Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    ”Men vid en närmare granskning krymper satsningen ungefär som polarisarna”

    Regeringen presenterade i tisdags en satsning på klimatet, som Supermiljöbloggen sammanfattat här.  Totalt satsas det 12,9 miljarder kronor mellan 2017-2020 på Klimatklivet, cykelinfrastruktur, järnväg, Supermiljöbilspremien, bistånd och köp av utsläppsrätter. 

    Men det faktum att den mesta av satsningen ska ske efter nästa val är något som kritiseras av många politiska krönikörer och ledarskribenter. 2017 och 2018 satsas det 3,3 miljarder kronor av de 12,9 miljarderna. Expressens krönikör KG Bergström konstanterar:

    Men vid en närmare granskning krymper satsningen ungefär som polarisarna.

    Johan Ehrenberg på vänsterinriktade ETC skriver:

    Den ”stora satsning” som görs på 12,9 miljarder kronor finns inte. Det är pengar i budgetar efter valet och regeringen skulle lika gärna kunna skriva att den satsar 100-tals miljarder och räkna fram alla miljö- och klimatbudgetar fram till 2050.

    Regeringen gör som alliansen – skriker om sånt som ska göras senare. Kan ni inte sluta med det nu och börja jobba på allvar? Det är nu vi ska ställa om. Inte 2019 eller…sen.

    Carl Johan von Seth på liberala Dagens Nyheter skriver:

    Att ha framtida generationer i åtanke när man för politik i regeringsställning är en berömlig ambition. En mindre ärorik konstform är att samtidigt sno åt sig äran för beslut som efterkommande politiker måste fatta. Och det var främst på det senare området som tisdagens budget- och miljönyhet betingade en ny rekordnotering.

    Svenska Dagbladets politiska analytiker Göran Eriksson skriver att regeringen totalt har 24 miljarder att satsa för 2017 och att:

    Miljöpartiet behöver politiska framgångar som en törstig behöver vatten, men får alltså nöja sig med att knappt två av de 24 miljarder kronorna för 2017 finns med i klimat- och miljöpaketet.

    När det gäller innehållet i satsningen så får den både ris och ros. Naturskyddsföreningen är överlag positiva och ordföranden Johanna Sandahl säger:

    Det är alltid svårt att få en helhetsbild när regeringen presenterar valda saxade bitar från budgeten och vi har ännu inte helheten eller all information var pengarna tagits från. Men om regeringen nu sätter igång att göra verklighet av de olika konkreta förslag som redan finns inom klimatområdet som Naturskyddsföreningen drivit sedan tidigare så kan vi se fram emot en riktigt grön vinter i positiv bemärkelse.

    Naturskyddsföreningens klimatchef Oscar Alarik säger:

    Vi är positiva till budgetsatsningen, men inte nöjda, förrän vi ser resultaten steg för steg. Till exempel är satsningarna på järnvägsunderhåll långt ifrån tillräckliga, men det som regeringen nu aviserar är helt klart stora steg i rätt riktning.

    Greenpeace är mer kritiska. Sverige-chefen Annika Jacobsson säger till TV4-nyheterna att:

    Det är en helt förväntad höjning, men den återspeglar inte den enorma omställning av samhället som faktiskt ligger framför oss. Med tanke på vad regeringen gjorde här i somras när man sålde Vattenfalls stora tyska brunkolstillgångar till ett brevlådeföretag så funderar jag på om den insikten finns hos regeringen.

    Moderaterna är positiva till satsningen på järnvägen, men de menar att regeringen gör får lite för att målet om fossilfri fordonsflotta ska nås. Gruppledaren i miljöutskottet Jonas Jacobsson Gjörtler säger till Aktuellt Hållbarhet att:

    Om vi ska nå en fossilfri fordonsflotta 2030 så kan vi konstatera att det inte räcker med att få till en omställning till elbilar och hybrider, många av de bilar som rullar på våra vägar idag kommer att finnas kvar 2030. Det man framförallt måste göra är att öka andelen förnybara bränslen och där finns inga förslag från regeringen. Genomfört på rätt sätt är det inte en budgetpost, det handlar om att man fasar in förnybara bränslen som marknaden betalar för.

    Eva Franchell, ledarskribent på Aftonbladet, är mer positiv och skriver:

    Det är jättebra att det lokala klimat­arbetet får mer pengar till laddnings­stolpar och cykelbanor. Det är sannerligen på tiden att järnvägen får sina sex miljarder. Egentligen är det för lite, men det är i alla fall en början på ett fossilfritt transportnät och vi hoppas även att ­tågen kommer att gå i tid.

    Mattias Svensson, författare till ”Miljöpolitik för moderater” och krönikör hos Supermiljöbloggen, är kritisk till satsningen på Klimatklivet och skriver i Kristianstadsbladet att:

    Så dömde Konjunkturinstitutet i Sverige också ut förlagan till de stöd som idag heter Klimatklivet och tidigare hette KLIMP, som byråkratiska och ineffektiva. Det var därför de avskaffades under Alliansregeringen. Att regeringen återinfört dem är alltså inte mycket att skryta med.

    Svensson är även kritisk till miljöskadliga subventioner och skriver att:

    Naturvårdsverket beräknar exempelvis att subventioner av potentiellt miljöskadlig verksamhet uppgår till omkring 50 miljarder varje år; bidrag till fiske och jordbruk, reseavdrag, låg eller ingen skatt för flyg- och sjöfart, med mera. Regeringens ”största investeringsbudget på klimat- och miljöområdet” är alltså omkring en tjugofemtedel av de stöd som har motsatt effekt.

