Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Idag tog jordens resurser slut

    Idag, 8:e augusti 2016, inträffar Overshoot Day, den dag då vi förbrukat hela årets resurser. 

    Världsnaturfonden, WWF, skriver på sin hemsida att idag är dagen då jorden alla resurser har förbrukats. Ett rekord inte någon av oss vill uppleva. Konsumtionen ökar men resurserna är slut. Från och med nu lever vi på lånade resurser,

    Pressen på naturresurserna ökar i takt med att vi blir fler på jorden samtidigt som koldioxidutsläppen och konsumtionen ökar.  Nu krävs det drygt 1,6 planeter för att återskapa de naturresurser som konsumeras av oss människor. FNs klimatavtal är ett viktigt steg framåt, men nu måste politiker, företag och finansaktörer i alla länder agera snabbare och kraftfullare om vi ska vända trenden, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF. 

    Än återstår närmare 5 månader på år 2016, men naturens förmåga att producera resurser till vårt konsumtionssamhälle tog slut idag.

    Begreppet Overshoot Day myntades av nätverket Global Footprint Network för att tydligare kunna visa vad dagens samhälle gör med naturens resurser. Framförallt är det koldioxidutsläppen som är den stora boven och står för mer än hälften av det ekologiska fotavtrycket.

    Förutom omställning till förnybar el och klimatsmartare resvanor behöver vi minska matsvinnet och äta mer vegetariskt i de rikare länderna. Kina planerar redan för att minska sina koldioxidutsläpp med 1 miljard ton till 2030 genom halverad köttkonsumtion. Det visar att medvetenheten om konsumtionens roll ökat bland världens länder, säger Carina Borgström-Hansson, expert på ekologiska fotavtryck på WWF.

    Läs också om hur du kan minska ditt ekologiska fotavtryck i SMB:s artikel från imorse. 

     

    Allt fler städer rapporterar klimatvisioner

    Rekordmånga städer har i år anslutit sig till the Carbon Disclosure Project, en ideell organisation som uppmanar städer att rapportera miljöpåverkan och framtidsvisioner. 533 städer rapporterar idag sina aktiviteter, vilket är en ökning med hela 70 procent från förra året.

    Carbon Disclosure Project fungerar som en gemensam plattform där städer rapporterar sina utsläpp och annan miljöpåverkan och även vilka politiska löften som tas fram till följd av dessa. Tanken är att rapporteringen ska underlätta hanteringen av utsläpp och ge städer möjligheten att stoppa och skydda sig mot klimatförändringarnas följder.

    Enligt organisationen är den största inspirationskällan och pådrivaren det klimatavtal som togs fram i Paris förra året.

    Man kan inte förvalta någonting som man inte mäter, och i år skickar ledare från städer världen över det tydliga budskapet att de är både redo och kapabla att axla den globala klimatutmaningen. Det förklarade CDP:s ordförande Paul Dickinson i ett pressmeddelande.

    I Europa har antalet rapporterande städer ökat med 83 procent. Alla de nordiska huvudstäderna finns representerade i organisationen.

    Ökade budgetanslag ger fler naturreservat

    Många nya naturreservat håller nu på att bildas runt om i landet. 

    Flera hundra nya naturområden i Sverige ska skyddas under kommande år, detta som en följd av ökade budgetanslag, rapporterar Sveriges radios Ekot.

    I år handlar det om drygt 880 miljoner kronor som ska gå till markersättningar. Maria Tiricke på Naturvårdsverket säger till Ekot:

    – Vi hoppas kunna öka beslutstakten ungefär till det dubbla, alltså runt 300 reservat per år, istället för 130, 140.

     

    WWF: ”Vi måste minska matsvinnet och äta mer vegetariskt”

    I dag inträffar Overshoot day, dagen då mänskligheten gjort av med hela årets ekologiska budget. 

    Global Footprint Network har i samarbetar med Världsnaturfonden WWF analyserat när på året som konsumtionen överstiger vad naturen kan förnya. Det handlar exempelvis om avskogning, överfiske och ökade koldioxidutsläpp i atmosfären.

    1987 landade Overshoot day den 24 december. Sedan dess har dagen ständigt skjutits framåt, 1995 till den 7 oktober, 2005 till den 29 augusti och i år alltså till den 8 augusti.

