Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Luftfartsverkets medverkan i Svenskt Flyg kan bryta mot grundlagen

    Det stormar kring Svenskt Flyg. 
    Statliga Luftfartsverkets medverkan i branschorganisationen Svenskt Flyg gör att de bryter mot grundlagens nionde paragraf om att den som gör offentliga förvaltningsuppgifter ska vara opartisk, säger statsvetarprofessorn Bo Rothstein till DN.

    Rättsläget är, vad jag kan förstå, solklart. Ett offentligt ämbetsverk som deltar i en lobbyorganisation kommer, som jag ser det, i konflikt med stadgandet om opartiskhet.

    Detta är inte det enda exemplet på att Svenskt Flyg varit i blåsväder under den senaste tiden.
    Branschorganisationen Svenskt Flygs generalsekreterare Henrik Littorin sade i en uppmärksammad intervju med DN att politiska beslut om flyget vilar på alternativ fakta och hittepå-uppgifter.
    Vidare sade Littorin om forskare från KTH och Chalmers:

    De har en agenda att lyfta fram och hitta sådant som ökar folks betalningsvilja för flygskatten.

    Nu visar det sig att Littorin i grund och botten är anställd på det statliga flygplatsbolaget Swedavia för att arbeta med omvärldsanalys, skriver Altinget. Därifrån har han lånats in som tillförordnad generalsekreterare för Svenskt Flyg, och samtidigt arbetar han kvar på Swedavia på 25 procent.
    Littorins uttalande om att forskare hittar på sådant som ökar stödet för flygskatten verkar inte ha påverkat Swedavias förtroende:

    Henrik Littorin är en kunnig och erfaren analytiker som kan flygindustrin och klimatfrågorna. Han kunde snabbt träda in i rollen på Svenskt Flyg samtidigt som vi kunde dra nytta av honom. Swedavia bedömde att det var en effektiv lösning tills Svenskt Flyg hittar en ny generalsekreterare, säger Hans Uhrus, presschef på Swedavia till Altinget.

    EU ska bara skriva handelsavtal med länder som är med i Parisavtalet

    Frankrikes utrikesminister Jean-Baptiste Lemoyne sade i början av februari att ett av huvudkraven på ett land som ska ingå ett handelsavtal med EU är att landet i fråga ”implementerar” Parisavalet, skriver Climate Progress.  
    Därefter bekräftade EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström på Twitter att varje handelsavtal som EU undertecknar ska innehålla en referens till Parisavtalet.
    Detta betyder att handelsavtalet TTIP med USA inte kommer att undertecknas förrän USA eventuellt skriver på Parisavtalet. Dock ska det sägas att det är högst osäkert om handelsavtalet skulle ha undertecknats ändå, eftersom Donald Trump inte verkar vara intresserad av det.
    Men detta handlar inte bara om USA. Både Ryssland och Turkiet har hittills inte signerat Parisavtalet. Förhoppningvis sätter EU:s besked press på dem.
    Tidigare utkast på TTIP har dock kritiserats av Greenpeace för att de skulle innebära att länder saknar möjlighet att reglera handeln för att skydda miljö, hälsa och naturresurser.
     

    Riksdagsledamöter går emot vetenskapen – tycker vi kan flyga mer

    Av 170 riksdagsledamöter anser en majoritet att svenskarna kan öka sitt flygande. Det är precis tvärtemot vad all klimatforskning visar. 
    Med anledning av den senaste tidens flygdebatt har SvD frågat alla 349 riksdagsledamöter ifall de tror att svenskar kan flyga mer än vad vi gör idag. Svaren visar på en oroväckande faktaresistans – närmare 6 av 10 tycker att ökande flygande är en självklarhet.
    Åtminstone, menar 4 av 10, att det är okej om vi ökar inblandningen av biobränsle. Det är långt ifrån en tillräcklig lösning enligt vetenskapen.

    Om vi ska ha en chans att klara FN:s 2-gradersmål så räcker det inte att förlita sig på enbart biobränsle. Framåt finns bara en lösning: att kombinera minskat flygande med teknologiutveckling, säger miljöprofessor Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Center, till SvD.

    Svarsfrekvensen varierar mellan partierna, men Sverigedemokraterna och allianspartierna är mest optimistiskt lagda. Där kryssar en skrämmande stor majoritet för ett ökat luftburet resande.
    Inom alliansen är det endast Liberalerna som är splittrade i frågan. I Centerpartiet tycker 20 av 21 svarande att flyget kan öka med mer biobränsle i tankarna. Samtliga svarande från Moderaterna uppger att ökat flygande inte är några problem – och bara hälften vill se mer inblandning av biobränsle.
    Även Socialdemokraterna är splittrade, bara en dryg hälft av de svarande vill minska flygandet. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är de enda partierna vars representanter tydligt signalerar att svenskarna inte kan flyga mer än vi gör idag.
    Är våra folkvalda riksdagsledamöter faktaresistenta? Eller bara oroväckande oinformerade om det kritiska läget? Förhoppningsvis får vi se mer av den här frågan i valet.

    Klimatet största förloraren i Trumps budget

    Donald Trump annonserade för en vecka sedan sitt nya budgetförslag för 2019. Budgeten innehåller många grova nedskärningar på klimatforskning.
    I början av förra veckan lade Donald Trump fram USA:s budget för 2019. Om budgeten röstas igenom i kongressen och senaten, kan USA vänta sig stora nedskärningar för finansiering till satellitprojekt, utbildningsprogram och vetenskapscenter – nedskärningar som kan påverka hela världens klimatforskning.
    Ett av de mer omdiskuterade besluten i budgeten, är förslaget att bryta all finansiering av den Internationella rymdstationen ISS, och på längre sikt privatisera rymdstationen. Enligt tidskriften Scientific American så har privatiseringen varit det republikanska partiets målsättning det senaste året.
    Trots det utökade anslaget på två procent som NASA ges i budgeten, får klimatforskningen ta smällen i Trumps budget. NASAs budget innehåller stora nedskärningar på dess geovetenskapliga satsningar, och riskerar att totalt eliminera ett antal klimatrelaterade satellitprogram som planerats att bli färdiga 2022.
    En av satelliterna som Trump vill  sluta finansiera är The Orbiting Carbon Observatory. Satelliten samlar in data om koldioxidutsläpp över hela planeten, och är en ovärderlig källa för kunskap för internationella klimatforskare från alla länder. Utan finansieringen kommer inte den nuvarande satelliten, som varit aktiv dubbelt så länge som först var tänkt, inte kunna ersättas av en nyare modell och därför behöva skrotas inom en snar framtid.
    Budgeten kan få svårt att gå igenom i kongressen
    Det finns dock ännu hopp för amerikansk klimatforskning. Enligt Scientific American och demokrater som uttalat sig om budgetförslaget, så kommer antagligen den stora majoriteten av alla förslag i Trumps budget röstas ned. Eddie Bernice Johnson, demokrat och högst uppsatt medlem i kongressens kommitté för rymd och teknologi, är kritisk till budgeten.

