Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Getter erbjuder miljövänlig ogräsbekämpning i New York

    Den här sommaren ser ogräsbekämpningen lite annorlunda ut i New Yorks Prospect Park. Parkledningen har nämligen anställt åtta getter för att få bukt med ovälkomna växter.

    År 2012 drog orkanen Sandy in över nordöstra USA och orsakade enorma materiella skador på städer och naturområden. I Prospect Park i Brooklyn ledde den plötsliga avsaknaden av träd och annan vegetation till att invasiva växter som klättersumak kunde slå rot.

    Nu ska parkledningen få bukt med problemet med hjälp av Olivia, Diego och sex andra getter. Fram till september kommer de dagligen kunna mumsa i sig 25 procent av sin egen kroppsvikt. När allt ogräs är borta ska nya träd och växter få flytta in i syfte att återställa livsmiljön för fåglar och andra djur.

    De här getterna kommer att bidra med en miljövänlig metod till vårt arbete och hjälpa oss att göra parken mer motståndskraftig mot framtida stormar. Det säger Sue Donoghue, ordförande för Prospect Park Alliance.

    I helgen hålls en välkomstfest i parken där getter och parkbesökare ska få tillfälle att bekanta sig.

    Åsa Romson ändrar sig om utsläpp

    Innan valet 2014 anklagade hon Annie Lööf och Centerpartiet för att Vattenfall var på väg att släppa ut 1,2 miljarder ton koldioxid. Nu när Vattenfall vill sälja sin brunkolsverksamhet menar klimat- och miljöminister Åsa Romson att det är EU som avgör hur stora utsläppen blir. 

    Inför riksdagsvalet 2014 var det journalisten Niklas Svensson som höll i Expressens partiledardebatt. När han tog upp frågan om Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet sa Miljöpartiets dåvarande språkrör Åsa Romson (MP):

    – Vattenfall pågår just nu en prövning för att ytterligare öppna tre till fem nya brunkolsgruvor i Tyskland. Det här är på direkt uppdrag av ägaren som har låtit Vattenfall utöka sin verksamhet i Tyskland med kolkraft och med kolgruvor. Det är ett övergrepp.

    Några dagar senare skrev Åsa Romson en debattartikel på Nyheter 24, Centerns 8 svek mot miljön, där hon riktade hård kritik mot Centerpartiet och partiledaren Annie Lööf. Det första exemplet Åsa Romson tar upp i artikeln handlar om Vattenfall och de nya brunkolsgruvor bolaget planerade att öppna.

    Annie Lööf skriver i sin debattartikel att en röst på Centerpartiet är en röst på miljön. Det måste vara valrörelsens största skämt. Centerpartiet har de senaste åtta åren vikt ner sig i nästan alla viktiga miljöfrågor.

    De senaste åren har Centern genomfört åtta stora svek mot miljön. De har: 1. Låtit Vattenfall investera i flera ny kolgruvor i Tyskland som innebär 1,2 miljarder ton koldioxidutsläpp fram till 2050.

    Några månader senare, efter riksdagsvalet och efter att de två nya regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, kommit överens om att stoppa Vattenfalls brunkolsexpansion, beslutade sig Vattenfall plötsligt för att sälja hela sin tyska brunkolsverksamhet. Nu under våren 2016 står det också klart att de tjeckiska bolagen EPH och PPF Investments vill ta över verksamheten från Vattenfall. Regeringen ska inom kort besluta om man ska tillåta affären.

    Men att en ny ägare i EPH och PPF Investments, som dessutom räknar med en renässans för kolkraften i Tyskland, också skulle släppa ut 1,2 miljarder ton till 2050, det tror inte Åsa Romson. I en intervju nu i veckan med Dagens industri säger hon:

    – Som klimatminister så har jag aldrig sett ägaren av en kolgruva som den viktigaste frågan för klimatpolitiken. Utan det är utsläppen från gruvan, och de sätts i dag i regler i EU för utsläppshandeln och det är där jag har lagt mitt krut.

    Dagens industri använder därefter Åsa Romsons egna argument från 2014 och frågar:

    Samtidigt varnar kritikerna för kraftigt ökade koldioxidutsläpp om affären går igenom. Totalt handlar det om 1,2 miljarder ton om de nya gruvorna tas i bruk. 

    – Det är ganska naturligt att en köpare ser större utvecklingspotential och på pappret har större planer för den verksamheten. Och större planer för en kolverksamhet betyder mer utsläpp, säger Åsa Romson.

    Med bakgrund av att Vattenfall fått i uppdrag av regeringen att avbryta kolexpansionen samtidigt som EPH och PPF Investments tror på en renässans för kolkraften i Tyskland, frågar Dagens industri sedan:

    Delar du bedömningen då att utsläppen ökar om EPH blir ägare istället för Vattenfall?