    Men enligt WWF går det att vända den negativa trenden. Carina Borgström-Hansson, expert på ekologiska fotavtryck på WWF, nämner i ett pressmeddelande några exempel på vad man som privatperson kan göra för att bidra till att planeten ska fortsätta vara en beboelig plats också i framtiden.

    – Förutom omställning till förnybar el och klimatsmartare resvanor behöver vi minska matsvinnet och äta mer vegetariskt i de rikare länderna.

    Hon utvecklar resonemanget i en intervju med Dagens Nyheter:

    – Vi brukar utgå från fyra B:n bilen, biffen, bostaden och börsen. Bilen står för transporter att man kan cykla och åka tåg i stället för att  åka bil och flyga. Biffen står för att man kan äta mer vegetariskt. Bostaden handlar om att se över elen och värmen i sitt boende och när det gäller börsen kan man exempelvis se över vilka fonder man sparar i. Nästan alla har ett pensionssparande och ett telefonsamtal till banken för till att de fonder man sparar i stöttar förnybar energi istället för fossila bränslen kan göra skillnad.

    Johanna Grant: Klimatkompensation – att göra det osynliga synligt och ekonomiskt kännbart

     

    KRÖNIKA: Idag, tidigare än någonsin, infaller Earth Overshoot Day. Det innebär att vi på lite mer än sju månader har förbrukat jordens årliga produktion av naturresurser, såsom betes- och jordbruksmark, skog, vatten, fiske och därmed tagit slut på naturens budget. Resten av året lever vi på kredit, över jordens tillgångar. Men ingenting är gratis. Räkningen skickas vidare till våra barn och barnbarn.

    En orsak till problemet är vårt linjära ekonomiska system där kostnaden för miljöförstöring inte är inkluderad i prislappen för allt som säljs. Naturen och de ekosystemtjänster vi är så starkt beroende av tas för givna. Inte därför så konstigt att klimathotet beskrivs som mänsklighetens största marknadsmisslyckande.

    Tiden är knapp att ställa om till en värld som ryms inom planetens gränser. På enbart 30-35 år måste alla världens länder ställa om till fossilfrihet för att hejda klimathotet.

    Ser jag till mig själv, som försöker att leva som jag lär, ligger mitt klimatfotavtryck på hela 7 ton CO2 om året. 5 ton CO2 av dessa beror på mina flygresor som oftast går till Kanada där mina barns farföräldrar bor. Det är helt klart en ohållbar nivå.

    Det är lätt att känna uppgivenhet. Men, av alla miljöproblem vi står inför, tycker jag åtminstone att det finns ett litet ljus när det kommer till möjligheten att hantera klimatfrågan. Det är att vi faktiskt, precis som ovan, kan räkna och kvantifiera växthusgasutsläpp.

    Inte minst kan utsläppen kopplas till ett pris. Det osynliga blir synligt. Genom klimatkompensation kan företag och privatpersoner på frivillig väg inkludera den negativa klimatpåverkan i prislappen, det som på ekonomernas språk kallas att ”internalisera externaliteterna”. Det funkar eftersom atmosfären hänger ihop. Var utsläppen sker, eller var upptag görs spelar ingen roll,  det som är av större betydelse är att hela mänskligheten påverkas av ett förändrat klimat, i synnerhet utvecklingsländer som är mer sårbara. Det är också där certifierade klimatkompensationsprojekt, med undantag för EU:s utsläppsrätter, sker (läs gärna kritik mot regeringens förslag att enbart göra det senare avdragsgillt för företag).

    Beroende på form av klimatkompensation har vissa projekt till och med möjlighet att utöver klimatnytta skapa en rad plusvärden på platserna de verkar, helt i led med FN:s globala mål för hållbar utveckling.

    Mer resiliens och klimatanpassning, minskad fattigdom, överföring av ren teknik, medel till barns skolgång, nya jobb, ökad biologisk mångfald, stärkta ekonomier och ekosystem. Det har jag själv upplevt under mina besök till våra Plan Vivo-certifierade skogsprojekt där träd bevaras eller planteras i samarbete med marginaliserade småbrukare eller ursprungsgrupper, på deras villkor. Skillnaden är tydlig för ögat.

    Likaså är det stor skillnad mellan olika klimatkompensationsprojekt, certifieringsstandarder och former, ungefär på samma sätt som det är mellan REKO-bananer och konventionella besprutade bananer i mataffären. Därför är det viktigt att inte dra alla former av klimatkompensation över en och samma kam.  