    När jag först blev informerad om ’höjdpunkterna’ av president Trumps budgetförslag  så var jag skeptisk till dess hantering av våra federala vetenskapsmyndigheter… Det enda bra med denna budget är att den är så extrem att jag utan tvekan tror att den hastigt kommer bli nedröstad av både republikaner och demokrater.

    Trots klimatmål – bensin och diesel dominerar bland de nya bilarna

    Klimatförändringarna och riksdagens mål om att utsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent mellan 2010 – 2030 märks inte på bilförsäljningen. 
    Av alla bilar som registrerades i Sverige 2017 var 89 procent bensin- eller dieselbilar. Elbilar och laddhybrider, bilar som både kan laddas och tankas, stod för cirka 5 procent av nybilsförsäljningen. Cirka 17 procent av de nysålda bilarna var miljöbilar, visar ny statistik från Trafikanalys. 
    Under 2017 ökade antalet nyregistrerade personbilar med nästan 400 000, det är den största ökningen någonsin. Totalt finns det över 4,8 miljoner personbilar i Sverige. Av dessa är cirka 90 procent bensin eller diesel och endast en procent är elbilar eller laddhybrider. 
    Att bensin och diesel dominerar även bland de nya bilarna gör utmaningen att minska utsläppen med 70 procent till 2030 ännu större.

    EU ska råda bot på överskottet av utsläppsrätter

    Tyska kolkraftverk

    Det lagförslag som SMB skrivit om tidigare  är nu formellt beslutat efter att blivit godkänt av EU parlamentet och EU:s ministerråd. Lagförslaget kommer att begränsa antalet tillgängliga utsläppsrätter inom EU:s handelssystem, vilket kommer göra det dyrare att smutsa ner klimatet och lönsammare att minska utsläppen. Dessutom ska fler utsläppsrätter varje år automatiskt annulleras – tas ur systemet. Just den automatiska annuleringen hyllas av vissa, men enligt andra är den ett misstag.
    EU:s handelssystem med utsläppsrätter är världens hittills största i sitt slag. Varje år sätts ett tak för mängden utsläpp av växthusgaser från företag inom EU (40 % av EU:s totala utsläpp). Utsläppsrätter delas sen ut (en del auktioneras också ut) och de som släpper ut mindre än vad de har rätt till kan sälja överblivna utsläppsrätter till de som släpper ut mer. Syftet är att skapa ekonomiska incitament att investera i utsläppssnål teknik och göra utsläppssnåla företag lönsammare än de smutsiga.
    Problemet är dock att det funnits för många utsläppsrätter vilket gör att priset per utsläppsrätt är löjligt lågt. Dessutom finns en reservfond där överskottet av utsläppsrätter (de som inte används) samlas. Denna fond ska ha en stabiliserande effekt på ekonomin, men den har gjort att inga företag behövt oroa sig ifall utsläppen slår i taket, eftersom de alltid kunnat köpa extra billiga utsläppsrätter från den välfyllda reservfonden.

    Priset på utsläppsrätter kommer stiga rejält

    Priset per utsläppsrätt varierar nu på mellan 8 och 10 Euro, men med det nya lagförslaget beräknar analysbolaget ICIS att priset kommer stiga till över 30 Euro till 2023. Prisstegringen beror på att mängden tillgängliga utsläppsrätter kommer minska i en snabbare takt än tidigare (2,2 % om året istället för 2 % om året). Dessutom kommer en del av de lagrade utsläppsrätterna i reservfonden att annulleras automatiskt  – alltså de ryker – eller snarare, det ryker inte eftersom utsläppsrätterna kommer tas bort från systemet.
    Sammantaget väntas detta trycka upp priset på utsläppsrätter och sätta mycket hårdare press på utsläppstunga företag att antingen investera i utsläppssnål teknik eller bli utkonkurrerade.

    Kontroversiellt att automatiskt skrota utsläppsrätter

    Den ”automatiska annulleringen” är dock kontroversiell. Vissa hyllar den och andra menar att den är ett misstag.  Svante Axelsson (Fossilfritt Sverige) och Lars Zetterberg (Svenska Miljöinstitutet) hör till de som hyllar den automatiska annulleringen. De menar att ansträngningar för minskade utsläpp lokalt, nationellt och även privat nu faktiskt gör klimatnytta.
    Fram tills nu har företag kunnat sälja de utsläppsrätter de inte använder och därigenom möjliggöra mer utsläpp någon annanstans i EU, något som har liknas vid en vattensäng – trycker du ner sängen på ett ställe trycks den upp på ett annat.
    Med den nya lagen kommer dock alla ansträngningar att minska utsläppen leda till ett större överskott av utsläppsrätter och därmed en större andel som automatiskt skrotas. Detta, menar Axelsson och Zetterberg, kommer pressa upp priset på utsläppsrätter och göra att företag håller sig under utsläppstaket.
    Kritiker menar dock att den automatiska annulleringen skapar en osäkerhet för investerare i utsläppssnål teknik, då det inte längre är känt innan hur många tillgängliga utsläppsrätter som kommer finnas. Både utvecklingen av utsläpp och priset på utsläppsrätter blir därför svårare att förutse.
    Kritikerna menar också att utsläppsminskningar nu blir mer en fråga för nationer. Den största risken med det menar Magnus Nilsson (miljökonsult) är att fossilberoende länder kan rösta emot att sänka det europeiska utsläppstaket genom att peka på att de pådrivande länderna själva kan sänka sina utsläpp för att minska mängden utsläppsrätter. Polen, med sin kolkraft, verkar dock redan motsätta sig hårdare EU-lagar för klimatet, så frågan är om den automatiska annulleringen kan göra vissa länder mindre benägna än vad de redan är.

