan ersätta fossilt bränsle med biogas istället, säger Carin Kvillborn, teknisk utredare Stockholm Vatten, till SVT.

    Förra året fick Stockholms stad in 235 ton fallfrukt, vilket ger tillräckligt med bränsle för att åka elva varv runt jorden med en biogasbil.

    Lämna frukten på en återvinningscentral, du hittar oftast länk på din kommuns hemsida.

    Tidigare minister: Konkurrens och revirtänkande inom regeringen står i vägen för ett hållbart samhälle

    ”Regering och opposition skriver under internationella överenskommelser och formulerar djärva, långsiktiga mål och sen rullar allt på i stort sett som vanligt”. Det skriver socialdemokraten Kristina Persson, tidigare framtidsminister, på DN debatt.

    Kristina Persson, tidigare minister för strategi och framtidsfrågor samt för nordiskt samarbete (kort kallat framtidsministern), går nu ut i hård attack mot regeringens förmåga att hantera stora samhällsproblem.

    Uppdatering: Nu har Kristina Persson också fått rätt enligt en rapport som säger att FN:s hållbarhetsmål kan bli svåra att nå då regeringen lider av samordningsproblem.

    I en intervju med Supermiljöbloggen efter valet formulerade hon sin nya ministerroll som ”någon i regeringen som har koll på de långsiktiga problemen och behoven”. När regeringsombildningen skedde i maj fick hon däremot gå och ska? ersättas av en framtidskommitté.

    Nu menar hon att konkurrens och revirtänkande präglar regeringens arbete.

    Ett stort hinder i Sverige är regeringskansliets starka låsning till ”silos” – för mycket stuprör och för litet av strategiskt, resultatinriktat samarbete. Om visioner, planer och kunskap är begränsade till vad respektive silo vill och får göra uppstår inte bara en suboptimering utan också konkurrens och revirtänkande.

    Hon radar samtidigt upp fem punkter som hon kallar ett vidöppet fönster för ledarskap, långsiktighet och handling.

    1. Sverige har de bästa tänkbara förutsättningarna för att ligga bland de främsta på vägen mot det hållbara samhället och långt fram i de globala värdekedjorna. (kortad)
    2. I dag tas inte förutsättningarna tillräckligt väl tillvara. I det samspel som krävs för att hantera komplexitet och osäkerhet presterar staten under sin förmåga. (kortad)
    3. Det finns visioner och mål men det saknas genomarbetade strategier och planer för hur de ska uppnås. ”Agenda 2030” sammanfattar vad världen och Sverige vill uppnå och vad ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet kräver. Statsministern understryker i regeringsförklaringar och tal att det är det fossilfria välfärdssamhället, cirkulär ekonomi, hållbara städer, ett starkt EU, ett rättvist välfärdssamhälle med mera som ska uppnås. Det är inga dåliga mål och de ska nås snart, dessutom. Det kräver systemsyn, ledarskap och en bred samverkan. Av detta ser vi mycket litet i praktiken.
    4. Det är således vägen dit som är den stora utmaningen, alltså viljan och förmågan att omsätta visionerna i handling. Därför la jag i mitt arbete 100 procent fokus på hur-frågorna. De 108 förslagen från mina analysgrupper ger svar på frågor som hur man ska kunna genomföra omvandlingen till ett fossilfritt och resurseffektivt välfärdssamhälle, uppnå full sysselsättning i ett medellångt perspektiv samt stärka det globala samarbetet så att 2030-agendan förverkligas. (kortad)
    5. Det är fråga om att få fart på system-transformativa processer, som omfattar många olika aktörer och som måste initieras, ledas och koordineras högst upp i det demokratiska systemet. När den funktionen inte finns eller är alltför svag uppstår brister, motstånd och problem längre ner i systemet. Den centrala ledningsfunktionen – statsrådsberedningen – måste ha stark legitimitet, ett strategiskt tänkande och betydande analyskapacitet för att kunna svara upp mot behoven.

    Hon avslutar med att säga att viljan och energin för att uppnå förändringar måste vara starkare än rädslan och de stora organisatoriska hindren, och att mena att bristerna leder till många av de problemen vi ser i samhället idag.

    Oförmågan till en strategiskt fungerande regeringsmakt bidrar i sin tur till att skapa grogrund för den nationalism, populism och extremism som vi just nu ser breda ut sig runt om i världen.

