Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Nytt världsrekord i Chile – lägsta priset hittills på el från solceller

    Kolkraft var dubbelt så dyrt vid samma tillfälle.

    Det spanska bolaget Solarpack Corp. Tecnologica tog nyligen hem ett kontrakt om att sälja el från en ny solkraftspark i Chile. Priset för elen från den 120 MW stora anläggningen kommer att vara rekordlåga 29,10 dollar per MWh.

    Nyhetsbyrån Bloomberg skriver:

    That’s the lowest price on record for electricity from sunshine, surpassing a deal in Dubai in May. It’s the cheapest to date for any kind of renewable energy, and was almost half the price of coal power sold in the same event. According to Solarpack General Director Inigo Malo de Molina, it’s one of the lowest rates ever for any kind of electricity, anywhere.

     

     

    ”En ren idiotskatt” – svidande kritik mot regeringens skatt på solenergi

    Även EU-kommissionen undrar över den svenska skatten.

    Den som har en eller flera solcellsanläggningar på sammanlagt 255 kW eller mer måste från och med i sommar betala skatt. Det har regeringen bestämt, och man har skyllt på EU:s regelverk om konkurrens och statsstöd.

    Nu kan SVT Nyheter dock berätta att EU-kommissionen inte alls verkar hålla med den svenska regeringen om att det är EU som är problemet. Katarina Areskoug Mascarenhas, chef på EU-kommissionens representation i Sverige, säger till SVT Nyheter:

    – Det finns inga krav när det gäller energibeskattning. Tvärtom finns det möjlighet för medlemsländerna att göra undantag för förnybar energi som solenergi. Vad gäller statsstöd måste vi granska varje individuellt fall, men det är viktigt att framhålla att vi har givit grönt ljus i många andra fall i andra medlemsländer till subventioner eller undantag från beskattning av förnybar energi.

    Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, som också intervjuas av SVT Nyheter, säger så här om skatten:

    – Det är en ren idiotskatt. Om man producerar solel på sin egen fastighet och gör av med den på den egna byggnaden, varför ska man betala skatt för det.

    På Twitter är det nu många som reagerar:

     

     

    Kitty Ehn: Nu får det fan vara nog

    ”Jävla kommunistfitta.”

    Ett anonymt mail till en nittonårig journalist. Jag hade skrivit en artikel där jag kritiserade kapitalismen för att vara ett orättvist ekonomiskt system, och fått mitt första hatmail.

    För en månad sedan skrev jag min senaste text om kapitalism, här på Supermiljöbloggen. Anledningen att jag nu skriver om samma ämne är att min mailkorg åter fylldes av nedvärderande ord.

    Och nu får det fan vara nog. 

    Längs vägen har många vänner gett mig rådet att sluta. Att inte skriva om något som är så stort och svårt, som väcker så mycket känslor. Men ändå fortsätter jag skriva om kapitalism, och fortsätter möta samma reaktioner. Jag har tvingats vänja mig vid att kallas kommunist, extremist, ja, till och med fascist.

    Samtidigt förstår jag inte varför människor reagerar på detta sätt. Varför ett utmanande av vårt ekonomiska system väcker så mycket hat och ilska?

    Kanske är det själva benämnandet av detta system som just kapitalism som sticker i ögonen. Ordet bär med sig många föreställningar och fördomar. Över tid har det kommit att betyda så mycket mer än sin ursprungliga innebörd – kapitalism har blivit en ideologi snarare än en beskrivning av vårt ekonomiska system.

    Resultatet är att diskussionen om kapitalism blir idealistisk. Istället för att handla om begreppets materiella betydelse och innebörd skiftas fokus till de tankar, normer och föreställningar som vi kommit att förknippa med kapitalism.

    Det gör att det blir svårt att kritisera kapitalismen utan att klassas och avfärdas som idealist.

    Eftersom vi lever och agerar i en kulturell kontext där ett kapitalistiskt ekonomiskt system utgör normen har detta system blivit en identitetsmarkör. En symbol för det västerländska livet och våra västerländska värderingar.

    Därmed blir kritiken mot systemet personlig – en kritik mot vårt sätt att leva och vara.

    Men för att komma vidare i diskussionen om hur ekonomin och samhället kan bli mer hållbart måste vi våga benämna och kritisera vårt nuvarande system.

    Jag kräver inte att alla, eller ens någon, ska hålla med om mina åsikter. Kapitalismen kanske inte behöver omstörtas och revolutioneras totalt.

    Men vi måste distansera oss från begreppet och sluta se kapitalismen som en del av vår identitet, ta det för vad det är – en beskrivning av vårt ekonomiska system.