    Köpa och skrota utsläppsrätter blir meningslöst

    En annan konsekvens av den automatiska annuleringen blir att klimatkompensation genom att köpa upp utsläppsrätter och skrota dem, såsom den rödgröna regeringen har gjort under parollen ”utsläppsbromsen”, verkar bli meningslöst. Denna typ av kompensation skulle med den nya lagen bara minska antalet utsläppsrätter som går till reservfonden, vilket gör att färre utsläppsrätter annulleras. Detta är anledningen till att regeringen har beslutat sluta med skrotandet av utsläppsrätter.
    På det hela taget verkar logiken nu ändras till att ju mer vi gör på hemmaplan för klimatet ju mer pressar vi andra länder att göra mer, vilket vi alla nu kan hålla i minnet när politiker eller företag gnäller över att de inte tänker ändra på sig förrän andra gör det. Ansvaret ligger nu på alla och utsläppen måste ner, fort!
     

    Infrastrukturministern vill bygga ut Arlanda – trots klimathot

     Det statliga flygplatsbolaget Swedavia har stora planer för Arlanda, infrastrukturministern verkar gilla det. 
    Till år 2040 vill Swedavia kunna ta emot närmare 40 miljoner resenärer på Arlanda, vilket är en kraftig ökning från dagens 25 miljoner. Men de nöjer sig inte med det. I sin plan för Arlanda skriver Swedavia att:

     Planen blickar mot ett Arlanda med 70 miljoner passagerare. Nuvarande prognoser pekar på att detta är möjligt inom ett tidspann om cirka 50 år.

    Och det är inte ett fossilfritt flygande som Swedavia ser framför sig för de kommande decennierna:

    Bedömningen är att flyget fram till åtminstone 2050 i någon mån kommer att vara beroende av fossila bränslen och därmed även exponerat för förändringar i oljepriset.

    Detta fick den vänsterpartistiska riksdagsledamoten Jens Holm att ställa en interpellation till klimatminister Isabella Lövin (MP) om hon anser att Arlandas expansionsplaner är förenliga med Sveriges klimatmål och övriga miljömål. 
    Interpellationen besvarades den 6 februari, men men inte av Isabella Lövin (MP). Istället var det infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) som besvarade interpellationen. Svaret från Eneroth var inte mer konkret än att: 

    Det är min övertygelse att den koordinerande ansats som Arlandarådet och färdplanen utgör ökar förutsättningarna för Sverige att uppnå klimat- och miljömålen. Utan en sådan ansats försvåras snarare förutsättningarna att uppfylla miljö- och klimatmålen samtidigt som Arlanda växer.

    I svaret till Holm sade Eneroth även att flyget kommer öka:

    Swedavia utgår naturligtvis från de prognoser som görs internationellt över hur flyget kommer att utvecklas. Att blunda för verkligheten – att säga att vi inte tror att flyget kommer att öka – är inte någon lyckad strategi. Det kommer att öka, och det vi måste ta ställning till är vad vi kan göra för att påverka detta. Vilka instrument har vi till vårt förfogande för att förändra förutsättningarna och se till att vi inte får en ohämmad expansion av saker som är klimatfarliga?

    Detta går i linje med vad Eneroth sade till Svenska Dagbladet den 4 januari:

    Arlanda behöver byggas ut rejält. Målet är att Arlanda ska bli Nordens ledande flygplats och därför måste vi få fram en nationell samling kring investeringar vid Arlanda.

    I den svenska flygstrategin, som samtliga partier utom Vänsterpartiet ställt sig bakom, står det att:

    Kapaciteten på Arlanda flygplats och anslutande infrastruktur kan på sikt behöva byggas ut.

    Utsläppen från svenskars utrikesflyg är lika stora som all bilkörning i Sverige, enligt Naturvårdsverket. Ökningen av flygresor behöver dämpas om flyget ska bli hållbart, enligt en rapport från forskare på KTH och Chalmers.
     

    Superlöv ska ge Indien grön energi

    Det började som ett projekt för att skapa artificiella ekosystem till rymdstationer, men landade istället i ett revolutionerande nytt sätt att skapa grön energi. Kemisten Daniel Nocera vill skapa billig energi – av artificiella löv.
    Ett artificiellt löv som kan alstra tio gånger mer energi än naturlig fotosyntes. Det är vad den amerikanska kemisten och energiinnovatören Daniel Nocera utvecklat, ursprungligen i syfte att driva rymdstationer.
    Idag tror Nocera att hans löv bättre kan användas som energikälla i fattigare delar av Indien, ett land med många soltimmar men smutsigt vatten, för att producera stora mängder energi. Enligt Nocera är det fortfarande för tidigt att säga om tekniken kan konkurrera med fossila bränslen, men han ser hoppfullt på teknikens framtid. Han tror att utvecklingen går snabbast om han lämnar över den till företag som kan utveckla den i Indien.

    Vi försöker göra det här snabbt, och jag vill inte stå i vägen för att håva in så mycket pengar som möjligt. Det skulle fördröja utvecklingen.

    Det artificiella lövet är ungefär lika stor som en större smarttelefonen. Lövet, som ser ut ungefär som ett stort datorchip och vars yta är täckt av solpaneler, ligger i en plastbehållare fylld med vatten. I denna vattenlösning finns det små väteätande bakterier. Det är dessa små krabater som producerar det eftertraktade koldioxidbaserade bränslet. Solljuset och vattnet håller alltså bakterierna vid liv, samtidgt som bakterierna producerar bränslet.
    Tekniken är komplicerad, billig, fortfarande i sin linda och förhoppningsvis kan den vara ett sätt att få ut hållbar energi till de fattigaste delarna av världen.

    Ozonlagret minskar över stora delar av jorden

    Om ozonlagret inte skulle fånga in solens UV-strålning skulle det uppstå stora skador på växter, djur och människor, bland annat på grund av att UV-strålningen kan skada DNA. Ny forskning visar nu att ozonskiktet minskar på våra breddgrader.
    Ozonlagret mellan breddgraderna 60 grader nord (Uppsalas position) och 60 grader syd (strax nord om Antarktis) minskar, visar en ny studie.
    På 70-talet upptäcktes att freoner minskade ozonlagret , och särskilt allvarligt var läget över Antarktis där ett ozonhål hade bildats. Detta ledde till att freonerna förbjöds 1987 i det så kallade Montrealprotokollet och därefter förbättrades ozonskiktet över Antarktis, vilket Supermiljöbloggen tidigare skrivit om.
    Men ozonskiktet verkar alltså inte ha förbättrats överallt.

    Minskningen i ozon är mindre i dessa regioner [60 grader nord till 60 grader syd, vår anmärkning] än vad vi såg vid polerna innan förbudet, men UV-strålningen är mer intensiv i dessa regioner och fler människor bor där, säger Joanna Haigh Granthaminstitutet vid Imperial College London, en av författarna till studien,  i ett pressmeddelande från Stockholms Universitet.