    Jättepandan gör comeback

    Den kinesiska jättepandan som länge varit utrotningshotad är nu inte längre lika utsatt, uppger Internationella naturvårdsunionen (IUCN). I organisationens lista över hotade arter har pandans status därmed formulerats om till ”sårbar”.

    Pandor har under en lång tid varit symbol för utrotningshotade arter, men årtionden av insatser har nu kunnat stabilisera stammen. Anledningen sägs framför allt vara att den kinesiska regeringen satsat på att återställa bambuskogarna och att det i sin tur gett populationen en chans att stadigt öka. Idag tros det finnas 1.864 vuxna jättepandor, totalt 2.060 om också pandaungarna räknas med.

    Världsnaturfonden (WWF) som länge haft pandan som logo firar det glädjande beskedet, men vill samtidigt slå fast att faran inte är över.

    Huvudorsaken till att vi inte kan vara helt lugna är att vi fortfarande bara pratar om strax över 2000 individer, så det är inte ett bestånd som är säkert för alltid. Det är en början på ett mycket bra arbete, men det måste fortsätta, säger WWF:s Colin Butfield i en intervju med Dagens Nyheter.

     

    Regeringen satsar 12,9 miljarder på klimatet

    Regeringen presenterade idag klimatsatsningar i budgeten för nästa år. Satsningen beskrivs av regeringen som ”den största investeringsbudgeten på klimat- och miljöområdet i Sveriges historia”. Totalt satsar regeringen 12,9 miljarder kronor på klimatarbetet mellan 2017-2020. 

    Satsningen består av att:

    • 3,5 miljarder kronor satsas på Klimatklivet, en satsning på lokala klimatinvesteringar.  Kommuner, företag, landsting och organisationer kan söka pengar från Klimatklivet om de själva satsar lika mycket som de söker. Pengarna kan användas till exempelvis laddinfrastruktur för elfordon, biogasanläggningar, byte av fossil olja till biobränsle eller fjärrvärme och kommunikationsinsatser.
    • Stödet till investeringar i cykelinfrastruktur ökar med 250 miljoner kronor 2017 och 500 miljoner kronor 2018.
    • 5,9 miljarder kronor satsas på drift- och underhåll av järnvägen mellan 2019-2020. Utöver det satsas 200 miljoner kronor under 2017.
    • Ytterligare 500 miljoner kronor satsas på biståndet mellan 2017-2019. Det ökar möjligheterna till klimatfinansiering i låg- och medelinkomstländer.
    • 700 miljoner kronor satsas på Supermiljöbilspremien nästa år. Det är ett bidrag till den som köper en bil som släpper ut max 50 gram koldioxid per km.
    • I budgeten finns också en satsning på att köpa utsläppsrätter för 300 miljoner kronor per år från och med 2018. Den satsningen presenterades i samband med att regeringen sålde Vattenfalls brunkol, vilket Supermiljöbloggen skrivit mer om här.

     

    Mattias Goldmann: “EU kräver” håller inte, regeringen!

    GÄSTKRÖNIKA: Regeringens påstående att EU kräver skatt på solel visade sig inte stämma. Låt det avslöjandet bli startskottet för en regering som äntligen slutar fega och skylla ifrån sig. Mantrat “EU tvingar oss” vill vi inte höra igen!

    Den rödgröna regeringen införde den 1 juli en skatt på el från solceller på alla anläggningar med effekt på över 255 kilowatt. Skatten gällde även el som man producerar för eget bruk; använder i den egna lampan eller för de egna maskinerna. Beslutet föregicks av en remissrunda där de många remissinstanserna var oerhört eniga i sin kritik:

    • Skatten på solel går stick i stäv med de klimatmål Sverige, EU och FN satt upp.
    • Skatten kommer att stoppa investeringar i solel som i övriga världen är den mest dynamiska sektorn av energiomställningen.
    • Det är orimligt att betala skatt för något man producerar för eget bruk; det är som att skatta för brödet man själv bakar och själv äter.
    • Påståendet att EU kräver en svensk skatt på solel stämmer inte.

    Vi vet nu att remissinstanserna hade rätt. Nya solcellsanläggningar har uteblivit och redan beslutade anläggningar har avbeställts.

    Men viktigast: EU har klart och tydligt slagit fast att de inte har några synpunkter på om Sverige ska ha en skatt på solel eller inte.

    Det är värt att ta det ordagrant – så här sade EU-kommissionens Sverigechef Katarina Areskoug till SVT Nyheter:

    “Det finns inga krav när det gäller energibeskattning. Tvärtom finns det möjlighet för medlemsländerna att göra undantag för förnybar energi som solenergi. Vad gäller statsstöd måste vi granska varje individuellt fall, men det är viktigt att framhålla att vi har givit grönt ljus i många andra fall i andra medlemsländer till subventioner eller undantag från beskattning av förnybar energi.”

    Eftersom skatten var baserad på påståendet att EU kräver den, kunde man tänka sig att regeringen nu avskaffar den.

    Men nej, finansminister Andersson tänker bara sänka skatten – och vill varken ange när eller till vilken nivå.

    Misstanken uppkommer förstås att det inte egentligen var EU:s påstådda krav som låg bakom de rödgrönas beslut att beskatta solel, särskilt som regeringen av allt att döma alltså aldrig ringde till EU och frågade vad som gäller, tog den korta promenaden till EU:s Stockholmskontor eller brydde sig om experterna som i sina remissvar och debattartiklar avvisade påståendet om EU-krav.

