Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Östersjön mår allt sämre

    Östersjöns hälsa blir allt sämre. De syrefria och döda bottnarna breder ut sig och uppgår nu till femton procent av den totala bottenytan. Tyvärr verkar det inte heller finnas någon ljusglimt i sikte.

    Det är den årliga miljörapporten Havet, ett samarbete mellan Havsmiljöinstitutet, Hav- och Vattenmyndigheten samt Naturvårdsverket, som publicerade den skrämmande rapporten för några dagar sedan.

    I Östersjön är det fosforutsläpp från de omkringliggande länderna som är den största orsaken till den allt sämre hälostatusen, och tyvärr kan fosforn lagras i bottensedimenten och därigenom påverka under lång tid. Annica Jacobson på Greenpeace är kritisk till politikernas hantering av problemet.

    Det är naturligtvis bedrövligt, men det är dessvärre inte speciellt förvånade. Men det här är precis vad som händer när politiker reagerar alldeles för sent på varningssignaler, och varningssignalerna i Östersjön har pågått under lång tid. Det som är viktigt nu är att nytillträdda miljöminister Karolina Skog och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht tar forskningens rekommendationer på allvar, säger hon till SVT.

    I december 2014 kom vad många trodde skulle bli räddningen för Östersjön. Vindarna låg rätt och nytt, syrerikt vatten forsade in genom Öresund. Värdena blev mycket riktigt bättre tillfälligt, men trots detta var den stora volym som kom inte tillräcklig och de syrefria bottnarna har fortsatt att breda ut sig vilket påverkar stora delar om inte hela Östersjöns ekosystem.

    Bland annat minskar områdena där torsken kan lägga sina ägg. Äggen behöver en viss syrehalt och en viss salthalt för att överleva, områden som idag minskar drastiskt.

     

    Greenpeace oroade över att Danmark vill tillåta bottentrålning i fiskefritt område i Kattegatt

    Nu startar organisationen en namninsamling riktad till den danska miljöministern, Esben Lunde Larsen (V).

    I Sverige finns ett massivt stöd från både politiker, myndigheter och miljöorganisationer för att det område i Kattegatt där det sedan 2009 varit helt förbjudet att fiska ska ges ett fortsatt skydd, det har Supermiljöbloggen rapporterat om tidigare exempelvis här och här.

    Men från dansk sida är trycket hårt för att öppna upp området igen för bottentrålning. Nu startar därför Greenpeace i Danmark en namninsamling riktad till den danska miljöministern, Esben Lunde Larsen från partiet Venstre, där hälsningen kort och gott är:

    Sæt miljøet over fiskeriets kortsigtede interesser. Bevar det beskyttede område i sydøstlige Kattegat mod ødelæggende trawlfiskeri.

    Bakgrunden till fiskestoppet i det aktuella området är att torskbeståndet i Kattegatt länge har varit nära att kollapsa. För sex år sedan var situationen så allvarlig att Sverige och Danmark gemensamt inrättade ett område i södra Kattegatt med starka fiskeregleringar. Åtgärden har varit gynnsam för torsken, och eftersom även bottenmiljöerna skyddats från fysisk påverkan i form av trålning har den biologiska mångfalden på bottnarna i det stängda området också gynnats.

    Men ett enda tråldrag är allt som behövs för att förstöra dessa framsteg, det menar Magnus Eckeskog, havsansvarlig på Greenpeace i Danmark, som säger i ett pressmeddelande:

    – Der skal ikke mere til end ét enkelt træk med bundtrawl-nettet for at smadre den enestående havnatur, som svenskerne ønsker frede.

    I skrivande stund har 1 274 personer skrivit under uppropet.

     

    Energiministrar samarbetar för mer havsbaserad vindkraft

    En ny överenskommelse har undertecknats av nio nordeuropeiska länder, däribland Sverige. Överenskommelsen ska underlätta expansionen av havsbaserade vindkraftsprojekt och sporra framtida investeringar.

    På måndagen möttes energiminister Ibrahim Baylan och hans gelikar från Tyskland, Nederländerna, Luxemburg, Norge, Frankrike, Danmark, Irland och Belgien för att påbörja samarbetet. Målet med den nya överenskommelsen är att minska kostnaderna och samtidigt skynda på utvecklingen av vindkraft till havs.

    Genom att skapa gemensamma normer kring elnät, tekniska frågor, finans och säkerhet är tanken att underlätta expansionen av vindkraft i norra Europa. Giles Dickson, VD för WindEurope, kommenterade överenskommelsen:

    Det här är en tydlig avsiktsförklaring som ger den havbaserade vindkraftsindustrin ett utökat självförtroende och detta kommer att driva på framtida investeringar.

    Enligt Dickson är det nya samarbetet en viktig del i byggandet av ett säkert, billigt och hållbart europeiskt energisystem.

     

    Internationell kritik mot beslutet att porta Right Livelihood från riksdagen

    Hoppet ställs nu till politikerna i riksdagsstyrelsen, som i morgon kan besluta om fortsatt samarbete med priset.

    Efter att riksdagens talman Urban Ahlin (S) beslutat att The Right Livelihood Award Foundation inte längre ska få dela ut vad som ofta kallas ”det alternativa Nobelpriset” i riksdagen har kritik kommit från flera olika håll.

    Bland annat har ledamöter från sju av riksdagens partier uppmanat sina partikollegor som sitter i riksdagsstyrelsen att ompröva talmannens beslut när styrelsen träffas i morgon, den 8 juni, det framgick nyligen i en debattartikel i Svenska Dagbladet:

    Vi förväntar oss att frågan om Right Livelihood-prisets ceremoni diskuteras vid detta tillfälle. Vi hoppas att riksdagsstyrelsen inser vilken viktig roll arrangerandet av Right Livelihood-prisets ceremoni spelar för Sveriges folkvalda, den internationella Sverigebilden liksom pristagarnas säkerhet. Självklart ska Right Livelihood-priset även fortsättningsvis delas ut i Sveriges riksdag.