    Forskarna vet inte riktigt vad minskningen av ozonskiktet beror på, men de har två teorier. En av teorierna är att förändringarna i mönstret på atmosfärens cirkulation, orsakade av klimatförändringarna, skulle kunna ha gjort att ozon transporteras bort från tropikerna.
    En annan teori är att mycket kortlivade substanser, som innehåller klor och brom, skulle kunna vara boven. 

    Upptäckten att ozonet minskar vid låg latitud är överraskande, eftersom våra nuvarande atmosfäriska cirkulationsmodeller inte förutsäger denna effekt. Mycket kortlivade substanser kan vara faktorn som saknas i dessa modeller, säger William Ball från ETH Zürich, som lett analysen, i pressmeddelandet från Stockholms Universitet. 

    Miljödomstolen säger nej till förslag om slutförvaring av kärnavfall

    Efter sju års prövning har Mark- och miljödomstolen avvisat förslaget om slutförvaring av radioaktivt avfall vid Forsmark. Nu är det upp till regeringen att fatta det slutliga beslutet om det radioaktiva avfallets framtid.
    Förslaget kommer från Svensk Kärnbränslehantering, SKB. Tekniken, som kallas KBS3, går ut på att det radioaktiva kärnavfallet placeras i kopparkapslar, som omsluts av bentonitlera. Dessa ska sedan förvaras cirka 500 meter ner i berggrunden under Forsmarks kärnkraftverk.
    Tillsammans ska detta skapa tre skyddsbarriärer, som enligt förslaget ska vara nog för att förvara avfallet säkert i upp till 100 000 år. Alternativa förslag som diskuterats är så kallade ”djupa borrhål”, eller återanvändning av kärnavfallet med framtida teknik.
    Domstolens bedömning grundas på att kapseln inte anses säker nog. Det behöver även förtydligas vem som ska ha det långsiktiga ansvaret för slutförvaret. Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas Kärnavfallsgranskning (MKG) har riktat stark kritik mot förslaget i domstolen, styrkt av forskare som ifrågasatt kopparkapseln. SKBs förslag uppfyller dock strålsäkerhetskraven enligt kärntekniklagen, tycker Strålsäkerhetsmyndigheten.
    Frågan kring slutförvaring av det mest radioaktiva kärnavfallet börjar bli akut, . Världens över 600 kärnkraftverk har hittills redan producerat 370 000 ton avfall. Redan på 1970-talet ställdes krav på kärnkraftsbolagen att ta fram en lösning för slutförvaring för att överhuvudtaget få starta upp kärnkraftverk – men få säkra lösningar har presenterats. Hittills är det bara ett land i världen som har påbörjat bygget av ett KBS3-slutförvar – Finland.

    Största hoten 2018: extremväder och bristande klimatanpassning

    Extremväder och oförmåga att anpassa samhällen till klimatförändringar är de största hoten mot mänskligheten 2018, enligt den årliga Global Risks Report från World Economic Forum.
    I rapporten listas extremväder som det mest sannolika hotet 2018, och det som kommer ha näst störst påverkan om det inträffar, bara toppat av kärnvapen. Bristande anpassning till klimatförändringar rankas som det femte västa hotet i termer av sannolikhet och fjärde värsta i påverkan.
    Tio år tillbaka dominerades rapporten av ekonomiska hot, men har sedan dess gått över till att varna för den globala uppvärmningen och dess konsekvenser. Det kan ses som ett mått både på hur klimatförändringarna har förvärrats det senaste decenniet – men också hur frågorna äntligen blivit en del av världspolitiken.
    I och med att den globala uppvärmningen fortgår kommer extremväder bli vanligare. Klimatförändringarna kommer bland annat föra med sig översvämningar, torka och vattenbrist – som den som ses i Kapstaden just nu.

    Premiär för världens första soldrivna tåg

    Världens första soldriva tåg började rulla i Byron Bay i december 2017. Lokföraren Geoff Klark ser det som ett första steg mot ökade satsningar på solcellsdrivna tåg.
    På huvudgatan av den pittoreska australienska staden Byron Bay trängs vegetariska restauranger och ekologiska matvaruaffärer bredvid surfbutiker. Det är i denna kuststad, som lockar många människor med en alternativ livsstil, som världens första solelsdrivna tåglinje började rulla i december 2017. Lokföraren Geoff Clark, som installerat solcellerna och drivit projektet sedan början, är imponerad över tågets framgång.

    Det går helt på solsken och kostar ingenting i bränsle, och även under molniga dagar producerar tåget energi, säger Geoff Clark.

    Även om solcellerna är ett modernt tillägg, så har tågvagnarna en lång historia. De konstruerades 1949 i en verkstad i Sydney, och köptes ett halvsekel senare av Geoff Clark och hans kollega Jeremy Holmes.

    Vi sökte igenom hela landet och fann ett förfallet vintagetåg, återställde det och driver det nu med en 4.6 miljoner år gammal strömkälla, säger Jeremy Holmes, utvecklingsansvarige på Byron Bay Railroad Company.

    ”Tåget är pålitligt, billigt och grönt”

    Den tre kilometer långa tågresan mellan centrala Byron Bay och North Beach som ligger i utkanten av staden kostar ynka tre australienska dollar (cirka 20 kronor). Tågvärdinnan Mandy Hayward berättar för Expressen att hon bara får positiva reaktioner av passagerarna som nu kan undvika långa bilköer.

    Det kunde ta en halvtimme på grund av all trafik, nu tar samma resa bara sex minuter. Det irriterar mig när jag ser all svart rök som bolmar ut från biltrafiken. Tåget är pålitligt, billigt och grönt, berättar en nöjd pendlare.

    Lokföraren Clark uttrycker sig positivt om tåglinjens framtid. Australien är den kontinent i världen som har högst andel soltimmar per kvadratmeter, och har därför de bästa förutsättningarna för att satsa på solcellsdrivna transporter.

    Vi genererar en enorm mängd energi, det vi inte förbrukar själva säljer vi vidare till elbolaget, säger Clark entusiastiskt.

    Framtiden ser alltså bländande ljus ut för det soldrivna tåget! 

    Regeringen ger oklara besked om kritiserad fossilgas i Göteborg

    Silhuettbild över Göteborgs hamn och Älvsborgsbron

    Den planerade fossilgasterminalen i Göteborgs hamn kan få mycket större klimatpåverkan än förespråkarna menar. Samtidigt får projektet extra stöd av EU – och regeringen ger otydliga svar . 

