Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    ”Börja med det som är enkelt, kul och lönsamt”

    Mattias Goldmann, vd på tankesmedjan Fores, om FN:s globala mål för hållbar utveckling, och vad man själv kan göra för att bidra till att målen ska kunna nås. 

    Världens länder enades förra året under FN:s flagg om 17 globala mål för hållbar utveckling. Sammanlagt finns 169 olika delmål, och siktet är inställt på att nå dem senast år 2030.

    Professor Johan Rockström har i en intervju med Svenska dagbladet efterlyst en ”nationell folkbildningskampanj” om målen i Sverige. Han har sagt till tidningen:

    – Går man ut på gatan är det knappt en kotte som vet vad utvecklingsmålen är för något. Trots att det är den viktigaste agendan som finns i världen för att säkra vår långsiktiga välfärd.

    Supermiljöbloggen vill förstås hjälpa till. Därför har vi valt att fråga människor från en rad olika håll i samhället hur de ser på arbetet med målen.

    ___________________

    I dag har turen kommit till Mattias Goldmann.

    Vad jobbar du som? 

    – Jag är vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet.

    Om du bara får välja ett mål eller ett delmål som du vill lyfta fram lite extra, hur är det formulerat och varför väljer du det? 

    – Trots att jag är ambassadör för det sjunde målet, Hållbar energi för alla, vill jag lyfta det 17:e och sista, som är Genomförande och globalt partnerskap. Det slår fast hur viktigt det är att vi verkligen kavlar upp skjortärmarna, samarbetar smartare och blir bättre på att dela med oss av de framsteg vi gör. Tänk dig hela världen som en enda stor, grön tankesmedja – det är mål 17!

    Om man är en person som kanske inte har järnkoll på alla 17 mål och 169 delmål, men som ändå vill bidra till att målen ska kunna nås, har du något tips på vad man då kan börja med att göra? 

    – Börja med det som är enkelt, kul och lönsamt. Bli bättre på att laga vegetariskt, cykla i stället för att ta bilen, ladda ner musik i stället för att köpa skivor… Det finns väldigt mycket som adresserar många delmål på en gång och som inte är en uppoffring utan bara gör livet ännu härligare att leva!

    ___________________

    Läs mer:
    Mål 17: Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

    Tidigare artiklar i serien:
    13/6 Karolina Skog (MP): ”Politiker på alla nivåer i samhället har ansvar att koppla samman sina beslut med de globala målen”

    Supermiljöpodden #13 – Energiöverenskommelsen

    Lagom till säsongsavslutningen av Supermiljöpodden presenterades den nya energiöverenskommelsen i Sverige där fem riksdagspartier gått samman för att skapa en gemensam energipolitik. Men innebär överenskommelsen ett steg framåt eller kanske ett tillbaka på vägen från ett förnybart samhälle? Detta tillsammans med biologiskt mångfald i staden, infrastruktur för elbilar och ratificeringen av Parisavtalet diskuteras i det 13e avsnittet av Supermiljöpodden med Ellen Palm och Vera Telemo. 


    Tidigare avsnitt av Supermiljöpodden hittar du på iTunes eller:


    SMB:s poddare heter Vera Telemo, nybliven miljövetare som tidigare har jobbat med studentradion i Lund, och Ellen Palm, som är civilingenjör och jobbar på Lunds universitet med energi- och klimatforskning. Ellen har också jobbat på studentradion i Lund och driver kampanjen PlastfriNovember.

     

     

    Kinas kolkraft tacklar av

    Kina, världens största kolproducent och kolkonsument, har påbörjat en snabb omställning till en renare ekonomi.

    Nya siffror visar att kolproduktionen har sjunkit med 15,5 procent jämfört med samma tid förra året och bara sedan januari i år har den gått ned 8,7 procent.

    Samtidigt som kolkraften börjar avta sveper alternativa energislag in över landet. Nu fylls marknaden i stället med vattenkraft, gas, kärnkraft, sol- och vindenergi. Vattenkraften allena har det senaste året ökat med 16,7 procent.

    Det är inte bara inom energisektorn som förändringen är påtaglig. Även den elektriska bilindustrin märker av det nya klimatet och rapporterade ett säljuppsving på 99 procent sedan maj 2015. I början av året kunde Supermiljöbloggen också rapportera att landet stängt närmare 1000 kolgruvor under 2015, en plan som förväntas upprepas i år igen.

