Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Skyttedal: "Dumpuckon som bojkottar flyget"

    KD:s toppolitiker tycker det är klimatkompensation att flyga extra mycket. 
    Sara Skyttedal, tidigare ordförande för KDU och numera kommunalråd i Linköping, har fått Twitter att gå i taket efter ett uttalande i förmiddags.
    https://twitter.com/skyttedal/status/958278753477591042
    Idag står flyget för en tiondel av Sveriges totala klimatpåverkan, och den tillgängliga tekniken är långt ifrån tillräcklig för att få ner utsläppsnivåerna.
    Trots detta har vi alltså folkvalda politiker som tror att några extra flygturer är tipptopp för den globala uppvärmningen.
    Uttrycket om att ha ”huvudet bland molnen” har aldrig varit mer passande.

    Plasten hotar korallreven

    Forskare har undersökt 150 korallrev i Stilla havet och Indiska oceanen. De fann att över 11 miljarder plastbitar har fastnat i de undersökta reven. Plasten skadar de redan hårt ansatta korallerna och verkar öka risken för att de drabbas av sjukdomar. 
    Av de 8 miljoner ton plast som flyter ut i haven varje år fastnar en stor mängd i korallernas strukturer. Det gör att mindre syre och solljus når korallerna, vilket försvagar dem. Då plasten också kan föra med sig mikroorganismer och bakterier blir korallerna lättare angripna. Den stora studien räknar också med att mängden plast i Indiska Oceanen kommer öka med 40 procent till 2025 om inget görs.
    Korallrev är inte bara fina, utan är skyddsbarriärer mot tsunamis och utgör barnkammare för mängder av fiskarter som är viktiga för människan. Omkring 500 miljoner människor är beroende av korallrev för sin försörjning, mycket genom turisminkomster. Gratistjänsterna korallerna ger varje år har uppskattats till 30 miljarder dollar.
    Korallblekning är det största hotet mot korallerna och är en följd av ett gradvis varmare och surare hav. I Stora barriärrevet, världens största korallrev, är redan hälften av korallerna döda eller döende och om utvecklingen fortsätter kan i stort sett alla världens koraller ha dött 2050. Havets uppvärmning och försurning orsakas båda av koldioxidutsläpp.
    Vad har koldioxidutsläpp och plast gemensamt? Jo, de kommer oftast från något svart klibbigt som vi borde lämna i marken.
     

    Solindustrin skapar fler jobb i USA än någon annan sektor

    Solenergin går en strålande framtid till mötes i USA. Förutom att leverera koldioxidsnål energi och konkurrera med fossila bränslen är det även en av landets snabbast växande jobbmarknader.
    Enligt den ideella organisationen The Solar Foundation ökar jobben inom solsektorn 17 gånger snabbare än någon annan sektor i USA. Från 2010 till 2016 har antalet jobb ökat från 93,000 till 260,077. Cirka hälften av dessa är inom installation.
    Utvecklingen står i stark kontrast till Donald Trumps förkärlek för kolkraft och hans senaste tilltag att slänga på en hög import-skatt på solpaneler från andra länder. Men trots politiska förändringar spår energiexperter att trenden kommer att hålla i sig och att solkraftsboomen kommer att fortsätta gå från klarhet till klarhet.

    "Valet 2018 måste handla om flyget"