    Solskatten är inte enda exemplet på att de rödgröna motiverar en klimatpolitik med förbättringspotential med att “EU kräver”. I minst tre andra, för klimatet viktiga frågor, används samma tveksamma argument:

    1. Höjd skatt på biodrivmedel. När regeringen i mars 2015 beslutade att höja skatten på biodrivmedel så att E85 och biodiesel FAME blev dyrare än de fossila alternativen, påstod man att EU krävde det av oss, att biodrivmedel inte får “överkompenseras”. Något uttalande från EU fanns dock aldrig, tvärtom har EU uttalat att länder som Sverige och Frankrike bör höja skatten på fossil diesel till en nivå som närmar sig bensinens.Efter omfattande kritik sänkte regeringen i mars 2016 åter skatten på etanol. Men på samma sätt som regeringen inte vill ta bort hela skattehöjningen på solelen, så gjorde man inte det på etanolen; skatten höjdes med en dryg krona och sänktes sen med 75 öre.Resultat: 300 000 etanolbilar drivs nu med bensin, transporternas klimatpåverkan ökar och 2000 E85-mackar kan i princip k-märkas.
    2. Bonus-malus- skatt för fordon. I utredningsdirektiven för bonus-malus- beskattning angav regeringen ett tankeförbud; utredaren fick absolut inte föreslå en registreringsskatt på fordon. Regeringen påstod att EU inte tillåter en sådan skatt, men någon källa angavs aldrig och något konkret uttalande från EU har inte stått att finna. Tvärtom har EU-landet Frankrike, varifrån själva uttrycket kommer, just en registreringsskatt sedan 2008 utan att EU begärt någon ändring. Även Norge, vars handelslagar är harmoniserade genom EES, har den registreringsskatt de rödgröna påstår att vi inte får ha.Resultat: Själva grunden för Norges elbilsboom omöjliggörs i Sverige och omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta försvåras.
    3. Ratificering av Paris-avtalet. När Kina och USA i helgen ratificerade det globala klimatavtalet, var den rödgröna regeringen förstås lika positiv som alla vi andra. Men de rödgröna förklarade också att vi måste vänta på EU innan Sverige kan ratificera. Bara det att Frankrike gjorde det redan den 15 juni. Den som verkligen anstränger sig kan säkert lyckas försvara regeringens position i åtminstone någon av dessa frågor. Men det går inte att komma ifrån att vår rödgröna regering närmast reflexmässigt skyller på EU i klimatfrågan istället för att agera det föregångsland som vi haft anledning att förvänta oss.Resultat: Bilden av Sverige som föregångsland urholkas och med den möjligheterna för svenskt näringsliv att klimatprofilera sig.

    Sveriges klimatpåverkande utsläpp ökar nu igen, efter att ha minskat under flera år. “Ökad användning av fossila bränslen”, anger SCB som skäl till det trista trendbrottet. Regeringens stolta ord om “ett av världens första fossilfria välfärdsländer”, initiativet Fossilfritt Sverige och Miljömålsberedningens nya klimatmål… allt detta riskerar att få pyspunkta och tappa trovärdighet just när världen behöver ledning på klimatområdet.

    Nu måste klimatarbetet sätta fart på riktigt. De rödgrönas mantra “EU tvingar oss” har vi hört så det räcker nu. Skrota det, regeringen!

    Mattias Goldmann

    Vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet


     

    Supermiljöbloggens fasta krönikörer heter Johanna Grant, Mattias Svensson, Kitty Ehn och Anders Wijkman. Här gästar Mattias Goldmann, VD för tankesmedjan Fores. Åsikterna är krönikörernas egna och behöver varken spegla åsikter från övriga krönikörer eller Supermiljöbloggens skribenter.

    För diskussioner är ni välkomna till Supermiljöbloggens facebooktrådar, och för rättningar och tankar kring innehållet får ni gärna kontakta krönikören eller SMB-redaktören Beatrice Rindevall.

    Miljörisker från läkemedel ska minskas

    Läkemedelsverket har en ny handlingsplan för att minska miljöriskerna, rapporterar Sveriges Radio.

    Att läkemedel spolas ut i sjöar och vattendrag efter användning och där har en stor påverkan på den biologiska mångfalden är det många som känner till. Frågan hur man ska göra för att minska utsläppen är däremot svårare att veta. Nu har Läkemedelsverket en ny handlingsplan för att minska miljöpåverkan redan i produktionsledet.

    Läkemedlen försvinner ur våra kroppar genom avlopp och toaletter till reningsverken, där reningen inte tar upp allt. Detta leder till att en hög andel läkemedelsrester fortsätter ut i naturen där de tas upp av bland annat fiskar.

    Läkemedel är både stabila och biologiskt aktiva. De är framtagna för att påverka levande varelser. Tyvärr har de också en påverkan på levande varelser i sjöar och vattendrag, säger Kia Salin, miljöstrateg på Läkemedelsverket.

    Till exempel är ämnet Diklofenak vanligt förekommande i receptfria läkemedel. Ämnet slog ut en stor del av Indiens population av gamar då djuren åt av döda nötkreatur vars kroppar innehöll ämnet, enligt Aditi Desai vid SIWI, Stockholm International Water Institute.

    I och med att informationen om ett läkemedels miljöpåverkan är hemlig blir det svårt för konsumenten att veta vad den ger för konsekvenser.

    Enligt EU-lag är det förbjudet att kommunicera mer på förpackningen än den farmaceutiska informationen, säger Nicolai Schaaf.

    Kia Salin, miljöstrateg på Läkemedelsverket säger till Sveriges Radio:

    Just nu pågår en förhandling på europanivå kring vår veterinärlagstiftning. Där driver Sverige bland annat att ställa minimikrav på produktionen men också att tillgängliggöra den miljöinformation som tas fram om nya läkemedel både för djur och för människor.