    I Göteborgs hamn arbetar företaget Swedegas med bygget av en stor anläggning för fossilgas. Terminalen, som kallas GO4LNG, ska kunna ta emot stora mängder flytande nedkyld naturgas (LNG) för vidare transport till svensk industri, sjöfart och annan tung trafik.
    LNG marknadsförs som ett miljövänligt alternativ till kol och olja, med potential att minska både utsläpp av koldioxid och svaveldioxid. Fram för allt har det presenterats som ett bra övergångsbränsle från tyngre fossila bränslen.
    Men enligt Naturvårdsverket har fossilgasen ändå en hög klimatpåverkan, med bland annat stora utsläpp av metan under hela hanteringskedjan. Dessutom får den resurskrävande utvinningen stor påverkan på lokalbefolkningar, speciellt när det rör sig om den okonventionella utvinningsformen fracking.

    ”Försvårar möjligheterna att nå klimatmålen”

    Projektet har mött massiv kritik, både från miljöorganisationer och politiker. Kritikerna menar att en miljardsatsning på naturgas låser in energiförsörjningen i ett fossilt system.

    Att tillåta utveckling av fossilgas i Sverige är inte förenligt med att göra Sverige till “världens första fossilfria välfärdsland.” Det är istället att gå i riktning mot ett nytt fossilberoende, säger Olivia Linander, en av grundarna till organisationen Fossilgasfällan, i ett debattinlägg på SMB.

    Naturvårdsverket, den statliga myndighet som har huvudansvar för miljöfrågor, menar att satsningar på fossilgas vore ett stort misstag. ”En utbyggnad skulle försvåra för Sverige att nå de långsiktiga klimatmålen samt försämra möjligheterna till en övergång till förnybara energikällor”, står det att läsa på hemsidan.
    Ett sista nödvändigt tillstånd är det enda som saknas för att Swedegas ska få stoppa spadarna i marken. Regeringen har ännu inte utfärdat tillståndet, men gasföretaget är så pass säkra på att få rätt att de redan börjat bygga terminalen.

    Regeringen vill inte uttala sig

    I april förra året sa energiminister Ibrahim Baylan på Socialdemokraternas kongress att partiet vill ”fasa ut naturgasen helt och hållet, först i Sverige och sedan i Europa”. När Supermiljöbloggen kontaktar Baylans administration för en kommentar hänvisas vi till Energimarknadsinspektionen, som just nu behandlar det så kallade koncessionstillståndet.
    – Energimarknadsinspektionen kommer att yttra sig efter att ha hämtat in synpunkter från alla som berörs av gasterminalen och gasledningen, säger energiministerns presstalesperson Sami Mashial till Supermiljöbloggen.
    SMB: Fast det är väl ändå rimligt att Sveriges energiminister ska kunna uttala sig om landet ska stötta fossilgas eller inte. Hur går Baylans uttalande om att Socialdemokraterna vill ”fasa ut naturgasen helt och hållet, först i Sverige och sedan i resten av världen” ihop med den fossilgasterminal som just nu byggs i Göteborgs hamn? 
    – Energimarknadsinspektionen hanterar ansökan om koncession och bereder ärendet innan det överlämnas till Miljö- och Energidepartementet. När frågan ligger hos regeringen får du gärna återkomma för en kommentar kring hur regeringen ställer sig till frågan.

    Fossilgasen får miljardstöd av EU

    Swedegas ägs av spanska Enagás och belgiska Fluxys, två jättebolag som gjort sig impopulära genom sin inblandning i den starkt kritiserade pipelinen Southern gas corridor. Trots detta har Swedegas nu välkomnats in i projektet Fossilfritt Sverige, ett initiativ som startades av regeringen efter Parismötet 2015 med målet att göra landet fritt från fossila bränslen.
    Det är inte bara den svenska regeringen som ger motstridiga signaler i hanteringen av fossilgasen. GO4LNG återfinns, tillsammans med flertalet andra fossilgassatsningar, på en lista över infrastrukturprojekt som EU anser extra viktiga.
    I veckan kommer den europeiska investeringsbanken EPI ge 1,5 miljarder euro till tidigare nämnda Southern gas corridor. Lånet är det största som EPI gett ut någonsin. I protest har 13 EU-parlamentariker skrivit till EU:s industrikommitté för att omvärdera EU:s prioriteringar.
    På hemmaplan återstår bara att se vad regeringen beslutar angående den göteborgska fossilgasen.


    Här har SMB skrivit mer om rörelsen Fossilgasfällan. Vill du veta mer? Här hittar du deras hemsida.

    Nu får vi i oss mikroplaster genom kranvattnet

    Plast är inte biologiskt nedbrytbart i naturen, den sprids och bryts upp i mindre bitar som äts upp av djur. I slutänden får vi också i oss denna plast genom vår mat. Nu har forskare också funnit att vi får i oss mikroplaster direkt från vårt dricksvatten. Det visar en ny amerikansk forskningsrapport.
    År 2050 kommer det finnas mer plast än fisk i haven. Bilden som kommer upp i huvudet är en flytande ö av plast. I verkligheten består plasten i haven främst av små små plastpartiklar, så kallade mikroplaster.  Till mikroplast räknas alla plastpartiklar som är mindre än 5 mm. Mikroplast är ett globalt problem, det färdas runt i världshaven och når Kines som Amerikan som Svensk. Vi kan också få i oss plastpartiklar direkt genom luften, från förbränning av avfall. Plasten når till och med isbjörnarna i Arktis.
    Läs mer: Forskare har hittat plast nära Nordpolen

    Nu kan vi alltså även räkna med att få i oss mikroplaster direkt från kranvattnet. Den amerikanska forskningsrapporten undersökte förekomsten av mikroplaster i dricksvattnet i flera länder. I USA fanns mikroplastpartiklar i 83 procent av proverna och i Europa i 72 procent av proverna. Det är ett hälsoproblem för plastpartiklarna kan föra med sig gifter som tas upp av kroppen. Dessutom vet vi inte tillräckligt om plastens egna påverkan på kroppen.
    Mikroplast är ett relativt nytt miljöproblem, men har stigit fort på agendan. Mikroplastpartiklarna kommer från många olika källor, såsom slitage från transporter, vid tvätt av syntetiska textiler, och större plastskräp som bryts ner till mikropartiklar. De flesta mikroplasterna är för små för att filtreras bort i vattenreningsverk. Problemet kommer att kvarstå så länge filter och förbud inte används i tillverkning, bland annat för textiler. För tillfället föreslår regeringen ett nationellt förbud mot plastpartiklar i ”kosmetika som sköljs av”, ett förbud som redan införts av Storbritannien och USA. 
    Läs mer: KTH-forskarnas filter bryter ner mikroplast med solljus
    Ny forskning visar att mikroplaster inte enbart hamnar i havet, utan även i sjöar, vilka ofta används som dricksvattentäkter. Detta kan vara en del av orsaken till att vi nu kan få i oss mikroplaster direkt från kranen.
    Forskning visar också att partiklarna inte bara orsakar problem för människor, utan även för djur. Det larmas om fiskar som får i sig plast och svälter ihjäl när deras magsäckar fylls upp med plast istället för plankton. Mikroplasterna ansamlas i fettvävnaden hos djur och för ofta med sig miljögifter, exempelvis tungmetaller och dioxiner. I slutänden är det alltså den plast vi människor tillverkar, köper och slänger som kommer tillbaka till oss genom vår mat, luft och vatten.