    Även Anders Wijkman, som just nu leder arbetet i Miljömålsberedningen, som är parlamentariskt sammansatt med ett antal riksdagsledamöter från både regerings- och oppositionspartierna, har uppmanat riksdagsstyrelsen och talmannen att ändra sig. I en debattartikel i Aktuell Hållbarhet som publicerades i dag skriver han:

    Att porta ett ledande internationellt människorättspris från Sveriges riksdag skulle sända en mycket negativ signal internationellt. Risken är uppenbar att auktoritära stater skulle uppfatta det som att både regering och riksdag i Sverige har nedprioriterat MR-arbetet.

    I helgen kom också en vädjan från många av de personer och organisationer som mottagit priset, bland annat Helen Mack Chang, människorättsaktivist från Guatemala, Alan Rusbridger, brittisk journalist, författare och före detta chefredaktör för The Guardian, och Bill Mckibben från USA, som är en av världens ledande miljöaktivister och som var med och skapade organisationen 350.org. I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver de:

    Det är med stor oro som vi nåtts av beskedet att den över 30-år långa traditionen med utdelning av Right Livelihood-priset i riksdagen nu är hotad. Att vi tilldelades det prestigefyllda priset i just denna byggnad visade omvärlden att Sveriges befolkning och deras folkvalda representanter är djupt engagerade i demokrati och mänskliga rättigheter runt om i världen och står upp för människorättsförsvarare oavsett var de lever och verkar. (…)

    Vi minns mycket väl våra möten med engage­rade riksdagsledamöter och andra beslutsfattare i samband med prisutdelningen. Dessa samtal stärkte oss i vår fortsatta kamp i våra respektive hemländer. Givet Sveriges rykte internationellt som en humanitär stormakt gav prisutdelningen i riksdagen oss ökade möjligheter att bidra till förändring, såväl direkt som långsiktigt. (…)

    För det första skulle det leda till ett mycket sämre skydd för framtida pristagares säkerhet. För det andra skulle det försämra stödet till pristagarnas förändringsarbete i en tid när det ­civila samhällets utrymme att agera minskar på många håll, även i Europa. För det tredje skulle ett sådant beslut försvaga den viktiga länken mellan Sveriges folkvalda politiker och några av fram­tidens viktigaste förändringsaktörer.

    Liberalerna backar ur energiöverenskommelsen

    Alliansens linje spricker när Björklunds parti hoppar av de viktiga energisamtalen. 

    De historiska samtalen om Sveriges energiframtid är nu inne på övertid, skriver DI. Förhoppningen var att en blocköverskridande överenskommelse mellan regeringen och Alliansen skulle presenteras i slutet av maj. Utgångsläget för energisamtalen är att man utgår från Alliansens energiuppgörelse från 2009, som ska ligga till grund för en mer långsiktig överenskommelse.

    Men nu meddelar Liberalerna att man lämnat förhandlingarna, efter att de övriga allianspartierna förra veckan la ett bud som Liberalerna inte ville ställa sig bakom. Orsaken sägs vara att Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet vill se fortsatta subventioner till förnybara energislag. Liberalerna menar att det kommer leda till att fler kärnkraftsreaktorer måste stängas.

    Alla andra partier diskuterar olika typer av subventioner och det är inte den vägen vi vill gå, säger partiledare Jan Björklund till DI.

    Kritiken lät inte vänta på sig. Energiminister Ibrahim Baylan kommenterar till Ny Teknik:

    Jag beklagar att Liberalerna valde att lämna förhandlingarna. Svensk energiförsörjning är för viktig för att ta kortsiktiga politiska poänger. Nu är det viktigt att övriga borgerliga partier är med och tar ansvar för att hitta en blocköverskridande energiöverenskommelse som håller över tid.

     

    Herbivåren – ”give peas a chance”

    Solen strålar och måsarna flaxar oroväckande nära de blankputsade caféborden. Det är upplagt för recension! Dagens smak: Malmörestaurangen Satori – give peas a chance.

    Typ av restaurang: Vegetarisk och vegansk
    Plats: Kalendegatan 30, Malmö
    Typ av måltid: Middag
    Rätt: Pizza
    Prisklass: Upp till 98 riksdaler

    Beskrivning av upplevelsen:
    Satori är en vegetarisk och vegansk restaurang centralt belägen vid Hansacompagniet i Malmö. Lokalen är stor och ljus och uteserveringen utlovar högklassig folkskådning. Bortsett från lunchrushen är det dessutom aldrig något problem att få tag på sittplats.

    Recensent-Hanna hade testat Satoris frukost och lunch sedan tidigare när vi denna kväll gick dit för att utforska den sista utposten: middagsutbudet. Trots att vi den här gången endast beställde in kvällsmat tänkte vi ge er en snabbgenomgång av hela utbudet.

    Frukost: Frukostmackan består av ost och något salladsblad. Den är ganska torr för vegetarianen och ännu torrare om du är vegan, vilket känns som ett rätt förlegat förhållande. Icke-veganen får cream cheese, det får inte veganen. Vidare finns det varken havre-eller soygurt, så när icke-veganen får youghurt med müsli får veganen än en gång ingenting.