     

    Supermiljöbloggen söker nya skribenter

    Supermiljöbloggen söker två nya skribenter. Att bli SMB-skribent är ideellt arbete – men vi erbjuder massor.

    OBS: Sista ansökning 14 september klockan 17.00

    Vi söker personer som:

    • Kan miljöfrågor (krav), gärna specialintresse för kemikalier, ekonomi, teknik, biologisk mångfald, och/eller skog
    • Kan lägga tid för att skriva minst sex inlägg i månaden (krav)
    • Kompletterar och passar i gruppen 
    • Gillar att twittra (merit)
    • Duktig på video (merit)
    • Har tankar och driv för att ta SMB till nya forum (merit)

    Vi erbjuder

    • Möjlighet att nå ut till tiotusenals miljöintresserade med dina hjärtefrågor
    • Skrivstöd
    • En riktigt trevlig redaktion
    • En tung merit
    • Ett mycket brett nätverk

    Då redaktionen finns online kräver vi ingen geografisk position, men du måste ha Facebook.

    Efter ansökningarna kommit in väljer vi ut några som får skriva två provinlägg, och väljer sedan ut två nya SMB:are. Vi ser gärna att du kan börja från oktober, men startpunkten är inte det viktigaste.

    Låter det här intressant? Maila en kort presentation av dig till tips@supermiljobloggen.se.

    Nemo och Doris borde få stanna i haven

    Nu var det drygt en vecka sen den efterlängtade filmen Hitta Doris hade premiär i Sverige. Det finns dock skuggor som hänger över filmens popularitet – viljan att ha en egen Nemo eller Doris hemma i akvariet. 

    Efter dundersuccén Hitta Nemo har många längtat efter uppföljaren om Nemos förvirrade kompis Doris, en fisk av arten Blue Tang. Efter Hitta Nemo blev efterfrågan på Nemo-fiskar, det vill säga clownfiskar, så stor att arten nästan försvann helt och hållet från reven utanför bland annat Thailands kust. Ett projekt startades där odlad clownfisk skulle sättas ut i haven för att rädda bestånden, något som var lättare sagt än gjort.

    Första gången satte vi ut 6 000 fiskar. Bara 24 var kvar efter ett dygn, säger Thon Thamrong-nawasawat på institutionen för marinvetenskap vid Kasetsart-universitet i Bangkok till Sveriges Radio.

    Han menar på att det kostar en euro att ta upp en clownfisk ur havet, men det kostar 10 000 euro att sätta tillbaka en ny och få den att överleva.

    Nu får vi hoppas att filmen Hitta Doris inte ger samma förödande konsekvenser för arterna som föregångaren fick.

    Kina och USA undertecknar Parisavtalet

     Världens länder kom överens om ett nytt klimatavtal i Paris i december 2015. Det viktigaste i avtalet är målsättningen att ökningen av den globala medeltemperaturen ska stanna väl under 2 grader och att ansträngningar ska göras för att hålla temperaturökningen under 1,5 grader. Dessutom ska länderna uppdatera sina klimatåtgärder vart femte år och öka klimatbiståndet. 

    USA:s president Barack Obama och Kinas president Xi Jinping har nu undertecknat avtalet. Detta skedde när de båda presidenterna träffades i Hangzhou i Kina inför G20-mötet, som är ett möte där de 20 länderna med de största ekonomierna träffas.

    Parisavtalet blir inte giltigt förrän minst 55 länder som står för minst 55 procent av klimatutsläppen har undertecknat avtalet. Fram till att Kina och USA undertecknade avtalet hade endast 23 länder som tillsammans står för 1,1 procent av utsläppen undertecknat avtalet, skriver DN. Många av de länder som hittills undertecknat avtalet är ö-länder med små utsläpp.

    Eftersom Kina och USA tillsammans står för cirka 38 procent av världens klimatutsläpp så är detta ett stort framsteg. Det gör att det finns gott hopp om att avtalet kan bli giltigt innan år 2016 är slut.

    Obamas klimatrådgivare Brian Deese säger till Washington Post att ytterligare 35 länder är på väg att underteckna avtalet. Det skulle innebära att länder som tillsammans står för 55,83 procent av utsläppen undertecknat avtalet, säger Deese. Detta är alltså tillräckligt för att avtalet ska bli giltigt. FN-klimattopptjänstemannen Richard Kinley säger att FN är redo för att avtalet blir giltigt i år.

    Att Parisavtalet blir klart innan en ny amerikansk president tar över den 20 januari 2017 gör att avtalet kan hålla även om Donald Trump skulle bli vald till president. Trump vill avbryta avtalet, men i avtalet står det måste gå fyra år innan ett land kan hoppa av avtalet. Men även om Trump skulle få svårt att stoppa avtalet kan han i praktiken ignorera det och då skulle det vara svårt för resten av världen att förhindra det, enligt Washington Post.

    Om överenskommelsen går igenom 2016 ser det dock ut att bli utan Sveriges och EU:s hjälp. DN skriver att Sverige anser att EU-länderna ska godkänna avtalet samtidigt och att det planeras ske 2017.  Men enligt Financial Times uppmanar EU-kommissionen medlemsländerna att underteckna avtalet så snart som möjligt.

     

     

     

     

    Estrella slutar använda palmolja

    Palmoljeproduktionen bidrar till regnskogsskövling, menar bolaget.

    Estrella som tillverkar och marknadsför salta snacks i Sverige meddelade i veckan att palmolja inte längre används i snacksen som produceras på fabriken i Angered.

    I ett pressmeddelande skriver bolaget:

    Palmolja används ofta inom snacksindustrin på grund av dess egenskap att ha en fast form i rumstemperatur, men tyvärr bidrar skövlingen av regnskog till miljömässig problematik som går emot Estrellas värderingar.

