Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Miljöproblem bakom en fjärdedel av världens dödsfall 2012

    Enligt en ny forskningsrapport från WHO och UNEP stod miljöproblem bakom 23 procent av världens dödsfall 2012, med luftföroreningar som den mest bidragande orsaken.

    Rapporten har bland annat tittat på farorna med luftföroreningar, kemikalier, zoonotiska sjukdomar (sprids mellan djur och människa) och klimatförändringar.

    – Genom att utarma vår planets ekologiska infrastruktur och öka vårt förorenande fottryck medför vi ständigt växande kostnader för människors hälsa och välmående. Genom luftföroreningar och kemisk exponering till utvinningen av våra naturresurser har vi äventyrat våra livsuppehållande system, sa Achim Steiner, Executive Director vid UNEP.

    Den höga summan innebär att miljöproblemen beräknats orsaka upp till 234 gånger fler förtida dödsfall jämfört med världens konflikter. I Europa ansvarar miljöproblemen för 15 procent av dödsfallen.

    Sedan 1995 har över 600 000 människor förlorat livet, och 4,1 miljarder människor skadats, förlorat sina hem eller blivit lämnade i behov av akut hjälp på grund av väderrelaterade katastrofer.

    Ur den mer positiva synvinkeln har vi möjligheten att sänka den globala uppvärmningen med 0,5 grad samtidigt som vi kan spara 2,4 miljoner liv per år till 2030 om vi implementerar redan bevisade och kostnadseffektiva sätt för att minska kortlivade klimatförstörare, som svartkol och metan.

    Klimatförändringar hotar världsnaturarven

    Klimatförändringarna med stigande havsnivåer, översvämningar, störtfloder och torka har starkt kommit att hota flera av jordens världsarv. Detta rapporterade FN-organet UNESCO i torsdags och nämner bland annat Galapagosöarna och statyerna på Påskön.

    Tidigare känt är hur klimatförändringarna direkt påverkar korallrev med varmare och surare vatten. Andra världsarv har alltså visat sig påverkas mer indirekt av stigande havsnivåer och torka.

    Totalt listar UNESCO 31 natur- och kulturmiljöer i 29 länder som extra sårbara för klimatförändringar. Några exempel är, utöver tidigare nämnda, palatsen i Venedig, den historiska hamnen i colombianska Cartagena och Kaps floraregion i Sydafrika.

    Klimatförändringarna påverkar världsarv över hela jordklotet. En del av stenstatyerna på Påskön utanför Chile(s) riskerar att försvinna i havet om eroderingen av öns stränder fortsätter, säger rapportens huvudförfattare Adam Markham.

    Världsarv har sedan 1973 listats i ” Konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv” och berättigas ett starkt skydd mot mänsklig påverkan. Platserna anses vara en del av de mest enastående och ojämförbara kultur- eller naturmiljöer som är av stor betydelse för mänskligheten. Med pågående klimatförändringar kan platserna nu förlora sitt skydd som världsarv.

    Fortsätter den negativa utvecklingen riskerar en del världsarv att bli så fördärvade att de förlorar sin status, säger Adam Markham.

    Utvecklingen går nu så oroväckande snabbt att rapportförfattarna uppmanar Världsarvskommittén att ta hänsyn till direkta och indirekta klimateffekter redan i förväg.

    Förutom klimatförändringar konstateras det i rapporten att vissa världsarv också blivit så ikoniska att de håller på att förstöras av den intensiva turismen.

     

     

    Barcelona väljer människan framför bilen

    Barcelona sällar sig till en allt större skara av städer som väljer miljö, bättre ljudnivåer och hälsa framför innerstadens bilar. Stora satsningar görs på kollektivtrafik och cykel, och hälsoeffekterna väntas bli stora.

    Inom två år ska nästan 60 procent av den viktiga stadsytan som nu används av bilar istället ges tillbaka till medborgarna, skriver The Guardian. Beräkningarna är att det ska minska trafiken med 21 procent.

    Enligt flera studier beräknas luftföroreningarna i Barcelona ta 3,500 liv per år, och staden har ännu inte lyckats nå EU:s kravnivåer. Om de skulle lyckas nå nivåerna visar en studie att 1,200 liv kan räddas per år, samtidigt som befolkningens förväntade livslängd ökar med 5 månader.

    Förutom hälsoeffekterna ska beslutet innebära minskade vägolyckor och motverka fetma, samtidigt som städerna får grönare ytor.

    Förändringarna kommer göras inom existerade byggnader, men de nya områdena kommer kompletteras med nya cykelvägar. Var du än står i staden kommer du ha högst 300 meter till en busshållplats med högst fem minuters medelväntetid, samtidigt som du bara ska ha ett byte för att ta dig från plats A till plats B, oavsett var platserna är.

    Janet Sanz, kommunfullmäktige med ansvar för ekologi, urbanisering och mobilitet, vill ”vinna tillbaka gatorna”.