    Lunch: Lunchbuffén kostar 87 kronor och är ganska smaklös. Rotfrukter, diverse röror, potatissallad, bröd, bulgur och ”svennig” råkost såsom den klassiska opiffade isbergssalladen. Till det här får man också en pizzaslice. Ingredienserna i buffén har potential att bjuda på en riktigt schysst matupplevelse, men det smakar helt enkelt inte särskilt mycket.

    Middag: Till vår middag beställde vi in en pizza, och det är faktiskt det godaste vi ätit på Satori. Tunn och knaprig, som en pizza bör vara i vår mening. Frukostkonceptet, där veganen mestadels får en tom tallrik, upprepas inte på pizzaavdelningen. Trots att vi inte provade dessa är det en fullgod anledning att besöka Satori fler gånger.

    Fika: Fikamenyn är den mest gedigna sett till utbudet. På Satori stoltserar man med flera olika sorters chokladbollar, veganska rawfoodbollar, muffins och cheesecake. Hur fikan smakar kan vi inte berätta, men vi uppmanar alla att testa och sedan rapportera tillbaka till oss.

    Som slutsats vill vi säga att stället har potential men att det i nuläget inte är så prisvärt. Käckheten i ”give peas a chance” kittlar våra skribenthjärtan men orkar dessvärre inte lyfta matupplevelsen. Den stackars personalstyrkan verkar gå på knäna och med fler anställda skulle rimligtvis även maten bli bättre. Sök jobb här om du är arbetssökande inom restaurangbranchen, du kan referera till oss.

    Nästa recension kommer upp nästa vecka. Kom ihåg att spana in EKOGUIDEN för tips på var man kan äta och shoppa ekologiskt i helgen.

    Tidigare betesmarker:

    Demonstration mot Vattenfalls kol

    Fredag den 3 juni kl. 18 arrangeras en demonstration på Sergels Torg i Stockholm mot Vattenfalls kol. Demonstrationens budskap är:

    Att regeringen säger nej till avtalet mellan Vattenfall och tjeckiska energibolaget EPH.
    Att Vattenfalls kolkraft och kolgruvor i Tyskland avvecklas så snart det är möjligt.

    Bland talarna finns representanter för PUSH Sverige, Jordens Vänner, Klimataktion, Greenpeace, Vänsterpartiet, och Föräldravrålet. Förutom dessa kommer Staffan Laestadius, professor och ledamot i regeringens analysgrupp för grön omställning, att tala. Eva Lenke från klimatrörelsen Fossil Free Sverige säger i ett pressmeddelande att:

    Det vore en klimatpolitisk katastrof. De brunkolsfält som bolaget ännu ej exploaterat motsvarar utsläpp på 1,2 miljarder ton koldioxid vilket är det samma som hela Sveriges utsläpp under 24 års tid.

    Den 4 juni kl. 14 anordnas en sittprotest på Malmö C mot en försäljning av Vattenfalls brunkol.

    VEGOPODDEN: ”Alla kan vi göra något för att minska vårt klimatavtryck”

    I Sverige konsumerar vi i genomsnitt 87 kilo kött per person och år vilket är en ökning med 45 % de senaste 20 åren. What!? Det är ju helt galet! 87 kg av det som har visat sig vara det absolut värsta för vår miljö, skriver Mattias och Kitty i ett debattinlägg på Supermiljöbloggen idag

    Sommaren har inte ens börjat och det är redan så varmt att vi svettas genom jeansen och funderar på att steka upp en skiva krispig tofu på sina ack så heta, rödbrända axlar.

    Och visst är det härligt att tänka sig att vi inom några år kommer att kunna odla både paradisfrukt och mango i trädgården och att en ”svensk sommar” är ett minne blott. Varför åka till Thailand när Thailand kan komma till oss, liksom? Samtidigt är det så klart förbaskat obehagligt. För det vi håller på att knockas av nu är inte en välsignelse, utan ett klimat gone bad. Det är faktiskt så illa att det enda rimliga borde vara att gripas av lätt panik. I Sverige konsumerar vi i genomsnitt 87 kilo kött per person och år vilket är en ökning med 45 % de senaste 20 åren. What!? Det är ju helt galet! 87 kg av det som har visat sig vara det absolut värsta för vår miljö.

    Nu kanske du tänker att det ändå hade varit lite härligt med egenodlad drakfrukt i smoothien och färsk mango en armsträckning bort, men det kommer med ett pris. Och det är första hand inte vi här i Sverige som får betala priset, utan redan fattiga och utsatta människor i de varmaste länderna. De kommer få lida för att vi andra tycker att kött är gött. Usch, det där lät lite väl hårt. Förlåt. Det var inte meningen, men det är också svårt att linda in. Tur att det fortfarande går att göra något och att vi ganska enkelt kan inspirera dig att ta ett kliv in i vegovärlden. Vi väljer att äta ruskigt god vegomat, frossa i grönsaker och upptäcka nya växtbaserade alternativ varje dag och vill gärna ha dig med oss. Det är därför vi, Mattias och Kitty, startade Vegopodden – en trerätters där vi käkar oss igenom galet god vegomat, gränslös humor, pinsam ärlighet angående enkla problem och världsproblem, samt ändlöst med grön inspiration utanför köttnormen.

    Och nej, det här är ingen läskig skrämselpropaganda för att lura dig till att lyssna på oss snacka i 20 minuter om allt och inget, det här är fakta som styrks i studie efter studie.

    FN:s klimatpanel har målat upp en kritisk bild av vår kära jords framtid och uppmanar samtidigt till omedelbara åtgärder, allt för att få stopp på den globala uppvärmningen.

    Och ja, det är mycket upp till inflytelserika män och kvinnor med politiken som verktyg, men även vi, du och jag, kan göra något: till exempel börja äta brutalt god vegomat varje dag och på så sätt rädda en liten del av världen, tallrik för tallrik.