    Redan 2010 bytte Estrella palmoljan mot solrosolja i chipsen. Sist ut att bli av med palmoljan är micropopen.

     

     

    Utsläppen av växthusgaser i Sverige ökade under årets första kvartal

    Mer fossila bränslen användes jämfört med samma period förra året, visar ny statistik från SCB.

    16,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, så mycket släppte svenska ekonomiska aktörer ut under årets första kvartal. Det är en ökning med 1,9 procent jämfört med samma period 2015.

    Den nya statistiken kommer från SCB:s Miljöräkenskaper.

    Ökningen skedde framför allt inom el- gas- och värmeverk, pappers- och pappersvarutillverkning samt i transportbranschen. En av förklaringarna till att användningen av fossila bränslen ökade är att temperaturen första kvartalet 2016 var lägre än motsvarande period 2015 vilket ökade behovet av energi för uppvärmning.

     

    Så kan luftföroreningarna minska – och miljontals liv räddas

    Årligen dör cirka 6,5 miljoner människor av luftföroreningar.  Det kan jämföras med att 180 000 personer dog i krig och konflikter 2014, vilket är en ovanligt hög siffra. Det innebär att ungefär 36 gånger fler människor dör av luftföroreningar än av krig och konflikter. Trots det får frågan om luftföroreningar lite uppmärksamhet.

    International Energy Agency har i en rapport tagit fram ett energiscenario där antalet dödsoffer från luftföroreningar halveras till 2040 jämfört med idag. I det scenariot kommer det mesta av den nya energiproduktionen från sol- och vindenergi, kärnkraft och vattenkraft. Användninen av kol och olja minskar i scenariot där dödstalen halveras. Ökning av sol- och vindenergi bedöms vara den viktigaste åtgärden för att minska utsläppen av luftföroreningar.

    För att minska utsläppen av luftföroreningar från transportsektorn rekommenderas åtgärder som förbättrad kollektivtrafik och samhällsplanering, strängare utsläppskrav på fordon, byte till renare bränslen, minskade fossilsubventioner, högre bränsleavgifter och trängselskatter. För att minska utsläppen från matlagning är tillgång till el och renare bränslen avgörande.

    Detta scenario för att minska luftföroreningarna leder också till minskade klimatutsläpp.

    Så kan luftföroreningarna minska i EU och Sverige

    Utsläppen av svaveloxider har minskat med 90 procent mellan 1990 och 2013 i Europa. Även utsläppen av kväveoxider och partiklar har minskat. Men trots detta orsakar luftföroreningar 340 000 dödsfall årligen i Europa varav cirka 5000 dödsfall i Sverige.

    Anledningen till att utsläppen av svaveloxider minskat i Europa är strängare utsläppskrav och att kol ersatts av förnybart, kärnkraft, naturgas och energieffektiviseringar.

    För att minska luftföroreningarna i EU rekommenderas att minska användningen av ved och kol för uppvärmning av hus, strängare utsläppskrav i industrin, strängare krav på fordon och bättre uppföljning och skifte från dieselbilar till el, hybrid och naturgasbilar.

    Av de 5000 årliga dödsfallen av luftföroreningar i Sverige bedöms cirka 3000 bero på luftföroreningar från andra länder, 1300 dödsfall beror på lokala trafikavgaser, 1000 dödsfall beror på luftföroreningar från vedeldning och 200 dödsfall beror på partiklar från vägslitage.

    Miljömålsberedningen kom tidigare i år överens om att utsläppen från vägtrafik i tätorter, begränsa utsläppen från småskalig vedeldning och samarbeta internationellt för att minska luftföroreningarna.

    De skadligaste luftföroreningarna och hur de bildas 

    Energiproduktion och användning är globlat sett den största orsaken till utsläpp av farliga luftföroreningar. Det finns två huvudkällor till energirelaterade luftföroreningar:

    •  Användning av ved och liknande för matlagning och fotogen för belysning, vilket orsakar cirka 3,5 miljoner dödsfall årligen.
    •  Användningen av kol och olja i kraftverk, industrier och fordon, vilket orsakar cirka 3 miljoner dödsfall årligen.

    De tre allvarligaste luftföroreningarna är svaveloxid, kväveoxid och partiklar, enligt IEA.  För att minska utsläppen av svaveloxid behövs det i första hand minskade utsläpp i energisektorn och i industrin. För att minska utsläppen av kväveoxid behövs det minskade utsläpp i transportsektorn och för att minska utsläppen av partiklar behövs det tillgång till renare tekniker för att laga mat.

    Solelkommissionen välkomnar regeringens besked om att se över solskatten

    Men en långsiktig lösning måste snabbt presenteras, menar företagsnätverket, så att utbyggnaden av solceller på sjukhus, kontor och flerbostadshus kan ta fart. 

    Regeringen meddelade i veckan att man ska se över den hårt kritiserade skatten på solelproduktion som infördes i somras och som gäller för alla som har en eller flera solcellsanläggningar på sammanlagt 255 kW eller mer. Finansminister Magdalena Andersson (S) sa bland annat till TT Nyhetsbyrån:

    – Vi jobbar för fullt för att se om det finns möjligheter för en nedsättning till lägsta nivå. Det vi tittar på är hur långt det är möjligt att gå ned.

    På Twitter skrev Lorentz Tovatt, politiskt sakkunnig hos miljöminister Karolina Skog (MP):

    Hos Solelkommissionen, som är ett nätverk bestående av HSB, Telge Energi, Solkompaniet och Vasakronan, är man väldigt glada över att regeringen lyssnat på kritiken. Exempelvis menar man att det nu skapas förutsättningar för att det kommer att installeras solceller på alla nya flerbostadshus som ska byggas i Sverige.