    Den här planen sammanfattar essensen av urban ekologi. Vårt mål är att Barcelona ska vara en stad för att leva i. Som en medelhavsstad spenderar invånarna mycket tid på gatorna, så gatorna behöver i alla lägen vara som ett andra hem, eller som en förlängning av sitt eget boende… Offentliga ytor behöver vara ytor för lek, där grönt inte är en anekdot – där grannområdets historia och lokala liv har en närvaro, säger hon.

     

    Fiskeindustrin lovar trålfritt i Arktis

    ”Det här är stort! Det är historiskt att en hel bransch har enats på bred front om att inte expandera miljöskadlig verksamhet i Arktis, utan tänker hålla sig till områden där de redan har varit aktiva.”

    Det skriver Greenpeace om att några av världens största fiskeföretag och återförsäljare signerat ett avtal för att inte förstöra nya arktiska områden.

    I takt med att isen smälter har fiskeföretagen kunnat utforska tidigare orörd mark, vilket lett till stora protester som nu gett resultat.

    Men Greenpeace är ännu inte helt nöjda. Även om avtalet är en stor vinst vill organisationen att Norge ska ge området helt lagligt skydd för att förhindra exploatering även i framtiden.

    Håller du med? Skriv det till Norges miljöminister här >>

     

    Herbivåren: En klassiker med utsikt över Stockholm

    Restaurang: Hermans

    Typ av restaurang: Buffé lunch och middag

    Plats: Fjällgatan 23B

    Typ av måltid: Middag

    Rätt: Buffé

    Prisklass: Lunch: 125kr Middag: 189kr. Rabatt finns för studenter

    Beskrivning: Mysig, vegetarisk restaurang med en fantastisk trädgård att avnjuta en måltid i när vädret tillåter.

    Vegoutbud på menyn: Helt vegetariskt varav det mesta veganskt.

    SMB har än en gång tagit steget ut i Stockholms restaurangvärld, denna gång till Hermans, en riktig Stockholmsklassiker mitt i stan.

    Vi möts av dofter från källarvåningen som gör att det vattnas i munnen på oss. En smal, slingrande trappa leder ner till Hermans vegetariska restaurang, men tanken att det skulle vara en liten trång källarlokal försvinner snabbt när vi märker vad som väntar. Det första ögonen ser är det fantastiska utbudet av efterrätter framme vid kassan. Vi överväger starkt alla tre att starta i den änden, men inser att det nog är lika bra att börja med den riktiga maten, med efterrätterna i åtanke.

    Eftersom det är en riktigt varm försommarkväll väljer vi att sitta ute i den prunkande trädgården med utsikt över Djurgården och Skeppsbron. Syréndoften hänger tung i luften och solen värmer alldeles lagom mycket.

    När vi kommer in och ska plocka för oss av buffén gör vi det klassiska misstaget att ta allt som får plats på tallriken på en gång. Det blir en salig röra med inspiration från Mellanöstern, Asien och Medelhavet på tallriken.

    Buffén var, trots den stora mängden folk som strömmade in, väldigt fräsch och påfylld. Det var inga skålar som stod tomma eller matrester som låg spridda mellan faten som det lätt kan bli på ett buffébord.

    Det fanns en tanke som uppskattades av oss som miljönördar. Mindre tallrikar (gå hellre en gång extra så slipper du slänga) och skyltar för att minska matsvinnet påverkar nog mer än vad man kan tro.

    Hermans satsar på olika teman beroende på vecka. Just nu serveras Multikulti Vår, med blandade rätter från världen. Andra teman som kan dyka upp är bland annat thai, smaker från Mellanöstern och indiskt. Under december serveras självklart julbord och kring midsommar blir det midsommarbord på vegetariskt vis.

    Efter att ha knatat upp och ner i trapporna några gånger för påfyllning kändes den där tanken på efterrätt inte längre lika tilltalande. Det var knappt att vi orkade resa oss upp från bordet när besöket var slut, så mätta var vi allihopa. Hermans är absolut en lyx man borde tillåta sig ibland, men priserna gör att det tyvärr inte kommer kunna bli alltför ofta.

    Plus: Fantastisk trädgård med makalös utsikt över Stockholms inlopp. Tänket kring mathantering. Bra studentrabatt på maten.

    Minus: Det var ganska dyrt och om vädrets makter inte tillåter att sitta ute så kan det vara bra att boka bord några dagar innan. Det är ofta fullbokat.

    Om man är ute efter en finrestaurang med levande ljus och vita dukar är nog inte Hermans rätt ställe att gå till. Är man däremot ute efter en trevlig kväll på en mysig restaurang, en oas mitt i stan som tänker steget längre vad gäller mat och mathantering är det verkligen mitt i prick!

    Se också Herbivårens tidigare restaurangbesök och Ekoguiden för fler tips.

     

    39 italienska kommuner 100 procent förnybara

    Det senaste decenniet har Italien storsatsat på ren energi, någonting som har lyft den totala mängden förnybart från 15 procent till 35,5 procent.