    Vi äter själva sprakande färgglada och kittlande goda rätter varje dag. Mat som är bra för världen, miljön, vår egen hälsa och inte minst för djuren. (Hela den aspekten har vi inte ens nämnt här, den är en minst lika stor anledning till att locka dig in i vegovärlden). Och du kan också känna dig som en mätt och oslagbar superhjälte.

    Vegan, vegetarian, flexitarian, lunchvego och köttfri måndag-anhängare. Alla kan vi göra något för att minska vårt klimatavtryck. Därför bjuder vi i Vegopodden in alla som vill slå ett slag för en grönare värld, miljön och stoppad global uppvärmning, med god mat som vapen.

    Psst… Vegopodden kommer ut med ett avsnitt varannan vecka. Håll utkik på vår Facebooksida ”Vegopodden” för nya avsnitt, recept, tävlingar mm.

    Mattias och Kitty
    Vegopodden

    Klimatorganisationen till Löfvén: Vi ser dig

    Turerna kring vattenfallaffären har fått mycket internationell uppmärksamhet, nu senast i tidningen The Guardian. I dagens upplaga skriver May Boeve, verkställande direktör på klimatorganisationen 350.org, om vikten av att inte sälja och om Löfvéns förmåga att hålla vad han lovat.

    I sin artikel beskriver Boeve inte bara kolets klimatskadliga egenskaper, utan pekar även på det budskap en affär skulle sända till andra koleldande länder som Japan och Australien. Hon nämner även affärens förmåga att strimla sönder Sveriges image som föregångare i klimat- och miljödebatten.

    Löfvén hoppas att världen inte ägnar någon uppmärksamhet åt den här affären. Men det gör vi. Bara förra månaden stängde 4000 personer ner Vattenfalls kolverksamhet i Ende Gelände – världens största handling av civil olydnad någonsin mot fossila bränslen.

    Boeve drar även paralleller till Keystone XL i USA där ett starkt civilt motstånd till slut fick Obama att sätta stopp för projektet:

    Detta skedde först efter en enorm våg av aktioner och president Obama såg skriften på väggen. Sedan dess har han bemött kol- och oljesandsindustrin med djärvhet.

    Artikeln i sin helhet går att läsa här.

    Kitty och Mattias bjuder in till Vegopodden

    Igår lanserades det första avsnittet av Vegopodden, detta enligt ett pressmeddelande till Supermiljöbloggen under tisdagen. Lyssnaren får hänga med Kitty Störby Jutbring och Mattias Kristiansson på restaurangbesök och ta del av inspirerande samtal och intervjuer. Varning: dina förlegade fördomar om vegokosten kan komma att förgöras.

    Vill du minska ditt ekologiska fotavtryck genom att minska, eller kanske till och med avstå, från köttet? Är du intresserad av vegokosten men behöver en gång för alla få dina eventuella fördomar gentemot den krossade? Är du redan vego men sugen på att ta del av inspiration och intressanta samtal utanför köttnormen? Kitty och Mattias har dragit igång Vegopodden som på ett opretentiöst och humoristiskt sätt kan hjälpa dig att fixa biffen (pun intended). Dessutom bjuds det i varje avsnitt en grön trerätters med avsnitt uppdelade i förrätt, huvudrätt och efterrätt.

    Många verkar tro att veganliv handlar om att äta bara sallad och tofu, avstå från allt man gillar, späka sig och till och med banta. Inget kan vara mer fel! Det vill vi visa i Vegopodden, säger Kitty Störby Jutbring bloggare på Mama, krönikör, programledare och vegan sedan flera år.

    Vegopoddarna vill på ett avslappnat och roligt sätt bevisa att vegovärlden inte är något flummigt påhitt, att den sker nu och att den är vår framtid. De kommer i podden prata om hur vi måste dra ned på den animaliska kosten och istället utforska växtbaserade alternativ. Vegomat är inte bara gott, det är också bättre för vår hälsa, miljön och inte minst för djuren.

    Det finns ingen podd som kombinerar galet god vegomat, gränslös humor, pinsam ärlighet med enkla problem, världsproblem och rungande grön inspiration, säger Mattias Kristiansson, kokboksförfattare och chefredaktör för Sveriges första och största vegetariska mattidning VEGO.

    Avsnitten kommer ut varannan vecka och är tjugo minuter långa. Här kan du kolla in Vegopoddens facebooksida.

    En försäljning av Vattenfalls tyska brunkol kan leda till att mer kvicksilver släpps ut – över Sverige

    Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna i världen, och utgör ett hot mot både miljön och mot människors hälsa.

    I regeringens skrivelse om en giftfri vardag (pdf), som publicerades i början av maj och som bland annat statsminister Stefan Löfven (S) står som avsändare till, går det att läsa:

    Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna och utgör ett hot mot både miljön och mot människors hälsa. Det är en lättflyktig metall som kan spridas långa sträckor via luften. Kvicksilver kan i naturen omvandlas till den mycket giftiga formen metylkvicksilver som kan skada det centrala nervsystemet. Höga halter av kvicksilver i fisk är ett välkänt problem och befolkningsgrupper som äter mycket fisk och skaldjur är särskilt utsatta.

     

    På Karolinska institutet har man mer information om hur det här påverkar oss människor:

    Metylkvicksilver kan skada det centrala nervsystemet. När nervsystemet utvecklas är det som mest känsligt. Därför bör särskilt foster och små barn skyddas. Metylkvicksilver passerar över moderkakan till fostret, och kan påverka fostrets utveckling. Epidemiologiska studier har visat att kvinnor som exponerades för stora mängder metylkvicksilver födde barn med grava hjärnskador utan att själva uppvisa några symtom på förgiftning. Vid lägre exponering uppvisar barn symtom som inlärningssvårigheter och försämrad intellektuell kapacitet.