    Johan Öhnell, styrelseordförande på Solkompaniet, säger i en kommentar till Supermiljöbloggen:

    – Nu måste regeringen snabbt presentera en långsiktig lösning, som får fart på utbyggnaden av solceller på sjukhus, kontor och flerbostadshus. Lämpligen används industrins och serverhallarnas nedsättning av energiskatten, till 0,5 öre, även för större fastighetsägare med lokalt egenproducerad el. Lösningen är noggrant utredd, beprövad och bygger på EU:s gruppundantagsförordning för statsstöd.

    Johan Öhnell fortsätter:

    – Alternativt ändras lagen om skatt på energi så att begränsningen på 255 kW gäller per anläggning i stället för per juridisk person. Statsstödsreglerna hanteras genom att hänvisa till skattens administrativa konsekvenser, men det är en mer osäker lösning som inte helt ger den långsiktighet som marknaden och klimatet behöver.

    Solelkommissionen menar att det är fullt möjligt att år 2030 producera tio procent av Sveriges elbehov med energi från solen.

     

     

     

    Världen förbrukar alltmer resurser

    Världens totala resursförbrukning har tredubblats sedan 1970-talet, enligt en ny rapport från FN:s International Resorce Panel. År 1970 var den globala resursutvinningen 22 miljarder ton och år 2010 var den 70 miljarder ton. Om vi fortsätter förbruka på samma sätt som hittills bedöms resursutvinningen vara 180 miljarder ton år 2050. 

    Den positiva sidan av den ökade resursanvändninen är att levnadstandaren har ökat. Den främsta orsaken till ökningen av resursförbrukningen är att inkomsten per person har ökat och att det bildats en ny medelklass i fattigare länder. Att befolkningen ökar har också bidragit till att resursförbrukningen ökat, men det är inte en lika stor anledning som ökningen av inkomst.

    Den negativa sidan är att den ökade resursförbrukningen drabbar miljön. Ökad materialanvändning bidrar till koldioxidutsläpp, försurning, övergödning, förlust av biologisk mångfald, avfall och luftföroreningar.

    Även om resursförbrukningen och levnadstandarden har ökat i många fattigare länder så är det fortfarande stor skillnad mellan världens regioner. I Nordamerika är resursförbrukningen cirka 25 ton per person, i Europa cirka 20 ton per person, i stora delar av Asien och Latinamerika cirka 10 ton per person och i Afrika cirka 3 ton per person.

    Att frikoppla resursanvändning från materiell tillväxt är en viktig del av lösningen. Men det behövs också ett pris på utvinning av naturresurser som speglar den miljömässiga och sociala kostnaden och minskar konsumtionen av resurser. Intäkterna som ett högre pris på naturresurser skapar kan användas för forskning och utveckling av resurseffektivare tekniker.


    FÖRDJUPNING:

    Det krävs mer resurser idag än år 2000 för att ekonomin ska växa med en BNP-enhet, vilket innebär att resurseffektiviteten har minskat. Det beror på att mycket ekonomisk aktivitet har flyttat från resurseffektivare, mätt i resurser per BNP-enhet, ekonomier som Europa, Japan och Sydkorea till resursintensivare ekonomier som Kina och andra asiatiska länder. Även om Europa använder mer resurser per person än Kina så använder Kina mer resurser per BNP-enhet än Europa. Det gör att resursanvändningen ökar när produktion flyttas från Europa till Kina.

    ”Otroligt att SvD låter Lomborg skriva månad efter månad”

    Tung kritik mot Svenska Dagbladet.

    Björn Lomborg har länge kritiserats för att vrida på sanningen för att nedprioritera miljöfrågornas betydelse. Trots det har han fått fortsatt medieutrymme, bland annat i SvD.

    Forbes har tidigare kallat Björn Lomborgs klimatanalyser för ”a hot mess” och DeSmogBlog har tidigare avslöjat oljepengar bakom den självutnämnde ”skeptiske miljöaktivisten”.

    Efter en krönika i SvD där Björn Lomborg sågade ekologiskt säger både Anders Wijkman och professor (och agronom) Johan Rockström ifrån.

    Kritik hörs också från Jonas Ebbesson, professor vid Stockholms universitet.

    Det är inte heller första gången svenska forskare kritiserar Lomborg. Måns Nilsson från Stockholm Environment Institute.


    Här kan ni läsa i princip samma krönika av Björn Lomborg också på engelska (Usatoday) och spanska (Milenio).

    Supermiljöpodden #14 – Höstpremiär!

    Efter sommarens uppehåll gör sig Supermiljöpodden redo för en höst med bland annat avgörande presidentval, uppföljning av klimatavtalet i Paris och mycket, mycket mer. I detta fjortonde avsnitt diskuteras dessutom ”farlig” plast, svenskarnas flygvanor och nya rekord för solceller i Chile.

    I studion: Ellen Palm och Vera Telemo.


    Tidigare avsnitt av Supermiljöpodden hittar du på iTunes eller:


    SMB:s poddare heter Vera Telemo, nybliven miljövetare som tidigare har jobbat med studentradion i Lund, och Ellen Palm, som är civilingenjör och jobbar på Lunds universitet med energi- och klimatforskning. Ellen har också jobbat på studentradion i Lund och driver kampanjen PlastfriNovember.

     

     

    Regeringens ”idiotskatt” kan komma att sänkas

    Nya besked i dag. 