    Klimathotet kräver ett paradigmskifte. Att klimatkompensera är inte en slutgiltig lösning som rättfärdigar ett ”business as usual-beteende”, utan kan snarare likställas med att ta hand om sitt avfall, samtidigt som omställningen sker till en cirkulär ekonomi.

    För att ta direkt ansvar. Och för att vinna tid. För företag innebär det att kostnaden att förorena hamnar i bokföringen- där den hör hemma.

    Det som är intressant är att många företag som klimatkompenserar reducerar sina utsläpp snabbare än företag som inte gör det. Dels för att de får koll på sitt fotavtryck och därmed kan formulera mål och en strategi för att reducera det. Dels för att det som tidigare var osynligt nu även blir ekonomiskt kännbart. Kostnaden för klimatkompensation driver på arbetet att bli bättre. Det går tvärs emot kritiken om att klimatkompensation är ett sätt att köpa sig fri.

    En ännu starkare drivkraft för företag att ställa om är att koppla hållbarhetsarbetet till affären. När affärsnytta och planetnytta går hand i hand kan företag vara en stark motor i omställningen! Och i ljuset av Earth Overshoot Day känns min personliga oundvikliga klimatpåverkan åtminstone lite mindre ångestladdad när jag vet att det finns en sak jag direkt kan göra för att ta ansvar över den.   

    Johanna Grant,

    Klimatstrateg på ZeroMission och ordförande på Gröna Bilister


    Supermiljöbloggens fasta krönikörer heter Johanna Grant, Mattias Svensson, Kitty Ehn och Anders Wijkman. Åsikterna är krönikörernas egna och behöver varken spegla åsikter från övriga krönikörer eller Supermiljöbloggens skribenter.

    För diskussioner är ni välkomna till Supermiljöbloggens facebooktrådar och för rättningar och tankar kring innehållet får ni gärna kontakta krönikören eller höra av er till SMB-redaktören Beatrice Rindevall.

    52,6 procent – Sverige fortsatt bäst i EU på förnybar energi

    Det mål som skulle vara uppnått år 2020 nådde Sverige för flera år sedan.

    EU har som mål att 20 procent av all energi som används inom unionen år 2020 ska komma från förnybara källor. Ny statistik från Eurostat visar att EU under 2014 kom upp i 16 procent förnybart.

    Det går bättre än väntat för flera länder. År 2013 var det tre av EU:s medlemsstater som redan hade klarat sina 2020-mål. År 2014 var det nio länder.

    Sveriges mål till år 2020 är på 49 procent förnybar energi. Redan 2011 var Sverige 0,1 procentenhet från att nå målet. Och år 2014 hade Sverige kommit upp i 52,6 procent, vilket är bäst i EU.

    renw

    Liberalerna vill satsa mer pengar på att rensa Sveriges stränder från skräp

    Bra för miljön, plus att det kan skapa fler jobb, enligt partiet.

    I höstens budget kommer Liberalerna föreslå att 200 miljoner kronor ska betalas ut de kommande fyra åren till Havs- och vattenmyndigheten, detta i syfte att rensa framför allt västkustens stränder från skräp. Områdena här är hårt drabbade av nedskräpning på grund av det geografiska läget och de omgivande strömmarna.

    – De pengarna vi lämnar förslag om ska vara helt riktade åt dessa åtgärder. Det ska gälla för hela landet men om vi tittar längs våra kuster så är norra Bohuslän värst drabbat. Där hamnar mycket skräp. Det syns stora drivor längs stränderna vilket är oerhört tråkigt, säger riksdagsledamoten Lars Tysklind (L) till Göteborgsposten.

    Enligt Liberalerna är förslaget en miljöåtgärd, men det kan också leda till fler jobbmöjligheter.

    – Att städa upp stränderna är ett resurskrävande jobb, så det skulle bli en bra bieffekt, säger Lars Tysklind vidare i en presskommentar.

     

    Tesla och Solar City kan slås ihop

    De två företagen ser stora fördelar med att kombinera lagring av el i batterier med elproduktion från solceller.

    För några dagar sedan meddelade elbils- och batteritillverkaren Tesla att man lagt ett uppköpsbud värt 2,6 miljarder dollar på solenergibolaget Solar City.