    Både nuvarande och tidigare regeringar har satsat stort på att få ner utsläppen av kvicksilver, vilket har gett resultat. Naturvårdsverkets statistik visar att de svenska utsläppen av kvicksilver till luft har minskat med så mycket som 70 procent sedan början av 1990-talet, något som bland annat beror på bättre rening av rökgaser och minskad användning. Enligt de senaste siffrorna från 2014 var utsläppen av kvicksilver det året nere på cirka 450 kilo.

    Men det mesta av de svenska utsläppen hamnar faktiskt inte i Sverige, utan kvicksilvret färdas iväg via luften och faller ned i andra länder. På samma sätt gäller att vi i Sverige får det mesta av vårt kvicksilvernedfall via långväga lufttransporter från andra platser på jorden.

    Den totala depositionen av kvicksilver över Sverige år 2011 beräknas till 4 000 kilo. Av det kom ungefär två procent från Sverige, två procent från naturliga källor, tio procent från andra delar av Europa och resterande 86 procent från övriga världen, mestadels Asien. Det framgår av ett mejl till Supermiljöbloggen från Naturvårdsverket.

    Kvicksilvernedfallet över Sverige hotar alltså både miljön och svenskarnas hälsa. Ironiskt nog kommer en del av nedfallet från svenska folkets eget energibolag, Vattenfall. En sökning i databasen PRTR visar hur mycket som Vattenfalls fyra brunkolskraftverk i Tyskland släppte ut 2014:

    • Jänschwalde 501 kg
    • Boxberg 392 kg
    • Schwarze Pumpe 303 kg
    • Lippendorf 245 kg (baserat på att Vattenfall bara äger 50 procent)

    Det här innebär att Vattenfall släppte ut cirka 1 441 kilo kvicksilver år 2014, att jämföra med hela Sverige som det året alltså släppte ut runt 450 kilo.

    Hur stor del av Vattenfalls kvicksilver som blåste in över Sverige är det förstås ingen som vet. Men nyligen kunde Aktuell Hållbarhet berätta att en av regeringens expertmyndigheter på miljöområdet, Havs- och vattenmyndigheten, menar att kolkraften i Europa och andra delar av världen måste minska kraftigt om de svenska miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans ska ha en chans att nås. Myndigheten skrev då i ett svar till Aktuell Hållbarhet:

    Rent allmänt kan man konstatera att brunkol är miljömässigt problematiskt med betydande utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och metaller som kadmium och kvicksilver. Mot bakgrund av de problem vi i dag har när det gäller försurning av sjöar och vattendrag, havsförsurning och kvicksilver i mark och vatten finns det ett generellt behov av att minska påverkan varför det vore fördelaktigt att fasa ut brunkol för att ersätta det med något mer miljövänligt alternativ.

     

    En av de politiker som kämpat allra hårdast med kvicksilverproblematiken är Lena Ek, som var miljöminister och centerpartistiskt statsråd 2011-2014. Hon var med och förhandlade fram Minamatakonventionen om kvicksilver. Den antogs 2013 efter flera års hårda förhandlingar i FN.

    Att konventionen döptes till Minamata och även undertecknades i Japan var för att hedra alla de tusentals människor som på 1950-talet drabbades av kvicksilverförgiftning. Det var industriella utsläpp av kvicksilver som under många år hade gått vidare till människorna via fisken de åt.

    – I dag är en historisk dag för det globala miljöarbetet, sa därför en mycket nöjd Lena Ek i samband med att Sverige och över 100 andra länder undertecknade konventionen i oktober 2013.

    Intressant i sammanhanget är att Lena Ek i mars samma år, inför slutförhandlingarna av Minamatakonventionen, kallade in Vattenfalls dåvarande vd, Øystein Løseth, till ett möte. Supermiljöbloggen vet inte vad som sas på mötet. Men bara några dagar efteråt skickade Øystein Løseth ett brev till Lena Ek där han bedyrade att Vattenfall tar frågan om kvicksilverutsläpp på största allvar. Supermiljöbloggen har tagit del av brevet där det bland annat står:

    Data visar att Vattenfalls målinriktade insats, framför allt i Lippendorf, har medfört en markant reduktion av utsläppen. Vattenfall har fortsatt fokus på att minska utsläppen av kvicksilver i så hög grad det är möjligt genom att förbättra infångningen av kvicksilver i processerna för partikelavskiljning och svavelrening.

     

    Nu i april stod det dock klart att Vattenfall vill sälja hela sin brunkolsverksamhet till EPH, ett tjeckiskt bolag som Lena Ek förra året kallade för en ”extrem miljöbov” när hon debatterade Vattenfallfrågan med dåvarande klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP).

    Om EPH, likt Vattenfall, kommer ha fokus på att minska utsläppen av kvicksilver återstår att se. Det mesta talar dock för att kvicksilverutsläppen kommer att öka vid en försäljning. EPH har nämligen förklarat i en intervju med SvD Näringsliv att man hoppas på en brunkolsrenässans i Europa. Detta uttalande har upprört många, inte minst professorerna Johan Rockström och John Schellnhuber, som är vetenskapliga rådgivare till den svenska respektive tyska regeringen. I en debattartikel i Dagens Industri skriver de att en försäljning till EPH skulle stå i direkt strid med det globala klimatavtal som förhandlades fram i Paris förra året. Johan Rockström och John Schellnhuber skriver också att världen just nu befinner sig i ett avgörande läge vad gäller energiomställningen och att det därför kan göra en enorm skillnad vilka signaler som Sverige och Tyskland nu väljer att skicka till andra länders regeringar och investerare.