    I somras infördes en ny skatt på solelsproduktion. Skatten gäller för alla som har en eller flera solcellsanläggningar på sammanlagt 255 kW eller mer.

    Kritiken har dock varit hård från flera håll.

    Bland annat har Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, kallat den för ”en ren idiotskatt”. Och Rickard Nordin, energipolitisk talesperson för Centerpartiet, skrev nyligen i en debattartikel i Aktuell Hållbarhet att det är både ”häpnadsväckande och obegripligt” att regeringen infört en sådan skatt. Han skriver vidare:

    Regeringen har försökt att värja sig mot kritiken genom att hävda att EU:s statsstödsregler tvingat Sverige till detta. Faktum är dock att själva lagrådsremissen inte säger att det är så och EU-kommissionen har nu uttalat sig. De är trötta på att få ta skit för dumma regleringar som Sverige själva infört och de är tydliga: Det finns inget som säger att solskatten måste införas. Tvärtom är det i många medlemsländer tillåtet att ge särskilt stöd till förnybar energi.

    I dag meddelade finansminister Magdalena Andersson (S) att regeringen nu svänger i frågan, bara två månader efter att man infört skatten. Hon säger till SVT Nyheter:

    – Om det nu kommer signaler från kommissionen att vi kan gå ner ytterligare eller inte behöver ha hela den här skatten, då jobbar vi som sjutton nu med att se om det finns ytterligare möjligheter. För oss är det viktigt att värna solelen.

    SVT:s reporter frågar då:

    Men hur kan ni först komma fram till att det inte var möjlig och nu till att det är möjlig att sänka skatten?

    – Det var en utredning som kom fram till att vi behövde göra på det här sättet. Nu har vi fått signaler från kommissionen att det inte var nödvändigt. Det är det vi jobbar med nu, förklarar finansministern för SVT Nyheter.

    Till TT Nyhetsbyrån säger Magdalena Andersson:

    – Vi jobbar för fullt för att se om det finns möjligheter för en nedsättning till lägsta nivå. Det vi tittar på är hur långt det är möjligt att gå ned.

    Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij, kommenterar den snabbt genomförda u-svängen så här på Facebook:

    Det är skönt att regeringen tagit sitt förnuft till fånga när det gäller frågan om denna idiotskatt. Hoppas nu också att regeringen skyndsamt presenterar ett förslag i sin budgetproposition som underlättar produktionen av grön el i Sverige.

    Centerpartiets Per Åsling, ordförande för skatteutskottet i riksdagen, säger i en kommentar:

    – Nu förväntar jag mig att regeringen går hela vägen och avskaffar skatten helt och inte går på någon halvdan lösning.

    Han får medhåll av Anders Lago, förbundsordförande på HSB, som säger i en kommentar:

    – Det är bra att regeringen vill få till en förändring av skatt på solel. Men det räcker inte med att sänka skatten, den måste tas bort helt. Det är orimligt att betala skatt på el från solen om man producerar och använder elen själv.

    Anders Wijkman: Lagstifta så finansmarknaden tvingas ta klimatansvar

    KRÖNIKA: Miljömålsberedningen nådde inte ända fram. Den klimatstrategi som beredningen presenterat har visserligen många förtjänster. Målet att Sverige ska vara klimatneutralt senast 2045 är radikalt. Etappmålen för 2030 respektive 2040 likaså.

    Målet för transportsektorn om en minskning av utsläppen av CO2 med minst 70 procent till 2030 är ambitiöst och kommer att kräva rader av skarpa åtgärder om det ska nås. Det unika med förslagen är därtill att de omfattas av en bred majoritet av riksdagens partier. Därmed finns det ingen ursäkt för regeringar i framtiden att inte följa beredningens förslag.

    Samtidigt finns det viktiga områden och frågeställningar som vi antingen bara berör på en övergripande nivå eller där förutsättningarna till enighet helt enkelt inte fanns. Exempel på detta är frågor som

    • finansmarknaden och klimatriskerna,
    • hur kan vi vända jordbruket från att vara en kolkälla till att bli en kolsänka?
    • hur kan vi utnyttja digitaliseringen för att reducera klimatutsläppen?
    • hur begränsar vi flygets utsläpp? samt
    • hur breddar vi klimatpolitiken att inte bara tackla de fysiska utsläppen i Sverige utan även ta ansvar för våra konsumtionsutsläpp?

    Inte minst den sistnämnda frågan inrymmer dynamit.

    En analys av den franske ekonomen Piketty, publicerad strax före Pariskonferensen, visade att den rikaste procenten amerikaner – drygt 3 miljoner människor – hade uppskattade utsläpp på i snitt 318 ton CO2e per capita!

    Det räcker alltså inte att jämföra territoriella utsläpp med konsumtionsbaserade sådana eller att jämföra genomsnitt per capita länder emellan. Vi måste våga adressera den ojämlikhet som inkomstskillnaderna leder till även på detta område.

    Vräkiga och slösaktiga livsstilar går helt enkelt inte att förena med en ansvarsfull klimatpolitik.

    Slutsatsen av mitt resonemang är sålunda att underlagsarbetet för ett klimatneutralt Sverige bara är delvis färdigt. Mycket återstår att göra. Både regering och opposition har ett stort ansvar att lyfta frågorna och pröva olika vägar för att vässa politiken.

    Den tveklöst viktigaste frågan att tackla rör finansmarknaden och dess ofta totala brist på klimatansvar.  

    Det största hindret för att finansbranschen ska vara pådrivande i klimatomställningen är den kortsiktighet som dominerar verksamheten. Kortsiktigheten tar sig många uttryck. Kvartalsrapporteringen är en. Kortsiktiga belöningssystem en annan. En tredje faktor har att göra med att risk inom förvaltningen av olika typer av tillgångar, som till exempel pensionskapital, främst relateras till finansiell risk – mätt som prissvängningar på olika tillgångar, så kallad volatilitet.