    Kitty Ehn


    Supermiljöbloggens fasta krönikörer heter Johanna Grant, Mattias Svensson, Kitty Ehn och Anders Wijkman. Åsikterna är krönikörernas egna och behöver varken spegla åsikter från övriga krönikörer eller Supermiljöbloggens skribenter.

    För diskussioner är ni välkomna till Supermiljöbloggens facebooktrådar, och för rättningar och tankar kring innehållet får ni gärna kontakta krönikören eller SMB-redaktören Beatrice Rindevall.

    Trafikverket ifrågasätter behovet av nya vägar

    Cirka en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp kommer från transportsektorn, som därmed är den sektor som släpper ut mest växthusgaser. Trafikverket har gjort en rapport om hur klimatutsläppen från transporterna kan minska med 60 respektive 80 procent till 2030 jämfört med 2010. Enligt miljömålsberedningen ska utsläppen minska med minst 70 procent till 2030.

    Trafikverket ställer sig skeptiska till att det skulle behövas nya vägar i Sverige. I rapporten skriver de att ”nuvarande vägkapacitet är i stort sett tillräcklig” och att man ”bör vara restriktiv med större investeringar i väginfrastruktur för ökad kapacitet”. Detta är särskilt intressant eftersom Trafikverket tidigare stoppat en rapport som ifrågasätter den nuvarande inriktningen på infrastruktursatsningar.

    Trafikverkets nya rapport består av olika scenarier om hur utsläppen kan minska. Gemensamt för alla scenarier är att det genomförs en kraftig energieffektivisering och att fler person- och lastbilar körs på el. En miljönackdel med ökad energieffektivisering är dock att det blir billigare att köra eftersom det då behövs mindre energi per kilometer. Energieffektivisering kan därför behöva kompletteras med styrmedel som gör det dyrare att släppa ut.

    • För att utsläppen ska minska med 60 procent till 2030 räcker det med energieffektivisering, elfordon och biobränsle.
    • För att utsläppen ska minska med 80 procent krävs det antingen en större satsning på biobränsle, investeringar i miljövänlig infrastruktur och ändrad samhällsplanering eller att biltrafiken minskar genom att den blir dyrare.

    I rapporten undersöks hur dessa åtgärder skulle kunna gå till och konsekvenserna av dem.

    Utsläppen minskar genom mer biobränsle

    I detta scenario minskar transportutsläppen med 80 procent till 2030 jämfört med 2010 i huvudsak genom att det finns god tillgång till biobränslen, i detta scenario behövs det inga infrastrukturändringar eller minskad trafik. En nackdel med scenariet är att Sverige måste importera biobränsle.  Det kan sätta stor press på olika ekosystem och Sverige blir då inget föredöme.

    Utsläppen minskar genom samhällsplanering och miljövänlig infrastruktur

    I detta scenario minskar utsläppen genom ökad tillgänglighet med kollektivtrafik, gång och cykel,  samordnade varutransporter i städerna, järnvägssatsningar och bättre planering i byggandet. För att utsläppen ska minska är det avgörande att bostäder, arbeten och affärer samlas i ”dagens tätortsytor” så att avstånden inte ökar. En fördel med detta scenario är att tillgängligheten för den som inte har bil ökar.

    Däremot så ger investeringar i järnvägen inte särskilt stora utsläppsminskningar. Enligt rapporten skulle investeringar i höghastighetsjärnväg minska koldioxidutsläppen med 0,3 miljoner ton per år och utbyggnad av befintliga stambanor skulle minska utsläppen med 0,1 miljoner ton per år, vilket kan jämföras med vägtrafikens totala utsläpp på 16 miljoner ton per år. Detta scenario är det dyraste sättet att minska utsläppen på.

    Utsläppen minskar genom färre bilresor

    I detta scenario minskar resandet med bil och transporter med lastbil genom att det blir betydligt dyrare att köra bil. Fördelar med detta är att det blir förbättrad trafiksäkerhet, mindre trängsel, mindre buller och förbättrad luftkvalitet. En nackdel är att det kan bli kapacitetsbrist om inte alternativen till bilen byggs ut.

    Utsläppsskandalen rullar vidare – Supermiljöbloggen reder ut

    Utsläppsskandalen inom bilindustrin rullar vidare. Den senaste tiden har det varit fokus på vem som visste vad. Både EU-kommissionen, Transportstyrelsen och tidigare näringslivsminister Annie Lööf (C) har anklagats för att ha vetat – och gjort för lite.

    Hösten 2015 avslöjades det att Volkswagen manipulerat utsläppstesterna på 11 miljoner dieselbilar. Kväveoxidutsläppen var i verkligheten upp till 40 gånger högre än vad resultaten från testerna visat. Därefter kom det fram att många fler biltillverkare fuskat.