    – Vi kommer aldrig få veta, för vi vet inte hur mycket Vattenfall hade släppt ut och vi vet först om kanske tio, tjugo år hur mycket EPH de facto gör och hur mycket som i dag är kalkyler, säger Åsa Romson avslutningsvis till Dagens industri.

     

    Rekordlite is, rekordtidig avsmältning och tinande permafrost i Arktis

    Arktis har haft en värmebölja under årets första månader. I stora delar av Arktis har temperaturen under perioden januari-mars varit över 4 grader varmare än genomsnittet för perioden 1951-1980, enligt NASA. I april var genomsnittstemperaturen över 4 grader varmare i delar av Arktis jämfört med  genomsnittet för perioden 1951-1980.

    I januari var genomsnittstemperaturen i Arktis 5,8 grader varmare än normalt för den perioden och i största delen av Alaska var genomsnittstemperaturen 8-10 grader varmare än normalt.

    Att Arktis är ovanligt varmt är inget nytt för i år. Under de senaste 30 åren har Arktis värmts upp snabbare än någon annan del av jorden. Uppvärmningen syns bland annat i istäckets utbredning, permafrostens upptining och Grönlands avsmältning.

    Rekordlite is, rekordtidig avsmältning och tinande permafrost

    Som Supermiljöbloggen tidigare skrivit om så var den arktiska vinterisens utbredning den lägsta någonsin. I februari i år uppmättes isen till 14,22 miljoner kvadratkilometer, vilket är hela 200 000 kvadratkilometer mindre än det senaste bottenrekordet från år 2005.

    Även upptiningen av permafrosten går snabbare än normalt. Forskaren Ted Schuur säger till Washington Post att upptiningen av kemiskt kol i permafrosten är ”several times faster even than our previous measurements have told us.” Den som vill läsa mer om permafrost och vad som händer när den smälter kan läsa Supermiljöbloggens artikel här.

    I år började issmältningen rekordtidigt på Grönland. Redan den 12 april visade mätningarna att över 10 procent av Grönlands is har börjat smälta.  Senast detta hände var 5 maj 2010. Det tidigare rekordet för när mer än 10 procent av isen har börjat smälta slogs alltså med nästan en månad.

    ……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….

    FÖRDJUPNING:

    Väderfenomenet El Niño bidrar till att det är rekordvarmt på jorden nu. Men El Niño har troligen en svag påverkan på Arktis, säger klimatforskaren Jeff Knight till The Guardian.

    För den som vill läsa mer om vad som händer i Arktis nu rekommenderas denna artikel i Washington Post. Flera av uppgifterna i vår artikel kommer från Washington Posts artikel.

     

     

     

     

    SSU och Socialdemokrater för tro och solidaritet vill stoppa Vattenfalls brunkolsförsäljning

    Allt fler inom Socialdemokraterna börjar tvivla på affären. 

    Dagens Nyheter rapporterar att både Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund och Socialdemokrater för tro och solidaritet vill att regeringen stoppar Vattenfalls planerade försäljning av sin tyska brunkolsverksamhet.

    – Det är fel att den här affären med brunkolet genomförs över huvud taget, säger Ulf Bjereld, ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet, till DN.

    – Jag uppmanar regeringen att ta initiativ så att hållbarhet ska stå över affärsmässighet i ägardirektivet. Det skulle också tvinga oppositionen att bekänna färg, säger Philip Botström, ordförande för SSU, till tidningen.

    En titt på respektive hemsida gör klart att SSU samlar över 10 000 medlemmar, medan Socialdemokrater för tro och solidaritet har omkring 2 500 medlemmar och ett 80-tal registrerade grupper runtom i landet.

    Sveriges hälsning till Danmark: Låt oss jobba tillsammans för att det fiskefria området i Kattegatt ska få fortsatt skydd

    I Danmark är trycket just nu hårt från yrkesfiskare som vill öppna upp området för bottentrålning.

    Supermiljöbloggen skrev nyligen om hur ett stort antal miljöorganisationer i Sverige och i Danmark uppmanat respektive lands regering att verka för att det område i Kattegatt som varit skyddat från fiske sedan 2009 ska få fortsatt skydd. Samma budskap har tidigare kommit från flera berörda kommuner och länsstyrelser i Sverige. Även Vänsterpartiet har lyft frågan i riksdagen.

    Nu i veckan kom även de två regeringspartierna ut på banan. I Göteborgsposten skriver riksdagsledamöterna Emma Nohrén (MP) och Jan-Olof Larsson (S) i en gemensam debattartikel:

    Ett unikt område som Kattegatt bör värnas. Men fler måste förstå betydelsen av biologisk mångfald och levande bottnar. Det vore orimligt av Danmark att försvåra för Sverige att uppfylla internationella konventioner om naturskydd. Förlust av biologisk mångfald är ett av de största hoten för vår miljö och oss själva. Så låt oss tillsammans jobba för ett fortsatt skydd av Kattegatts numera myllrande havsbottnar.