    Att rapporteringen och intresset för klimatfrågor är orimligt lågt är ingen nyhet. Ett av de tydligaste exemplena har varit vår kollektiva ignorans gällande flyget, trots att vi är väl medvetna om dess klimatpåverkan. Men nu har något sakta börjat hända, skriver SMB:s redaktör Anna Ljungström.
    Under fem dagar förra veckan publicerades inte mindre än elva(!) artiklar och ledare om flygets klimatpåverkan av de stora mediehusen. Det är fler än vad som skrivits totalt om ämnet de senaste fem åren.
    Etablerade samhällsdebattörer som Jens Liljestrand, Isobel Hadley-Kamptz och Anna Hellgren presenterar den enda trovärdiga lösning som i nuläget finns för att minska flygets klimatpåverkan – att stanna på marken. De tar rygg på kända profiler som Malena Ernman, Björn Ferry och Heidi Andersson.
    Att flygvägra är således inte längre något som förbehålls till en trädkramande hippiefigur man aldrig träffat, det är ett ställningstagande mot rådande ordning som vem som helst kan anamma.
    Och vem vill inte vara emot den ordningen egentligen? Hard facts lyder som följer: en enda flygresa till Thailand släpper ut hisnande två ton koldioxid. Det är en fjärdedel av den genomsnittlige svenskens årliga utsläpp, och dubbelt så mycket som vi borde ligga på.
    Oavsett hur man vänder och vrider på det så finns det inget alternativ – vi måste flyga betydligt mindre för att ha någon som helst chans att klara klimatmålen. Att den tanken så sakta börjar få fäste är det mest hoppfulla som hänt svensk miljödebatt på länge.
    Den nya rörelsen av flygvägran kan också ses som en logisk följd av den klimatmedvetna trenden med downshifting, som de senaste åren fått allt mer uppmärksamhet. Som en motkraft mot vår hetsiga samtid har det blivit trendigt att låta saker och ting ta sin tid. Att laga en ekologisk och vegetarisk gryta från grunden. Att rota runt i högar med second hand-kläder istället för att shoppa på närmaste fast fashion-butik. Tid är mer än någonsin en statusmarkör.
    Och nu kanske detta äntligen är på väg att nå den enskilt mest klimatbelastande aktivitet vi sysslar med. Kanske kommer flyget äntligen beläggas med den skamstämpel den förtjänar.
    Klimatet behöver så klart få fler än den trendorolige hipstersvensson med på tåget (bokstavligt talat). Hittills är det delar ur den priviligierade medelklassen som börjar tala öppet om sin flygvägran, men med de rätta politiska förutsättningarna kan den gryende kampen mot flyget nå alla samhällsnivåer.
    Kanske kan 2018 bli början på en ny era av tågluffande barnfamiljer, hemområdes-turism och politiska styrmedel som underlättar för gemene man att byta flyg mot tåg.
    Ett givet första steg är att införa en flygskatt, mycket högre än den redan föreslagna. Ett annat är att investera i tågtrafiken och smidigare bokningssystem för längre tågresor.
    Pengar till nödvändiga investeringar kan fås genom att sluta pumpa in miljarder skattepengar som subventioner till olönsamma regionala flygplatser. Ett annat sätt att motarbeta flyget är att korta arbetstiden, eftersom det skulle frigöra utrymme för längre restider.
    Att några individer väljer bort flyget kommer inte rädda planeten. Men att några människor börja tala öppet om sin flygvägran är helt klart början på ett nytt sätt att se på flyget.
    Med tillräckligt många sådana individer kommer politikerna känna att de har ett folkligt stöd för att göra livet surt för flygbranschen. Politiska beslut föds inte i ett vakuum, det är vi medborgare som formar dem.
    Och nu måste vi forma ett valår, där flygets klimatpåverkan står högst upp på agendan. Ett valår där vi visar politiker att stängda flygplatser och billigare tågpriser välkomnas av befolkningen. Vi har redan börjat.


    SMB:s ledare: På regelbunden basis skriver Supermiljöbloggens skribenter ledare. Denna vecka är texten signerad SMB:s redaktör Anna Ljungström. Ledarna behöver inte nödvändigtvis representera en åsikt som delas av hela redaktionen. Fler opinionstexter från Supermiljöbloggen hittar du under taggen ”SMB ledare”.

    EU ger sig in i kampen mot plastföroreningarna

    8 miljoner ton plast går ner i världens hav varje år – med ödesdigra konsekvenser för alla jordens ekosystem. För att tackla hotet har EU lanserat unionens första strategi för plast, något EU-kommissionen kallar ”en del i övergången mot en mer cirkulär ekonomi”.

    Strategin innebär bland annat att

    • alla plastförpackningar inom EU ska vara återvinningsbara år 2030.
    • konsumtionen av engångsprodukter i plast ska minskas. Detta ska uppnås både genom kampanjer för att öka allmänhetens medvetenhet om problemet samt EU-omfattande regler som kommer fastslås senare i år (förbud? Avgifter? Hoppas!).
    • avsiktligt användande av mikroplaster i produkter ska begränsas. EU undersöker också sätt att tackla oavsiktliga mikroplastföroreningar.

    Hälften av de 300 miljoner ton plast som produceras varje år globalt är för engångsbruk och fortsätter plastföroreningen i samma tak som idag kommer det finnas mer plast än fisk i haven 2050.
    Om du vill minska ditt bidrag till plastföroreningen av världen har vi några enkla knep!