    Den viktigaste satsningen har visat sig vara den småskaliga, eller lokala, produktionen i form av solpaneler, vindkraft, biomassa och småskalig vattenkraft. Den lokala produktionen kräver lägre investeringar än den centrala, minskar förlusterna vid transport av el och för ofta med sig en lägre nota för slutkonsumenten.

    Trots att flera andra kommuner också satsar på förnybart utmärker sig 39 stycken genom att framställa både el och värme på fossilfritt vis. Utvecklingen har gjort att Italien har kunnat sänka sina koldioxidutsläpp och stärka sin ekonomi i takt med att man blir allt mindre beroende av importerat bränsle.

    8,1 procent av Italiens befolkning får nu sin elektricitet från solpaneler, vilket gör landet till Europas främsta solenergianvändare före Grekland och Tyskland.

    Trots motstånd- nu hugger Polen ner Europas äldsta urskog

    I vintras publicerade vi en artikel om hur Europas äldsta urskog, Bialowieza, hotades av kalavverkning. Idag är det inte längre ett hot, utan att sorgligt faktum.

    Bialowiezaskogen är en av de sista resterande urskogarna på den europeiska kontinenten och hem för Europas största däggdjur och träd. Bland 20.000 djurarter är kanske visenten, Europas bisonoxe, den mest sensationella som det största landlevande djuret i Europa. I skogen växer dessutom bland annat jättelika granar, ekar och askar, tidigare helt opåverkat av mänskligt skogsbruk.

    Stora delar av Bialowieza utgör en nationalpark och har av FN-organet Unesco listats som biosfär-reservat. Trots detta och tiotals år av folkligt motstånd och miljögruppers våldsamma protester har de första träden nu fällts i skogens övriga områden, vilka inte berörs av samma skydd.

    Operationen började idag, sade Konrad Tomaszewski, chef för Polens skogsvårdsmyndighet enligt the Guardian.

    Vidare förklarar Tomaszewski syftet bakom operationen och det hot som myndigheterna menar utgörs av barkborrar. Målet är att stoppa skogsförstörelse genom att bekämpa vad de kallar för ”barkborreangrepp” och att dessutom kunna skydda turister och ridande poliser innan de skadade träden faller ned över vandringsstigarna.

    Miljöaktivisterna inom polska Greenpeace invänder mot argumenten. Den enda publicerade inventeringen visar att nästan hälften av de träd som är märkta för avverkning kan vara icke-gran-sorter, vilka varit helt opåverkade av skadeinsekternas angrepp. Dessutom varnar Greenpeace för att ett fungerande ekosystem som existerat i 10.000 år blir förstört om träden huggs ned.

    Barkborrarna är ett naturligt inslag som alltid funnits, och hittills har skogen lyckats överleva , säger aktivisten Katarzyna Jagiello. Vi uppmanar EU-kommissionen att ingripa och ändra den polska regeringens beslut att förstöra Bialowiezaskogen för alltid.

    Med Polens nya, konservativa styrning har regeringen också valt att utöka avverkningen från 40.000 till 180.000 kubikmeter och oppositionen har efter alla år därmed bara blivit större. Men trots varningsflaggor har avverkningen alltså nu påbörjats och detta i omgivningen runt staden Hajnowka, nära gränsen mot Vitryssland.

    Skogsvårdsmyndigheten intygar dock att nationalparksområdena ska besparas. Vissa skogsområden ska också skonas som referensområden där skogens träd ska få bestrida barkborrarnas angrepp utan mänsklig inblandning.

    Fler jobb inom solenergi än inom olja och gas i USA

    Historisk förändring förra året. 

    Under 2015 var det fler människor som jobbade inom den amerikanska solenergisektorn än inom landets olje- och gasutvinningsindustri räknat tillsammans. Även kolutvinningen fick se sig slagen.

    Nyhetsbyrån Bloomberg skriver:

    The number of U.S. jobs in solar energy overtook those in oil and natural gas extraction for the first time last year, helping drive a global surge in employment in the clean-energy business as fossil-fuel companies faltered.

    Antalet nya jobb inom USA:s solenergisektor sägs nu öka tolv gånger snabbare jämfört med de nya jobb som skapas för landet som helhet.

    sol
    Källa: Bloomberg

    ”Sveriges agerande kan avgöra åt vilket håll Australien, Indien och Kina tippar i kolfrågan”

    Regeringsbeslutet om Vattenfalls brunkolsförsäljning kan få global betydelse, menar de tre världsledande forskarna Johan Rockström, John Schellnhuber och Will Steffen.

    Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre, professor vid Stockholms universitet och ledamot i regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling, har tidigare i en debattartikel i SvD Näringsliv tillsammans med Naomi Klein och Bill McKibben uppmanat den svenska regeringen att inte godkänna Vattenfalls begäran om att få sälja hela sin brunkolsverksamhet i Tyskland till de tjeckiska bolagen EPH och dess finansiella partner PPF Investments – två bolag som tror på en renässans för kolkraften. I stället borde verksamheten fasas ut, argumenterade man för.