    I USA har Volkswagen dömts till miljardbelopp – i Europa kompenseras bilägarna med en timmes reparation 

    I USA har Volkswagen behövt köpa tillbaka de manipulerade bilarna och förutom det behövt betala varje kund motsvarande 85 000 kronor i kompensation. Totalt har Volkswagen i USA tvingats betala tio miljarder dollar i böter. De 8,5 miljoner kunderna i Europa som köpt en manipulerad bil ser istället ut att få en timmes reparation var som kompensation.

    Anledningen till den stora skillnaden är att det är svårare för konsumenter i Europa, jämfört med hur det är i USA, att gå samman och tillsammans stämma någon.

    Det är inte bara USA som gått hårt åt Volkswagen. Sydkorea beslöt i slutet av juli att förbjuda försäljningen av 80 manipulerade Volkswagenmodeller.  Redan tidigare införde Schweiz  försäljningsstopp för manipulerade Volkswagenmodeller.

    I EU omöjliggör lagstiftningen en återkallelse av bilar som klarat labbtest men har för höga utsläpp i verkligheten, enligt TV4-nyheterna.  Men det betyder inte att EU-länder inte kan göra något. I Tyskland vill åklagare att Volkswagen betalar böter för vinsten dom gjort på försäljningen av de manipulerade bilarna. I Frankrike har regeringen startat en kommission för att granska om andra biltillverkare har Volkswagen fuskat, vilket lett till att Renault fått återkalla 15 000 bilar.

    Även Volvobilar släpper ut betydligt mer än tillåtet. Transportstyrelsens tester visar att miljödieselmodellen av Volvo V70 släpper ut tio gånger mer kväveoxid än tillåtet, enligt TV4-nyheterna.

    Tidigare har Frankrike och Tyskland lobbat för att behålla kryphålen i testerna och den nuvarande svenska regeringen har försvarat en höjning i EU av den tillåtna nivån för kväveoxidutsläpp.

    I Sverige finns det 225 000 manipulerade bilar och endast 3,3 procent av dem har åtgärdats skriver Svenska Dagbladet. Men vad gör regeringen för att säkerställa att det inte säljs eller tillverkas bilar i Sverige med otillåtet höga utsläpp? Svenska Dagbladets näringslivsanalytiker Jonas Fröberg sammanfattar det med att:

    Dieselgate galopperar på. Och stora billänder som Tyskland och Frankrike utreder biltillverkare hårt. Men i Sverige är det tyst som på en norrländsk myr.

    Vem visste vad?

    Det var den 18 september 2015 som det blev en världsnyhet att Volkswagen fuskat med utsläppsdata på 11 miljoner dieselbilar, och efter det kom det fram att många fler biltillverkare fuskat.

    Men EU-kommissionen kände till fusket redan 2010,  visar interna dokument som Spiegel Online kommit över. I EU-kommissionens dokument från 2010 står det att finns en skillnad mellan resultatet för dieselbilars utsläpp och verkligheten och att den skillnaden beror på ”en omfattande användning av vissa tekniker i dieselfordon” (vår översättning).

    Trots det säger EU-kommissionen EU-kommissionen att de är ”lika chockade som alla andra över Volkswagens utsläppsmanipulation”.

    Den 25 maj 2012 skickade en tjänsteman på EU-kommissionen ett mail till den statliga myndigheten Transportstyrelsen. Svenska Dagbladet, som kommit över mailet, sammanfattar det så här:

    Det kan bara tolkas på ett sätt: Ett rop på hjälp sedan bilindustrin vägrat genomföra testmetoder som visar kväveoxidutsläppen under verkliga förhållanden.

    Tjänstemannen föreslår att det ska införas ett test som mäter utsläppen under verkliga förhållanden. Trots att Svenska Dagbladet har en kopia på mailet förnekar Transportstyrelsen att de fått mailet.

    Tre månader senare, den 25 augusti 2012, skickade EU:s dåvarande industrikommissionär Antonio Tajani ett brev direkt ställt till dåvarande näringsminister Annie Lööf (C), uppger Svenska Dagbladet. I brevet står det inget om avgasfusk. Tajani skriver i brevet att det behövs bättre marknadsövervakning över fordonsindustrin och att huvudsyftet med det är att EU-länderna ska kunna spåra:

    …produkter som medför allvarliga säkerhets- och miljörisker eller produkter som förfalskats eller manipulerats, och att de i sådana fall kan vidta korrigerande åtgärder.

    I brevet uppmanas Näringsminister Lööf att:

    bistå och stödja kommissionen och vidta de åtgärder som krävs för att förbättra situationen

    Trots att utsläpp och avgaser inte nämns i brevet skriver Svenska Dagbladet att ”Dåvarande näringsminister Annie Lööf (C) varnades redan 2012 om utsläppsfusk i bilindustrin”.