    Tesla skriver i ett pressmeddelande:

    Solar and storage are at their best when they’re combined. As one company, Tesla (storage) and SolarCity (solar) can create fully integrated residential, commercial and grid-scale products that improve the way that energy is generated, stored and consumed.

    Elon Musk, Teslas vd och grundare och även ordförande och största aktieägare i Solarcity, förklarar affären så här enligt Wall Street Journal:

    – It’s really all part of solving the sustainable energy problem. That’s why we are all doing this, to accelerate the advent of a sustainable energy world.

    Om affären ska bli verklighet krävs nu att en majoritet av bolagens aktieägare säger ja till affären.

     

    Ringhals 2 stänger ner för gott i juni 2019

    Reaktorn har varit avstängd för reparationer länge, och återstarten skjuts nu upp ytterligare en gång. 

    Förra månaden meddelade Vattenfall att Ringhals 2 ska stängas ned för gott den 30 juni 2019.

    Reaktorn har inte producerat någon el sedan 2014 då det uppmättes ett ökat läckage av kalkhaltigt vatten från reaktorinneslutningens bottenplåt. Reparationerna har därefter dragit ut på tiden. I höstas förra året meddelade bolaget att återstarten för Ringhals 2 var planerad till den 4 november 2015. Men startdatumet har sedan dess skjutits upp flera gånger (se bild). Senaste budet enligt Vattenfall är nu att Ringhals 2 ska vara tillbaka på nätet den 1 december 2016 (+/-31 dygn).

     

    Storbritanniens kolanvändning minskar kraftigt

    Under 2015 minskade landets elproduktion från kol med 25 procent jämfört med året innan. Förnybart ökade med 29 procent. 

    Storbritannien är fortsatt starkt beroende av fossila bränslen för sin elproduktion. Men marknaden förändras nu i snabb takt. I en ny rapport (pdf) från Department for Business, Energy & Industrial Strategy framgår följande information:

    In 2015, there was a further switch in the main sources of electricity generation away from the fossil fuel of coal to more low carbon generation. Generation from coal fell by 25 per cent, as a number of plants closed or switched to burning biomass; gas fell marginally by 0.9 per cent; nuclear output rose by 10 per cent with renewables up by 29 per cent. The overall renewables share of generation increased to a record 25 per cent share of generation.

    Sett till 2015 stod förnybart alltså för 25 procent av landets elproduktion, medan gas stod för 30 procent, kol för 23 procent och kärnkraft för 21 procent.

     

     

     

    Avgift på plastpåsar blev succé

    Försäljningen av plastpåsar i Englands ser ut att minska med omkring sex miljarder påsar om året, visar preliminär data.

    Förra året införde England en avgift på fem pence för plastpåsar. Regeln gäller för alla företag som har fler än 250 anställda och den extra avgiften på plastpåsarna ska gå till välgörande ändamål, rapporterar BBC News.

    Nu har ett halvår gått, och åtgärden har visat sig vara mycket framgångsrik enligt den brittiska regeringen som skriver i ett pressmeddelande:

    Over seven billion carrier bags were issued by seven main retailers in 2014, falling to just over half a billion in the first six months of the 5p charge for single use carrier bags introduced in October 2015.

    Miljöminister Thérèse Coffey säger i samma pressmeddelande:

    – Taking six billion plastic bags out of circulation is fantastic news for all of us – it will mean our precious marine life is safer, our communities are cleaner and future generations won’t be saddled with mountains of plastic sat taking hundreds of years to breakdown in landfill sites. The 5p charge has clearly been a huge success – not only for our environment but for good causes across the country that have benefitted from an impressive £29 million raised.

     

    Kitty Ehn: Vi bygger upp och kapitalismen river ner

    KRÖNIKA: Under lördagens Pride-parad i Stockholm samlades över 45 000 människor som manifesterade för allas lika värde och rätt i världen. Alla glittrade, skrattade, dansade. Högtalarna på RFSUs festivaltraktor spelade Alina Devecerskis ”flytta på dig”, och plötsligt blev allt så tydligt.

    ”Jag bygger, bygger upp
    Och du river, river ner
    Du gör mig så lack
    Du vägrar ge upp”

    Ingen låtskrivare har bättre sammanfattat kampen mot kapitalismen.