    I Danmark finns en vilja, inte minst hos yrkesfiskarna, att nu öppna upp området för fiske igen. Den svenska regeringen har dock hittills valt att avvakta vad en arbetsgrupp som tittar på frågan ska komma fram till innan man uttalar sig i ärendet.

    Höga halter av bekämpningsmedel hos barn

    En grupp danska forskare har kommit ut med en ny studie gjorda på barn och mödrar i Danmark. Forskarna har mätt halterna av en grupp bekämpningsmedel avsedda för jordbruk. En alarmerande hög procent av individerna, närmare 90 procent, hade rester av ämnena i kroppen, rapporterar SVT.

    Undersökningen gjordes genom att testa urin från 144 barn och 145 mödrar i Danmark. Hos 90 procent av personerna återfanns rester av bekämpningsmedel, rapporterar SVT Nyheter. En alarmerande siffra enligt forskarna då flera av dessa ämnen misstänks kunna orsaka hjärnskador hos barn.

    Det är alarmerande att vi har en så pass hög koncentration av pesticider i Danmark. Jag fruktar att det här kommer att skada intelligensen hos den kommande generationen, säger Philippe Grandjean, professor i miljömedicin och forskningsledare vid Syddansk Universitet, till nättidningen Altinget, enligt den danska nyhetsbyrån Ritzau till SVT.

    En annan uppseendeväckande detalj kring testerna var att flertalet av de bekämpningsmedel som återfanns är förbjudna i Danmark, vilket forskarna kopplar till den stora importen av livsmedel från andra länder.

    Nu vill de att danska myndigheter ska arbeta för att sänka EU:s gränsvärden för mängden bekämpningsmedel i maten, enligt Helle Raun Jensen, en av medförfattarna till studien och lektor i miljömedicin. Det är något som den danska myndigheten Miljöstyrelsen inte har planer på att göra i dagsläget.

     

    Regeringen vill se fler åtgärder som kan minska transportsektorns växthusgasutsläpp

    Ger Trafikverket i uppdrag att snabbutreda saken.

    I går meddelade regeringen att man, som en del i arbetet med satsningen på ett fossilfritt Sverige, nu ger ett nytt uppdrag åt Trafikverket.

    Supermiljöbloggen har tagit del av uppdraget, som ska redovisas till regeringen redan den 30 juni i år, där det bland annat står:

    Trafikverket ska redovisa vilka styrmedel och åtgärder i infrastrukturen som krävs för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser med 60 respektive 80 procent till år 2030 jämfört med nivån år 2010.

    Att frågan kan behandlas så pass fort beror på att Trafikverket tidigare har tittat på detta, vilket uppmärksammades stort av Sveriges radios Ekot för några månader sedan, då det visade sig att ett ”klimatunderlag” som Trafikverket tagit fram och som hörde till en större rapport som ska ligga till grund för den infrastrukturproposition för perioden 2018-2029 som regeringen ska lägga fram nästa år, först stoppades från att bli offentligt.

    Läs mer på Supermiljöbloggen: Trafikverket publicerar ”stoppad klimatrapport”

    Stina Bergström, miljöpolitisk talesperson för Miljöpartiet, välkomnar beskedet från regeringen och skriver nu på Twitter:

    Transportsektorn står i dag för en tredjedel av de totala utsläppen i Sverige. Regeringens mål, som även var Alliansregeringens mål, är att Sverige bör ha en fordonsflotta år 2030 som är oberoende av fossila bränslen.

    Innovationskarneval för hållbar utveckling äger rum i Malmö

    Naturskyddsföreningens klimatfestivalvecka är i full gång i Malmö, men det är inte gott nog. I helgen genomförs även Skånes Innovationskarneval för hållbar utveckling och antalet besökare förväntas överstiga 3 000.

    Karnevalen som arrangeras av Malmö Stad och Region Skåne är en satsning för att stärka ungas engagemang och visioner om en hållbar framtid. Inför eventet har barn och unga fått i uppgift att skapa hållbara och kreativa lösningar som kommer att presenteras i helgen.

    Vad ska man då besöka under helgen, festivalen eller karnevalen? Vi ställde frågan till Grethe Lindhe, projektledare på Malmö stad.

    Jag tycker att man ska besöka båda två. Det är ju två rätt olika event. På innovationskarnevalen bjuder vi på väldigt mycket kulturakter och underhållning, men också på barns entusiasm. Barnen är framtiden och de har väldigt många bra tankar om hållbarhet.

    Innovationskarnevalen går av stapeln på Malmö Live under fredagen och lördagen och programmet bjuder in till allt från kreativ skaparverkstad till modeshow. Malmö är ändå rätt så litet, vi ses på både Innovationskarnevalen och på Klimatfestivalen!