    Kristina Yngwe (C): ”Ett enögt fokus på att få budgetsiffrorna att verka så stora som möjligt kan inte lösa klimat- och miljöproblemen”

    DEBATT: När Stefan Löfven läste upp regeringsförklaringen var klimat- och miljöpolitiken en av de bärande delarna. Det är förstås bra att regeringen tar tag i de frågorna, även om det är lite sent påkommet.

    Låt oss börja med paketet av klimatåtgärder i höstbudgeten som regeringen lägger fram inom kort. I tron att väljarna ska glömma alla svek och bakslag som man radat upp de första två åren vid makten vill man nu försöka återvinna förtroendet på klimat- och miljöområdet.

    Detta gör man genom att påskina att satsningen är mycket större än vad den egentligen är. Faktum är att hela 75 procent av satsningen på 12,9 miljarder ska ske efter valet. Regeringen lovar alltså åtgärder som kanske inte kan genomföras. Vissa åtgärder ligger så långt bort som år 2040.

    Regeringen blåser dessutom upp den totala summan av satsningarna genom att räkna samma siffror flera gånger. Man räknar till exempel biståndsmedel som en miljösatsning. Även kommunikationer, forskning och moms räknas in, ”investeringar” som också kommer räknas in på andra områden.

    Därtill finns det ett stort mått av osäkerhet i satsningen. De 5,9 miljarder som ska gå till järnvägsunderhåll, alltså nästan hälften av hela paketet, är en ”preliminär bedömning kring behovet av resurser till järnvägsunderhåll”. Vad den slutliga siffran blir vet vi inte.

    Men vår främsta invändning mot regeringens föreslagna åtgärder är att man återigen tacklar problemen på fel sätt. Det som krävs är en modern klimat- och miljöpolitik, där tillväxt och miljötänk går hand i hand. Under Alliansregeringen sjönk utsläppen – samtidigt som tillväxten ökade. Vi visade att det är möjligt, till och med nödvändigt, att kombinera en växande ekonomi med en bättre miljö.

    Till skillnad från vad Stefan Löfven påstod i sin regeringsförklaring har utsläppsminskningen stannat av under den rödgröna regeringen. Faktum är att utsläppen har ökat med Socialdemokraterna och Miljöpartiet vid makten.

    Vi i Centerpartiet har en progressiv, teknikoptimistisk syn på klimat- och miljöarbetet. Medan regeringen kämpar med sin kritiserade skatt på solenergi vill vi göra det lättare att sälja solel till grannarna genom att tillåta privatpersoner att dra kablar mellan husen. Dessutom har regeringen kapat ROT-avdraget, vilket gör det betydligt dyrare att installera solceller.

    När regeringen lägger 700 miljoner på en förlängd supermiljöbilspremie vill vi i stället införa ett självfinansierande bonus/malus-system, där de som har fossildrivna bilar ska betala för skatterabatter till dem som väljer att köra miljövänligt. Det är både billigare och mer effektivt. Det har regeringen länge lovat, men nu har det gått två år utan att systemet finns på plats.

    I stället för en kilometerskatt på 26 kronor/mil som regeringen planerar att genomföra vill Centerpartiet införa en lastbilspremie, en rabatt för de företag som väljer miljövänliga lastbilar. Kilometerskatten drabbar alla typer av bränsle lika hårt och kommer dessutom vara förödande för företagandet och jobben på landsbygden där man är helt beroende av lastbilstransporter.

    Vad en effektiv miljöpolitik handlar om är att använda marknaden på ett smart sätt. Det gör vi i Centerpartiet genom en grön skatteväxling, där vi höjer skatten på det som förstör miljön – och använder pengarna för att sänka skatten på att skapa jobb. Innan valet lovade Miljöpartiet att lägga fram en grön skatteväxling, men i stället blev det en röd skattechock.

    Ett enögt fokus på att få budgetsiffrorna att verka så stora som möjligt kan inte lösa klimat- och miljöproblemen. Oavsett hur många nya, svajiga löften regeringen lägger fram.


    Kristina Yngwe (C), miljöpolitisk talesperson och vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet

    Niklas Zennström vill se ett klimatneutralt Sverige till 2030

    IT-entreprenören som bland annat startat företaget Skype vill att politikerna höjer ribban.