    • Ifrågasätt plasten du köper. Kan du välja att avstå från produkter i plastförpackning? Kan du ha med dig återanvändbara behållare för mat, kaffe och annat du vill ha på stan? Kan du ha med egen väska istället för att köpa plastpåsar? Frågorna är många men svaret oftast ”ja”!
    • Plocka upp plastskräp från marken. ”Är det inte återvunnet är det på väg ner i havet” som det gamla talesättet lyder.
    • Sluta röka. Cigaretter innehåller plast och hisnande 4 500 miljarder fimpar hamnar på marken varje år.

    Vill du ha fler tips? Läs SMBs 11 tips för att minska din plastanvändning.
     

    Billiga flygresor betalas med miljarder skattepengar

    Antalet flygresor har ökat dramatiskt de senaste åren. Men en stor del av priset för de billiga resorna står svenska skattebetalare för. På fem år har kommunernas bidrag till förlusttyngda flygplatser nära fördubblats.
    I en ny granskning visar ETC att det endast är Arlanda och en handfull andra statligt ägda flygplatser som går med vinst. Resten av Sveriges 39 flygplatser är beroende av stort ekonomiskt stöd från kommunerna i respektive region för att gå runt.
    Det statliga driftsbidraget på drygt 103 miljoner räcker inte för att täcka upp för de mindre flygplatsernas växande underskott. Pengarna som fattas skjuts till av ägarna, som i de flesta fall är närliggande kommuner. 2016 uppgick ägarbidragen till 635 miljoner, en ökning med 170 procent sedan 2012. Det innebär att svenska skattebetalare de senaste fem åren sammanlagt fått betala 2,2 miljarder i bidrag till flygbranschen.
    – Det blir en form av direktstöd till fossila bränslen. Vi måste ha en debatt om det här, säger Stefan Gössling, professor i turismvetenskap till ETC.
    LÄS MER: 250 skattemiljoner till Sälenflygplats
    En förklaring till prisfallet är att antalet nationella flygresor stagnerat, samtidigt som utrikesflygandet ökar dramatiskt. Då tvingas de mindre flygplatserna göra nysatsningar för att locka till sig fler charterresor och utrikesflyg. De regionala flygplatser som behöver mest stöd ligger i Norrland, där avstånden är stora. Men även i södra Sverige, där flygplatserna duggar tätt, subventioneras ett ökat flygresande.
    Förutom de stora subventionerna får flyget dessutom extra ekonomiskt stöd i form av skattebefrielse. Regeringen vill införa en flygskatt, som med en prisökning på 60 kronor på nationella flygresor dock är långt ifrån nog för att täcka in miljökostnaderna för flyget.
    LÄS MER: Efter oppositionens hot – flygskatten blir kvar men revideras
    Om flyget istället beskattas på samma nivå som biltrafiken hade priset per flygbiljett istället höjts med 167 kronor per flygbiljett, enligt en undersökning gjord av professor Jonas Åkerman vid KTH. Det innebär att staten skulle få in mellan 3,7 och 6 miljarder kronor årligen.
    Trots att regeringens föreslagna flygskatt är betydligt mindre än så, har oppositionen satt sig på tvären och vill låta flygbranschen vända utsläppstrenderna på egen hand. Konflikten är fortfarande inte över, och mycket pekar på att flyget kan bli en stridsfråga i valet.

    Tjernobyl får nytt liv med hjälp av solenergi

    32 år har gått sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl som ödelade en stad och spred radioaktiv strålning över stora delar av världen. Men nu är området än en gång redo att producera energi när landets första solkraftpark snart tas i bruk.
    Efter olyckan 1986 evakuerades ett över 2000 kvadratkilometer stort område kring kärnkraftverket och trakten har förblivit övergiven sedan dess. Men billig mark och närhet till kraftnät har gjort Tjernobyl till en attraktiv plats för nya energiprojekt. Trots viss försiktighet på grund av ukrainsk byråkrati och korruption har nu ett tysk-ukrainskt samarbete investerat i trakten.
    Radioaktiviteten i området är inte lika hög som för 32 år sedan, men särskilda försiktighetsåtgärder har ändå behövt vidtas. Istället för att borra eller gräva har solpanelerna installerats på tunga cementblock som vilar på markytan.
    Det nya solkraftverket består av närmare 4000 solpaneler och byggs blott 100 meter från den fallerade kärnkraftsreaktorn. Solkraftverket, som även är Ukrainas första, kommer att täcka elbehovet för 2000 lägenheter.