    Svenskt flyg stämplar klimatforskning som fake-news

    I en intervju på sin hemsida, stämplar Svenskt flyg klimatforskning som alternativ fakta. Enligt klimatforskaren Jörgen Larrson exkluderar Svenskt flyg många faktorer i sin kritik av klimatforskningen.
    2016 släpptes en rapport av ett antal klimatforskare som studerade flygets utsläpp och dess klimatpåverkan. Svenskt flygs tillförordnade generalsekreterare Henrik Littorin kallar rapportens resultat för agendadrivet och alternativa fakta. Littorin påstår att klimatforskarnas resultat är överdrivet höga.

    De [klimatforskarna] har en agenda att lyfta fram och hitta sådant som ökar folks betalningsvilja för flygskatten, säger Littorin till Dagens Nyheter.

    En av forskarna bakom rapporten, Jörgen Larsson, försvarar rapporten och slår tilbaka mot Svenskt flyg.

    Absolut inte, det är ett absurt påstående. Vi analyserar olika sätt för att minska utsläppen… Det är snarare flygbranschen som inte tittar på samtliga möjligheter för att nå klimatmålen.

    Enligt Larsson så undviker Svenskt flyg att räkna med stora delar av flygets utsläpp, och får därför ut mycket lägre utsläppssiffror än rapporten.

    Talar man enbart om koldioxidutsläpp från bränslen som tankas i Sverige bortser man från utsläpp efter mellanlandningar och de som orsakas av höghöjdseffekten och den verkar inte lobbyorganisationen Svenskt flyg vilja kännas vid, säger Jörgen Larsson.

    Den enda agenda som forskarna bakom rapporten har är den vetenskapliga metoden, som till skillnad från Svenskt flyg tar med hela sanningen. Det är inte alternativa fakta, det är fakta.

    Dags för politikerna att lyssna på klimatforskningen!

    10 riksdagsledamöter tycker klimatforskningen är ”överdriven” och är inte alls oroliga. Trots en enad forskarfront som uppmanar till kraftig klimathandling har vi klimatförnekare i riksdagen. Andra politiker som erkänner klimathotet tror istället att två av dess främsta utsläppskällor flygandet och köttätandet kan fortsätta öka. Även om det är långt bättre att erkänna klimathotet finns likheter i argumentationstekniken: forskningen ignoreras.

    Medan klimathotet är den framtidsfråga som unga oroar sig mest över, verkar somliga i Sveriges riksdag inte tycka klimatförändringar är något att bekymra sig över. Hela 10 riksdagsledamöter svarade på en enkät av DN att de inte oroar sig över klimatförändringar för att de tror klimatrapporterna är överdrivna. Sverigedemokraten Josef Fransson tycker exempelvis att klimatlarmen är ”skrämselpropaganda”:
    ”Det är mängder av människor som är ekonomiskt beroende av att driva den här frågan vidare. Det handlar om enkel marknadsekonomi: folk som har starka incitament att välja det mer besvärliga scenariot.”
    Denna skarpsynta marknadslogik verkar dock inte Josef Fransson tillämpa på till exempel fossilindustrin, en grupp med ganska starka incitament att driva linjen ”kör på som vanligt, klimatet kommer ordna sig”.
    Av de tio största företagen i världen (2018) är fyra oljebolag och två biltillverkare. Tillsammans har dessa tio företag ett ekonomiskt värde större än de 180 fattigaste länderna. Exxon, som drar in mer pengar än hela Indien, upptäcktes för ett år sen ha känt till människans påverkan på klimatet genom egen klimatforskning men samtidigt ha lobbat emot klimatpolitik och sponsrat klimatförnekande gruppers propaganda världen över. 2018 i Sveriges riksdag verkar denna förvillande propaganda fortfarande eka.

    Vetenskapsförnekarnas knep

    Argumentationslogiken hos klimatförnekare följer ett antal mönster, menar John Cook, kognitiv psykolog som studerat förnekare av både klimat och även av vetenskap av alla de slag.
    Den vanligaste strategin, förklarar John Cook, är att skapa en falsk bild av oenighet inom klimatforskningen när forskningen egentligen är väldigt enad. Fransson visar prov på detta genom att benämna den etablerade uppfattningen som ”det besvärliga scenariot”. En annan strategi är att utan grund ifrågasätta trovärdigheten hos etablerade forskare. Något som Martin Kinnunen (SD) använde sig av när han kallade Johan Rockström, professor i miljövetenskap, för ”opinionsbildare” eller när SD satte klimatet inom cituationstecken i sin budget.

    Inga klimatförnekare, men hur vad det med köttet och flyget?

    Men det är inte bara Sverigedemokraterna som inte vill lyssna på klimatforskningen. Centerpartiet är inga klimatförnekare utan har betonat viktigheten av klimatpolitik. Trots detta gick sju ledande centerpartister förut ut med att köttkonsumtionen inte hotar klimatet, trots att djuruppfödning står för 14,5 % av världens växthusgasutsläpp, alltså mer utsläpp än hela transportsektorn.
    Centerpartisterna talar om köttkonsumtion generellt men beskriver egentligen svenskt ekologiskt naturbeteskött. Det ekologiska svenska naturbetesköttet är visserligen bra för biologisk mångfald och verkar ha en lägre klimatpåverkan än annat kött, men hälften av köttet i Sverige är importerat,  och det mesta av det svenska köttet är varken ekologiskt eller naturbeteskött. Sammantaget är köttkonsumtionen i Sverige alldeles för hög och hotar inte bara klimatet utan orsakar regnskogsskövling när foderproduktion för export ersätter skog i tropiska länder.
    Enligt John Cooks kategorisering kan centerpartisternas argumentation benämnas  ”cherry picking”: delar av statistiken plockas ut för att bevisa en tes men andra relevanta delar utelämnas. Alltså samma strategi som ofta används av klimatförnekare.
    Annie Lööf (C) kommenterade senare i en SvD-intervju att hon inte höll med sina partikollegor om deras slutsatser. Däremot gör hon klart att hon gärna ser ett ökat flygande i Sverige. Detta trots att flygets utsläpp ökat med över 60 % sedan 1990-talet och nu står för lika stor klimatpåverkan som alla Sveriges bilar. I likhet med flygindustrin sätter Annie Lööf sitt hopp till biobränslen, trots att inte ens 100 % biobränsle kommer räcka för att kompensera för ett ökat flygande. Faktaresistens, enligt John Cooks kategoriseing.