    I stället för att sälja sina brunkolstillgångar i Tyskland, borde Sverige och Tyskland starta en socialt och ekonomiskt ansvarsfull utfasning av kol.

    Detta är en så viktigt fråga för våra länder och för världens framtid att vi föreslår att inga beslut om brunkolsförsäljning ska tas förrän statsminister Stefan Löfven och Tysklands förbundskansler Angela Merkel, har haft möjlighet att ha ett högnivåsamtal om hur vi nu tar ansvar för utfasning av brunkolet.

    Frågan i det här fallet är dock vilka signaler Sverige skulle skicka till omvärlden då det gäller arbetet med att minska kvicksilverutsläppen.

    När det gäller Minamatakonvention så tror man från regeringens sida att den kommer träda i kraft först i slutet av det här året – det krävs nämligen att minst 50 länder ratificerar konventionen först.

    Och när det gäller Vattenfalls försäljning så kan EPH ta över brunkolsverksamheten bara några månader innan dess, om regeringen nu väljer att säga ja till en affär.

    Stefan Löfven gjorde i regeringsförklaringen förra året klart att arbetet med en giftfri miljö är något som den svenska regeringen prioriterar. Då sa han:

    – Sverige ska gå före på miljöområdet. Planetens gränser ska respekteras. Miljömålen ska nås. Biologisk mångfald, en giftfri vardag och god havsmiljö är prioriterade.

    Frågan är vad han kommer säga nu i september när han ska bege sig till riksdagen för att läsa upp 2016 års regeringsförklaring.

     

    Kryssningsfartygen – enorma utsläppsbovar

    Ett ensamt kryssningsfartyg släpper ut lika mycket föroreningar som fem miljoner bilar som kör samma sträcka. Nu vill miljöaktivister stoppa bygget av en stor hamn för kryssningsfartyg i Greenwich i England.

    De största kryssningsfartygen tar upp till åtta tusen personer ombord, och är utrustade med några av världens största dieselmotorer. Fartygen förbrukar hundratals ton bränsle varje dag.

    – Kryssningsföretag försöker skapa en bild av en ljus, ren och miljövänlig turistsektor, men det är tvärtemot verkligheten. Ett kryssningsfartyg släpper ut lika mycket föroreningar i luften som fem miljoner bilar som kör samma sträcka eftersom skeppen använder sig av tungt bränsle som på land hade förkastats som farligt avfall, säger Daniel Rieger, på den tyska miljöorganisationen Nabu till The Guardian.

    Enligt en talesperson för Brysselbaserade Transport and Environmental Group måste den negativa utvecklingen till havs vändas:

    – Luftföroreningar till havs ökar hela tiden, medan de landbaserade utsläppen minskar. Om utvecklingen fortsätter som idag så är sjöfarten den största utsläppskällan i Europa år 2020, till och med större än alla landbaserade utsläpp tillsammans.

    Frågan om hamnen är ännu inte avgjord. Brittiska regeringen har tidigare fått kritik av högsta domstolen för att inte möta EU:s föreskrifter om luftföroreningar.

    Piratfiskare kommer undan åtal till följd av nedskärningar

    Allt färre piratfiskare grips i engelska och walesiska vatten. Åtal, varningar och inspektioner har de senaste åren sjunkit efter nedskärningar vid den brottsbekämpande myndigheten, skriver The Guardian.

    Den kraftiga minskningen uppdagades av myndigheten Marine Management Organisation (MMO) och släpptes sedan vidare till Greenpeace. Rapporten visar att antal åtal år 2014 och 2015 sjönk till 14 i relation med ett genomsnitt på 23 de tre tidigare åren. Skriftliga och muntliga varningar har sjunkit med 66 och 53 procent de senaste fem åren och inspektionerna av fisktransporter har nästan halverats sedan 2013.

    Att minska åtgärderna mot olagligt fiske, en verksamhet som drar in multimiljoner pounds, innebär stora risker för det marina livet. De som tidigare blivit dömda för allvarliga fiskebrott är dessutom fria att ohämmat fortsätta sitt fiske efter avtjänat straff.

    MMO finansieras av departementet för miljö, livsmedel och landsbygdsfrågor. Avdelningen har drabbats av trettioprocentiga budgetnedskärningar sedan 2010-11 och antalet anställda minskade med tio procent under bara förra året. Prof Callum, expert inom marint bevarande på Yorks universitet, oroas av utvecklingen:

    På grund av färre inspektioner och att allt färre fälls har olovligt fiske kommit att bli normal affärspraxis för vissa aktörer, säger han.

    Will McCallum, chef för havsavdelningen på Greenpeace UK, delar uppfattningen om hur kontrollerna är avgörande i skyddandet av den marina miljön:

    Att lagarna genomförs korrekt är helt avgörande för att skydda vår havsmiljö. Genom att skära ned på kontrollerna sänker den brittiska regeringen garden i kampen mot olagligt fiske. Detta orsakar inte bara risker för fiskbeståndet och det marina livet, det straffar också de företag som följer reglerna.

    En taleskvinna hos MMO bemöter kritiken med:

    MMO arbetar för att bemästra den svåra balansen mellan hållbara fiskebestånd och behovet av fiskenäringen. MMO har investerat betydande resurser i att vidta proportionella åtgärder och att komma till överenskommelse genom andra metoder än åtal.

    Hon berättar vidare att MMO:s anställda också utbildas och vägleds i arbetet för att förhindra olagligt fiske och att de samarbetat med andra organisationer i övervakning och verkställande.