    Britterna byter engångsmuggar mot återanvändbara kaffekoppar

    I Storbritannien har försäljningen av återanvändbara kaffemuggar exploderat efter att ett politiskt förslag om att lägga en avgift på engångskoppar lanserats.

    SMB skrev nyligen om att brittiska politiker överväger att införa en 25 pence-avgift (2,75 SEK) på engångsmuggar, och trots att förslaget fortfarande ligger på ritbordet har det redan burit frukt.
    Kedjan Argos sålde 537 procent fler återanvändbara kaffekoppar i december jämfört med samma månad förra året, kökskedjan Lakeland sålde dubbelt så många återanvändbara muggar i december jämfört med november och kedjan John Lewis rapporterade att veckan innan jul slog alla försäljningsrekord för återanvändbara koppar.
    Idag återvinns mindre än 0.25 procent av engångskaffemuggarna i Storbritannien. Den låga siffran beror på deras konstruktion, där pappersmuggen invändigt kläs med en hinna plast. Materialen är svårseparerade och bara tre återvinningsstationer i Storbritannien klarar att hantera det.
    Vårens bästa accessoar? En återanvändbar kaffekopp såklart.
    Läs SMBs tidigare rapportering om förslaget.

    Brittisk matkedja fasar ut alla plastförpackningar till 2023

    En brittisk stormarknadskedja lovar att bli först i världen med att fasa ut alla plastförpackningar från sitt eget märke. Målet ska vara uppnått inom fem år och sammanlagt gäller det mer än 1000 olika produkttyper.
    Den brittiska kedjan Iceland specialiserar sig på frusen mat och blir nu den första i världen med att åta sig att helt eliminera plastförpackningar hos produkter av det egna märket.
    Icelands verkställande direktör Richard Walker menar att den enorma mängd plast som försvinner ner i haven är ett hot både mot de marina ekosystemen och mänskligheten.

    En lastbil full av plast försvinner ner i våra hav varje minut och orsakar otrolig skada på våra marina miljöer och ultimat mänskligheten – eftersom vi alla är beroende av haven för vår överlevnad”, sa Richard Walker enligt HuffPost.

    Konsumenterna är helt med på beslutet. När Iceland frågade 5000 kunder sa 80 procent att de skulle stödja kedjans beslut att fasa ut plast, och hela 91 procent att beslutet skulle göra dem mer benägna att uppmuntra sin omgivning att handla från kedjan.
    Läs SMBs tidigare rapportering om den ökande mängden plast i världshaven och hur du själv kan minska din plastanvändning.

    EU-bråk om bioenergi närmar sig avgörande

    Imorgon, onsdag 17 januari, ska EU rösta om direktivet för förnybar energi. Omröstningen har föregåtts av bråk om bioenergi, där Sverige är en viktig aktör. Bråket handlar om ifall hela trädstammar och matgrödor ska räknas som hållbar energi.
    Biobränslen från matgrödor är kontroversiellt. Exempelvis menar organisationen Transport & Environment att matbaserad biodiesel orsakar 80 procent mer koldioxidutsläpp än den fossildiesel som den ersätter. Det finns även kritik mot att biobränslen skulle kunna tränga ut matproduktion.
    EU-kommissionen föreslog att matbaserad biobränsle max ska få bidra till 3,8 procent av EU:s förnybarhetsmål. Detta följdes sedan upp av ännu tuffare beslut från EU:s miljöutskott som i höstas röstade för att inga matbaserade biobränslen, med några undantag som exempelvis bioetanol, ska få användas för att nå EU:s förnybarhetsmål.
    Detta beslut har dock blivit kritiserat, inte minst från svenska aktörer.

    Miljöutskottets position är ett dråpslag för biobränsleindustrins investeringsplaner. Med ett osäkert politiskt läge i EU finns ingen tilltro till biodrivmedlens framtid och det är endast de fossila bränslena som vinner på det, kommenterade Hanna Stenegren, från den gröna och liberala tankesmedjan Fores.