    Säger en sak gör en annan

    Övriga partier verkar dock inte mycket bättre på att se till fakta när de väl fattar beslut. Trots regeringens föreslagna flygskatt är inte flyget inräknat i regeringens klimatlag, flyget subventioneras fortfarande med miljarder och statligt ägda Arlanda planeras att fördubbla sin kapacitet. Den svenska flygstrategin, som räknar med ett fortsatt ökat flygande, har samtliga partier utom Vänsterpartiet ställt sig bakom.
    Så kom igen nu politiker, det är snart val. Öppna ögonen och se de 100 miljoner som redan nu flyr från klimatkatastrofer. Ta händerna från öronen, så att ni hör vad forskningen säger, och använd dem till att skriva modig klimatpolitik!

    Ica och Coop får kritik för flygreklam

    Svenska livsmedelskedjor är måna om att kommunicera ut sitt hållbarhetsarbete. Samtidigt uppmuntras kunderna att handla både kött och flygresor. 
    I sina medlemstidningar skriver Ica och Coop om hållbara matval, vegetarisk matlagning och allmänna klimattips. Tillsammans med medlemstidningen medföljer ofta reklamblad med olika erbjudanden.
    Flera av reklambladen är späckade med erbjudanden om billiga flygresor, vilket nu fått kunder att reagera.

    Med den kunskap om klimatpåverkan och växthusgasutsläpp vi har idag är det mycket märkligt att Ica, trots sin uttalade hållbarhetsprofil, ändå väljer att samarbeta kring flygresor på det här sättet, säger Peter Rosengren till SMB. Efter flera år som kund undviker han nu Ica.

    Ica själva menar att de ställer höga krav på sin samarbetspartners, i det här fallet flygbolaget Ving.

    Vi tycker att Ving lever upp till detta bland annat genom sin målsättning att reducera koldioxidutsläppen från sin verksamhet med 12 procent innan 2020, säger företagets pressansvarige Emelie Ericson.

    Även Coop uppmuntrar till flygande, genom att låta kunderna växla in medlemspoäng till SAS-poäng.

    Det finns erbjudanden i vår tidning Mersmak kring resor, men dessa erbjudanden är en minoritet, säger Coops hållbarhetschef Louise König.

    Flygbolagens klimatarbete är otillräckligt

    Vings ambition att minska koldioxidutsläppen innan 2020 utgår från 2008 års nivåer, vilket är långt från tillräckligt för att möta Parismålen. Det verkar dessutom inte som att den större delen av den påstådda koldioxidminskningen ska komma från effektivisering och bättre flygmetoder – utan från att flygkaptenernas manualer byts ut mot surfplattor.
    SAS hävdar att de under den senaste tioårsperioden flugit drygt 20 procent fler passagerare, och samtidigt minskat sina totala utsläpp med 1,5 procent. Men förra året kunde SMB rapportera att företaget toppade listan över svenska storföretag som ökade sina utsläpp under 2016.
     
    Även  om företagen säger sig vilja minska sin klimatpåverkan genom nya flygplan och ny teknik, så är detta praktiskt omöjligt att genomföra i den utsträckning som krävs. Att byta till biobränsle eller effektivisering tar inte bort höghöjdseffekterna, som har väldigt stor inverkan på klimatet. Dessutom ligger de stora tekniksprången för flyget för långt fram i tiden, menar forskare.

    Köttets roll – ”Vi tillgodoser många olika kundgrupper”

    Förutom flygerbjudanden lockar matvarukedjorna med frikostiga extrapriser på kött.

    Vi är en dagligvaruaktör och vi vill tillhandahålla ett brett sortiment, bland annat kött, för att tillgodose många olika kundgrupper. Men vi tycker det är viktigt att främja och belysa fördelarna med svenskt kött, bland annat för biologisk mångfald i Sverige, säger Emelie Ericson.

    Förra året var första gången i modern tid som den svenska köttkonsumtionen gick ned, samtidigt som andelarna svenskt kött växte. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra, eftersom animalieproduktion står för cirka 15 procent av jordens utsläpp av växthusgaser.

    "Svenska utsläpp fortsätter öka"

    ”De totala utsläppen från den svenska ekonomin ökar, rapporterar SCB i sin senaste kvartalsrapport. Produktionsbaserade utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin ökade enligt SCB med 1,8% under tredje kvartalet 2017 jämfört med samma period 2016. Att de svenska utsläppen ökar innebär ett hot mot Sveriges klimatmål”, skriver Markus Larsson, Salvador Perez och Jonas Schauman, från Fores klimat- och miljöprogram idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.
    Den viktigaste förklaringen till ökningen, enligt SCB, är att utsläppen från produktion av el och värme ökar med lite över 19%. Därtill ökar utsläpp från utvinning av mineraler och från transportbranschen. Tillverkningsindustrin minskade sina utsläpp med 3,6% under perioden, vilket SCB förklarar med minskad produktion inom delar av branschen. I stort  utvecklas Sveriges ekonomi positivt och BNP steg i perioden med 2,5%. Nedan kommenterar vi SCB:s senaste statistik bransch för bransch för att avsluta med en sammanfattande kommentar.


    Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde tredje kvartalet 2017 (aggregerade branscher SNI 2007).