    I veckan publicerades forskningsstiftelsen Mistra och Miljömålsberedningen en ny antologi: Klimatpolitiken, om jag var statsminister…

    I boken, som kan läsas direkt som pdf eller beställas hem gratis här, skriver elva personer med stor kompetens från olika delar av samhället varsin text kring frågan ”Vad jag skulle göra för att skapa ett klimatneutralt Sverige om jag var statsminister?”

    En av de som medverkar är Niklas Zennström, IT-entreprenören som bland annat startat företaget Skype och som är medgrundare till stiftelsen Zennström Philanthropies som stöder olika miljöinsatser. Han skriver att politikerna i Miljömålsberedningen lagt ribban alldeles för lågt i och med att de siktar på att Sverige ska ha nettonollutsläpp senast år 2045.

    Bland annat skriver Niklas Zennström:

    Statsministern måste sätta upp en ny spelplan som gör att klimatsmarta lösningar är självklara kommersiella beslut. Kännbara miljöskatter skulle bidra till att hållbara alternativ blir mer konkurrenskraftiga och att entreprenörer och investerare blir mer intresserade av att hitta nya lösningar.

    En statlig hållbarhetsfond kan erbjuda kapital för nystartade clean tech-bolag. Satsningar ska ske via riskkapitalfonder och affärsänglar som kan ta modiga investeringsbeslut. Jag skulle dessutom låta de nya miljöskatterna finansiera slopade skatter på företagen i miljösektorn. Det skulle locka ännu mer kapital, kunskaper och entreprenörer till Sverige. Om vi vill bli bäst på clean tech måste vi även se till att vi har den bästa utbildningen inom området och satsa på forskning i gränslandet mellan olika vetenskaper.

    Sverige har ambitiösa klimatmål men jag vill höja ribban och sätta upp att vi ska bli klimatneutrala redan 2030. Allvaret i klimatutmaningen kräver det, och då kan vi verkligen bli ett internationellt föredöme. En seriös statsminister måste visa genuint ledarskap och släppa loss de krafter och kompetenser som kan ge oss en hållbar framtid.

    Bland de övriga som medverkar märks exempelvis Mattias Goldmann, vd för Fores, Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör för Sida samt Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH.

    Den svenska staten stäms för att man godkänt Vattenfalls brunkolsförsäljning

    Bakom initiativet står en grupp unga och klimatengagerade från olika organisationer och nätverk i Sverige.

    Magnoliamålet är ett initiativ där de medverkande nu på torsdag kommer rikta en stämningsansökan mot den svenska staten för försäljningen av Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet.

    På gruppens Facebooksida står:

    Vi anser att försäljningen bryter mot en mängd åtaganden, bland annat internationella klimatavtal; de föreslagna miljömålen; statens ägarpolicy; Vattenfalls egen policy; och mot det svenska generationsmålet som enligt riksdagens tolkning innebär att vi år 2020 ska lämna över ett samhälle där ”de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser”. (…)

    Vi är en grupp unga och klimatengagerade från olika organisationer och nätverk som kommer att stämma staten för att på juridisk väg visa staten att vi inte accepterar att klimatet bortprioriteras. Vi tror att det blir mycket svårt att vinna målet, men vi vet också att vi har rätt och att det är viktigt att visa på att staten har ett stort lagligt ansvar att förhindra denna klimatkatastof – och de ska ta det ansvaret.

    Vi anser att det enda moraliskt försvarbara alternativet är att samarbeta med Tysklands regering för att fasa ut fossiltillgångarna på ett hållbart sätt, bland annat genom att återställa den lokala miljön och se till att de människor som livnär sig på att arbeta i gruvorna och kraftverken får det stöd de behöver för att ställa om till gröna jobb.

    Frida Berry Eklund, som är en av de som driver målet, är kritisk till att brunkolsverksamheten ska säljas till det tjeckiska bolaget EPH. Hon menar att EPH kommer släppa ut enorma mängder koldioxid om de får ta över kolkraftverken och de tillhörande gruvorna.

    – Vi har räknat ut att de kommer släppa ut 1,2 miljarder ton koldioxid och det är 22 gånger Sveriges årliga utsläpp koldioxid. Det är galna mängder!, säger hon till SVT Nyheter.