    Merparten av kämparna är inte ens medvetna om sitt deltagande i denna kamp mot kapitalismen. Men alla som på något sätt utmanar samhällets fasta normer där du som individ måste passa in i ramarna och bidra till den ekonomiska tillväxten för att ha något värde, och där vi som kollektiv måste utarma naturens resurser för att få någon utveckling – alla ni, alla vi, försöker bygga upp det som kapitalismen river ner.

    Samtidigt är vi splittrade i vårt uppbyggande. Två av kapitalismens grundpremisser är nämligen konkurrens och individualism. Inom systemets ramar är det därför naturligt att även rättviserörelser behandlar varandra som konkurrenter. Alla organisationer är dessutom individualistiska i meningen att de ser sin fråga som den viktigaste av alla, och tror att individuella röster och budskap är starkare än gemenskapens.

    Denna uppdelning och motsättning mellan människor är kapitalismens viktigaste verktyg i strategin att söndra och härska.

    Så länge vi som kämpar för rättvisa fortsätter att tänka och leva som att vi tillhör olika rörelser och grupper, med olika syften och mål, kommer vi att vara fast i en självutplånande kamp mot varandra. Men samtidigt fortsätter vi bygga upp.

    Människor, organisationer och rörelser runt om i världen börjar inse att alla de olika frågor och kamper som vi brottas med – allt från klimatfrågor till HBTQ-frågor, sexism, rasism och andra förtryck – alla kommer från samma orsak. Vad vi i större utsträckning behöver göra är att omsätta denna insikt i praktik.

    Vi måste systematiskt och strategiskt organisera oss i en gemensam rörelse mot grundorsaken till världens orättvisa och ojämlikhet: kapitalismen.

    Detta betyder inte att befintliga organisationer och rörelser ska sluta kämpa för sina frågor, tvärt om. Det är just kombinationen av alla dessa perspektiv och frågor som kommer att vara den globala rättviserörelsens styrka.

    Som en motpol till dagens ohållbara system ska vi visa att en annan värld är möjlig. Förtryckande system där en grupp människor privilegieras framför en annan kan omöjligt vara del av det hållbara samhälle vi kämpar för. Därför måste dessa normer utmanas även inom vår rörelse.

    Demokrati, jämlikhet och rättvisa är inte bara ideal, utan konkreta verktyg för att möjliggöra en systemförändring. Varje tanke, varje handling från vår rörelse ska vara en manifestation för människors lika värde och rätt.

    Jag har inget svar på frågan om hur denna globala rättviserörelse ska skapas och organiseras, och jag vet inte hur ett alternativ till kapitalismen skulle se ut. Men jag vet att vi tillsammans kan bygga något mycket bättre. Jag vet att vi genom vår gemensamma nyfikenhet och kreativitet kan hitta en lösning.

    Och när vi väl gör det, då får kapitalismen helt enkelt flytta på sig.


    Supermiljöbloggens fasta krönikörer heter Johanna Grant, Mattias Svensson, Kitty Ehn och Anders Wijkman. Åsikterna är krönikörernas egna och behöver varken spegla åsikter från övriga krönikörer eller Supermiljöbloggens skribenter.

    För diskussioner är ni välkomna till Supermiljöbloggens facebooktrådar, och för rättningar och tankar kring innehållet får ni gärna kontakta krönikören eller SMB-redaktören Beatrice Rindevall.

    ”Att bekämpa fattigdom är också att bekämpa hunger, att förebygga konflikter och minska ojämlikheter”

    Johan Hultberg, riksdagsledamot och Moderaternas miljöpolitiska talesperson, om FN:s globala mål för hållbar utveckling, och vad man själv kan göra för att bidra till att målen ska kunna nås.

    Världens länder enades förra året under FN:s flagg om 17 globala mål för hållbar utveckling. Sammanlagt finns 169 olika delmål, och siktet är inställt på att nå dem senast år 2030.

    Professor Johan Rockström har i en intervju med Svenska dagbladet efterlyst en ”nationell folkbildningskampanj” om målen i Sverige. Han har sagt till tidningen:

    – Går man ut på gatan är det knappt en kotte som vet vad utvecklingsmålen är för något. Trots att det är den viktigaste agendan som finns i världen för att säkra vår långsiktiga välfärd.

    Supermiljöbloggen vill förstås hjälpa till. Därför har vi valt att fråga människor från en rad olika håll i samhället hur de ser på arbetet med målen.

    _______________

    I dag har turen kommit till Johan Hultberg.