    Aggregerade branscher
    SNI 2007
    Utsläpp av växthusgaser Förädlingsvärde
      Förändring jämfört
    med samma kvartal 2016
    Förändring jämfört med samma kvartal 2016
    Jord- och skogsbruk^ -0,1% -0,9
    Utvinning av mineral 6,8% 0,9%
    Tillverkningsindustri -3,6%   2,0%
    El, gas och värme^^ 19,2%   2,1%
    Byggverksamhet 1,1%   10,4%
    Transportbranschen 4,3%   -0,1%
    Övriga tjänster -0,2%   2,6%
    Offentlig sektor 1,3%   1,3%
    Hushåll^^^ -2,1%   1,2%
    Totala ekonomin 1,8%   2,5%

    Källa: SCB 2017
    ^Inklusive fiske
    ^^Inklusive vatten, avlopp, avfall
    ^^^Inklusive ideella organisationer samt privatbilism. Hushållen bidrar inte till förädlingsvärdet.


    Sektorn el, gas och värme uppvisar en negativ utveckling. Utsläppsökningen kvartal  tre 2017 var lite över 19% jämfört med samma kvartal året innan. Utsläppen från sektorn är väderberoende och varierar stort. Den senaste kvartalsrapporten säger dock  inget om varför ökningen av utsläpp var så stor. 65-85% av sektorns utsläpp kommer från produktionen av el och fjärrvärme. Eftersom sektorns utsläpp motsvarar 10% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, behöver den långsiktiga trenden vara tydligt minskande. En ökning med 19% duger helt enkelt inte. Förädlingsvärdet ökade med 2%.
    Näringskategorin jordbruk, skogsbruk och fiske uppvisar marginellt ökande utsläpp (0,1%), jämfört med tredje kvartalet 2016. Sektorn står för 15% av Sveriges totala växthusgasutsläpp. 90% av sektorns utsläpp kommer från jordbruket samtidigt som skogsbruket står för drygt 70% av förädlingsvärdet i sektorn. Förädlingsvärdet minskade under kvartalet med 1% jämfört med samma period året innan.
    Mineralutvinningens utsläpp ökade rejält under perioden, med 6,8%. Sektorns bidrag är dock bara 2% av Sveriges totala växthusgasutsläpp. Förädlingsvärdet ökade med nära en 1%, vilket är betydligt mindre än ökningen av utsläpp. Utvecklingen imponerar med andra ord inte.
    Utsläppen från tillverkningsindustrin, som står för nästan en fjärdedel av Sveriges samlade klimatpåverkan (23%), minskade under tredje kvartalet med 3,6% jämfört med samma period 2016. Stål- och metallframställning, raffinaderier, kemikalie- och cementproduktion är de sektorer som bidrar mest till utsläpp av växthusgaser för branschgruppen som helhet. Minskningen av sektorns utsläpp  förklaras av minskad produktion inom livsmedelsindustrin, raffinaderier och kemikalieproduktion. Inom dessa kategorier minskade också förädlingsvärden. För branschgruppen som helhet ökade förädlingsvärdet med 2%. Det här är en av få ljusglimtar i den senaste rapporteringen.
    Byggsektorn ökade under kvartalet sina utsläpp med 1,1% samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 10%. Sektorns utsläpp – till största delen från transporter, arbetsmaskiner och arbetsfordon – beräknas till 3% av Sveriges samlade utsläpp.
    Utsläpp från transporter är ett kapitel i sig. Transporter bidrar till utsläpp i flera andra sektorer. Utsläpp från inrikes transporter (gods- och persontransporter, inklusive privatbilism) har också fått ett specifikt reduktionsmål enligt miljömålsberedningens sjupartiöverenskommelse. För att nå målet om 70% lägre utsläpp 2030 jämfört med år 2010 behöver sektorn minska sina utsläpp med 6–7% per år, något vi idag är långt ifrån.
    Transportbranschen (det vill säga transporter minus privata vägtransporter av alla fordonsslag samt övriga branschers vägtransporter av alla fordonsslag) står för 23% av Sveriges totala utsläpp. Utsläppen kommer enligt SCB till största delen från utrikes sjöfart, men ökningen som uppgick till 4,3% tredje kvartalet ”syns både för flyg, sjöfart och landburna transporter”. Delvis kan ökningen förklaras med internationell bunkring av flyg- och fartygsbränsle. Utsläpp från internationell bunkring påverkar förstås klimatet men utsläppen ska inte räknas med i Sveriges åtagande för utsläppsminskningar. Förädlingsvärdet är i stort sett oförändrat jämfört med samma kvartal 2016.
    Utsläpp från tjänstesektorn (Övriga tjänster) är begränsade i relation till förädlingsvärdet. Utsläppen, som framför allt härrör från transporter, var nära oförändrade under tredje kvartalet 2017 jämfört med samma kvartal 2016. Samtidigt ökade förädlingsvärdet med 2,6%. Utsläppen inom tjänstesektorn utgör 5% av Sveriges samlade utsläpp.
    Utsläppen från stat, kommun och landsting (offentlig sektor) ökade med 1% under årets tredje kvartal. Samtidigt ökade förädlingsvärdet med lika mycket. Trots att sektorn bara står för cirka 1% av de samlade utsläppen är sektorns signalvärde viktigt.
    Hushållens utsläpp kommer till stor del från biltransporter. Hushållens utsläpp, inklusive ideella organisationer, minskade med drygt 2% för tredje kvartalet jämfört med samma kvartal 2016. En förklaring är en minskad användning av fossila bränslen, som fortfarande står för en betydande andel av använd mängd bränsle, och ökad användning av biobränsle. Utsläppen av växthusgaser från hushåll och ideella föreningar utgör 15% av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Hushållen bidrar inte med något förädlingsvärde.
    Den senaste sammanställningen av SCB:s kvartalsvisa statistik väcker oro. Även om SCB:s siffror inte rakt av kan användas till att uttala sig om huruvida Sverige klarar utsläppsmålen eller ej ger de en bra fingervisning. Naturvårdsverket skriver på sin hemsida: ”Oavsett hur beräkningarna görs måste utsläppen minska”. För att nå mål uppsatta i Paris eller av Sveriges riksdag behöver utsläppen minska betydligt snabbare än idag,  i en takt av cirka 6% per år. Sedan 2010 har utsläppen minskat, se figur nedan, men ambitionsnivån behöver höjas. Ju längre vi skjuter insatser framför oss desto kraftfullare åtgärder behövs så småningom. En ökning av utsläppen med 1,8%, är inte gott nog, oavsett om ekonomin går bra eller inte.
    Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, kvartal 1 2008 till kvartal 3 2017. Index 2008 kvartal 1=100

     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
    Källa: SCB 2018
    Markus Larsson, Salvador Perez, Jonas Schauman, Fores klimat- och miljöprogram.


    SCB:s senaste kvartalsrapport (SCB 2018), Utsläpp till luft andra kvartalet 2017, finner du här.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.