    Grön ungdom hånar kampanj för renare natur

    Miljöpartiet däremot, med miljöminister Åsa Romson och partiets landsbygdspolitiska talesperson Emma Nohrén i spetsen, hyllar kampanjen och vill att fler ska delta i den.

    Sedan knappt ett år tillbaka har allt fler människor i Sverige anslutit till kampanjen #ettskräpomdagen som går ut på att både synliggöra ett miljöproblem och en lösning på samma problem – helt enkelt genom att plocka upp och fota ett skräp i naturen för att sedan lägga det i en återvinningsstation.

    Supermiljöbloggen var med om att dra igång kampanjen och exempelvis på Instagram har snart 1 000 bilder lagts upp på barn, ungdomar, vuxna och pensionärer (och en hel del hundar faktiskt) som plockar skräp på alla möjliga platser runtom i landet.

    Förra året intervjuade Supermiljöbloggen Emma Nohrén, landsbygdspolitisk talesperson för Miljöpartiet, som var den första riksdagsledamoten att köra med #ettskräpomdagen. Hon sa då:

    – Jag var nere vid badplatsen vid sommarstugan och det var en sån fantastisk höstdag, träden lyste gula och solen letade sig fram i morgondimman. Sjön låg blank. Å mitt i allt det vackra låg ett skräp, en enliters glassbytta! 30 meter från soptunnan. Precis när jag skulle plocka upp det kom jag på att jag har sett hashtaggen i mitt twitterflöde ett tag och tyckt att den är briljant. Man sätter fokus på ett stort problem men visar samtidigt att det går att göra något. Den inger hopp i stället för klimatångest. Om alla plockade med sig ett skräp om dagen och la det i rätt soptunna så skulle vi snabbt få bort en massa onödigt skräp. Dessutom så ökar man medvetenheten i samhället. Om man plockat upp någon annans skräp tror jag man tänker sig för både en och två gånger innan man själv ”råkar” låta godispappret flyga en ur händerna.

    När klimat- och miljöminister Åsa Romson nyligen skrev en debattartikel i Aktuell Hållbarhet ihop med Håll Sverige Rents vd Johanna Ragnartz avslutade de med orden:

    Visionen om ett Sverige fritt från skräp borde vara enkel att uppnå. Alla kan se till att skräpet minskar och nedskräpningen motverkas. Genom regeringens uppdrag till Naturvårdsverket och det stora folkliga engagemanget hoppas vi att Sverige blir ett föregångsland i EU och i hela världen. Tillsammans kan vi skapa ett Sverige fritt från skräp. Var med och plocka #ettskräpomdagen. Det tänker vi göra.

    Nuvarande språkröret Isabella Lövin har ännu inte uttalat sig om kampanjen. Men när hon intervjuades i Dagens ETC häromåret – i en artikel som bland annat beskrev hur en kaskelot som hittats död utanför Spaniens kust hade 17 kilo plast i magen och att 94 procent av alla fåglar i Nordsjön har någon form av plast i sig – sa hon i en kommentar:

    – Plast i världshaven är ett jätteproblem som vi måste lösa.

    Men från Grön ungdoms sida verkar man inte ha något till övers för idén att gemensamt ta ansvar för den gemensamma miljön. Axel Hallberg, miljö- och klimatpolitisk talesperson på ungdomsförbundet, skriver på Twitter till alla de människor runt om i Sverige som deltar i kampanjen:

     

    s1

    Detta får Grön ungdoms arbetsmarknads- och ekonomipolitiska talesperson Oliver Björklund att hänga på:

     

    s2

     

    Det är oklart om alla verkligen har förstått att Oliver Björklund skämtade. Men för de som gillar kampanjen på riktigt finns det fortfarande hopp, även inom Grön ungdom.

     

    s3
    Foto: Elon Wissing

    Fler katastrofbränder när klimatet förändras – storbrand i Kanada

    Förhöjda temperaturer leder till att den kanadensiska jättebranden fortsätter att rasa. Brandens kostnader förväntas bli massiva.  

    Skogsbranden i den kanadensiska provinsen Alberta fortsätter att lägga mark under sig, skriver Sveriges Radio. Det brandhärjade området uppgår nu till nära 3000 kvadratkilometer. Maxgränsen för luftföroreningar ligger egentligen på 10 på skalan, men nu har värdet stigit till 38.

    Det räcker inte bara med att skadorna efter branden värderas till 9 miljarder amerikanska dollar, branden kommer även få stor inverkan på luft- och vattenföreningar, koldioxidutsläpp och skogar. “Det är en extremt kraftig brand, ekosystemet kommer bli väldigt förändrat.” säger Ellen Macdonald, miljöforskare vid University of Alberta till the Guardian. 

    Allt pekar på att branden har ett direkt samband med värmehöjning. När branden startade uppmättes temperaturen i Alberta till runt 30 grader, vilket är mycket ovanligt för den här årstiden. Vanligtvis brukar perioden för brandrisk starta först i maj, men de senaste årens värmehöjningar har lett till att brandsäsongens start nu sker i april istället.