    Olika typer av klimat- eller miljörisker beaktas som regel inte alls.

    Det innebär att den debatt som länge förts om s k strandade tillgångar – där fossiltunga investeringar riskerar att förlora kraftigt i värde – ännu inte lett till regler där finansmarknadens aktörer som helhet tvingas värdera och redovisa klimatriskerna i samband med sin verksamhet. Det innebär i sin tur att risken att förlora pengar på längre sikt kommit i skymundan.

    Det företagen istället är upptagna av är risken att inte nå upp till samma avkastning på kort sikt, som de jämförelseindex som används inom branschen. Dessa index har stora innehav inom till exempel olja och kol, vilket gör att de flesta portföljer ligger tunga i denna typ av bolag. Nya koldioxidsnåla index är dock på frammarsch och har stor potential att påverka branschen i klimatvänlig riktning. Vissa pensionsfonder har börjat använda dessa men branschen i stort är fast i ett gammalt tänk.

    En ytterligare faktor som är direkt kopplad till politiken är EUs nya regelverk (Basel III och Solvens II) efter finanskrisen. Syftet är att öka stabiliteten i banker, försäkringsbolag och pensionsfonder. Men reglerna har lett till att utrymmet att investera i tillgångar som är långsiktiga men inte kan säljas på dagen, så kallade illikvida tillgångar, kraftigt begränsats.

    De flesta klimatinvesteringar är av långsiktig natur, till exempel infrastruktur och teknik för förnybar energi, rena transporter, vatten, sanitet och fastigheter. Denna typ av investeringar ligger dock ofta utanför börsen och värderas inte dagligen. Detta gör att de regelmässigt missgynnas.

    Särskilt svårt att förstå är kravet att nästan samtliga tillgångar i pensionsfonderna måste kunna säljas på dagen. Långsiktiga placerare, som pensionsförvaltare, har därför tvingats agera på ett sätt som i grunden strider mot uppdraget att på lång sikt skapa bästa möjliga avkastning till sina sparare. AP-fonderna är ett exempel.

    Idag tillåts endast 5 procent av kapitalet i illikvida eller onoterade tillgångar. Denna internationellt sett mycket låga gräns är satt trots att den långsiktiga värdetillväxten i denna typ av tillgångar ofta kan se betydligt högre ut än i (börs)noterade, likvida tillgångar.

    Förändringar är tack och lov på gång även inom den finansiella sektorn.

    Frankrike har som första land beslutat om en lagstiftning som tvingar pensionsfonder och kapitalförvaltare att ”beskriva sin riskexponering mot klimathotet”. Ett annat exempel är ett initiativ inom koalitionen PDC, Portfolio Decarbonization Coalition.

    Den startades vid FN:s klimatmöte i New York i september 2014 av en handfull pensionsfonder, under ledarskap av bl a Fjärde AP-fonden. Målet var att före COP 21 i Paris mobilisera ett sammanlagt kapital om minst 100 miljarder dollar bland pensionsförvaltare som stöd för åtgärder som minskar klimatpåverkan.

    I Paris hade koalitionen vuxit till tjugofem medlemmar – med sammanlagt 3 200 Miljarder dollar under förvaltning – och ett resultat uppnått på mer än 600 miljarder dollar i klimatsmarta placeringar.

    PDC är ett högst lovvärt initiativ. Men det räcker inte med frivillighet. Vad som krävs är generella regler som tvingar finansmarknaden att bryta med kortsiktigheten och att börja ta klimatfrågan på allvar. Regeringen har alla möjligheter att följa det franska exemplet och lagstifta om att kapitalförvaltarna ska redovisa sin riskexponering mot klimathotet.

    Anders Wijkman


    Supermiljöbloggens fasta krönikörer heter Johanna Grant, Mattias Svensson, Kitty Ehn och Anders Wijkman. Åsikterna är krönikörernas egna och behöver varken spegla åsikter från övriga krönikörer eller Supermiljöbloggens skribenter.

    För diskussioner är ni välkomna till Supermiljöbloggens facebooktrådar, och för rättningar och tankar kring innehållet får ni gärna kontakta krönikören eller SMB-redaktören Beatrice Rindevall.

    Obama skapar planetens största skyddade område

    Det marina reservatet utanför Hawaii blir sammanlagt 1,5 miljoner kvadratkilometer stort. 

    USA:s president Barack Obama har beslutat att kraftigt utöka skyddet av Papahānaumokuākea Marine National Monument, ett område utanför Hawaiis kust. Beslutet innebär att fiske och andra extraktiva aktiviteter blir förbjudet på ett område som är 1,5 miljoner kvadratkilometer stort. Det kan jämföras med hela Sveriges yta som är på drygt 447 000 kvadratkilometer.

    Nyhetsbyrån Reuters skriver:

    The monument was first established 10 years ago by former Republican President George W. Bush, who created the world’s largest marine reserve at the time, protecting close to 140,000 sq miles of ocean around the Hawaiian archipelago and inspiring a series of similar projects around the world.

    The four-fold boost in territory will cover an area with more than 7,000 marine species, including a coral that is the world’s oldest-known living organism at 4,265 years old.

    Washington Post, som har publicerat en karta över området, skriver:

    All commercial extraction activities, including commercial fishing and any future deep-sea mining, will be prohibited in the expanded monument. However, recreational fishing, removal of resources for traditional Hawaiian cultural purposes and scientific research will be allowed with a federal permit.

     

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.