    Kina var ett av 175 länder som skrev under Parisavtalet den 22 april i år. Nu verkar de vara på god väg att nå målet om att en femtedel av den totala energiproduktionen ska komma från icke fossila källor 2030.

     

    Hälften av Socialdemokraternas väljare vill att regeringen stoppar brunkolsaffären

    Ny Sifo-undersökning presenterad. 

    SvD Näringsliv rapporterar i dag om en ny Sifo-undersökning som tagits fram på uppdrag av Greenpeace, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden. Frågan som ställts är om Vattenfall ska få sälja sin tyska brunkolsverksamhet till det tjeckiska energibolaget EPH eller inte.

    Enligt undersökningen vill 49 procent av väljarna som uppger sig vara socialdemokrater att regeringen säger nej till affären, medan 32 procent vill att Vattenfall ska ges klartecken till att sälja.

    Sett till samtliga tillfrågade väljare är det ett liknande resultat, där 49 procent är emot en affär och 27 procent vill att affären godkänns. Inom Alliansen är motståndet mot en affär störst hos de väljare som uppger sig rösta på Liberalerna, där 56 procent är mot en affär och 24 procent är för.

    När Vattenfall presenterade sin försäljningsplan den 18 april sa Mikael Damberg (S), som är ytterst ansvarig för frågan, att ett regeringsbeslut i frågan skulle komma om runt två månader. SvD Näringsliv skriver att man erfar att ett beslut kan komma nu i veckan.

    _______

    Läs mer:

    I går skrev Supermiljöbloggen om vad professor Johan Rockström sa angående Vattenfalls brunkolsverksamhet när han nyligen talade på ett internt miljöseminarium som Socialdemokraterna anordnade på Sveavägen 68 i Stockholm. Den artikeln finns att läsa här.

     

    WWF:s fiskguide kan belönas med Nordiska rådets miljöpris 2016

    Nio kandidater har nominerats till årets pris.

    I går stod det klart vilka kandidater som gått vidare till final då det gäller Nordiska rådets miljöpris 2016, där årets tema är ”digital innovation som främjar en hållbar livsstil”.

    Priset delas ut i november och vinnaren belönas med 350 000 danska kronor. De nio kandidaterna är:

    Danmark

    • Energiakademiet: En global digital mötesplats för hållbara lokala pionjärer.
    • Kemiluppen: En app som hjälper dig att undgå oönskade ämnen i vårdprodukter.
    • Too Good To Go: En app för att köpa billiga livsmedel före stängningstid och bekämpa matspill.

    Finland

    • Aidon: Smarta elmätare – nyckelteknologi i det förnybara energisystemet.
    • Nätskolan ENO: Ett globalt skolnätverk och nätverk för hållbar utveckling.

    Island

    • e1: En app som sammanför elbilsägare och ägare av laddningsstationer.
    • Appen Strætó: Med appen Strætó kan man köpa biljetter och följa bussens rutt.

    Norge och Sverige

    • WWF:s Sjømatguiden/Fiskguiden: WWF:s Fiskguide gör det enkelt att välja fisk och skaldjur hållbart.

    Sverige

    • Workaround: En delningstjänst för att öka nyttjandegraden av kontorsplatser.

    ”Sverige och Tyskland har allt att vinna på att fasa ut brunkolet”

    När Socialdemokraterna anordnade en miljökonferens i Stockholm nyligen bjöds Johan Rockström in som föreläsare. 

    För en månad sedan, den 13 maj, anordnade Socialdemokraterna en intern miljökonferens på Sveavägen 68 i Stockholm. Samma dag skrev Matilda Ernkrans (S), som är riksdagsledamot och ordförande för miljö- och jordbruksutskottet, en debattartikel på Aktuell Hållbarhet:

    Vi ska inspireras av intressanta föreläsare, utmanas och samlas till det som är ett startskott för vårt politikutvecklingsarbete på miljöområdet inför partikongressen 2017 och inför valet 2018.

    En av föreläsarna på plats var professor Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre. Han är det närmaste en klimatrådgivare som den svenska regeringen har. Han sitter som ledamot i Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling, som ska vara en arena för dialog mellan regeringen och vetenskapssamhället. Han sitter med i Agenda 2030-delegationen som har fått i uppdrag av regeringen att stödja och stimulera Sveriges genomförande av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Han sitter även med som ledamot i Innovationsrådet, som ska utveckla Sverige som innovationsnation och stärka Sveriges konkurrenskraft.