    Vad jobbar du som?

    – Jag är riksdagsledamot och Moderaternas miljöpolitiska talesperson.

     Om du bara får välja ett mål eller ett delmål som du vill lyfta fram lite extra, hur är det formulerat och varför väljer du det?

    – Det är vansinnigt svårt att bara välja ett men jag väljer det första av de 17 målen, det vill säga avskaffa all form av fattigdom överallt. Att utrota fattigdom är just det första målet är knappast någon slump. Fattigdom är roten till väldigt många av de problem världen står inför. Att bekämpa fattigdom är också att bekämpa hunger, att förebygga konflikter och minska ojämlikheter.

    – Miljöförstöring och klimatförändringar drabbar utvecklingsländer mest och det är redan utsatta människor som drabbas hårdast. Ska målet nås om att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser är alltså fattigdomsbekämpning helt centralt. Kort sagt är fattigdomsbekämpning avgörande för att vi ska klara i princip samtliga övriga hållbarhetsmål.

    Om man är en person som kanske inte har järnkoll på alla 17 mål och 169 delmål, men som ändå vill bidra till att målen ska kunna nås, har du något tips på vad man då kan börja med att göra?

    – Vi behöver alla ta ansvar för vår vardag. Försöka göra hållbara val i matbutiken, när vi planerar semesterresan och köper allt det vi tycker oss behöva. I varje valögonblick har vi en chans att i det lilla pusha världen i en mer hållbar riktning. Sedan krävs så klart politiska beslut, internationella överenskommelser och globalt ledarskap. Driv på för mer frihandel, ambitiösa klimatöverenskommelser och internationellt samarbete. Det är nämligen några av de ingredienser som behövs för att FN:s 17 hållbarhetsmål ska kunna nås.

    _________

    Läs mer:

    Mål 1: Avskaffa all form av fattigdom överallt.

    Tidigare artiklar i serien:

    13/6 Karolina Skog (MP): ”Politiker på alla nivåer i samhället har ansvar att koppla samman sina beslut med de globala målen”

    16/6 Mattias Goldmann, Fores: ”Börja med det som är enkelt, kul och lönsamt”

    18/6 Nina Ekelund, Hagainitiativet: ”Samarbete är avgörande för att lyckas med de globala utmaningarna”

    27/6 Cecilia Chatterjee-Martinsen, WaterAid Sverige: ”Vi kan inte ens föreställa oss hur det är att leva utan rent vatten”

    4/7 Måns Nilsson, Stockholm Environment Institute: ”Alla målen har lika stor vikt”

    5/7 Håkan Wirtén, Världsnaturfonden WWF: ”Vi måste fördela användningen av resurser mer rättvist”

    11/7 Charlotte Petri Gornitzka, Sida: ”Vi måste lägga in en extra växel”

    13/7 Andreas Gyllenhammar, Sweco: ”Vi står och faller med städerna”

    25/7 Johanna Ragnartz, Håll Sverige Rent: ”Plocka #ettskräpomdagen och var en förebild”

    Ekosystemet kollapsar i delar av Stora Barriärrevet

    Delar av ekosystemet i Stora Barriärrevet har helt kollapsat, säger Justin Marshall, chef på CoralWatch och forskare på University of Queensland till The Guardian.

    Efter att ha undersökt korallreven runt ön Lizard Island i Stora Barriärrevet har Marshall kommit fram till att 90 procent av korallerna av arten Acropora florida i området har dött och att cirka 50 procent av fiskarna har försvunnit. När korallerna dör försvinner fiskarnas skydd och mat.

    När vattnet blir varmare eller förorenat försvinner alger som producerar mat till korallerna. Korallerna blir då vita och processen kallas därför korallblekning. Om algerna är borta under en längre tid kan korallerna dö.

    Det är förvånande att korallblekningen fortsatt trots att det är vinter på södra halvklotet och att vattnet då blir kallare, säger Marshall. I våras bedömdes att endast sju procent av Stora Barriärrevet är helt opåverkat av korallblekning, vilket Supermiljöbloggen skrev mer om här.

    Klimatförändringarna och El Niño är orsakerna till korallblekningen i Stora Barriärrevet. El Niño är ett naturligt fenomen som återkommer vart 4-7 år då vindarna i Stilla Havet byter riktning och som bland annat innebär högre temperaturer för Australien.

