Redan långt innan skogsutredningen lades fram insåg Svenska kyrkans skogsförvaltning att förslagen om ett mer hållbart skogsbruk kunde bli tuffa att hantera. Och så fort utredningen lades på bordet började man i ilfart dela och sprida debattinlägg med mycket hånfullt innehåll om utredningen, även till biskopar. Det visar SMB:s fortsatta granskning av kyrkans interna mejltrafik.
SMB har i en rad artiklar berättat om de många, innehållsrika och mycket uppmärksammade turerna om skogsutredningen, som angripits hårt av interna motutredningar, där alternativa fakta förs fram. Utredaren själv skrev ett upprört brev till biskoparna och varnade för att remissarbetet kunde skadas allvarligt. Remisstiden har pågått sedan den 25 september och avslutas inom knappt två veckor.
Här kommer nästa berättelse:
Vintern 2024 var den huvudsakliga inriktningen i skogsutredningen naturligtvis väl känd bland stiftsjägmästarna och egendomsförvaltningarna. Det står klart att den, om den genomfördes, skulle innebära rätt stora förändringar i kyrkans skogsbruk.
Ville pausa och samordna kyrkans utredning med statens
Kunde den möjligen inte göra paus, rent av? Den frågan ställde stiftsjägmästaren i Växjö stift, Klas Gustavsson i två mejl rakt upp i kyrkans centrala ledning. Dels till finanschefen Gustaf af Ugglas och dels till den seniora rådgivaren för skog och mark, Magnus Niklasson. Han är en central person i skogsutredningen, länken mellan kyrkostyrelsen och egendomsförvaltningarna.
Det skulle kunna vara en fördel om kyrkans utredning samordnades med den statliga skogsutredningen, som tillsattes just då, reflekterar Klas Gustavsson. (Gustavsson har tidigare namngetts i SMB och lämnat kommentarer om sitt agerande kring de alternativa utredningarna).
Hans poäng förefaller tydlig: Regeringens skogsutredning hade ju så gott som helt motsatta direktiv mot kyrkans. För den skulle besvara frågan om hur det svenska virkesuttaget ska kunna öka, och utan att med ett endaste uns ifrågasätta det nuvarande kalhyggesbruket – ett av de mest infekterade stridsämnena i kyrkans interna skogskonflikt.
Då slipper man det ”chickenrace” som jag kan gissa att de små nomineringsgrupperna kommer att driva på mot, det vill säga undvika intryck från den nationella utredningen, funderar jägmästaren i mejlet.
Nu blir det inget av med detta. Kyrkans skogsutredning rullar på enligt schema. Den 25 september 2024 presenteras den och får stor uppmärksamhet. Många miljöaktiva medlemmar, och miljörörelsen gör tummen upp. Men två dagar därpå blåser Gustavsson i stridshornet i ett pepprat mejl till ett 20-tal medarbetare.
Egendomspersonalen kände sig som syndabockar
Egendomsförvaltargruppen hade då snabbläst olika delar av utredningen och slår fast att denna i stort sett inkompetensförklarar dem och deras anställda. Flera i personalen känner sig utpekade som syndabockar:
Det samtliga förvaltare slås av är den skarpa kritik som framförs av utredaren gällande dagens förvaltning och det som utredaren menar är bristande kommunikation och lyhördhet mellan PLT-förvaltningen och Svenska kyrkans övriga verksamhet —- Därför vill vi med denna gemensamma information beskriva att vi delar känslorna och vill försöka få ledningen i Svenska kyrkan att förstå den utsatta situation som vi nu upplever.
Jägmästaren informerar i det långa mejlet också om att kontakter redan tagits med SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, för att komplettera kyrkans skogsutredning. Detta eftersom man finner den bristfällig, förutom att den är kritisk mot skogsförvaltningen som den bedrivs nu. ”Utredaren har till stor del valt att stödja sig mot ett fåtal forskare medan vi vill få en större bredd,” hette det också.
Inom parentes blev det precis tvärtom, skulle det visa sig. Skuggutredningen som egendomsnämnderna beställde av SLU och som bland annat skulle beskriva vådan av hyggesfritt skogsbruk, innehöll i stort sett inga referenser alls till vetenskapliga studier.
300 forskningsreferenser stod mot nästan inga alls
Skogsutredningen anlitade, för att beskriva hur klimatnyttan i skogen kan förbättras bland annat med färre kalhyggen, förre IPCC-ledamoten, klimatprofessor Markku Rummukainen. Till skillnad från skuggutredningen hänvisade han för sin del till 300 svenska och finska studier om saken.
Därpå skreds det till verket för att inhämta stöd för den egna uppfattningen om att kyrkans skogsbruk fungerar väl och att det nya som föreslås kan bli förödande.
Och debatten i tidningarna var ju livlig om kyrkans eventuella omsvängning i skogsbruksfrågan. Några dagar senare meddelar en egendomsförvaltningschef att hen hittat fyra bra debattartiklar som förtjänade spridning.