     

     

    Stor rapport: Så kan de nordiska länderna minska sina energiutsläpp

    International Energy Agency har tillsammans med svenska miljöinstitutet, IVL, och flera andra nordiska forskare tagit fram en rapport om hur de nordiska länderna kan göra stora utsläppsminskningar till 2050. Enligt rapporten är industrin och transporterna de viktigaste områdena att minska utsläppen ifrån. Rapporten tar också upp hur utsläppen kan minska från elsektorn. 

    De viktigaste åtgärderna, enligt rapporten, för att minska utsläppen inom dessa områden är:

    Transporter

    Transportsektorn står för över 40 procent av utsläppen och är den sektor som måste minska sina utsläpp mest. För de korta transporterna är satsning på effektivisering, elbilar, kollektivtrafik och cykling de viktigaste åtgärderna för att minska utsläppeny

    För att minska utsläppen från de långa transporterna kommer det att behöva användas mycket biobränsle om det inte sker stora framsteg för andra koldioxidsnåla tekniker som elvägar. Om mycket biobränsle används kan en del av biobränslet behöva importeras från andra länder.

    Att energieffektivisera byggnader kan frigöra bioenergi och el som kan användas till transportsektorn.

    Rapportförfattaren Markus Wråke säger till DN att:

    Det gäller att inte stimulera onödiga transporter och då måste våra satsningar på infrastruktur vara i linje med våra klimatmål. Nu bygger vi vägar som är anpassade för en väldigt stor ökning av biltrafiken. Förbifart Stockholm är ett bra exempel. Den blir oerhört kostsam och går på tvärs mot Stockholms klimatambitioner. Det är väldigt tveksamt om det är rätt använda pengar. Ofta planeras våra transportsystem helt galet.

    Industrin

    Industrin är den sektorn som det är svårast att minska utsläppen ifrån. För att minska utsläppen från industrin krävs en snabb utbyggnad av koldioxidinfångning och lagring (CCS) och andra koldioxidsnåla tekniker. Om inte CCS används krävs det genombrott för nya tekniker.

    Anledningen till att det är svårt att minska utsläppen från industrin är att den nordiska industrin har en stor andel processutsläpp. Processutsläpp är utsläpps som inte kommer från förbränning av energi utan från råvaror i produktionen. Exempel på det är att när kalk omvandlas till cement eller när koks används i stålproduktionen så orsakar det, med dagens produktionsätt, koldioxidutsläpp även om elen för att driva processerna skulle komma från 100 procent fossilfria källor.

    Rapporten nämner också koldioxidinfångning och lagring från biomassa (BECCS) som en intressant teknik för att ta ned koldioxid från atmosfären. BECCS bygger på växternas bindning av koldioxid från atmosfären i samband med fotosyntesen. När koldioxiden från förbränningen av biomassa sedan lagras innebär det att koldioxid tagits från atmosfären och lagrats i berggrunden. På det viset skapas så kallade “negativa utsläpp” som gör att koldioxidhalten i atmosfären sjunker. Enligt FN:s klimatpanel IPCC är BECCS en mycket viktig teknik för att nå tvågradersmålet.

    El

    Den nordiska elproduktionen är redan till 87 procent koldioxidfri. En ökning av andelen vindenergi är viktigt för att en övergång till ett klimatneutralt system ska ske till en låg kostnad. En övergång till en stor andel vind bedöms kosta mindre än att ha kvar ett system som är beroende av centraliserade energikällor som kärnkraft. Men eftersom vind är en väderberoende energikälla krävs det också vattenkraft, andra kraftverk, styrning av efterfrågan, energilagring och elhandel.

    Andelen kärnkraft bedöms minska framöver. Men en snabb kärnkraftsavveckling ökar koldioxidutsläppen. Om den svenska kärnkraften fasas ut till 2030 och det inte byggs fler finska kärnkraftverk än de pågående så ökar utsläppen i Norden med 7 miljoner ton år 2030, på grund av ökad fossilgasanvändning. I övriga Europa skulle utsläppen öka med 2 miljoner ton 2030 på grund av minskad elexport om den nordiska kärnkraften avvecklas innan 2030. Detta bygger på ett scenario där både vind och vattenkraft ökar till 2030. Efter 2030 minskar ökningen av utsläppen om kärnkraften avvecklas.

    Volkswagen tar upp kampen om batterierna

    Efter skandalen med utsläppsfusket i fjol vill biljätten nu vända blad. Genom att storsatsa på batteritillverkning vill företaget skaffa sig en ledande roll inom elfordonsindustrin.

    Det har inte varit lätt att heta Volkswagen på sistone, men nu vill företaget återställa sitt rykte och funderar på att bygga en batterifabrik, det rapporterar den tyska tidningen Handelsblatt. En egen produktion skulle tillåta större självständighet från dagens dominerande batteriföretag Panasonic, LG och Samsung.

    Planen är en del av en strategi för att gasa på försäljningen av elfordon och uppnå en miljon under det kommande decenniet. Investeringen skulle uppgå till 10 miljarder euro och därmed bli dubbelt så dyr som Teslas batterifabrik som snart kommer att stå färdig i Nevadaöknen.

    G7-ländernas uppmaning: Stoppa det fossila stödet!

    Efter G7-mötet i Japan förra veckan var medlemsländerna eniga: alla stater bör upphöra med subventioner till kol, olja och gas.

    Deadlinen för en total utfasning av fossila subventioner är satt till 2025, och nu uppmanar G7-länderna, eller de sju största industrialiserade ekonomierna, resten av världen att hänga med.

    ”Med tanke på att energiproduktion och användning står för två tredjedelar av de globala utsläppen av växthusgaser menar vi att energisektorn spelar en avgörande roll i kampen mot klimatförändringarna”, skriver ledamöterna i ett sammanfattande dokument.