    I Dagens industri skriver Johan Rockström återigen om frågan, men denna gång tillsammans dels med John Schellnhuber, som är professor, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research och ordförande för WBGU, den tyska regeringens vetenskapliga råd för globala miljöförändringar, och dels med Will Steffen, professor emeritus vid Australia National University i Canberra, och ledamot i det oberoende klimatrådet Climate Council of Australia.

    De tre forskarna menar att den svenska regeringen just nu är på väg ”att fatta ett beslut som skulle kunna leda världen mot en fossilfri global ekonomi – eller låsa in oss i ett fossilbränsleberoende i flera årtionden framöver”. De förklarar det så här i artikeln:

    Avgörande är vilka signaler Sverige och Tyskland skickar till regeringar och investerare runt om i världen. Har kol en framtid eller inte? Sveriges agerande kan avgöra åt vilket håll Australien, Indien och Kina tippar i kolfrågan.

    I stället för att sälja sina brunkolstillgångar i Tyskland, borde Sverige och Tyskland starta en socialt och ekonomiskt ansvarsfull utfasning av kol.

    Detta är en så viktigt fråga för våra länder och för världens framtid att vi föreslår att inga beslut om brunkolsförsäljning ska tas förrän statsminister Stefan Löfven och Tysklands förbundskansler Angela Merkel, har haft möjlighet att ha ett högnivåsamtal om hur vi nu tar ansvar för utfasning av brunkolet.

    Detta samtal bör ske i nära dialog med brunkolsregionerna i Tyskland, för att ta ett gemensamt ansvar för en ekonomiskt försvarbar och miljövänlig utfasning som skapar nya jobb för de 6.000 som annars skulle bli arbetslösa. Lausitz-regionen i Brandenburg, som präglas av brunkolsbrytning, skulle på så sätt kunna bli en banbrytande föregångare; en ”testbädd” som visar hur samhällen kan ta sig ur den fossila återvändsgränden med hjälp av ny teknik och hållbara affärsmodeller.

    När Vattenfall presenterade affären den 18 april sa näringsminister Mikael Damberg (S) att regeringen tänker ge besked om ungefär två månader.

    ”Tanken är att det ska vara storslagna områden med mycket höga naturvärden”

    I tisdags, den 24 maj, var det nationalparkernas dag. Supermiljöbloggen passade på att ställa fyra frågor till Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket. 

    Sverige har i dag 29 nationalparker. Det är områden som tillhör vår mest skyddsvärda natur och som består av en helhet av olika landskapstyper. Men arbetet pågår också för att skydda ett antal nya områden, det kan Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket, berätta.

    För alla som behöver friska upp minnet lite, vad är egentligen skillnaden mellan ett naturreservat och en nationalpark?

    – Naturreservat använder vi för alla sorters naturskydd, från tätortsnära friluftsområden och vackra rullstensåsar till skötselkrävande ängar, storslagna skärgårdar, havsvikar och vildmarker med stormyr, urskog och fjäll. Reservaten kan vara både stora och små och de kan ägas av privatpersoner, bolag och andra organisationer liksom kommuner och stat. Nationalparkerna är normalt större än 1 000 hektar, ibland mycket mer än så, och all mark måste ägas av staten. Tanken är att det ska vara storslagna områden med mycket höga naturvärden ”i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick”.

    bjorn-risinger-2
    Foto: Naturvårdsverket

    Vilken är din favoritnationalpark i Sverige och varför?

    – Min favoritnationalpark är Gotska Sandön, Östersjöns pärla. På Sandön bedrev jag sträckfågelräkning med ideella krafter två vårar när jag gick i gymnasiet. På kuppen blev jag bannlyst av Ringmärkningscentralen, eftersom jag annonserade efter ringmärkare innan jag hade sökt dispens, så den delen av studien fick jag avstå. Oväntat många prutgäss, myrspovar och kustpipare hamnade i alla fall i sträckräkningsprotokollet. När det var dags att göra lumpen fick det bli som båtchef i Fårösund, bland annat med Sandötransporter. Favoritplatserna är Höga Åsen med grova knotiga tallar och Bredsandsudde, där vi räknade fågelsträcket.

    Hur går arbetet med att utvidga och skapa nya nationalparker?

    – Jovars, det rullar på. Allt är förberett för utvidgningar 2017 av Tivedens och Björnlandets nationalparker. Arbetet är också i full gång med att förbereda en ny park för Västra Åsnen i Kronobergs län. I Jämtlandsfjällen har förberedelser startat och jag hoppas att vi snart kan sätta igång med de gotländska områden som ligger i nationalparksplanen – dels det marina området kring Gotska Sandön med Kopparstenarna och Salvorev och dels det unika området kring Bästeträsk på norra Gotland.

    Det finns väl inget politiskt uppsatt mål för hur många områden som Sverige ska skydda på sikt, men att ha 100 nationalparker år 2050 – skulle inte det vara ett rimligt mål?