    Annie Lööf säger i en efterföljande intervju att hon inte har något minne av brevet och inte kan säga vad som gjordes med brevet. Vidare hänvisar Lööf till dåvarande infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) som i sin tur säger att hon är hundra procent säker på att hon inte fått brevet.

    Miljömålsberedningen ordförande och Supermiljöbloggens krönikör Anders Wijkman kritiserar Annie Lööf och säger att:

    Hon måste svara på frågan vad hon gjort gentemot svenska biltillverkare och hur aktiv hon varit i dialogen på EU-nivå. Det är viktigt för förtroendet för svenska och europeiska politiker att klargöra vad som hänt.

    Bra år för havsörnen

    Nya häckningsrekord rapporteras från i stort sett hela landet.

    Det går bra för landets havsörnar just nu, rapporterar Sveriges radios Ekot. Drygt 700 revirhävdande par tros nu finnas i Sverige.

    – När det var som sämst så hade vi runt 20 reproducerande par i hela landet, säger havsörnsinventeraren Berth-Ove Lindström till Ekot.

    Då var det framför allt miljögifter som DDT som ställde till det för fågeln som är Nordeuropas största rovfågel.

    – Förbudet mot DDT kom 1972, sedan tog det nästan 30 år innan vi började se de positiva effekterna av förbudet, säger Berth-Ove Lindström vidare till Ekot.

    Allt fler män i Sverige köper ekologiskt

    Hos Ica ser man nu en tydlig trend. 

    Ica kom i veckan med sin hållbarhetsrapport för årets andra kvartal (pdf). I rapporten konstateras att det varit en fortsatt positiv försäljningsutveckling för ekologiskt.

    Butiksförsäljningen av ekologiskt från Ica Sveriges centrala sortiment var under kvartalet fortsatt positiv. För rullande 12 månader uppgår försäljningsökningen för ekologiskt till 25 procent.

    Maria Smith, chef för miljö och socialt ansvar på Ica Sverige, uttalar sig så här i hållbarhetsrapporten då det gäller vilka drivkrafter som finns bakom utvecklingen:

    – Det är en kombination av flera faktorer. Till de främsta hör en ökad miljömedvetenhet, ett ökat fokus på djurhållning och ett allt mer utbrett intresse för hälsa och välmående. Att göra medvetna och genomtänkta val har dessutom hög social status. Parallellt med detta har även utbudet ökat och produkterna lyfts också fram på ett helt annat sätt en tidigare. Sammantaget blir det en positiv spiral.

    På frågan om det finns skillnader mellan olika konsumentgrupper svarar hon:

    – Det finns skillnader men de håller på att suddas ut. Om det tidigare var medvetna matälskare som var den största gruppen är det nu snarare trendkänsliga karriärister. Fortfarande är andelen högre bland kvinnor än män, men männen håller på att komma ifatt. Yngre köper mer ekologiskt än äldre. Inkomst verkar inte vara en avgörande faktor. Andelen som handlar ekologiskt är likvärdig mellan hög-, medel- och låginkomsttagare.

    I Danmark var den ekologiska andelen av det totala värdet på livsmedelsförsäljningen 8,3 procent förra året, vilket var bäst i världen. Sverige är dock på god väg att knappa in och var samma år uppe i 7,7 procent.

     

     

     

    Farliga virus släpps lös när den sibiriska tundran smälter

    Nyligen dog ett barn och 1 200 renar i mjältbrand. Nu varnar forskare för mammutvirus och smittkoppor.

    – Vi hade smittkroppsgravar längst upp i norr i slutet av 1800-talet och forskare har upptäckt nya gigantiska virus i mammutar, säger Viktor Maleyvev, biträdande chef på Rysslands centrala forskningsinstitut för epidemiologi, till AFP.

    Än så länge vet man lite om mammutvirusets eventuella effekter, men riskerna med smittkoppor kan vara små enligt Anders Tegnell, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.

    – Smittkoppor är mycket känsligare: de tål inte att tinas och frysas om vartannat. Viruset som ligger i en död kropp blir ganska snabbt inaktivt och dör, sa han enligt Dagens Medicin.

    Värre är det med mjältbrand och andra, ännu okända virus. När klimatförändringarna får den sibiriska tundran att smälta dyker gamla gravar upp, och med dem kan det dyka upp virus daterade så långt bakåt som istiden.

    Viktor Maleyvev varnar för att vi borde vara beredda på att klimatförändringarna kan ge fler oväntade virus i framtiden.

    Textilinsamling införs i samtliga Lindexbutiker i Sverige och Norge

    Initiativet, som i Sverige sker i samarbete med Myrorna, kommer leda till ökad återanvändning och återvinning av textilier.