    Även USA bekräftar att antalet bränder ökar på grund av värmen. Amerikanska U.S. Forest Service skriver i en färsk rapport att klimatförändringarna lett till brandriskperioder som är 78 dagar längre än de var 1970. Dessutom blir bränderna allt mer aggressiva. Av de tio värsta skogsbränderna i USA sedan början av 1900-talet har hälften skett efter millennieskiftet.

    Väderfenomenet El Niño bidrar också till de förhöjda temperaturerna, men det tydliga mönstret visar ändå på att det är människornas utsläpp av växthusgaser som skapar förutsättningarna för att den här typen av katastrofer kommer bli allt vanligare, större och dyrare.

    Att det just är förbränningen av fossila bränslen som bidragit till branden i Alberta kan tyckas ironiskt, då det branddrabbade området är något av ett mecka för oljesandsutvinning. Kanadas oljeindustri är kraftigt kritiserad, och väckte speciellt stor debatt när frågan om ledningen Keystone XL var aktuell.

    Men det är inte bara Nordamerika som drabbas av härjande lågor. Även globalt ser man en trend av allt fler skogsbränder. Senast i höstas bevittnade vi hur Indonesien blev världens tredje största utsläppare av koldioxid på grund av de gigantiska bränderna på Borneo och Sumatra. Australien tillhör också de länder som drabbas allra värst av bränder när värmen på jorden stiger. Inte heller Sverige kommer undan. Enligt en rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kan antalet högriskdagar för brand på vissa platser öka med 50 procent.


    Lästips: vill du fördjupa dig mer inom brandens påverkan på både kanadensisk och global miljöpolitik? Läs professor Sverker Sundins artikel i DN.

    Finanspolitiska rådet: Svensk klimatpolitik bör inriktas på utfasning av kolanvändningen i världen

    Rådet menar att den svenska klimatpolitiken inte bidrar till att minska de globala utsläppen av växthusgaser till en så låg samhällsekonomisk kostnad som möjligt. 

    Samtidigt som regeringen funderar på om man ska tillåta Vattenfall att sälja hela sin tyska brunkolsverksamhet till de tjeckiska bolagen EPH och dess finansiella partner PPF Investments som hoppas på en renässans för kolkraften, kommer nu hård kritik mot regeringens klimatpolitik från Finanspolitiska rådet.

    Rådet är en statlig myndighet som har regeringens uppdrag att granska om finanspolitiken möter sina grundläggande mål. I veckan överlämnade rådet sin rapport Svensk finanspolitik (pdf) till regeringen, där bland annat den svenska klimatpolitiken granskas. I ett pressmeddelande (pdf) sammanfattar Finanspolitiska rådet sina ståndpunkter på följande sätt:

    Vi bedömer att den stora globala utmaningen för att stoppa klimatförändringarna är att minska utsläppen från kolkraft på ett kostnadseffektivt sätt. Svensk klimatpolitik bör inriktas på åtgärder som direkt eller indirekt bidrar till en utfasning av kolanvändningen i världen. Detta är betydligt viktigare än att minska oljeanvändningen. En snabb minskning av oljeanvändningen i Sverige kombinerad med sektorsvisa reduktionsmål inom landets gränser riskerar att bli dyrt för Sverige utan att leda till minskade globala växthusgasutsläpp eller visa vägen för hur världen kan minska sitt beroende av fossila bränslen.

    Hälsoorganisationer uppmanar G7-länder att bryta med kolkraft

    I ett gemensamt uttalande uppmanar över 80 hälsoorganisationer från 30 länder några av världens mäktigaste ledare att fasa ut kolkraft en gång för alla. Uttalandet kommer bara några dagar före G7-mötet i Japan.

    Dålig luft och föroreningar från förbränning av fossila bränslen är ett växande hälsoproblem och dödar över 3 miljoner människor varje år. Genom att bryta med kolet menar organisationerna bakom uttalandet att man inte bara skapar en hälsosammare miljö, utan också enorma besparingar inom hälso- och sjukvård världen över.

    Genom att fasa ut kolkraft kan vi skapa betydande omedelbara och långsiktiga hälsofördelar runt om i världen genom att förbättra luftkvaliteten, minska utsläppen av kvicksilver, och bromsa klimatförändringarna.

    Två av de huvudsakliga programpunkterna som lagts fram inför G7-mötet i Shima i Japan handlar om just energi och hälsa. Genom uttalandet hoppas de representerade hälso- och sjukvårdsorganisationerna kunna elda på frågan om kolutfasning och trappa upp omställningen till rena energikällor.