    Han har dessutom statsministerns öra. När Stefan Löfven (S) mötte riksdagsledamöterna i EU-nämnden häromåret för att diskutera EU:s klimatpolitik sa statsministern bland annat:

    – Jag har personligen blivit inspirerad av professor Johan Rockström. Han sade något väldigt klokt vid ett tillfälle, att jorden ger oss en ram. Det finns ett begränsat utrymme för oss att hantera jorden med dess resurser. Om vi håller oss inom den ramen kommer jorden att kunna vara till vår fördel. Då kan vi rädda klimatet. Gör vi inte det ser vi fram emot något helt annat.

    Johan Rockströms anförande på Socialdemokraternas miljökonferens hade titeln: ”De nio planetära gränserna 2.0 och de svenska miljömålen”.

    – Sen så kan jag inte hålla mig från att göra någon form av reflektion vad det här innebär i förhållande till brunkolet, sa Johan Rockström inledningsvis, och rev därmed ner spontana applåder från ungefär hälften av de socialdemokratiska politikerna på plats.

    I slutet av sitt anförande kom Johan Rockström mycket riktigt in på frågan om Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland. Han redogjorde först för klimatavtalet i Paris som innebär att världens länder har som gemensamt mål att hålla den globala medeltemperaturhöjningen under två grader med sikte på 1,5 grad. Sedan kom han in på FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling som knyter samman frågor som exempelvis klimat, energi, hälsa, jämställdhet, fattigdomsbekämpning och fredliga samhällen.

    Till sist nämnde Johan Rockström att aktuella undersökningar visar att Sverige är det land i världen med de bästa förutsättningarna att klara en hållbar välfärd genom att lyckas leverera FN:s globala hållbarhetsmål och klimatavtalet från Paris. En ny ranking som kom några veckor senare visade mycket riktigt att Sverige placerar sig som etta också på det så kallade Good Country Index, där 163 länder jämförs i sju olika kategorier. Sverige är enligt rankingen det land som bidrar mest positivt till världen då det görs en sammanvägd bedömning av bland annat miljö, hälsa och vetenskap.

    Han sa sedan:

    – Sverige som miljöföredöme nummer ett i världen, och Tyskland som världens fjärde största ekonomi och det land som genomför världens viktigaste energiprogram, energiewende, kan nu skicka en signal till världen och säga: ”Vi orkar inte Paris. Vi klarar det varken ekonomiskt eller utifrån jobben. Vi tror inte på innovationskraft”.

    Redan i samband med sitt Sommar i P1-program i fjol – som var det mest delade av alla det året – gjorde Johan Rockström klart att det bästa vore om Vattenfall behöll sin brunkolsverksamhet i Tyskland och i stället verkar för en utfasning. Det här resonemanget har han sedan dess utvecklat i olika sammanhang, bland annat i en debattartikel i SvD Näringsliv ihop med författarna och klimataktivisterna Naomi Klein och Bill McKibben, i en slutreplik i SvD Näringsliv som han skrev själv, samt i en debattartikel i Dagens industri tillsammans med forskarna John Schellnhuber från Tyskland och Will Steffen från Australien.

    Till de socialdemokrater på plats på Sveavägen 68 sa Johan Rockström:

    – Sverige och Tyskland har allt att vinna på att nu gå ut politiskt och säga: ”Paris innebär en fossilfri värld. Det innebär att vi måste stänga ner brunkolsverksamhet i Tyskland. Det betyder förstås inte att den ska stängas ner över en natt, utan tvärtom, den ska stängas ner på ett socialt ansvarsfullt sätt, där vi skapar nya jobb och nya tillväxtmöjligheter. Och det ska ske i samtal mellan den tyska och den svenska regeringen.”

    Avslutningsvis sa Johan Rockström:

    – Sverige är världens miljöföredöme nummer ett. Om inte vi tillsammans med Tyskland klarar miljö och välfärd, då är det svårt att tänka sig att andra länder kommer ta ett större ansvar.

    ”Politiker på alla nivåer i samhället har ansvar att koppla samman sina beslut med de globala målen”

    Karolina Skog (MP), miljö- och stadsutvecklingsminister, om FN:s globala mål för hållbar utveckling, och vad man själv kan göra för att bidra till att målen ska kunna nås. 

    Världens länder enades förra året under FN:s flagg om 17 globala mål för hållbar utveckling. Sammanlagt finns 169 olika delmål, och siktet är inställt på år 2030.