     

    Löfven: ”Den ökade efterfrågan på ekologiska produkter ska mötas”

    Tydligt ställningstagande i dag från statsministern. 

    När Kravs halvårsrapport för 2016 presenterades i förra veckan stod det klart att det går så pass bra för försäljningen av ekologiska produkter i Sverige att producenterna inte hänger med. Det har därför blivit brist i flera segment, exempelvis då det gäller vissa mejeriprodukter, frukt och grönt.

    I rapporten står:

    Flera aktörer uppger att de kunnat sälja betydligt mer ekologiska produkter, om de bara funnits tillgängliga.

    I dag när statsminister Stefan Löfven (S) läste upp regeringsförklaringen i riksdagen, gjorde han klart att detta är något regeringen kommer prioritera:

    – För första gången tas ett helhetsgrepp på hela livsmedelskedjan i en livsmedelsstrategi. Medvetna konsumenter ser mervärden i svenskt jordbruk och bidrar till att göra det till en framtidsnäring. Den ökade efterfrågan på ekologiska produkter ska mötas, sa statsministern.

     

    Tre nya naturreservat i Dalarna

    De nya områdena som nu skyddas sträcker sig över ett område på 1 400 hektar.

    I veckan meddelade Länsstyrelsen i Dalarna att man beslutat att inrätta tre nya naturreservat i Ludvika kommun.

    De nya naturreservaten, Kullerbergen, Lejberget och Kanaberget, sträcker sig över ett område på 1400 hektar och här finns flera hotade arter som nu får ökade chanser att finnas kvar i landskapet.

    – Det är ovanligt att hitta så här stora sammanhängande skogar med så hög ålder. Framförallt i Bergslagsregionen med en historia av hårt skogsbrukande kopplat till gruvnäringen, säger Fredrik Enoksson på Länsstyrelsen i Dalarna, i ett pressmeddelande.

     

     

    Johanna Grant: Dags för konsumentmakt vid macken!

    KRÖNIKA: Äntligen! Regeringen vill införa krav på obligatorisk miljömärkning av drivmedel till fordon, något Gröna Bilister har drivit under kampanjen ”Jag Vill Veta” under tre års tid. Ett träget arbete som visserligen har fått allt fler drivmedelsbolag att förbättra sin konsumentinformation när det gäller olika drivmedels klimatpåverkan och ursprung, men en information som fortfarande är splittrad, ofullständig och svår att hitta. Riktlinjer och obligatoriska krav från högre politiskt håll är en nödvändighet för att skapa den enhetlighet och den omfattning som behövs.

    I andra sammanhang, t.ex. i mataffären, är det en självklarhet att konsumenten får information om en varas ursprung och innehåll. Många produkter har även tredjepartsmärkningar såsom EU-blomman, Svanen, KRAV, MSC, eller Bra Miljöval.

    Nu vill vi se samma utveckling när det gäller drivmedel. För när vi tankar eller laddar våra bilar ges sällan information om vad drivmedlet innehåller eller vart pengarna går. Och det kan vara stor skillnad, inte bara mellan olika drivmedelstyper utan även mellan diesel-diesel, etanol-etanol och el-el. En elbil är ju till exempel inte bättre än den el den kör på.

    Idag importerar vi allt mer olja från Ryssland och Nigeria med stora konsekvenser för människa och miljö. Samtidigt har Sverige alla möjligheter att producera inhemskt biodrivmedel av svensk råvara, sluta kretslopp och skapa fler jobb på landsbygden.

    Då våra Novus-undersökningar visar att nära hälften av svenskarna anser att information om klimatpåverkan och ursprung är viktigt, samt att 7 av 10 skulle göra ett annat val om konsumentinformation om ursprung fanns (och om alternativen i övrigt vore likvärdiga), finns det goda skäl att ta konsumentmakten på allvar. Ett första steg har tagits av regeringen. Nu hänger allt på utformningen.

    För att stödja processen har Gröna Bilister tagit fram ett förslag på hur en lagstadgad miljömärkning skulle kunna se ut. Ett par utgångspunkter är att den ska omfatta alla drivmedel; förnybara liksom fossila, vara meningsfull för konsumenten, acceptabel för EU och möjlig för drivmedelsbolagen att genomföra.