     

    Katastroftillstånd i chilenska Patagonien

    Den 29e april deklarerade Chiles president Michelle Bachelete kustregionen i Los Lagos i södra Chile som katastrofområde. Anledningen är extrem massdöd av fisk och skaldjur. Den officiella orsaken är ett utbrott av en så kallad Red Tide, en algblomning som färjar havet blodrött, men lokala fiskare menar att det är laxodlingsindustrin som ligger bakom katastrofen.

    Det ”röda tidvattnet” anses bero på att väderfenomenet El Nino är särskilt starkt i år. När algerna blommar konsumerar de syre från vattnet. Samtidigt påverkar algerna fiskarnas gälar, och de dör av syrebrist.

    Med anledning av algblomningen – som förgiftar fisken – har regeringen utlyst fiskeförbud i den drabbade regionen. Småskaliga fiskare menar att ersättningen som de får för uteblivna inkomster är för liten för att leva på, och har bland annat protesterat genom att barrikadera vägen till ön Chiloé, som ligger vid Los Lagos kust.

    Fiskarna menar att det delvis är laxindustrin själv som tillsammans med den Chilenska staten är skyldig till katastrofen. I början av mars i år fick laxföretagen tillstånd av Chilenska fiskeriverket att dumpa nio tusen ton ruttnande fisk i havet utanför Los Lagos. Även om massdöd av fisk och havslevande däggdjur är relativt vanligt i området, så nådde mängderna död fisk extrema höjder under april. Varje dag har nya berg av ruttnande skaldjur, anchoveta och sardiner tornat upp sig på stränderna. Till slut blev stanken så svår att lokalbefolkningens hälsa påverkades.

    Enligt Greenpeace finns det tydliga forskningsresultat som visar att faktorer som laxindustrins stora utsläpp av antibiotika och kemikalier, förrymda fiskar och avfallsutsläpp tillsammans påverkar havets ekosystem negativt.

    De får medhåll av Laura Farias, forskare vid Universitetet i Concepcion i Chile. I en kommentar angående de senaste årens massdöd av havslevande djur, exempelvis de 337 sejvalarna som strandade i Golfo de Penas i södra Chile i april 2015, säger hon:

    Det finns ingen ensam ekologisk, oceanologisk eller klimatmässig förklaring. Det finns studier som indikerar att de många giftiga algblomningarna i Patagonien kan vara kopplade till fiskodlingen.

    Också Aldo Pacheco från Universitetet i Antofagasta i Chile är skeptisk till förklaringen med El Niño. Istället pekar han på ett fall i Peru, där fiskmjölsindustrin dumpade avfall Paracas Bay, vilket resulterade i en ”red tide” som dödade femton miljoner pilgrimsmusslor. Han betonar dock att det inte finns tillräckligt med forskning för att säkert kunna säga vad algblomningarna beror på.

    Laxodlingen är en av Chiles största industrier. Även norska företag, såsom Marine Harvest, producerar lax i chilenska Patagoniens fjordlandskap för att sedan saluföra den som ”norsk lax”. Ett av de större problemen med laxodlingen är att det går åt stora mängder foder i form av fiskmjöl. Detta görs av fisk såsom achoveta, sardin och anjovis, arter som tas upp ur haven i sådana mängder att det ibland inte räcker till havets rovdjur eller till småskaliga fiskare. Andra stora problem är spridning av virus och utsläpp av antibiotiska och avfall.

    Konkurrensen om fisken är så stor att småskaliga fiskare tvingas ta till drastiska metoder för att överleva. Från Peru rapporteras det om fall där fiskare börjat döda sjölejonen eftersom de är konkurrenter om fisken.

    Enligt en rapport från WWF har hälften av allt liv i havet försvunnit på bara femtio år. Det industriella fisket är den främsta orsaken till de svindlande siffrorna. Trots sitt namn spelar den odlade laxen alltså också en viktig roll i den negativa utvecklingen.

    Vill du veta mer om den odlade laxens påverkan på miljön och människor så kan du spana in Swedwatch och Naturskyddsföreningens rapport Vad åt din middag till frukost i morse? Kolla också WWF:s nyligen uppdaterade fiskguide för senaste nytt om vilka fiskar du kan äta med bättre samvete.

    Sveriges kuster fylls med plastskräp

    Stor analys genomförd på tre platser i landet. 

    Håll Sverige Rent har analyserat skräpet från den stora skräpplockardag som anordnades i Strömstad, Lysekil och Simrishamn en dag i april. Resultatet: plastskräpet är det vanligaste skräpet längst med den svenska kusten. Den största källan är konsumenter, utom på västkusten där det är en större andel industrirelaterat skräp.

    – Undersökningen visar att skräpet i stor utsträckning består av plastförpackningar. Vi måste försöka stoppa skräpet vid källan, men vi vet för lite om det i dag för att kunna sätta in rätt åtgärder. Det behövs mer kunskap om var skräpet kommer ifrån från början, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, i ett pressmeddelande.