    Stora Barriärrevet är 2300 kilometer långt och därmed världens största korallrev. De är väldigt viktiga eftersom cirka en fjärdedel av alla marina arter är beroende av dem. En fjärdedel av världens korallrev är redan skadade och cirka ytterligare två tredjedelar är hotade, enligt WWF.

    Världen allt varmare

    Sett till de sex första månaderna i år var det 1,3 grader varmare nu jämfört med förindustriella nivåer.

    2016 är på god väg att bli det varmaste året som hittills uppmätts, detta enligt Världsmeteorologiska organisationen (WMO), som skriver i ett pressmeddelande:

    June 2016 marked the 14th consecutive month of record heat for land and oceans. It marked the 378th consecutive month with temperatures above the 20th century average. The last month with temperatures below the 20th century average was December 1984.

    Petteri Taalas, generalsekreterare för WMO, kommenterar saken så här:

    – Another month, another record. And another. And another. Decades-long trends of climate change are reaching new climaxes, fuelled by the strong 2015/2016 El Niño. The El Niño event, which turned up the Earth’s thermostat, has now disappeared. Climate change, caused by heat-trapping greenhouse gases, will not. This means we face more heatwaves, more extreme rainfall and potential for higher impact tropical cyclones.

    Utifrån det klimatavtal som världens länder enades om i Paris förra året är målet att hålla den globala medeltemperaturhöjningen väl under två grader, med sikte på 1,5 grad, jämfört med förindustriella nivåer. Sett till de sex första månaderna i år var världen 1,3 grader varmare än förindustriella nivåer, enligt Nasa.

    Mer miljögifter i svenskt dricksvatten än vad man tidigare trott

    De flesta miljögifter som hittats i svenska dricksvatten har upptäckts av en slump. Nu vill Vattenmyndigheterna och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) se ett nationellt kontrollprogram för dricksvatten.

    Förra året fick Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att undersöka spridningen av miljögiftet PFAS, högflourerande ämnen, i svenskt dricksvatten. Undersökningen har visat att PFAS förekom i tre av fyra undersökta vattentäkter.

    Vi tror att det finns fler ämnen än de vi har bevakning på. Vi har ett kanske bristfälligt kontrollprogram i Sverige i dag, säger Klas Arnerdal, enhetschef på SGU till Sveriges Radio.

    Idag är det upp till varje kommun att hålla koll på sitt dricksvatten, men det saknas en systematisk nationell kontroll, något som bland annat Vattenmyndigheterna och SGU menar på behövs.

    Man har tagit det rena vattnet för givet. Och när vi nu börjar att undersöka så upptäcker vi att, nej det var inte så rent, säger Carolina Lindeberg från Vattenmyndigheten i södra Östersjön till Sveriges Radio.

    Det som görs i kommunerna idag är ofta bara att punktchecka de gifter man redan känner till. Men de kan vara både fler och mer än vad man tidigare trott. Den undersökning som gjorts av Naturvårdsverket är en typ av undersökning som bara kan hitta de gifter som man specifikt letar efter, i det här fallet PFAS.

    Det här räcker inte. Vi övervakar fel saker på fel ställen med fel metoder. Jag vill att man på ett nationellt plan tar större ansvar för en riskbedömning så att vi har koll på vårt vatten, säger Carola Lundberg till Sveriges Radio.

     

    Mattias Svensson: Dumheten döljer framsteget

    KRÖNIKA: När de amerikanska Republikanerna nominerade Donald Trump som sin presidentkandidat tog de också en valplattform. Där kallade de bland annat kol för en ren energikälla.

    Det enda rena i detta sammanhang är dumheten.

    Kol är, hur man än räknar, från utvinning till förbränning, en relativt smutsig energikälla. Det bidrar långtifrån bara till den globala uppvärmningen genom betydande koldioxidutsläpp, utan innebär också betydande utsläpp av svavel, kväve och tungmetaller.

    Sådana utsläpp skadar inte bara på sikt utan redan idag. Beräkningar är osäkra och svåra, men enligt vissa skattningar dör i Indien sannolikt över 100 000 människor i förtid av utsläppen från kolkraftverk. I Europa dör drygt 22 000 människor i förtid.

    Det innebär att i Polen, Rumänien, Ungern och Tjeckien dör fler av utsläpp från kolkraftverk än av trafikolyckor.

    I Tyskland och Storbritannien dör ungefär lika många. 