    Att inkludera drivmedlets ursprung ser vi som en viktigt del att ta med. Eftersom mätning av sociala aspekter är rätt komplex, men inte desto mindre viktig, så kan ursprungsmärkningen åtminstone ge en fingervisning.

    Rysk olja jämfört med svensk biogas eller palmolja från Indonesien ger olika associationer när det gäller vilka sociala och miljömässiga villkor som har omgärdat produktionen, likaså huruvida ett lands statsskick bygger på diktatur eller demokrati.

    Förslaget innebär i sin helhet att informationen, som redan redovisas årligen till Energimyndigheten och därmed finns tillgänglig men med ett års eftersläpning, presenteras på ett enhetligt sätt i likhet med en kylskåpsmärkning och med utrymme för drivmedelbolagen att inkludera egna tredjepartscertifierade märkningar eller initiativ. Precis som i mataffären.

    Vilka effekter skulle då en miljömärkning och stärkt konsumentmakt kunna ge upphov till? Det är svårt att fastställa och beror helt på hur förslaget utformas, men jag tillåter mig att skissa på en hoppfull utveckling.

    • Marknadsfördelar till de drivmedelsbolag som kan erbjuda schyssta och hållbara drivmedel och lyckas kommunicera det.
    • En snabbare omställningstakt för hela drivmedelsbranschen att fasa ut de sämsta alternativen.
    • En skjuts för svensktillverkade alternativ, återigen precis som i mataffären där vi hellre väljer svensk fläskfilé framför billigt danskt fläskkött sedan baksidan med dansk grishållning uppenbarat sig. Med det kan tänkas att fler jobb på svenska landsbygden medföljer i och med att stor del av svenskt biobränsle produceras av restprodukter från skog- och jordbruk.
    • Fler tredjepartsmärkningar av drivmedel såsom nämnts ovan, vilka kompletterar den obligatoriska deklarationen och ytterligare underlättar för konsumenten att göra bra val.
    • En ökad politiskt medvetenhet där man slutar att fokusera på ett drivmedel i taget för att istället utforma teknikneutrala styrmedel som grundar sig på det primära; drivmedels klimatpåverkan ur livscykelperspektiv. På så sätt gynnas även klimatsmart etanol och biogas medan dieselbilar, som körs fossilt under ett falskt ”miljöbilsepitet”, blir ett minne blott.
    • Ett steg på vägen att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 och inte minst en chans för Sverige att sticka ut och sätta ett gott internationellt exempel i ljuset av Parisavtalet.

     

    Även om det är naivt att tro att en märkning ensamt kommer att ändra spelreglerna för hela bil- och drivmedelsbranschen står det klart att konsumentmakten är viktig. Bäst vore om det även kunde kopplas till en teknikneutral  bonus-malus för drivmedel, en beskattning som enbart beror på drivmedlets klimatpåverkan, så att skillnaden även känns för plånboken. Men tills den dagen kommer är detta första steg ändå värt att stanna upp och glädjas åt.

    Alla förutsättningar för att skapa något bra finns. Nu gäller det att fullfölja.

    Johanna Grant, ordförande Gröna Bilister och klimatstrateg på ZeroMission


     

    Supermiljöbloggens fasta krönikörer heter Johanna Grant, Mattias Svensson, Kitty Ehn och Anders Wijkman. Åsikterna är krönikörernas egna och behöver varken spegla åsikter från övriga krönikörer eller Supermiljöbloggens skribenter.

    För diskussioner är ni välkomna till Supermiljöbloggens facebooktrådar, och för rättningar och tankar kring innehållet får ni gärna kontakta krönikören eller SMB-redaktören Beatrice Rindevall.

     

     

    ”Vi kommer göra allt för att den här skatten ska försvinna”

    Isabella Lövin (MP) förtydligar vad regeringen vill med den omdiskuterade solskatten. 

    I förra veckan höll regeringen en pressträff om miljö- och klimatbudgeten för nästa år.

    Klimatminister Isabella Lövin (MP) tydliggjorde då att regeringen vill få bort den skatt som sedan i somras gäller för juridiska personer som har en eller flera solcellsanläggningar med en sammantagen installerad effekt på över 255 kW.

    Exempelvis en livsmedelskedja med flera olika butiker i landet skulle utan problem komma upp i denna mängd om man satsade på solceller för att producera egen el.