    – I Naturvårdsverkets långsiktiga nationalparksplan från 2008 finns förslag på 13 nya och sju utvidgade parker. Erfarenheten visar att det tar lång tid att genomföra. Med de satsningar regeringen gör för naturskyddet ser jag att vi kan ha en hög ambition för att förverkliga merparten av 2008 års plan den närmaste tioårsperioden. Målsättningarna på längre sikt kan nog anstå till vi kommit en bit på vägen.

     

    ___________

    Se ett bildspel på alla Sveriges nationalparker, i klimatmagasinet Effekt.

    Skog och Lövin om nya ministeruppdragen

    Igår presenterade Stefan Löfven sin regeringsombildning. Ny miljöminister är Karolina Skog (MP) och ny minister för det internationella klimatarbetet blir Isabella Lövin (MP). Exakt hur ansvarsfördelningen ska se ut mellan Karolina Skog och Isabella Lövin är inte klart än, skriver SVT. 

    Karolina Skog (MP) har varit kommunalråd i Malmö med ansvar för stadsplanering och har en magisterexamen i humanekologi. Som kommunalråd har hon bland annat profilerat sig genom att göra Malmö till en cykelstad och har tidigare blivit utnämnd till årets cykelpolitiker av föreningen Svensk Cykling.

    Stefan Löfven motiverar utnämningen med att:

    Karolina Skogs erfarenhet av ett resultatorienterat kommunalt arbete visar att ett offensivt miljöarbete skapar utveckling och fler arbetstillfällen. Hon har gjort sig känd för att vara en visionär realist.

    Skog säger själv om det nya uppdraget att:

    Jag kommer till ett mycket väl dukat bord. Jag kommer fortsätta utveckla hållbara stadsmiljöer. Jag är i politiken för att leverera resultat och jag kommer fortsätta göra det för regeringen.

    På frågan om vilka miljöfrågor som ligger henne närmast om hjärtat svarar hon:

    Jag har ju med mig erfarenheter från grön stadsbyggnad i Malmö. Det vill jag gärna utveckla på ett riksplan. Förutom den gröna omställningen och klimatfrågorna är det också viktigt att titta närmare på kemikalierna, bland annat vilka material som används när man bygger. Här är förskolorna ett prioriterad område

    På frågan om Miljöpartiet bör lämna regeringen ifall Vattenfalls kol inte stannar i marken svarar Skog:

    Klimatfrågorna är akuta. Vi kan inte vänta på ett parlamentariskt läge när vi kan få tillfälle att genomföra hela vårt partiprogram.

    Isabella Lövin skriver på DN Debatt om sitt nya uppdrag som ansvarig för regeringens internationella klimatarbete:

    Som minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat kommer jag, tillsammans med den nya miljöministern Karolina Skog och övriga kollegor i regeringen ansvara för att göra Sverige till ett av de första fossilfria välfärdsländerna. Genom att ta ansvar för klimatet på hemmaplan visar Sverige ledarskap i världen.

    Lövin skriver vidare att hon hoppas på mer blocköverskridande samarbete:

    Under mina år i Europaparlamentet lyckades jag tillsammans med representanter för en rad andra partier bidra till att reformera EU:s fiskeripolitik och radikalt förbättra möjligheterna för våra hav att återhämta sig från det överfiske som pågått i många decennier. Vi gjorde detta genom att lyssna på varandra och fokusera på gemensamma intressen, snarare än att leta meningsskiljaktigheter. Jag tror att svensk politik skulle vinna på mer samarbete och mindre bråk för bråkandets skull.

     

    Sverige klarar inte utsläppsmålen för fosfor

    Enligt internationella mål måste Sverige minska fosforutsläppen till maximalt 308 ton per år. Nu visar en ny rapport beställd av Havs- och Vattenmyndigheten att utsläppen uppgick till 780 ton under 2014.

    370 ton är naturligt läckage, medan vi människor är ansvariga för att 410 ton fosfor har släppts ut i vad som kallas Egentliga Östersjön, alltså mellan Ålands hav och de danska sunden. Det betyder att det totala målet på 308 ton i praktiken blir omöjligt att uppnå.

    Utsläpp av fosfor och kväve i hav, sjöar och vattendrag leder till övergödning, som i sin tur leder till att livsmiljön för djur och växter blir förstörd.

    – För Sveriges del betyder det här att vi måste hålla belastningen till andra havsområden väl under belastningstaken för att kompensera för de näringsämnen som belastar Egentliga Östersjön, om vi ska skapa en Östersjö utan övergödning, säger Lars Sonesten som är forskare vid SLU.

    Sonesten är också ordförande i en grupp som arbetar med övergödning i HELCOM, som är Östersjöländernas plattform för att rädda Östersjön. HELCOM har tagit fram handlingplanen Baltic Sea Action Plan, och det är dit som resultaten från den nya forskningen rapporteras.