Två av dessa poängterade att skogsindustrin bidrar till hållbarhet, och att det svenska skogsbruket varken hotar klimat eller biologisk mångfald. Och ja, detta är ju precis vad frågan handlar om.
De andra var inte särskilt polerade. ”Kyrkan tar bocken till trädgårdsmästare” skriver en kritisk skogsägare i Skåne och namnger skogsutredare Göran Enander med beteckningen ”en miljöpartist med tunnelseende.”
Kyrkan är löjligt trendkänslig, enligt ATL-skribent
Mer kätterskt uttrycker sig LRF-drivna affärstidningen ATL:s ledarskribent Anders Gustavsson under rubriken ”Herre fräls oss ifrån andlig skogsförvaltning.” Han menar att kyrkan är löjligt trendkänslig: Innan klimataktivisten Greta Thunbergs gloria kom på sned hann Svenska kyrkans församling i Limhamn med att utropa att hon var Jesu efterträdare. Därefter engagerade sig Luleås biskop Åsa Nyström och dåvarande ärkebiskop Antje Jackelén i svensk mineralpolitik och förklarade att en gruvetableringen i Kallak varken var existentiellt eller andligt hållbar, raljerar han bland annat.
De här råbarkade pamfletterna anses uppenbarligen tillräckligt respektfulla mot alla kyrkans motstridiga uppfattningar och känslor att bedriva intern remissdebatt med. ”Jag skickar till biskopen och X” skriver egendomschefen glatt i sitt mejl till en hög förtroendevald inom egendomsförvaltningen.
Denna person sprider i sin tur, så sent som efter midnatt samma dag med ”hög prioritet” vidare de fyra debattartiklarna till stora delar av egenomsförvaltningen med orden:
Jag tycker det är viktigt att vi alla förstår hur stora värden som står på spel och tar del av tunga rösters invändningar mot utredningens slutsatser och förslag— tag del av bifogade artiklar.
”Fullt stöd från ärkebiskopen”
Redan dagen därpå kommer den förtroendevalda med en hög hälsning från ingen mindre än ärkebiskopen, och skriver så här i ett ännu större utskick:
Till ENSO Hej på er!
Jag talade med Ärkebiskopen efter dagens morgonmässa i domkyrkan. Han var tydlig med att han och biskoparna uttalar sitt fulla stöd för Egendomsförvaltningarnas arbete. ÄB kommer inte att uttala sig om den Enanderska utredningen, utan emotser vår inomkyrkliga process där vi respektfullt ska komma fram till en klok hantering av utredningsresultatet, hälsade personen.
Hur replikerna ordagrant utföll har inte SMB någon dokumentation om. Men stiftsjägmästare Klas Gustavsson är klar med sin tolkning lite senare samma dag, i ett mejl till en förtroendevald:,
Intressant att ärkebiskopen ber om ursäkt för utredarens sätt att uttrycka sig om pågående förvaltning. (Kanske vore på sin plats att kyrkostyrelsen gjorde detsamma som beställare, uppdragsgivare om de nu inte håller med utredaren).
”Andlig hållbarhet är teologisk klåfingrighet”
Inom ramen för skogsutredningen har det även muntligt sagts ett och annat förklenande om de höga och låga inom kyrkan, som vill se något nytt inom skogsförvaltningen. Vid ett protokollfört möte om skogsutredningen ett år innan den lades fram uttalade en central förtroendevald person starkt ogillande mot vad som pågick.
Detta enligt mötesanteckningar som SMB tagit del av.
De fyra dimensionerna ”andligt, ekonomiskt, socialt och biologiskt” som skogsutredningen talar om, framhöll personen, var en för mycket. Andlig hållbarhet var trams som teologer och biskopar hittat på och var ett sätt för kyrkan att vara lite märkvärdig, en slags ”teologisk klåfingrighet” uttrycktes det. Varför ska man ”harva” om detta, frågade sig personen, som också fann det ”störande” att biskopar sa saker om skogsbruket. Det var också provocerande att ”Nätverket för hållbart skogsbruk i Svenska kyrkan” överhuvudtaget existerade, enligt mötesanteckningarna.
Läs de andra delarna av SMB:s granskning av kyrkan och skogen.
Första delen: Kyrkans skogsutredning skadskjuts inifrån – ”antiutredningar” letar fel
Andra delen: ”Många i kyrkan skäms över vad som sker i våra skogar”
Tredje delen: Utredningschef skriver brev till biskoparna: Remissarbete sätts ur spel med siffertrix!
Fjärde delen: Enander får stöd av kyrkostyrelsens vice ordförande
Femte delen: Stiftsjägmästare spred osanningar om skogsutredare Enander i mail till kyrkochefer
Sjätte delen: Hög chef i Svenska kyrkan sa nej till opinionsmätning om skogsbruket
Åttonde delen: Birgit kräver att kyrkostyrelsen prövar remissarbetet om skogen: ”Odemokratiskt”
Nionde delen: Chefsrådgivare hjälpte till med ”kompletterande analyser” mot kyrkans skogsutredning
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