    Modekedjan Lindex, som har cirka 500 butiker på 18 marknader i Europa, har sedan 2014 haft textilinsamling i ett begränsat antal av sina butiker. Men nu meddelar företaget att man ska storsatsa på detta, först och främst i alla sina butiker i Sverige och Norge, och sedan under hösten också i ett trettiotal butiker i Finland.

    – Varje år slängs det cirka åtta kilo textilier per person i Sverige. Det vill vi ändra på och tillsammans med våra kunder ta till vara på gamla textiler på bästa sätt. Vår långsiktiga målsättning är att sluta materialkretsloppet och att använda konsumentåtervunna fibrer i vår egen produktion för att på så sätt minska vårt behov av ny råvara, säger Sara Winroth, hållbarhetschef på Lindex, i ett pressmeddelande.

    I Sverige är det Myrorna som samarbetar med Lindex för att ta hand om de insamlade volymerna. Emma Enebog, hållbarhetschef på Myrorna, säger i samma pressmeddelande:

    – Samarbetet ger oss möjlighet att nå nya givare och går hand i hand med vår ambition att öka återanvändningen och göra det lättare för givarna att skänka textilierna i stället för att slänga dem i hushållsoporna.

    Nu byggs Hallands första djurbro – lovande efter dansk succé

    Igår började bygget av en djurbro, en ekodukt, över E6:an vid ett naturreservat utanför Kungsbacka i Halland.

    – En ekodukt är inte bara till nytta bara för djuren utan även för människorna. Ekodukterna skapar en biologisk mångfald genom att djuren kan ta sig över och växter och fröer kan sprida sig, vilket är till nytta för framtiden.

    Vägsystemet i sig är en barriär, och det är viktigt att vi öppnar upp barriärerna, och då får det kosta. Men om vi i framtiden kan använda den här metodiken så kommer det bli billigare i framtiden, sa Kristin Balot, projektledare vid Trafikverket, till SVT i juni.

    Anledningen till bygget är flera viltolyckor i just det området, och grannlandet bjuder på ett positivt ekodukt-exempel. I danska Silkeborg har de räknat att 2.000 harar, rävar och grävlingar samt 1.200 rådjur och dovhjortar använt sig av en djurbro under det senaste året. I Sverige täcks också djur i olika storlekar in.

    – Vi har satsat på att efterlikna området helmiljöer med torrängsmiljöer och ljung för att det ska bli en intressant och varierad biotop för stora och små djur, säger Mats Lindqvist som är miljöspecialist vid Trafikverket, till SVT.

    I Sverige finns än få ekodukter, och de som finns har byggts i samband med nya vägar. Den nya ekodukten blir ensam i Sverige med att ha byggts på en redan existerande väg.

    – Men det som också är unikt med det här arbetet är att vi har lagt ner mycket tid på arbetsmetodiken för att hitta det bästa läget för den här bron, och den metodiken kommer vi få nytta av i andra projekt.

    När SVT frågade om framtiden kommer bjuda på mer ekodukter svarade Kristin Balot:

    Jag tror det. Jag tror att det kommer bli ett pilotprojekt som visar att det går att bygga ekodukter vid befintliga vägar, och inte bara nya vägar.

    Bron ska stå klar sommaren 2018.

    Fråga inte om ålen är lagligt fiskad – sluta köp den

    Nu i augusti har länsstyrelserna påbörjat en informationskampanj i sociala medier för att handlare och människor som köper ål ska fråga om den verkligen är lagligt fiskad.

    För, enligt Johan Wagnström på Länsstyrelsen i Skåne, hotar det illegala ål-fisket beståndet.

    – Äter man ål så äter man något väldigt speciellt. Det är faktiskt en art som är utrotningshotad och då ska man inte skämmas för att fråga om den man äter är fångad inom den förvaltningsramen som vi har för ål.

    Är den inte lagligt fångad så är det en risk för beståndet att äta sådan ål, säger Johan Wagnström på Länsstyrelsen i Skåne till SR.

    Förutom att det känns tveksamt att kalla det ”väldigt speciellt” att äta en utrotningshotad art finns det ett till problem – allt ålfiske hotar det rödlistade beståndet.

    Sedan 1950-talet har mer än 99 procent av glasålsbeståndet (unga ålar) som tidigare kunnat mätas vid Europas kuster försvunnit.

    2013 fångades 360 ton ål i Sverige.

    Vi har inte godkänt licens för ålfiske för att det är hållbart, vi har godkänt det för att visa hänsyn till fiskarna och gamla traditioner.

    Myt: Men jag äter i alla fall fullvuxna ålar som lyckats fortplanta sig

    Ålen föds i Sargassohavet utanför Karibien. Efter att larverna kläckts följer de med Golfströmmen till Europa där de växer upp. När de vuxit upp tar de sig sedan tillbaka till Sargasso där de leker och dör.