    Fosfor är ett mineral och näringsämne som finns i jorden, och som behövs för att växter ska kunna växa. När jorden brukas i stor skala så måste fosfor tillsättas för att vi ska kunna odla. I rapporten har forskare tittat på olika sätt att använda mark, och hur den påverkar läckaget av fosfor. De största utsläppen kommer från jordbruk och skogsbruk, men då räknar man också med utsläppen från den naturliga nedbrytningen av döda växter. De direkt mänskliga utsläppen kommer främst från jordbruket, kommunala reningsverk och olika industrier.

    Läckagen beror på många olika faktorer, såsom jordsammansättning och grundvattensförhållanden. SLU har därför tagit fram en karta över olika mark- och jordtyper i hela Sverige. En sådan karta skulle sedan kunna användas så att dessa faktorer vägs in när beslutsfattare på kommunerna bestämmer hur marken ska användas.

    Sverige ser inte ut att kunna möta EU:s havsmiljödirektiv om att Östersjön ska ska ha god miljöstatus 2020. Övergödningen av Östersjön är en av orsakerna till att ekosystemet i havet är i mycket dåligt skick.

    Samtidigt som enorma mängder fosfor släpps ut på fel ställen så menar många forskare att bristen på fosfor är en av de största riskfaktorerna för framtida matsäkerhet, eftersom ämnet finns i konstgödsel som används i det industriella jordbruket. Att hitta lösningar för hur vi återför fosforn till jorden i ett slutet kretslopp är därför en av framtidens stora utmaningar.

    Svenska företag får fint miljöpris

    Världsnaturfonden har utsett tre svenska företag till mottagare av Climate Solver 2016, som prisar ny klimatsmart teknik.

    Pristagarna heter Climeon, Trine och Orbital, skriver Miljö & Utveckling. Climeon har skapat en maskin som omvandlar spillvärme från bland annat industrier och fartyg till elektricitet. Även Trine är inne på elektricitets- och energispåret. De har skapat en modell för mikroinvesteringar som finansierar solenergiprojekt i utvecklingsländer.

    Climeon får utmärkelsen för att ha utvecklat en effektiv dusch som renar och återvinner vatten – medan du befinner dig i duschen. Istället för att förbruka 150 liter vatten på en tiominutersdusch räcker det med fem liter.

    Förutom de svenska bidragen har även nio andra nordiska bolag premierats. Världsnaturfondens Håkan Wirtén ser stora möjligheter för de nordiska teknikföretagen:

    Norden har potential att bli hållbarhetens Silicon Valley. Vi har talang, kapital och politisk vilja, men vi behöver snabba på kommersialiseringen av bolagen för att skapa fler jobb och lösa akuta hållbarhetsutmaningar.

    Österrike får grön president

    Efter ett rafflande val är resultatet äntligen klart: Österrike blir det andra landet i Europa att få en grön president.

    I helgens val stod det mellan den högerpopulistiske Norbert Hofer och den gröne politikern Alexander Van der Bellen. Efter en riktig nagelbitare fick de sista poströsterna slutligen vågen att tippa över till de grönas fördel med 50,3 procent mot 49,7 procent.

    Van der Bellen var partiledare för de gröna mellan 1997 och 2008. Trots att han ställde upp i presidentvalet som oberoende politiker är han fortsatt backad av partiet och representerar en grön ideologi. Förutom att vara emot frihandelsavtalet TTIP är Van der Bellen även en förkämpe för ett Europa med öppna gränser.

    Allt du behöver veta inför dagens riksdagsdebatt om Vattenfalls brunkolsförsäljning

    Detta har hänt den senaste veckan. 

    I dag hålls en extrainsatt riksdagsdebatt om Vattenfalls planerade brunkolsförsäljning. Debatten startar klockan 13.00 och en stor demonstration är i samband med detta planerad utanför riksdagen, med budskapet att kolet ska stanna i marken.

    Det är samtidigt många turer att hålla reda på inför debatten.

    • Miljöaktivister besökte i går Rosenbad och spikade upp Parisavtalet på husfasaden, skriver Svenska dagbladet. Detta för att påminna om att både Sverige och Tyskland står bakom målet att hålla den globala medeltemperaturhöjningen under två grader, med sikte på 1,5 grad.
    • Sverigedemokraterna valde i går att KU-anmäla regeringen för dess uttalanden om brunkolsaffären, rapporterar TT Nyhetsbyrån.
    • Helena Lindahl, Centerpartiets talesperson i frågor som rör de statliga bolagen, säger till Svenska dagbladet att partiet är för en försäljning till de tjeckiska bolagen EPH och dess finansiella partner PPF Investments – trots att före detta miljöminister Lena Ek (C) kallat EPH för en ”extrem miljöbov”. Enligt Svenska dagbladets artikel verkar även resten av Alliansen sugna på att sälja brunkolsverksamheten, även om Annie Lööf (C) i en debattartikel i Aftonbladet slår fast att regeringen ”inte ens behöver fråga riksdagen om Vattenfall ska fatta ett beslut om försäljning eller nedläggning”.
    • Greenpeace verkar däremot hålla med Lena Ek i hennes analys. I en ny rapport som publicerades i går har Greenpeace granskat de två köparna och kommit fram till att de inte tar hållbarhetsfrågorna på särskilt stort allvar alls.
    VF köp
    Foto: Greenpeace
    • Dagens nyheter frågade Vattenfall vad de tyckte om Greenpeace granskning:

    –  Jag tror inte det är något vi kommenterar, var svaret därifrån.

