Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Dagens CO2-kurva

    Foto: Scripps Institution of Oceanography

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii för 2020 ligger koldioxidhalten nu på 415,15 miljondelar (ppm), vilket är en liten ökning från förra veckan (414,31 ppm). Det är en rejält märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+1,95 ppm).

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Under de senaste 170 åren har mänskliga aktiviteter ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären med 47 procent över förindustriella nivåer (från 1850) och före det har det legat relativt stabilt. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.

    2020 blev i mångt och mycket ett extremernas år. Det blir med största sannolikhet bli det varmaste året i Sverige och globalt ett av de varmaste. Året innebar även rekord i antal tropiska stormar och massiva skogsbränder i Kalifornien och Australien och även värmrekord. Hotet mot den biologiska mångfalden uppmärksammades och kopplingen till pandemin blev särskilt tydlig.

    Ett annat mer annorlunda och tänkvärt rekord för året är att 2020 kan massan av allt det material vi människor har skapat på jorden bli större än den totala biomassan på jorden. Det visar en studie som publicerats i tidskriften Nature som sammanställt tidigare forskning som visar den totala massan av det material vi människor har skapat, som byggnader, vägar och teknik och jämfört det med data på den totala biomassan på jorden, som all vegetation och alla djur.

    Robert Hart, professor i miljö- och naturresursekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet, säger till Vetenskapsradion att det illustrerar på ett nytt sätt vilken effekt människan har på planeten:

    Det blir en ännu tankeställare kring den stora påverkan vi har på jordklotet.

    Denna tankeställare behöver följa med in i 2021 för att ta avstamp i det superår som 2020 var tänkt att bli av. Bland allt fick beslutet om ett nytt globalt FN-avtal för biologiska mångfald skjutas på framtiden. Förhoppningsvis kan ändå pandemin och dess orsaker och verkningar leda till en medvetenhet som stärker arbetet för att skydda den biologiska mångfalden. SMB fortsätter bevaka frågan även detta år.

    Hej SMB-läsare!
    Vill du hjälpa oss nå 10 000 följare på instagram?

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





      Hej SMB-läsare!
      Vill du hjälpa oss nå 10 000 följare på instagram?

      SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

      Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

      Läs vad vi vill göra