    Ålen har alltså inte hunnit få någon avkomma, snarare finns det god risk att du äter ål som var på väg tillbaka till Sargasso för att fortplanta sig.

    Myt: Men jag äter odlad ål

    Människan har inte lyckats odla ål, utan all ål hämtas från det vilda beståndet i havet.

    När det pratas om odling eller utsättningar av ål så betyder det att man fångat unga ålar när de kommer in till Europa från Sargasso. Det finns alltså ingen odling som skonar det vilda beståndet.

    Så självklart bör det illegala ålfisket stoppas. Men det borde också det legala fisket. Så fråga inte om ålen är lagligt fiskad. Fråga varför den serveras, och varför den överhuvudtaget är laglig att fiska.


    FAKTA: Ålen är klassad som akut hotad och har varit rödlistad i ArtDatabanken sedan 2005. Sedan 1950-talet har mer än 99 procent av det glasålsbestånd som tidigare kunnat mätas vid Europas kuster försvunnit.

    Det Internationella Havsforskningsrådet, ICES, råder till att snarast införa totalt fiskestopp och att störningar som vandringshinder och föroreningar ska reduceras till ett minimum, då ålens tillväxt nu befinner sig på den lägsta nivån någonsin. (Från Naturskyddsföreningen)

    Mattias Svensson: Grön politik är ingen garant för bättre miljö

    KRÖNIKA: En statsledd grön samhällsomställning – med stora statliga investeringar i miljöteknik som ska ge jobb, tillväxt och minskade utsläpp – har varit en dröm för många i den mer moderna gröna rörelsen.

    En ”green new deal” var exempelvis De grönas slogan i Europaparlamentsvalet 2009. Gustav Fridolin och Ulf Bodach Söderström lanserade liknande tankar i den närmast industriromantiska boken Maskiner och människor.

    Ett land som gått från teori till praktik är Sydkorea.

    I samband med finanskrisen 2008 sjösattes en femårsplan för grön tillväxt, som under åren därefter fick mycket positiv uppmärksamhet. En rapport från OECD 2012 är närmast lyrisk över hur väl landet uppfyller fastställda indikatorer, bland annat renare stadsluft, mer pengar till forskning och utveckling och en ökad andel skatter på utsläpp.

    De forskningsgenomgångar som publicerats på senare år är inte lika positiva.

    Tidigare i somras konstaterade Jonas Sonnenschein och Luis Mundaca inte bara att koldioxidutsläppen ökat totalt sett, utan också att det gick åt mer energi och orsakade mer koldioxidutsläpp att åstadkomma denna tillväxt under den gröna planens första år.

    Yeon-Mi Jung publicerade förra året en än mer genomgående kritik. Den gröna tillväxtstrategin tog sin form i stora, centralt beslutade projekt med tveksam miljönytta. Kronjuvelen är the Four Major Rivers Project, sexton stora dammar som byggts till en kostnad av runt 17 miljarder dollar, men som har högst oklar nytta för både miljö och ekonomi.

    Under bygget avvisades bland annat bönderna som grundat den första ekologiska odlingen i Sydkorea, trots att de fått rätt i domstol. Åsidosättandet av både lagar och lokala opinioner har enligt Jung slagit sönder stora delar av den existerande infrastrukturen för miljöarbete i Sydkorea.

    Maggie Mazetti konstaterade för US Korea Institute redan 2011 att projektet kring de fyra floderna stod för 910 000 av de tänkta 950 000 nya jobb som skulle skapas, men att dessa var både tillfälliga och lågavlönade.

    Det går förstås att dra flera slutsatser av Sydkoreas misslyckande. Några ser en bekräftelse av tesen att ekonomisk tillväxt är oförenlig med minskade koldioxidutsläpp. Och visst stämmer det att tillväxt varit den viktigaste faktorn bakom senare års utsläpp. Likaså kan man invända att alla statsledda gröna omställningar inte kan dömas ut på grund av ett misslyckat försök.

    För min del tar jag ändå till mig två saker från utvärderingarna av det sydkoreanska exemplet. För det första att centralplanering är ett problem för aldrig så goda målsättningar, och detta är en svaghet i varje plan för en storskalig grön omställning. Det är inte för att målen nödvändigtvis var dåliga som planekonomin fallerat tidigare.

    För det andra att stöd och uppmuntran till industrin inte räcker. Som Sonnenschein och Mundaca konstaterar: ”Den koreanska policymixen av vissa statliga stöd till koldioxidsnåla energitekniker och avsaknad av kompletterande prissättning levererade inte målsättningen om minskade utsläpp”.