    • Vänsterpartiet vill nu se alla korten på bordet och säger till Dagens industri att avgående klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) redan verkar ha ”checkat ut”.
    • Näringsminister Mikael Damberg (S) var med i Sveriges radios lördagsintervju i helgen och sa då bland annat att det är EU:s utsläppshandelssystem som påverkar hur stora utsläppen blir från EU. Varför Miljöpartiet och Socialdemokraterna valde att som en av de första åtgärderna efter valet 2014 stoppa brunkolsexpansionen ville han dock inte riktigt svara på.
    • Häromveckan menade samtidigt Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre och ledamot i regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling, att det visst spelar roll vad Sverige gör med Vattenfalls brunkol, inte minst eftersom EU:s utsläppshandelssystem har kollapsat. I en debattartikel i SvD Näringsliv skriver han:

    Sverige och Tyskland, liksom EU i övrigt, har skrivit på Parisavtalet (att minska utsläppen till noll 2040-2060 för att nå 1,5-2 grader C som maximal global smärtgräns i temperaturökning). Det kräver en mycket snabb urfasning av kolkraft i världen. Faktum är att urfasning av kol är vår uppgift No 1. Inget är lättare, inget är mera attraktivt, och inget är mera nödvändigt för att ha en chans att undvika klimatkris.

    • Samtidigt menar svenska myndigheter att det inte bara är klimatfrågan som påverkas av vad som händer med brunkolsverksamheten, även flera av de svenska miljömålen påverkas negativt av kolkraften i vårt närområde, rapporterar Aktuell Hållbarhet.

    Många turer som sagt, och många frågetecken att reda ut. Klockan 13 sänder riksdagen live från debatten.  

     

     

     

    Centerpartiet öppnade för samtal om Vattenfalls ägardirektiv – för två månader sedan

    Men fortfarande argumenterar regeringen för att det inte går att stoppa Vattenfalls brunkolsförsäljning – med hänvisning till att Allianspartierna inte vill ändra ägardirektiven.   

    Regeringen har länge hävdat att det är omöjligt att stoppa Vattenfalls brunkolsförsäljning av exempelvis miljöskäl eftersom man är bakbunden av riksdagen som 2010 slog fast Vattenfalls ägardirektiv. Ägardirektiven innebär, enligt regeringens tolkning, att affärsmässigheten väger tyngre än miljö- eller social hänsyn.

    Men i går rapporterade TV4 Nyheterna att alla riksdagspartier utanför regeringen anser att regeringen visst kan låta bli att sälja Vattenfalls brunkol i Tyskland, om man vill.

    – Det finns inget hinder att inte sälja, det är upp till bolagets styrelse och regeringspartierna att besluta om. Det här är bara en förevändning från Miljöpartiet, säger Helena Lindahl, näringspolitisk talesperson för Centerpartiet, till TV4 Nyheterna.

    _____

    Men även om det är som regeringen säger, att det först krävs en ändring av ägardirektivet, så är frågan varför regeringen inte drivit på för att det ska hända. Supermiljöbloggen kan nu nämligen visa att Centerpartiet redan för två månader sedan bjöd in till en diskussion om just detta.

    _____

     

    Från Miljöpartiets sida har det tidigare låtit så här:

    Nu i onsdags sa klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) till Svenska Dagbladet:

    – [F]ör att ge ett nytt uppdrag till Vattenfall att avveckla kolet krävs ändringar av ägardirektiven.

    Åsa Romson har tidigare, innan affären med de tjeckiska bolagen EPH och PPF Investments presenterades, sagt liknande saker till SVT Nyheter:

    – Om Vattenfalls styrelse skulle komma till regeringen och säga att de vill sälja ett helt verksamhetsområde, då kan regeringen inte stoppa ett sådant förslag utan att ägardirektiven ändras. Dessa måste accepteras av riksdagen och där kan jag konstatera att allianspartierna inte är beredda att ta den typen av klimatpolitiska hänsyn när det gäller Vattenfall.

    Hon har även sagt till Dagen Nyheter:

    – Det spelar ingen roll vilken strid vi tar i regeringen. Regeringen måste ta striden med riksdagen, och i dagsläget är inte riksdagen beredd att ta klimatpolitiska hänsyn när det gäller Vattenfalls innehav av brunkol i Tyskland.

    Likadant lät det från Gustav Fridolin som nyligen medverkade i SVT Agenda:

    – När vi provar frågan om just den ägarsamordning som Vattenfall kommit till regeringen med nu, då måste vi göra det utifrån de beslut som ligger i riksdagen och det ägardirektiv som tagits där. Det är inte det ägardirektiv vi vill ha, och som Miljöpartiet jobbat för, men det är det ägardirektiv som vi måste jobba utifrån.