    Professor Johan Rockström har i en intervju med Svenska dagbladet efterlyst en ”nationell folkbildningskampanj” om målen i Sverige. Han har sagt till tidningen:

    – Går man ut på gatan är det knappt en kotte som vet vad utvecklingsmålen är för något. Trots att det är den viktigaste agendan som finns i världen för att säkra vår långsiktiga välfärd.

    Supermiljöbloggen vill förstås hjälpa till. Därför har vi valt att fråga människor från en rad olika håll i samhället hur de ser på arbetet med målen.

    _______________________

    I dag har turen kommit till Karolina Skog (MP).

    Vad jobbar du som?

    – Miljö- och stadsutvecklingsminister.

    Om du bara får välja ett mål eller ett delmål som du vill lyfta fram lite extra, hur är det formulerat och varför väljer du det?

    – Det är förstås svårt att välja ett, alla är ju så viktiga. Men jag tycker ändå att målet om att bekämpa klimatförändringar är det viktigaste. Det är en så övergripande fråga, som påverkar så många andra miljö- och samhällsfrågor. Men alla dessa globala frågor hänger ju ihop på ett eller annat sätt, det är helheten som är det viktiga.

    Om man är en person som kanske inte har järnkoll på alla 17 mål och 169 delmål, men som ändå vill bidra till att målen ska kunna nås, har du något tips på vad man då kan börja med att göra?

    – Man kan dels börja i sin egen vardag. Det kan handla om att spara energi och när det passar ta cykeln till jobbet i stället för bilen. Men minst lika viktigt tycker jag det är att kräva svar från sina politiker. Politiker på alla nivåer i samhället har ansvar att koppla samman sina beslut med de globala målen.

    ___________

    Läs mer: Mål 13: Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.

     

    Energiöverenskommelsen: Ett steg mot 100 procent förnybart, men med stora svallvågor

    Idag presenterades energiöverenskommelsen, en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Trots att en överenskommelse nu är gjord är det väldigt förvirrat bland partierna.

    Effektskatten på kärnkraft ska tas bort, vilket möjligör att kärnkraften kan fortsätta efter 2020, något som Vattenfalls VD menade skulle vara omöjligt med effektskatten. Samtidigt så får kärnkraftsindustrin större ekonomiskt ansvar vid en olycka och kärnavfallsavgiften ska ses över.

    Det viktigaste i överenskommelsen är att det finns mål om 100 procent förnybart elsystem 2040, men i nästa mening står det att 2040 inte är ett stoppdatum för kärnkraften. Det gör överenskommelsen otydlig, vilket har lämnat det öppet för tolkningar och gett sprickor mellan partierna.

    Miljöpartiet skriver på sin Facebook-sida:

    Miljöpartiet och den gröna rörelsen har länge arbetat för 100 procent förnybar energi. Därför är vi glada att presentera en historisk överenskommelse mellan fem partier med ett tydligt mål att all svensk el ska bli förnybar!

    Men Moderaternas energipolitiska talesperson Lars Hjämlerud har en lite annorlunda syn på saken:

    Moderaterna har drivit på i förhandlingarna för att de två viktigaste energislagen – kärnkraften och vattenkraften – ska ha goda villkor långsiktigt. Det är helt avgörande för jobben, tillväxten och Sveriges konkurrenskraft. Uppgörelsen innebär att kärnkraftens akuta problem kan hanteras genom att effektskatten nu helt och hållet slopas. Samtidigt finns nu möjligheter för ny kärnkraft.

    Dagens Nyheters politiska kommentaror Ewa Stenberg sammanfattat det med:

    Målen är motstridiga. All el ska vara förnybar 2040 men inget slutår ska sättas för kärnkraften. Nya reaktorer får byggas. Det parterna egentligen är överens om är att lämna kärnkraften till marknaden. Den risken för MP är inte så stor, eftersom cheferna för de stora kraftbolagen Vattenfall och Eon har tidigare deklarerat att ny kärnkraft i Sverige är en ”icke-fråga”. Men genom den avvecklade skatten så räddar partierna de sex kärnreaktorer som ägarna inte redan beslutat att avveckla. De fortsätter också att subventionera förnybar energi som vindkraft, bioenergi och solkraft.

    Överenskommelsen innebär också en spricka i alliansen, vilket blev synligt på Twitter:

    Björklund är särskilt kritisk till planerna på utbyggnad av den havsbaserade vindkraften, och menar att det ”är svårbegripligt varför Sverige under ett antal årtionden framåt ska pumpa in många tiotals miljarder i nya subventioner i nya vindkraftverk när vi redan har en överproduktion av el”.