    Även Energiminister Ibrahim Baylan kritiserade begränsningen av matbaserade biobränslen och sade till Altinget:

    Det är klart att man måste se på risken att biobränsleproduktionen kan tränga undan matproduktion, särskilt när man ser till situationen för utvecklingsländerna. Men det finns hållbara sätt att göra detta på och vår erfarenhet är att det absolut går att göra det. Därför är det viktigt att kunna uppmuntra de producenterna, som bland annat finns i Sverige.

    En annan stridsfråga är biobränsle från skogen. Enligt förslaget ska EU:s medlemsländer få använda bioenergi från hela trädstammar för att nå EU:s mål om förnybart.
    Dessa planer har fått 569 forskare att skriva ett öppet brev mot att hugga ner skog för att göra biobränsle. Forskarna varnar för att nedhuggning av träd kommer att leda till att koldioxid frigörs istället för att vara lagrat i skogen, och att bioenergi från träd därför skulle vara värre för klimatet än fossila bränslen.
    Forskarna varnar även för konsekvenserna för den biologiska mångfalden och menar att EU sänder dubbla signaler till stora skogsländer som Indonesien och Brasilien. Forskarna skriver att EU har uppmanat dessa länder att skydda sina skogar, men nu blir budskapet att det är okej att hugga ner skog om den ska användas för bioenergi.
    Frågan blir mer komplicerad av att andra forskare har skrivit ett annat öppet brev där de i sin tur menar att bioenergi är avgörande för att nå 1,5-gradersmålet och därför bör vara en central del av EU:s politik för förnybar energi.
    Dessa forskare menar att bioenergiproduktion inte är en stor anledning till avskogning och tar som exempel att endast 3,3 procent av den skördade skogen i USA används för energi. Vidare skriver de att skogarna i USA och Europa växer snabbare än vad de huggs ned och på det viset kan lagra koldioxid.
    EU har sedan tidigare tagit beslut om att skogsbruket i EU ska mellan år 2020–2030 binda lika mycket koldioxid som det släpper ut och därmed bli koldioxidneutralt, vilket Supermiljöbloggen skrivit mer om här.
    Inför omröstningen i EU-parlamentet har den liberala och konservativa gruppen tagit ställning för att hela trädstammar ska få användas för att uppnå målen om förnybar energi, skriver Aktuellt Hållbarhet.
    EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C) rasar mot idén att EU ska lägga sig i det svenska skogsbruket, som han menar har en central roll i den svenska klimatomställningen.

    Dessa långtgående konsekvenser för svenskt hållbar energiproduktion är inget mindre än en krigsförklaring mot svensk miljöpolitik, skriver han i en debattartikel i SvD.

    Fortsättning följer.

    Naturvårdsverket: ”Beslutsfattare som lyssnar till allmänheten prioriterar naturens gratisarbete”