    Men regeringen vill nu ändra på regelverket så att en juridisk person inte ska behöva räkna ihop sina olika anläggningar. På pressträffen sa Isabella Lövin:

    – Ett tydligt besked från regeringen i dag är att vår utgångspunkt är att energiskatt inte ska betalas på egenproducerad solel som förbrukas och produceras bakom en och samma anslutningspunkt, på en och samma fastighet.

    Supermiljöbloggen passade på att fråga Isabella Lövin om när denna förändring kan vara genomförd:

    – Så snart som möjligt. Det är ledtider i såna här frågor, men jag tror att det här beskedet är väldigt välkommet för de som har känt att det här skulle innebära någonting negativt för deras investeringar. Regeringen kan nu vara tydlig med att vi kommer att göra allt för att den här skatten ska försvinna – eller om vi inte hittar den lösningen, men det är vår ambition, så ska den ned till en absolut miniminivå.

    Vattenfall kan få bygga två kustnära vindkraftparker i Danmark

    Det svenska statliga energibolaget vann budgivning.

    Den danska staten meddelade i dag att Vattenfall vunnit budgivningen om att få bygga två kustnära vindkraftparker utanför Hvide Sand respektive Thyborön på totalt 350 MW. Vattenfalls vinnande bud var 0,475 kr/kWh.

    – Det här är fantastiska nyheter. Vi har varit involverade i dansk vindkraft i nästan 20 år och att vi vunnit den här budgivningen är ett betydande tillskott till vår portfölj och det ger oss möjlighet att förse 375 000 danska hem med förnybar el, säger Magnus Hall, Vattenfalls vd, i ett pressmeddelande.

    Nu väntar bolaget på ett slutligt godkännande från den danska staten. Om allt går i lås är planen att påbörja bygget 2019 och att leverera el 2020.

    Svenskar och danskar bäst i världen på att köpa ekologiskt

    Den ekologiska marknadsandelen i de båda länderna är nu uppe i nio procent sett till försäljningsvärde, visar Kravs halvårsrapport för 2016.

    Konsultföretaget Ekoweb har på uppdrag av Krav tagit fram en halvårsrapport om den svenska ekomarknaden i dagligvaruhandeln och på Systembolaget.

    De första sex månaderna har den ekologiska marknadsandel kommit upp i nio procent, visar rapporten. Det är en lika stor marknadsandel som i Danmark, som länge legat etta i världen.

    – Nu firar vi en delad förstaplats med Danmark och hoppas att vår marknadsandel av ekologiskt ökar så att vi vid årsskiftet är bäst i världen på att köpa ekologiskt, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

     

    ”Alla hushåll som producerar egen el från sol och vind bör ges samma förutsättningar”

    Problematiskt att den nuvarande skattelättnaden endast främjar de som bor i villa, menar OX2, som driver Sveriges största vindkraftskooperativ.

    Regeringen har tidigare i år tillsatt en utredning som ska titta på vissa skattefrågor som har koppling till framställning av förnybar el.

    Bland annat ska utredaren undersöka:

    förutsättningarna för och lämpligheten av att låta fler, såsom andelsägare av förnybar elproduktion (t.ex. i kooperativa former), inom ramen för reglerna om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el komma i åtnjutande av skattereduktionen eller inom ramen för energiskattesystemet motsvarande skattesubvention.

    Det här välkomnas av energibolaget OX2 som driver Sveriges största vindkraftskooperativ.

    Linda Burenius Magnusson, Head of public affairs på OX2, säger i en kommentar till Supermiljöbloggen:

    – Debatten om den så kallade solskatten har varit missvisande på flera sätt. Det har till exempel låtit som att det är enskilda hushåll som drabbas, när det i själva verket är stora anläggningar som skatten avser. Det som verkligen är en orättvisa för vanligt folk är att nuvarande skattelättnad för hushållen endast främjar de som bor i villa, men då har man ju struntat i minst halva befolkningen.

    Hon förklarar vidare:

    – De flesta har inte förutsättningar att sätta upp egna solceller på sitt tak för att man har ett olämpligt tak eller bor i lägenhet. Ännu färre har möjlighet att sätt upp ett eget vindkraftverk på sin tomt. Däremot skulle många kunna bli andelsägare i en större vind- eller solanläggning. Om man vill ha en bred folklig förankring så borde det vara en självklarhet att underlätta för alla hushåll som vill producera sin egen förnybara el, oavsett boendeform.