    De fossila subventionerna har på senare år sjunkit överlag bland G7-länderna. Dock har medlemmarna Storbritannien och Japan gått emot strömmen och ökat sina satsningar på fossila energikällor. Förhoppningsvis leder den nya överenskommelsen till att det statliga stödet till fossilindustrin snart är ett minne blott.

    Åtta följdfrågor om Vattenfall som aldrig ställdes i SVT:s Agenda

    Brunkolsförsäljningen närmar sig nu ett avgörande. 

    I söndags, under partiledardebatten i SVT:s Agenda, handlade det bland annat om Vattenfalls brunkolsverksamhet. Supermiljöbloggen har lyssnat på debatten och listar nu åtta följdfrågor som aldrig ställdes, men som vore intressanta att få svar på.

    Stefan Löfven (S):

    – Jag tänker inte göra det misstaget som den förra regeringen gjorde. Nuon har kostat skattebetalarna 50 miljarder kronor. Det tänker inte jag göra om.

    Fråga: Du har flera gånger sagt att de svenska miljömålen ska nås, men enligt regeringens egna expertmyndigheter innebär kolkraften i Europa att det blir svårare för Sverige att nå flera av målen, exempelvis Levande sjöar och vattendrag, och Hav i balans. I en rapport från European Environment Agency, EEA, från 2011, Revealing the costs of air pollution from industrial facilities in Europe, framgår dessutom att Vattenfalls kolkraftverk under ett enda år kostar samhället mellan ungefär tre och fem miljarder euro i form av skador på hälsa och miljö, baserat på data från 2009. Hur ser du på det här?

    Isabella Löfvin (MP):

    – Vi kan inte göra någonting som senare kan kritiseras utifrån de lagar och regler som finns.

    Fråga: Flera internationellt erkända klimatforskare, bland annat Johan Rockström – som regeringen valt in i Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling samt i den delegation som ska verka för Sveriges genomförande av Agenda 2030 – skrev nyligen i Dagens industri att en försäljning av brunkolsverksamheten skulle bryta mot Parisavtalet. Hur ser du på den kritiken?

    Jonas Sjöstedt (V):

    – Kolet måste stanna i marken. Ni har i er hand det viktigaste klimatavgörandet i modern tid, och ni måste göra rätt.

    Fråga: Vad svarar du på Mikael Karlssons fråga som han häromveckan ställde på Twitter?

    Annie Lööf (C):

    – Centerpartiet föreslog redan 2010 att Vattenfall borde sälja sin europeiska verksamhet.  

    Fråga: Hur ser du på att det bara är den tyska brunkolsverksamheten som nu är på väg att säljas, dessutom till ett bolag som före detta miljöminister Lena Ek (C) kallat för en ”extrem miljöbov”. 

    Ebba Busch Thor (KD):

    – Vi kommer behöva varenda liten kolbit i hela Tyskland om det är så att statsminister Stefan Löfven inte klarar av att här i dag ge besked till vad som ska hända med 40 procent utav Sveriges elförsörjning, nämligen den elförsörjning som kommer utav kärnkraften.

    Fråga: Hur räknade du nu, och hur ser du på det som din partikollega från Örebro skrev på Twitter i samband med partiledardebatten:

    Jimmie Åkesson (SD):

    – Vi kan inte diktera villkoren för vilken kraftproduktion man ska ha i Tyskland.

    Fråga: Vad tycker du om förslaget från Johan Rockström och John Schellnhuber, som är vetenskapliga rådgivare till den svenska respektive tyska regeringen, att inga beslut om brunkolsförsäljningen ska tas förrän statsminister Stefan Löfven och Tysklands förbundskansler Angela Merkel har haft möjlighet att ha ett högnivåsamtal om brunkolsfrågan?

    Jan Björklund (L):

    – Tyskland behöver ju detta. Tyskland är en demokratisk nation. De har bestämt att de vill ha kolkraft.

    Fråga: Samma som innan. Vad tycker du om förslaget från Johan Rockström och John Schellnhuber, som är vetenskapliga rådgivare till den svenska respektive tyska regeringen, att inga beslut om brunkolsförsäljningen ska tas förrän statsminister Stefan Löfven och Tysklands förbundskansler Angela Merkel har haft möjlighet att ha ett högnivåsamtal om brunkolsfrågan?

    Anna Kinberg Batra (M):

    – Vi är öppna för den här affären om det är en bra köpare.

    Fråga: Sett till Greenpeace granskning av köparna, tycker du att det verkar vara en bra köpare?

    VF köp
    Foto: Greenpeace

     

     

     

    Planerna på oljeborrning på Gotland uppskjutna igen

    På grund av det låga oljeprisen avvaktar Gripen Gas med planerna på provborrning för olja på fem platser på Gotland.

    Företaget ville provborra på 30 platser på ön, men fick tillstånd för fem. Nu ligger planerna på is:

    – Oljepriset har gått ner från 120-130 dollar per fat till 35 dollar per fat och på den nivån finns det inte många bolag som utvinner olja lönsamt i hela världen, säger Tomas Häggkvist på Gripen Gas till Sveriges Radio.

    Gripen Gas hade hoppats på att kunna utvinna råolja i två till tre brunnar på ön. Kvalitén på oljan gör att den är lämplig att utvinna diesel av.

    Om företaget skulle vilja gå vidare med utvinningen efter provborrningarna så måste de ansöka om tillstånd igen hos myndigheten Bergsstaten. Regionen är negativt inställd till oljeborrningen, och har tidigare ansökt om så kallat kommunalt veto för att stoppa projektet, men fått avslag.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.