    Även i USA beräknas tusentals människor dö i förtid. USA:s Clean Air Task Force’s uppskattade 2004 att 24 000 amerikaner dog i förtid av hälsoproblem från kolkraftverkens utsläpp.

    Här kommer det riktigt intressanta, som fick mig att skriva den här krönikan istället för den tänkta. Är ni med?

    Dödligheten från amerikanska kolkraftverk har mer än halverats sedan 2004.

    Tio år senare, 2014, var den nere på 7 500 personer per år. Detta beror på att giftiga ämnen från koleldning minskats. Svaveldioxidutsläpp från kolkraftverk minskade med 68 procent, och kvävedioxidutsläpp med 55 procent.

    En viktig anledning till att utsläppen minskat är att USA är allt mindre beroende av kol för sitt energibehov. Naturgas, olja och förnybara energikällor har alla ökat på senare år. Men det är inte hela sanningen. Energiutvinningen från kol har minskat, men
    långtifrån halverats, som utsläppen av svavel och kväve.

    En studie visade nyligen på att det finns en stor diskrepans inte bara mellan energislag, utan mellan enskilda kraftverk. Med regleringar, prissättning eller skatter på utsläpp kan man stänga ner de största nedsmutsarna först. Potentialen är enligt studien mycket stor, och USA har redan till viss del visat vägen.

    En väg som ger miljöförbättringar utan att ge avkall på ett växande energibehov.

    Genom små, men ständiga förbättringar, snarare än stora omvälvningar, har dödligheten från kolkraftverk mer än halverats i USA på 2000-talet. Det är en nyhet du inte kommer att höra från Donald Trumps vetenskapsförnekande och kolkramande Republikaner. Men dessvärre inte heller från inbitna anhängare av förnybar energi, för vilka alla fossila bränslen är desamma och lika onda.

    En sanning av många som fallit offer för politisk polarisering och fördumning, där båda sidor tycks ha glömt bort att det görs hoppfulla och viktiga framsteg också i vår tid.

    Mattias Svensson


    Supermiljöbloggens fasta krönikörer heter Johanna Grant, Mattias Svensson, Kitty Ehn och Anders Wijkman. Åsikterna är krönikörernas egna och behöver varken spegla åsikter från övriga krönikörer eller Supermiljöbloggens skribenter.

    För diskussioner är ni välkomna till Supermiljöbloggens facebooktrådar, och för rättningar och tankar kring innehållet får ni gärna kontakta krönikören eller SMB-redaktören Beatrice Rindevall.

    Invasiva arter ska förbjudas i EU

    De invasiva arterna, det vill säga främmande arter som kan skada inhemska ekosystem, ska förbjudas enligt ett förslag från EU. Detta gäller framförallt trädgårdsväxter, men även en del djur. 

    EU lade i onsdags fram en lista på 37 arter som de anser ska förbjudas och bekämpas. Tanken är att listan ska byggas ut successivt och framöver innefatta ännu flera arter.

     I slutändan kan listan komma att omfatta flera hundra arter, säger Melanie Josefsson, handläggare på Naturvårdsverket till DN.

    Antalet främmande arter har ökat kraftigt de senaste åren och är nu ett såpass stort problem enligt EU att listan har tagits fram, trots de hinder den kommer kunna utgöra för den ekonomiska rörligheten. Listans arter kommer inte att få säljas i EU och har arterna spritt sig till det vilda så ska de bekämpas enligt EU-förordningen.

    Framförallt trädgårdsväxter kan ligga risigt till, då många invasiva arter kommer därifrån och trädgårdsnäringen historiskt sett har en stor del i spridningen av dessa arter.

    Melanie Josefsson säger även att en helsvensk lista håller på att utarbetas, där invasiva arter för det nordiska klimatet ska kunna listas, däribland mördarsnigeln.

    De invasiva arterna har kommit till EU och Sverige på grund av bland annat friare handelsavtal och större import.

    Med förändrat klimat kan nya arter som i vanliga fall inte är anpassade för svenska och europeiska förhållanden etablera sig och slå ut inhemska arter. Det är dock skillnad på invasiva arter och främmande arter. Invasiva arter är främmande arter som skadar befintliga ekosystem och även slår mot ekonomin genom de skador de orsakar, medan de allra flesta främmande arter är ofarliga, enligt Naturvårdsverket.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.