    Att låta staten gynna forskning och gröna företag har sina begränsningar, och utsläppen kommer sannolikt inte att minska förrän de också prissätts.

    Hoppet ökar något av att Sydkorea sedan 2015 har etablerat en handel med utsläppsrätter. Under överskådlig framtid skänks förvisso de flesta rättigheterna gratis till industrin, och det talas om en överutdelning i vissa branscher, men det är ändå den största marknaden för utsläppsrätter utanför EU och den första nationella sådana i Asien.

    Sydkorea kan fortfarande bli ett grönt föredöme.

    Mattias Svensson


    Supermiljöbloggens fasta krönikörer heter Johanna Grant, Mattias Svensson, Kitty Ehn och Anders Wijkman. Åsikterna är krönikörernas egna och behöver varken spegla åsikter från övriga krönikörer eller Supermiljöbloggens skribenter.

    För diskussioner är ni välkomna till Supermiljöbloggens facebooktrådar och för rättningar och tankar kring innehållet får ni gärna kontakta krönikören eller höra av er till SMB-redaktören Beatrice Rindevall.

     

    Moderaterna kräver svar från regeringen om framtiden för det fiskefria området i Kattegatt

    Johan Hultberg, partiets miljöpolitiska talesperson, vill veta vad regeringen har för position i de pågående förhandlingarna med Danmark, som vill öppna upp området för fiske igen.

    Supermiljöbloggen har flera gånger skrivit om det område i Kattegatt som efter en överenskommelse mellan Sverige och Danmark varit stängt för fiske sedan 2009. Beslutet togs i syfte att skydda den hotade torsken, och åtgärden har visat sig vara framgångsrik. Fiskebestånden i Kattegatt har gynnats, men även den biologiska mångfalden på bottnarna som på detta sätt skyddats från fysisk påverkan i form av trålning.

    Men Danmark vill nu, efter hårt tryck från landets fiskeindustri, öppna upp området för fiske igen, och förhandlingar pågår med Sverige.

    Vad den svenska regeringen vill i dessa förhandlingar är dock oklart, och det här har fått Moderaterna att reagera. Partiets miljöpolitiska talesperson, Johan Hultberg, har nu lämnat in en skriftlig riksdagsfråga till ansvarigt statsråd, landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S), där han skriver.

    På grund av den allvarliga situationen för torskbeståndet i Kattegatt enades Sverige och Danmark 2008 om införa ett fredningsområde i Kattegatt och norra delen av Öresund. Överenskommelsen innebar att det, från den 1 januari 2009, infördes ett totalt fiskeförbud inom ett kärnområde i södra Kattegatt samt därtill ett större buffertområde med förbud mot fiske med sådana redskap som kan fånga torsk under dess lektid. Vidare förbjöds allt oselektivt trålfiske under hela året i en del av området.

    Just nu pågår förhandlingar mellan den svenska och den danska regeringen om det fortsatta regelverket för fisket i Kattegatt. Enligt medieuppgifter vill man från dansk sida lätta på reglerna och bland annat öppna upp för mer trålfiske. Den svenska regeringens position i förhandlingarna är oklar.

    Med anledning av ovan vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht följande:

    Avser statsrådet att verka för att ändra reglerna som råder inom fredningsområdet i Kattegatt och norra delen av Öresund och i så fall hur?

    ______

    Läs mer på Supermiljöbloggen:

    Miljöorganisationer kräver att det fiskefria området i Kattegatt får fortsatt skydd
    Havs- och vattenmyndigheten föreslår att det fiskefria området i Kattegatt skyddas

    Damm rivs för att hjälpa flodpärlmusslan

    Är den högsta damm i Sverige som tagits bort av naturvårdsskäl.

    I går påbörjades rivningen av en sju meter hög damm i Hammarskogsån norr om Lindesberg, rapporterar TT Nyhetsbyrån.

    I ån lever omkring 3 000 flodpärlmusslor som de flesta är runt 150 år gamla. Men de lever ett tynande liv. Länsstyrelsen i Örebro skriver så här om flodpärlmusslan:

    Musslorna har en speciell livscykel. De är beroende av öring eller i vissa fall lax för sin fortplantning. Öring eller lax fungerar som mellanvärd. Honmusslorna släpper i slutet av sommaren ut miljoner små kloförsedda larver, så kallade glochidielarver, i vattnet. De fastnar på gälarna på öring eller lax och lever där till våren då de släpper.

    Problemet i detta fallet har varit att dammen, som i dag inte används men som tidigare fungerat som vattenmagasin för kylvatten och släckning av bränder på bruksområdet, länge har stoppat öringen från att ta sig upp i ån. Men nu, efter fyra år av förberedelser, ska det alltså bli ändring på detta genom att dammen rivs ner.