    – Kalkylen för havsbaserad vindkraft är så olönsam att Nuon-affären framstår som en lotto-vinst, säger han till DN.

    Och det finns också motsättningar mellan Vänsterpartiet och regeringen.

    DN spår nu att motsättningarna kan hota kompromissen.


    FÖRDJUPNING: 

    Här är en genomgång av vad energiöverenskommelsen innebär för olika energislag.

    Kärnkraft:

    • Effektskatten avvecklas under en tvåårsperiod med start 2017.
    • Det är tillåtet att bygga totalt 10 nya reaktorer på de platser som det idag finns reaktorer på.
    • Något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, ska inte ges.
    • Strålsäkerhetsmyndigheten får i uppdrag att se över avgiftern och regler för kärnavallsfonden.
    • Kärnkraftsindustrins ekonomiska ansvar för en eventuell olycka utökas.

    Vattenkraft:

    • En ökad produktion från vattenkraften ska främst ske i befintliga kraftverk. Nya anläggningar ska ha moderna miljötillstånd.
    • Nationalälvarna, och övriga i lagen angivna älvsträckor, ska fortsatt skyddas från utbyggnad.
    • Vattenkraftens fastighetskatt ska sänkas

    Förnybar energi:

    • Elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030.

    Övrigt:

    • Det ska utredas hur regler för energieffektivisering, energilagring och småskalig försäljning av el till olika ändamål samt elektrifieringen av transportsektorn kan förenklas och anpassas.
    • Ett energieffektiviseringsprogram för den elintensiva svenska industrin ska genomföras.
    • Mer el ska kunna överföras inom Sverige och mellan Sverige och grannländerna.
    • Den slopade effektskatten på kärnkraft sänkningen av fastighetskatten på vattenkraft ska finansieras av en höjning av energiskatten.

    Kärnkraftsreaktor i USA tog 43 år att bygga

    Påbörjades 1972. I förra veckan kunde reaktorn testköras.  

    I USA har det inte startats upp någon ny kärnkraftsreaktor som levererat el till nätet på omkring 20 år. I alla fall tills i förra veckan. Då testkördes nämligen Watts Bar nuclear Unit 2, som ligger i Tennessee.

    Reaktorn har haft en minst sagt brokig historia och arbetet har flera gånger fått stanna upp. Bygget startade redan 1972, men 1985 avbröts arbetet för att sedan dras igång igen 2007, rapporterar World Nuclear News.

    Rätt snabbt fick reaktorn dock stoppas i förra veckan på grund av inkörningsproblem, skriver Times Free Press:

    The trip is the latest setback for a nuclear plant that has taken 43 years of starts and stops to finish and ended up costing nearly twice as much as what was forecast when the project was resumed in 2007.

    Svenskarnas köttkonsumtion minskar

    Beror bland annat på att fler konsumenter bestämt sig för att äta mindre kött eller inget kött alls.

    Ny statistik från Jordbruksverket visar att den svenska köttkonsumtionen minskar. Räknat i kilo per capita handlar det om en minskning med knappt två procent första kvartalet 2016, jämfört med samma period förra året.

    Jordbruksverket skriver att det finns flera tänkbara förklaringar till detta, men att en är att fler konsumenter bestämt sig för att äta mindre kött eller inget kött alls.

    Att förbrukningen av kött planar ut eller till och med minskar är ett fenomen i flera utvecklade länder, inte bara i Sverige. (…)

    Hälsa, trygghet och hållbarhet är tre ord som speglar hur en växande andel svenskar ser på sin livsmedelskonsumtion. Att andelen vegetarianer av olika slag ökar i Sverige är inget nytt fenomen, även om styrkan i rörelsen är svår att mäta exakt. Fler konsumenter är också noga med köttets ursprung och det gynnar svensk köttproduktion med mervärden som gott djur- och smittskydd.

    Nyligen lanserade Naturskyddsföreningen kampanjen #lunchvego för att få fler att välja vegetariska alternativ.

    – Vi lanserar lunchvego som begrepp för att vi vill få fler att välja klimatsmart mat. Det krävs inte att man blir eller kallar sig vegetarian eller vegan, det räcker med att äta lite mer mat utan kött och välja kött med omsorg för att göra stor skillnad. Många är dessutom duktiga på att välja bra kött i butiken, men gör inte lika medvetna val när de äter på restaurang, förklarade Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, kampanjen i ett pressmeddelande.

    ZARA i botten för hållbart mode

    Kläd- och textilindustrin bidrar till stor negativ miljöpåverkan. Trots det bedriver endast 29 av 37 globala modekedjor ett hållbarhetsarbete, skriver Miljö & Utveckling.