    Enligt Ox2 är det mindre än en procent av hushållen i Sverige som i dag har sin egen elproduktion, merparten i form av andelsägd vindkraft.

    Östersjöns svavelutsläpp har minskat med 90 procent – på ett år

    Efter skärpningar i EU-direktiv blev svavelutsläppen i Östersjön nästan 90 procent lägre år 2015 jämfört med år 2014. De lägre svavelhalterna bidrog också till att utsläppen av småpartiklar minskade med 36 procent.

    Fartygen står för ungefär 10 procent av de mänskliga svavelutsläppen, och varje månad går det tusentals fartyg på Östersjön. 2015 trädde EU:s nya svaveldirektiv i kraft och den tillåtna svavelhalten sänktes därmed från 1,0 till 0,1 procent. Som resultat blev svavelutsläppen 88 procent lägre år 2015 jämfört med år 2014.

    De lägre svavelhalterna bidrog också till att utsläppen av småpartiklar minskade med 36 procent.

    Genom att göra ändringar i miljöbestämmelserna har man lyckats minska utsläppen av småpartiklar som är skadliga för människan, säger Jukka-Pekka Jalkanen, specialforskare vid Meteorologiska institutet, till yle nyheter. 

    Sedan bestämmelserna kring svalel skärptes har också Helsingforstraktens luftkvalitet hunnit förbättras, enligt regionens mätstation som noterade minskade svavelhalter förra året. Luftkvaliteten år 2015 blev därmed den bästa på länge och kunde klassificeras som ”god” eller ”tillfredställande” under stora delar av året.

    Dålig start för finskt kärnkraftsbygge

    Finlands näringsminister menar att det finns allvarliga brister i energibolaget Fennovoimas säkerhets- och verksamhetskultur.

    Supermiljöbloggen har länge följt Fennovoimas skandalomsusade kärnkraftsprojekt i Pyhäjoki i norra Finland, cirka 15 mil från den svenska kusten.

    Det är först 2018 som finska Strålsäkerhetscentralen, Stuk, slutligt avgör om kärnkraftsverket verkligen får byggas, men hittills har det inte direkt gått enligt planerna för Fennovoima.

    I veckan rapporterade Yle om den senaste tidens problem.

    Fennovoima är minst ett halvår försenad med en del av de dokument som bolaget ska leverera till Strålsäkerhetscentralen, rapporterade Yle på onsdag.

    En dag innan blev det klart att en chef vid Fennovoima fick gå då han meddelande Strålsäkerhetscentralen om säkerhetsproblem.

    Några veckor tidigare avslöjade Yle att Stuk anser att Fennovoima nonchalerar säkerheten. Yles reportrar hade fått tag i ett hemligt protokoll från Stuks inspektion vid Fennovoima.

    Finlands näringsminister Olli Rehn säger nu till tidningen:

    – Jag är överens med Stuk om att Fennovoimas säkerhetskultur och verksamhetskultur har allvarliga brister. Fennovoima måste klara av att korrigera dem under höstens lopp innan bolaget kan tänka sig få ett bygglov.

    Supermiljöpodden #15 – Cykel, ratificering och el!

    Kina och USA ratificerar Parisavtalet, regeringen satsar miljarder på klimatet och Finland ställer krav på importerade jordbruksprodukter. Supermiljöpodden diskuterar även tvåtydiga siffror om Sveriges utsläpp från elproduktionen och cyklistens vardag i storstan. Välkommen!

    I studion: Ellen Palm och Vera Telemo.


    Tidigare avsnitt av Supermiljöpodden hittar du på iTunes eller:


    SMB:s poddare heter Vera Telemo, masterstudent vid Stockholm Resilience Center och Ellen Palm som doktorerar vid Lunds universitet inom energi- och klimatforskning. Ellen driver även kampanjen PlastfriNovember.

    Isabella Lövin: De ignorerar vad vi faktiskt gör

    Supermiljöbloggen skrev tidigare idag en artikel där vi sammanställt kommentarer på regeringens klimatsatsning. Därefter ville vice statsministern och ministern för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, Isabella Lövin bemöta kritiken mot satsningen.