    I Strömstad och Lysekil var 84 respektive 91 procent av skräpet som samlades in plast. I Simrishamn var den största fraktionen glas, som dock visade sig komma från en enskild grillplats vid stranden.

    – Det mesta av det insamlade skräpet är sådant som tar mer än 100 år för naturen att bryta ned, säger Johanna Ragnartz, som i en nyligen publicerad debattartikel också skriver:

    Nedskräpning beror oftast på ett mänskligt beteende, det är helt enkelt någon som har skräpat ned. Människor gör som andra gör, och att skräp föder skräp är väl belagt i forskningssammanhang. Det är egentligen det absolut enklaste miljöproblemet att lösa – det är bara att låta bli att skräpa ner. Men det krävs förebyggande arbete, och kommunerna är en nyckelaktör mot nedskräpningen.

    Nu är det dags att gå från ord till handling. Och alla kan starta med att plocka #ettskräpomdagen.

    Miljöaspekterna av en brunkolsförsäljning granskas inte av regeringens externa rådgivare

    Fokus ligger enbart på affärsmässigheten. 

    Flera ej namngivna personer på regeringskansliet har enligt Dagens industri uppgett att Miljöpartiet redan gjort upp med Socialdemokraterna om Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet, och att Miljöpartiet avsagt sig möjligheten att stoppa försäljningen av miljöskäl.

    De här uppgifterna har de senaste dagarna dementerats, först av språkröret Gustav Fridolin (MP) och nu också av näringsminister Mikael Damberg (S) som skriver i ett sms till TT Nyhetsbyrån:

    Ägardirektiven gäller när regeringen ska pröva affären. Någon överenskommelse om att vi inte kan säga nej av miljöskäl finns inte.

    Regeringens prövning av den föreslagna affären pågår fortfarande, och regeringen har i detta arbete tagit hjälp av en extern rådgivare.

    Men i uppdraget till den externa rådgivaren ingår inte att titta på miljökonsekvenserna – trots att ägardirektivet som Mikael Damberg hänvisar till gör klart att Vattenfall ska bedriva en affärsmässig energiverksamhet samtidigt som man också ska leda utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion.

    I ett mejl från en av Näringsdepartementets tjänstemän, som Supermiljöbloggen tagit del av, framgår att det bara är affärsmässigheten som är i fokus:

    Arbetet med att bereda och ta ställning till Vattenfalls begäran om ägarsamordning sker inom Regeringskansliet med stöd av en extern rådgivare. Den externa rådgivaren har ett uppdrag att bistå Regeringskansliet i frågor som rör en förberedande analys av affärsförhållandena på den relevanta marknaden och att göra en s.k. fairness opinion av den transaktion som Vattenfalls styrelse i sin begäran om ägarsamordning föreslår. (…) En fairness opinion kan i korthet beskrivas som ett värderingsintyg som innehåller en bedömning av huruvida köpeskillingen i en given transaktion är skälig ur ett marknadsperspektiv.

    Enligt Dagens industris källor är den externa rådgivaren redan klar med sin granskning och ger grönt ljus till en affär. Regeringen väntas ge slutgiltigt besked inom några veckor.

    Svante Axelsson slutar på Naturskyddsföreningen – efter 16 år

    Här är tre citat vi alltid kommer minnas. 

    I dag meddelade Svante Axelsson att han i augusti kommer sluta som generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, en post han haft i inte mindre än 16 år.

    – Det har varit en fantastisk tid att leda Sveriges största miljöorganisation, i dag med 224 000 medlemmar. Det är ett oerhört stimulerande och roligt jobb där det faktiskt går att göra skillnad, men efter 16 år är det nu dags för mig att gå vidare till andra utmaningar, säger Svante Axelsson, som nu bland annat vill hinna med att skriva en ny bok och vara gästforskare på Linköpings universitet, enligt tidningen Sveriges Natur.

    I Miljösverige är Svante Axelsson välkänd för sina många målande metaforer. Supermiljöbloggen har nedan listat tre favoriter.

    1. Svante Axelsson kommenterar statsministerns Almedalstal sommaren 2015:

    – Den logik som Tyskland har med sin energiewende hörde jag heller ingenting av. Jag skulle vilja höra om en trafikwende, en jordbrukswende och en skogswende. Såna retoriska målbilder skulle jag vilja höra från Stefan Löfven när han pratar om jobbpolitik.

    2. Svante Axelsson debatterar klimatfrågan på DN debatt:

    Beslutsfattarna tycks vara mer rädda för klimatmedicinen än för klimatfebern.