    ______

    Men för två månader sedan, den 22 mars, när Greenpeace anordnade en debatt om Vattenfall på Mynttorget i Stockholm mellan de olika riksdagspartierna, då sa Helena Lindahl från Centerpartiet:

    – När det gäller ägardirektiv och att ändra dem, så är det möjligt. Och om Socialdemokraterna och Miljöpartiet är överens så kan ju ni ta fram ett förslag på nya ägardirektiv och komma till oss och diskutera dem. Men något sådant har vi faktiskt inte sett. Och så länge ni inte gör det så tycker jag att ni skramlar med ganska tomma tunnor.

    I samma debatt sa också Penilla Gunther, från Kristdemokraterna:

    – Jag delar Helenas synpunkter, och om det är så att man i stället skulle gå in och göra en planerad avveckling och lägga den verksamheten i en särskild stiftelse till exempel, ja det kanske är en möjlighet som man behöver fundera över.

    ”Patetiskt”, ”fel”, ”otroligt korkat”, ”synnerligen oklokt”, ”uselt”

    Kritiken hård mot riksdagens talman, Urban Ahlin (S), som beslutat att The Right Livelihood Award Foundation inte längre ska få ha sin årliga prisceremoni i riksdagen.

    I går kunde SVT Nyheter avslöja att The Right Livelihood Award Foundation, som delar ut vad som ofta kallas ”det alternativa Nobelpriset”, kommer portas från riksdagens andrakammarsal, den plats där man de senaste 30 åren har delat ut priset som gått till en lång rad miljö- och människorättsaktivister runt om i världen.

    Beslutet är taget av riksdagens talman, socialdemokraten Urban Ahlin, som säger till SVT Nyheter att det handlar om platsbrist. Han tillägger:

    – Riksdagen är ingen konferensanläggning för externa aktörer.

    Men det argumentet sågas av riksdagsledamoten Eva-Lena Jansson (S), som är ordförande för den tvärpolitiska grupp i riksdagen som stått som värd för evenemanget, och som säger till SVT Nyheter:

    – Jag har suttit tio år i riksdagen, och inte sett någon trångboddhet i andrakammarsalen en måndag eller fredag i december.

    Eva-Lena Jansson lovar nu att ta strid för en omprövning av beslutet. Hon sätter nu sitt hopp till riksdagsstyrelsen.

    – De ska ha möte den 8 juni och då hoppas jag de omprövar beslutet.

    Ole von Uexkull, chef för Right Livelihood Award-stiftelsen, är förstås även han besviken, och säger i ett pressmeddelande (pdf):

    – Många pristagare verkar för demokrati och mänskliga rättigheter med sina egna liv som insats. Att motta Right Livelihood-priset i Sveriges riksdag innebär ett viktigt erkännande som förbättrar pristagarnas säkerhet och ger dem ökade möjligheter att bidra till förändring. Om ceremonin inte längre kan hållas i riksdagen innebär det en drastisk försämring av det stöd Sverige enkelt kan ge några av världens viktigaste samhällsförändrare.

     

    Sett till reaktionerna på Twitter har The Right Liveliohood Award fortsatt stort stöd, och än lär sista ordet inte vara sagt i denna fråga.

     

     

    Hittills har 162 personer och organisationer som arbetar för hållbar utveckling, demokrati, mänskliga rättigheter och fred erhållit priset. Alla pristagare, som tillsammans kommer från 67 olika länder, finns samlade på denna sida.

    Möjligt säljstopp för glyfosat i sommar

    Storsäljande bekämpningsmedel från Mosanto, Dow och Syngenta kan plockas bort från butikshyllorna i EU i sommar. Detta efter att länderna i EU inte kunnat enas om en ny licens för huvudingrediensen glyfosat, rapporterar The Guardian.

    Huruvida glyfosat är giftigt för människor är en fråga som splittrar EU-länderna, men också Världshälsoorganisationen WHO och forskarvärlden.

    Glysofat är Europas mest använda ogräsmedel, och finns exempelvis i Mosantos lika omdiskuterade som populära bekämpningsmedel RoundUp. Försäljning av medlet står för en tredjedel av företagets inkomster.

    Globalt används medlet oftast på grödor som har blivit genmanipulerade till att överleva giftet. Flera studier visar att glyfosat skadar djur, växter och hela näringskedjor. I en ny tysk studie visade sig 75 % av försökspersonerna ha fem gånger högre halter av glyfosat i urinen än gränsvärdena för hur mycket av ämnet som tillåts i vatten. Samtidigt hävdar amerikanska studier att gränsvärdena är för lågt satta.

    Vissa stora jordbruksorganisationer menar att de behöver medlet för att få lönsamhet i sin produktion, medan 1,4 miljoner människor världen över har skrivit under ett upprop för ett förbud av gyfosat.

    England är för fortsatt försäljning, medan Frankrike, som redan har förbjudit medlet, motsätter sig en förnyad licens. Sverige har lagt ner sin röst i frågan.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.