    WWF, Den internationella organisationen för rättvis handel, Solidaridad och PAN UK (Pesticide Action Network) har granskat 37 globala storföretag där de rankats utifrån hur hållbar deras bomullsanvändning är.

    Bomullsproduktion förbrukar mycket vatten och kemikalier, och bomullsodlare arbetar ofta under svåra förhållanden. Hållbar produktion kan ändra på det, säger Mariann Eriksson, avdelningschef för marknadsfrågor på WWF.

    Multinationella modekedjor som spanska ZARA och Massimo Dutti är två bland många som i rapporten får rött ljus. Bäst rankning får svenska IKEA och H&M samt den nederländska klädkedjan C&A.

    Idag uppskattas den hållbart producerade bomullen endast utgöra 13 procent av det globala utbudet.

    En hållbar bomullsproduktion är avgörande för de länder där produktionen sker och som redan idag lider akut vattenbrist. Utbudet av hållbar bomull finns, problemet är bristen på klädkedjornas efterfrågan.

     Utbudet finns, så varför väljer inte modeföretagen hållbart? Idag är det bara ett fåtal bolag som driver utvecklingen, men för att hela textilsektorn ska bli hållbar krävs det att fler tar sitt ansvar. Ett konkret steg är att sätta ett mål om 100 procent hållbar bomull till år 2020. Allt annat är en återvändsgränd, säger Mariann Eriksson.

    Herbivåren: Livets burgare på Vegan Bar

    Herbivåren betar vidare och har den här gången letat sig in på omtvistad mark. Den köttfria burgaren – trist och tråkig, eller alldeles underbar?

    Restaurang: Vegan Bar
    Typ av restaurang: Helvegansk
    Plats: Södra Skolgatan 45, Malmö
    Typ av måltid: Middag
    Rätt: Fem omvälvande burgare med strips.
    Prisklass: 90-130 pengar
    Beskrivning av upplevelsen restaurang och rätt:

    Vegan Bar är som namnet avslöjar en vegansk restaurang men också ett ölhak. Supermiljöbloggens besök skedde i samverkan med en vängrupp på fem starka. Vi kom för att njuta, och njuta fick vi. På menyn kan man välja mellan kikärts-, portabello- eller sojaburgare följt av den eviga stötestenen “surdeg eller fullkorn?”. Burgarna är med andra ord ett uppfriskande kliv bort från de klassiska veganvarianterna gjorda på lika delar tärnad grönsak och lättstekt besvikelse.

    Trots detta var det bästa med hamburgarna ändå tillbehören. Här talar vi om smakrika ostar, salt bacon och äggfri majonnäs. Vi tar det igen: ost, bacon, majonnäs. Allt utan en tillstymmelse till djur. Då antalet olika burgare stämde överens med antalet hungriga själar tänker vi inte ge en utförligare beskrivning av var och en. Men några nyckelord vill vi slänga ur oss i hopp och tro om att de kan få er på fall: Whiskeymarinerad, dillgurka, sriracha-majonnäs, karamelliserad lök, cheddarost. Frågor på det?

    Vegan Bar i Malmö serverar även en del annat smått och gott, men då hummus går att finna mest överallt är det ett hett tips att fokusera på burgarutbudet. Prova och låt oss sen veta vad ni tycker!

    Plus: Mycket ekologiska råvaror, spännande smaker och en ofrånkomlig känsla av hipp-het.

    Minus: Mysfaktorn är något svajig i delar av lokalen. Dock kan man under det varmare halvåret välja uteserveringen för en optimal upplevelse.

    Är du inte sugen på hamburgare kan du spana in Ekoguiden för fler tips på ekologiska restauranger i hela Sverige!

    Tidigare recensioner:

    Användningen av fossila bränslen minskar

    Användningen av fossila bränslen i Sverige har minskat stadigt sedan 80-talet. Men fortfarande krävs stora insatser, framför allt inom transportsektorn.

    Energimyndigheten släpper nu den årliga rapporten Energiindikatorer 2016, som följer upp de energipolitiska målen för Sverige. I årets upplaga kan man läsa att användandet av fossila bränslen som kol, olja och naturgas minskat med 18 procentenheter sedan början av åttiotalet.