    – De flesta bestånd av flodpärlmussla i Norden är inte livskraftiga, de lyckas inte föröka sig. Gör vi inte något på de här ställena, som i princip är ålderdomshem för musslorna, riskerar bestånden att dö ut, säger Daniel Bergdahl, vattenvårdshandläggare vid länsstyrelsen i Örebro län, till TT Nyhetsbyrån.

     

     

    30 värdefulla ekområden i södra Sverige ska restaureras

    Kan göras tack vare ekonomiskt stöd från EU.

    I veckan stod det klart att EU:s Life-fond har beviljat pengar till ett projekt där 30 värdefulla ekområden i södra Sverige ska restaureras. ​Projektet ska pågå i sex år har en total budget på 80 miljoner kronor.

    Länsstyrelsen i Östergötland är en av de inblandade aktörerna, och landshövding Elisabeth Nilsson säger i ett pressmeddelande:

    – Det är verkligen roligt att vi får ansvar för ett så stort och så värdefullt projekt. Våra hagmarker är oerhört rika på olika arter av växter, fåglar och insekter. Den stora mängden ekar är unikt i förhållande till många andra naturområden. Värdena är kopplade till att dessa marker sköts genom att djuren betar och att röjningar sker. Arbetet kommer att utföras i nära samarbete med markägare, med lantbrukare, med andra länsstyrelser och med forskare.

    Ekmiljöer tillhör de mest artrika miljöerna i svensk natur och fler än 1 000 arter, exempelvis större ekbock (bilden), är mer eller mindre beroende av trädslaget ek för sin överlevnad.

    Miljöorganisationer jublar efter att dammbygge stoppas i Amazonas

    Kraftverksdammen skulle ha lagt enorma regnskogsområden under vatten.

    Brasiliens miljötillsynsmyndighet Ibama gjorde i veckan klart att man skjuter upp beslutet om tillstånd för en ny kraftverksdamm på Tapajosfloden i Amazonas. Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters som skriver:

    With installed capacity of about 6.1 gigawatts, the dam proposed by state-run Eletrobras, Brazil’s largest power utility holding, and a group of other electricity companies, would have been one of Brazil’s biggest.

    But it would have flooded 376 square kilometers of Amazon rainforest that is home to some 12,000 Munduruku Indians, according to Greenpeace.

    Scientists commissioned by Greenpeace said last year that the environmental impact assessment was a ”marketing tool” that totally disregarded the indigenous people living along the banks of the Tapajos river.

    Greenpeace, som bland annat hjälpt Munduruku-folket genom att kartlägga och märka ut deras traditionella mark, skriver i ett mejlutskick:

    Jättedammen i hjärtat av Amazonas är stoppad! Efter en 30 år lång kamp för att skydda sitt hem har Munduruku-folket vunnit en avgörande seger.

    Regeringen hemligstämplar alla dokument kring Vattenfalls brunkolsförsäljning

    Orimligt, menar Greenpeace. 

    I juli gav den rödgröna regeringen klartecken åt Vattenfall att sälja hela sin tyska brunkolsverksamhet till det tjeckiska bolaget EPH och dess finansiella partner PPF Investments.

    Greenpeace som länge motsatt sig en affär och hellre vill se en utfasning av brunkolsverksamheten, begärde i samband med detta ut samtliga regeringshandlingar gällande försäljningen.

    Men några dokument blev det inte. I svaret från Näringsdepartementet, som Supermiljöbloggen tagit del av, står bland annat:

    De allmänna handlingar som förvaras i Näringsdepartementet och som motsvarar din begäran innehåller i sin helhet uppgifter om enskilds affärs- och driftsförhållanden som, om de röjs, kan antas leda till skada för den enskilde. (…) Handlingarna kan därför inte lämnas ut.

    – Jag finner det förvånande. Det verkar ganska orimligt att alla dokument i ärendet ”innehåller i sin helhet uppgifter om enskilds affärs- och driftsförhållanden som, om de röjs, kan antas leda till skada för den enskilde” som det heter i svaret, säger Dima Litvinov på Greenpeace, i en kommentar till Energimarknaden.

     

    Världen satsar allt mer på solceller

    Nytt globalt rekord väntas i år. 

    Under 2016 kommer runt 74 GW ny solcellskapacitet att installeras globalt, det här rapporterar PV Tech som hänvisar till analysföretaget GTM research.

    Om detta blir verklighet innebär det en ökning med 43 procent jämfört med 2015 då det installerades 55 GW solcellskapacitet i världen, vilket då var en uppgång med 10 GW jämfört med 2014.

    År 2021 tros bli det första året då det installeras över 100 GW (105 GW) solcellskapacitet i världen, enligt GTM research.

     

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.