    Av satsningen på 12,9 miljarder satsas det 3,3 miljarder under 2017 och 2018. Resten av satsningen ligger efter nästa val, enligt regeringens sammanställning. Detta har mött kritik. Exempelvis skrev Expressens krönikör KG Bergström om satsningen att ”Men vid en närmare granskning krymper satsningen ungefär som polarisarna.”

    Isabella Lövin säger till Supermiljöbloggen om satsningen att:

    Vi gick ut med propositionen för 2017. Vi har redan idag den största miljöbudgeten i svensk historia. I propositionen för 2017 presenterar vi tabeller för åren framåt. Så ser det alltid ut när regeringen presenterar för nästa år. Om man tittar hur mycket ökningen skett på utgiftsområden 20 “Natur och miljövård” så ser man tydligt att det sker en 73 procentig ökning jämfört med vad som var genomsnittet under alliansregeringen. Miljöbudgeten har de senaste åren legat runt 4 miljarder och är nu runt 7,6 miljarder. Det som påstås om att detta är luft och krymper som polaris ger sken av att det vi presenterar i framtiden inte kommer att hända. Men de ignorerar vad vi faktiskt gör.

    Summan av kardemumman. Det går inte att argumentera för att satsningarna är i framtiden därför att satsningarna finns här och nu, de fanns 2014, 2015, 2016 och 2017. Vi gör stora ansträngningar nationellt och internationellt för att klara klimatutmaningarna. 

    Kritiken mot järnvägssatsningen är anmärkningsvärd eftersom vi presenterade investeringar för framtiden, inte det vi redan gör. Hittills har vi investerat ungefär 2 miljarder i järnvägsunderhåll. 2017 investerar vi 1,3 miljarder utöver det som presenterades i veckan.  Totalt satsar vi 5,8 miljarder kronor på klimatet 2017, som till exempel klimatklivet, stadsmiljöavtal, solcellstöd, supermiljöpremien med mera. 

    När vi tillträdde ärvde vi ett klimatunderskott på 4 miljarder ton koldioxidekvivalenter som Sverige ska minska nationellt till 2020. Det hade alliansregeringen tänkt fixa genom att köpa utsläppsminskningar i utsläppsländer. Vår ambition är att sluta utsläppsgapet nationellt. Enligt Naturvårdsverket kommer de insatser som vi aviserat hittills minska utsläppsgapet med 50 procent och då är kommande satsningar ej medräknade. Det är en bit kvar, men vi jobbar på att stänga gapet. 

    Supermiljöbloggen passade på att ställa några fler frågor till Isabella Lövin om satsningen

    Tycker du budgeten står i proportion till vad klimatet kräver?

    Vi ska göra mer, men jag tycker att det vi har åstadkommit hittills är något att vara väldigt stolt över. Det är inga trollkonster med siffror, det är bara att titta på siffrorna så blir det väldigt tydligt vad den här regeringen gör. Att vi aviserar satsningar för framtiden betyder också att vi ger planeringsförutsättningar för dem det berör. När det gäller järnvägsunderhåll är det självklart att man måste ha långa planeringsförutsättningar.

    Borde man inte marknadsföra satsningarna efter valet som vallöften istället för satsningar?

    Det är ju upp till en eventuell annan regering att förklara för intressenter att de inte kommer att fullfölja det som intressenterna förväntar sig och som de planerar utifrån idag. Vi har trots allt ett gemensamt klimatlöfte. Vi har en mycket hög ambitionsnivå och vi tar klimatfrågan på största allvar och dessutom lägger vi fram en klimatlag nästa år. Vi har ett gemensamt åtagande att leva upp till Paris, det berör hela samhället. Det skulle vara oansvarigt att inte budgetera för detta och ge aktörer möjlighet att planera för detta.

    Totalt har regeringen 24 miljarder att satsa för 2017.

    Borde inte mer än 2 av 24 miljarder satsas på klimatet?

    Man kan naturligtvis satsa mer. Alliansregeringen lämnade efter sig ett oerhört stort underskott, både vad det gäller i välfärden och i miljö- och klimatåtgärder och vi har en situation där vi tagit emot många flyktingar. Vi satsar stort på ett bra mottagande genom stora investeringar i skola och omsorg. Jag kan konstatera att även om vi önskat mer så har vi den största miljö-och klimatbudgeten i Sveriges historia och vi ska fortsätta bygga ett hållbart Sverige.  

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.