    3. Svante Axelsson svarar på fråga under Almdelasveckan 2012 om varför han ser en solcellsvåg dra fram över världen:

    – All konsumtion är till viss del identitetskonsumtion. Det som händer nu är att elen vi köper blir mer och mer av just vår identitet. Nu handlar det inte längre om att el är tråkigt, knappt något man bryr sig om, där man endast jagar de billigaste priserna. Snarare börjar allt fler fråga efter var den roligaste, snyggaste och fräckaste elen finns. Att köpa solceller idag, det är ungefär som när man köper märkesjeans. Det är inte bara jeans utan det är Levisjeans man vill ha. På samma sätt är det inte bara  el man vill ha, utan det är förnybar och hållbar solcellsel som är grejen.

     

     

    Klimatfestivalen i Malmö slår upp portarna

    Idag drar Klimatfestivalen i Malmö igång både större och starkare än föregående år. Evenemanget pågår under en hel vecka och anordnas av Naturskyddsföreningen.

    Festivalen är Sveriges största i sitt slag och vill lyfta lokala initiativ samtidigt som man visar att källan till förändring finns i många delar av samhället. Därför sker Klimatfestivalen i år över hela staden och är helt gratis för alla.

    Vi hoppas kunna lyfta klimatfrågan på agendan i Sverige genom att visa på hållbara lösningar och att alla kan vara med och bidra… Allt för många forskningsrapporter och politiska debatter är otillgängliga och skapar därmed barriärer, men genom kultur kan man börja bryta ner dem. Det säger Jennifer Cronborn, en av festivalens projektledare.

    Bland veckans aktiviteter hittar vi bland annat filmvisning, seminarier, ekovandring och klädbytardag. Veckan avslutas sedan med en heldag i klimatets tecken i Malmös Folkets park med aktiviteter från morgon till kväll.

    Spana in hela veckans program på Klimatfestivalens hemsida. Vi ses i Malmö!

    ”Regeringen har misstolkat Vattenfalls ägardirektiv”

    I söndagens avsnitt av SVT Agenda gjorde Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin flera gånger klart att det krävs att riksdagen beslutar om nya ägardirektiv för att regeringen av miljöskäl ska kunna stoppa den planerade försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland.

    – Nu har vi att jobba utifrån det ägardirektiv som finns för Vattenfall, sa Gustav Fridolin bland annat.

    Han sa också:

    – När vi prövar frågan om den ägarsamordning som Vattenfall har kommit till regeringen med nu, då måste vi göra det utifrån de beslut som ligger i riksdagen och det ägardirektiv som tagits där.

    Som Supermiljöbloggen skrivit om tidigare har regeringen tydligt gjort klart att man tolkar ägardirektivet som att det är affärsmässigheten som är avgörande för om Vattenfall ska få sälja sin tyska brunkolsverksamhet till det tjeckiska bolaget EPH.

    Men listan börjar nu bli lång på de som menar att det är regeringen själv som har makten att fatta beslut om frågan, och att regeringens tolkning av ägardirektivet är direkt felaktigt.

     

    I en artikel i Dagens industri från i förra veckan går det att läsa:

    Daniel Stattin, som är professor i civilrätt vid Uppsala universitet, påpekar att man knappast kan överskatta regeringens makt i frågan om Vattenfall ska fortsätta äga brunkolet.
    ”Ägaren kan göra väldigt mycket. Man kan ha en bolagsstämma på pappret och hålla den på näringsministerns tjänsterum. Då kan regeringen fatta beslut om ett direktiv att man inte vill sälja verksamheten”, säger han.
    Även en rapport som Handelshögskoleprofessor Erik Nerep har gjort för Riksrevisionen tas av miljöorganisationen Greenpeace som intäkt för att majoritetsägare har omfattande mandat.
    Orsaken är, enligt Daniel Stattin, att Vattenfalls bolagsordning är vag.
    ”Den är skriven för att tillåta allt och ingenting”, säger han.
    Att affärsmässigheten nämns först i ägardirektivet har av förespråkarna för en försäljning tolkats som att affärsmässighet väger tyngre än miljöhänsyn. Men det är fel, enligt Daniel Stattin.
    ”Det finns ingen juridisk tolkningsprincip som säger att det som sägs först väger tyngst”, säger han.

    Även Sophie Nachemson-Ekwall, som forskar i bolagsstyrning vid Handelshögskolan i Stockholm, är kritisk till regeringens tolkning. Hon intervjuades i förra veckan av SVT Nyheter som frågar om regeringen måste sälja brunkolet av affärsmässiga skäl.

    – Jag blir förnärmad av det, för det är en misstolkning av hela innebörden av ägarinstruktionen, säger Sophie Nachemson-Ekwall till SVT Nyheter, som sedan frågar:

    Om det är så att man säljer brunkolsverksamheten, och att det innebär att det köpande företaget släpper ut mer växthusgaser än vad Vattenfall skulle ha gjort om bolaget behöll denna verksamhet, kan man då försvara en försäljning?

    – Inte utifrån det ägardirektiv som Vattenfall har, eftersom det där står att Vattenfall ska vara ledande i en hållbar energiomställning, säger Sophie Nachemson-Ekwall.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.