    ”Det är ekologiskt, socialt och ekonomiskt smart att samarbeta mer med naturen och därmed dra nytta av det gratisarbete som naturen ger våra samhällen i form av ekosystemtjänster”, konstaterar Karin Skantze, projektledare för Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att kommunicera ekosystemtjänster, idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.
    Varje dag fattas hundratals beslut som påverkar Sveriges ekosystem. Ekosystemen påverkas när vi bygger bostäder, organiserar trafik eller brukar jord och skog. Det i sin tur påverkar ekosystemens förmåga att leverera tjänster – ekosystemtjänster – som maten vi äter, renare vatten och luft samt bättre klimat.
    En aktuell Sifo-undersökning visar att 76 procent av allmänheten tycker att det är mycket viktigt att beslutsfattare tar hänsyn till naturvärden när samhället utvecklas. När en så tydlig majoritet svarar på det sättet blir vår analys enkel: Beslutsfattare som lyssnar till allmänheten prioriterar ekosystemtjänster, naturens gratisarbete.
    Det behöver inte finnas en motsättning mellan fler bostäder, bra transporter och starka ekosystem. Samhällen som utvecklas smart och hållbart samarbetar med naturen och gynnar ekosystemtjänsterna.
    Bredden av olika ekosystemtjänster är nämligen omfattande. Barn i förskolor med utegård av trädgårdskaraktär har bättre motorik, högre koncentrationsförmåga och färre sjukdagar jämfört med barn vars förskolor saknar grön utegård. Detta samband visar olika studier genomförda i Sverige och USA.
    Forskare har även räknat på den ekonomiska nyttan av träd i 25 olika städer världen över, och jämfört prislappen med kostnaden för att anlägga och sköta områdena. Studien visar att i samtliga fall är det värt investeringen.
    Ett annat exempel är våtmarkers förmåga att rena vatten. I jämförelse med att bygga vattenreningsverk är det minst lika effektivt och ekonomiskt smartare att bevara och restaurera våtmarker och naturliga vattendrag.
    Dessutom bidrar livskraftiga våtmarker med ytterligare tjänster som översvämningsskydd, utrymme för biologisk mångfald, och attraktiva landskap. Mest välkänd är ekosystemtjänsten pollinering. Pollineringen av grödor från enbart honungsbin i Sverige beräknas årligen vara värd 260–460 miljoner kronor. Globalt är värdet flera miljarder.
    För att ta reda på vad allmänheten tycker om olika ekosystemtjänster innehöll Sifo-undersökningen ytterligare tre frågor. På frågan ”Hur viktigt är det att förskolor och skolor har en grön utegård med träd och buskar?” svarade 57 procent att det är mycket viktigt.
    På frågan ”Hur viktigt är det att det finns humlor och bin i Sverige?” svarade 88 procent att det är mycket viktigt. Och på frågan ”Hur viktigt är det att det finns träd i städer?” svarade 81 procent att det är mycket viktigt. Även dessa svar ger en tydlig analys: allmänheten har mycket god förståelse för värdet av ekosystemens tjänster.
    Nu arbetar en tredjedel av Sveriges kommuner med ekosystemtjänster vid beslut, enligt miljötidningen Aktuell Hållbarhets kommunrankning 2017. Syftet med en värdering av ekosystemtjänster är att det ger mer medvetna beslutsunderlag som visar vilka nyttor naturen ger.
    Det är helt enkelt ekologiskt, socialt och ekonomiskt smart att samarbeta mer med naturen och därmed dra nytta av det gratisarbete som naturen ger våra samhällen i form av ekosystemtjänster.
    Samtidigt är ekosystemtjänsternas värden fortfarande osynliga i flera samhällsbeslut. Det är därför hög tid att fler beslutsfattare, både inom offentlig och privat sektor, börjar värdera ekosystemens tjänster i beslut. Förändringen behöver ske nu, inte om fem eller tio år.
    Karin Skantze
    Projektledare för Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att kommunicera ekosystemtjänster

    Klimatförändringar kan beröva oss både choklad och kaffe

    Ny forskning kan få svenskar att sätta sitt älskade kaffe i vrångstrupen. Det varmare klimatet hotar både kakaobönan och kaffebönan. Kanske kommer detta besked att leda till att klimathotet börjar tas på allvar.
    Forskare har uppskattat att kakaobönan kommer bli svårare och svårare att odla inom 30 års tid och chokladen kan komma att ta slut nästan helt 2050. Detta beror på att kakaoträden kräver ett fuktigt regnskogsklimat, men den globala uppvärmningen gör att platserna för kakaoodling blir allt torrare samt hotas av sjukdomar.
    Forskaren Doug Hawkin menar att vi bara de närmsta åren kommer att sakna 100 000 ton kakao för att möta efterfrågan från den chokladsuktande globala befolkningen. Kakaoträden skulle behöva flytta till högre höjder. Men det är ont om plats, särskilt då mycket av naturen där är skyddad – av goda anledningar.
    Chokladjätten Mars finansierar just nu forskning om hur kakaobönan kan genmanipuleras för att klara ett förändrat klimat. Även om denna forskning leder till nya upptäckter lämnar den dock frågan om hur ekosystem i ett förändrat klimat kan klara av genmanipulerade kakaobönor.
    Om hotet om en chokladkris inte räcker för att få västerlänningar att börja inse allvaret i klimathotet så väntas stora problem för en annan minst lika omtyckt gröda. Tillgången på kaffe väntas minska kraftigt av ett varmare klimat. Marken där kaffebönor kan odlas kommer halveras till 2050 samtidigt som efterfrågan på kaffe förväntas fördubblas.
    Om inte översvämningar, orkaner, skogsbränder och smältande isar har fått den rikare delen av världen att ta till nödvändiga klimatåtgärder så borde väl en kaffekris göra detta? Speciellt svenskar – världens näst största kaffekonsumenter efter Finland – borde sätta morgonkaffet i vrångstrupen.
    Klimataktivisten Andrea Söderblom-Tay kommenterar ironiskt: ”Antingen börjar alla kaffenarkomaner ta klimatförändringarna på allvar eller så havererar hela ekonomin eftersom ingen kan jobba utan kaffe, vilket leder till kraftigt minskade utsläpp. Win-win!”