    Allra bäst går det i bostadssektorn. 2014 var andelen fossila bränslen två procent, jämfört med 36 procent för trettio år sedan. Tyngre går det för transport – och industrisektorerna. Svensk transport förlitar sig fortfarande på oljan, och hela 84 procent av dess energianvändning kommer därifrån. Men Energimyndighetens utredare Anna Andersson är ändå positiv:

    Transportsektorn är den sektor som använder mest fossila bränslen men där börjar nu omställningen ta fart. Det sista året har tre procentenheter av det fossila fasats ut och biodieseln ökar kraftigt.

    Tre procentenheter kan tyckas vara lite, och med tanke på målet om en svensk fossilfri fordonsflotta år 2030 bör tempot ökas. 30 juni kommer Trafikverket publicera en ny utredning om vilka styrmedel och åtgärder som kommer krävas. Även industrin har en bit kvar att gå, även om andelen fossila bränslen totalt halverats sedan åttiotalet.

    Grattis havet! Men hur är det fatt?

    Idag är det världshavsdagen, men hur firar vi egentligen? Förra året gratulerade vi med försurning, oljespill, plastsnaror och konstigt klimat. I år kan vi gratulera till stora nya skyddade områden, men problemen är långt ifrån borta.

    Sedan förra året har det hänt mycket på både borta- och hemmaplan. Igår rapporterade vi om att svenska forskare kommit fram till att fiskyngel hellre äter plast än plankton, och problemen med miljögifter har återkommit i våra rapporter sedan förra världshavsdagen.

    Kemikalieinspektionen gick i januari i år ut och bad om ett förbud mot kosmetiska produkter som innehåller mikroplaster, men de största anledningarna till läckaget av mikroplaster till havet står slitage från vägtrafik och däck, konstgräs och båtfärg för.

    Aktuellt just nu är att Danmark vill tillåta bottentrålning i ett tidigare fiskefritt område i Kattegatt, vilket många organisationer uppmärksammat under dagen.

    På den positiva sidan blir marina reservat allt fler, bland annat är en femtedel av Englands vatten nu skyddat.


     

    Läs våra rapporteringar sdan förra året:

    Fiskyngel äter hellre plast än plankton

    Greenpeace oroade över att Danmark vill tillåta bottentrålning i fiskefritt område i Kattegatt

    Sveriges hälsning till Danmark: Låt oss jobba tillsammans för att det fiskefria området i Kattegatt ska få fortsatt skydd

    Miljöorganisationer kräver att det fiskefria området i Kattegatt får fortsatt skydd

    Stora Barriärrevet är döende

    Köttet en faktor bakom våra döende hav

    Fleecekläder släpper ut mikroplaster i haven

    Årets jakt på sillval stoppas

    Sverige klarar inte utsläppsmålen för fosfor

    Strandade grindvalar fulla av gifter

    Bolivias näst största sjö snart helt uttorkad

    Norge vill utöka utvinningen av fossila bränslen

    Massdöd av havsfåglar förbryllar forskare

    Kemikalieinspektionen: inför förbud mot mikroplast

    En femtedel av Englands vatten är nu skyddat

    Åtgärder sätts in för att rädda världshaven

    Regeringen vill minska mängden plastkassar

    Statoil slutar leta efter olja i Alaska

    Marina reservat blir allt fler

    Mikroplaster förbjuds i Kalifornien

    Smältande isar gör att isbjörnar svälter ihjäl

    Många marina bestånd har försvunnit från våra hav

    Blå tillväxt kring Östersjön, kan det vara positivt för miljön?

    Löfven: ”Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer”

    Varmare klimat ger ny okänd havsmiljö

    Grattis på din dag, havet! Du får försurning, oljespill, plastsnaror och konstigt klimat

    Elva organisationer uppmanar riksdagsstyrelsen: Behåll Right Livelihood-priset i riksdagen

    Menar att beslutet att porta prisutdelningen är ”djupt beklagligt”.

    Riksdagens talman, Urban Ahlin (S), har bestämt att Right Livelihood-priset, det så kallade ”alternativa Nobelpriset”, inte längre ska få delas ut i riksdagen, en tradition som pågått i över 30 år.

    I går skrev Supermiljöbloggen om den massiva kritik som kommit mot beslutet, bland annat från riksdagsledamöter från sju av riksdagens partier, från många av pristagarna själva, exempelvis Bill McKibben från 350.org, samt från Anders Wijkman, Miljömålsberedningens ordförande.

    Nu kommer ytterligare kritik från inte mindre än elva svenska organisationer, bland annat Naturskyddsföreningen, RFSL, RFSU, Afrikagrupperna, Latinamerikagrupperna, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen samt LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer.

    I en debattartikel på SVT Opinion skriver de att talmannens beslut är ”djupt beklagligt”. De skriver vidare:

    Pristagarna gör ovärderliga insatser för demokrati, mänskliga rättigheter, hållbarhet och fred. Prisutdelningen i Sveriges riksdag innebär ett erkännande som ger förföljda pristagare ett stärkt skydd mot hot och våld. (…)

    Sverige har ett gott rykte internationellt för landets engagemang i frågor som rör demokrati, jämställdhet, hållbarhetsfrågor och mänskliga rättigheter – precis de frågor som vi arbetar för och som Right Livelihood-priset uppmärksammar. Det skulle skicka väldigt märkliga signaler till svenska folket, det internationella samfundet och människorättsförsvarare världen över om världens viktigaste samhällsförändrare inte längre kan hedras i riksdagen.

    Samtidigt finns en öppning. I dag möts nämligen riksdagsstyrelsen, som har möjlighet att ändra beslutet. Debattartikel från de elva organisationerna avslutas på följande sätt:

    Vi utgår från att riksdagsstyrelsen även fortsättningsvis väljer att upplåta riksdagens lokaler för att hedra några av världens viktigaste människorättsförsvarare. Allt annat vore ett stort misstag som riskerar att få negativa konsekvenser för kampen mot förtryck runt om i världen, liksom för Sveriges roll i detta arbete.

     

    Fler översvämningar i Europa när klimatet förändras

    Minst 18 personer har dött och tiotusentals personer har behövt lämna sina hem på grund av de stora översvämningarna som pågår i Centraleuropa. I Paris har floden Seine stigit med över 6 meter, vilket är den högsta nivån på 34 år. Översvämningarna bedöms kosta försäkringsbolagen över 600 miljoner euro. 

    I Europa har det mellan 1980-2010 varit 31 procent fler rekordregnfall än vad som kunde ha förväntas utan en global uppvärmning, visar en studie. När temperaturen ökar så kan atmosfären innehålla mer vatten som kan frigöras under stora regnoväder.

    Enligt FN:s klimatpanel kommer extrema regnhändelser att öka risken för att floder i Europa översvämmas, vilket nu händer med bland annat franska Seine.

    Det går inte att säga att denna översvämning är på grund av klimatförändringarna, men vi kommer att få se fler översvämningar och extrema väderhändelser som denna om klimatförändringarna förvärras.

    Nu kan cyklister markera osäkra ställen i realtid

    Att cykla är både ett klimatsmart, hälsosamt och smidigt sätt att ta sig fram i städer. Men det är inte alltid särskilt trafiksäkert, vilket projektet ”Give a beep” försöker ändra på.

    I London kan nu cyklister markera när de känner sig otrygga på gatan. Genom en knapp markeras den osäkra platsen samtidigt som ett mail som ber om säkrare cykelgator skickas till Londons borgmästare.

    Företaget Hövding ligger bakom den nya digitala ringklockan och hoppas nu både förbättra trafiksäkerheten och lusten att cykla i London.

    Fiskyngel äter hellre plast än plankton

    I en ny rapport som i dagarna publicerades i tidskriften Science har svenska forskare kommit fram till den förbryllande upptäckten att fiskyngel verkar föredra mikroplast framför plankton, vilket ger förödande konsekvenser. 

    Bestånden av både gädda och abborre har minskat kraftigt i vissa områden i Östersjön de senaste åren, vilket kan ha en förklaring av den ökande mängd mikroplaster som flyter runt i haven rapporterar Svenska Dagbladet.

    De största bovarna av mikroplaster är slitage från vägtrafik och däck, konstgräs och båtfärg, men även hygienprodukter, kosmetika och tvätt av syntetkläder som SMB skrivit om tidigare.

    De tester som gjorts visar på en minskad kläckningsfrekvens av abborre samt att både beteende och storlek är förändrade. Plasten ger näringsbrist och gifterna som finns i verkar påverka ynglen i den grad att de inte reagerar på dofter från rovfiskar som de normalt borde göra.

    Det mest underliga och skrämmande med forskningen är dock att ynglen verkar föredra mikroplasten framför sin naturliga föda, plankton. Bredare forskning behövs för att kunna fastställa resultaten, men det är ändå en banbrytande upptäckt.

    Det här är första gången vi ser att ett djur föredrar att äta plastpartiklar framför naturlig föda, säger Oona Lönnstedt, marinbiolog vid Uppsala Universitet till TT i SvD.

     

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.