    Tyska klimatmålen verkar skjutas upp

    Tyska nyhetskällor avslöjar nu att Tysklands mål att minska koldioxidutsläppen med 40 procent till 2020 kommer skjutas framåt i tiden. Detta om man ska tro dokument från förhandlingarna mellan kristdemokrater och socialdemokrater. Frågan är om Angela Merkel kommer kunna behålla sin image som ”klimatkansler”.
    Sedan Angela Merkels kristdemokratiska parti CDU inte lyckats komma överens med liberalerna och de gröna har partiet nu lyckats enas med socialdemokratiska SPD om en rad politiska frågor för att snart kunna bilda en regeringskoalition. Tyskland hade sitt val i november, men ännu har ingen regering kunnat bildas.
    I de svåra förhandlingarna mot en regeringsbildning verkar inte klimatmålet på 40 procent utsläppsminskningar, som uttrycktes innan valet, ha varit heligt. Enligt dokument från förhandlingarna som kommit ut till tyska medier ska de både partierna ha enats om att skjuta upp klimatmålet. Utsläppsminskningar på 55 procent till 2030, som också tidigare lovats, verkar dock ligga kvar.
    Merkel har gjort sig känd som ”klimatkansler”, mest för Energiewende, den världsledande omställningsplan till förnyelsebar energi hon initieradee. En ledare i Guardian har dock kritiserat Merkel hårt för att säga en sak och göra en annan. Till exempel nämns att Merkels regering förhindrat minskningar av EU:s utsläppsrätter samt försenat och blockerat EU:s regleringar för utsläppsminskningar från bilar. Frågan är om Merkels trovärdighet som den drivande i den europeiska klimatpolitiken kommer att rubbas.

    LED-lampor minskade världens koldioxidutsläpp med 1,5 procent

    Någonsin känt att små handlingar inte gör skillnad? Glöm det! Förra året bidrog LED-lampor till en utsläppsminskning på 570 miljoner ton koldioxid – en siffra som motsvarar att stänga ner hela 160 kolkraftverk.
    Jämfört med sina föregångare är LED-lamporna mer energisnåla och håller längre, vilket resulterar i både mindre utsläpp från fossila bränslen och mindre avfall.
    Sammanlagt stod LED-lampor för en 1,5 procentig minskning av det globala koldioxidavtrycket förra året – inte fy skam för en så liten sak.

    Nu kan Trump tänka sig att stanna i Parisavtalet

    USA:s president Donald Trump har gjort sig känd för sin klimatfientliga politik men har på senaste tiden fått oss undra var han egentligen står gällande miljö. Nu har han träffat Norges premiärminsiter och låter plötsligt som värsta trädkramaren.
    Spänn fast säkerhetsbältet! Efter att först ha skrivit på en lag som kallar global uppvärmning ”ett direkt hot” gick Trump vidare och strök allt klimatrelaterat ur den nationella säkerhetsstrategin. Det senaste budet kom på en presskonferens efter ett möte med Norges premiärminister Erna Solberg. Trump berömde Norge för deras vattenkraft – och menade att han själv har ett starkt miljöengagemang.

    Jag känner väldigt starkt för miljön, sa Trump under presskonferensen.

    Presidenten överraskade också med att säga att landet kan komma att återansluta sig till Parisavtalet.

    Vi kan tänka oss att gå med igen, sa Trump om Parisavtalet.

    Allt Trump sa var dock inte skönt och grönt. Bland annat passade han på att understryka sin stora kärlek till fossila bränslen.

    Jag är för massiv olja, gas, och allt annat och mycket energi, sa Trump under presskonferensen.

    Vad ”allt annat” är återstår att se. Vi håller tummarna för att det är ett pris på koldioxidutsläpp!

    2017 var näst varmaste uppmätta året någonsin – och varmaste utan El Niño

    2017 var det näst varmaste uppmätta året någonsin, baserat på NASA-data som The Guardian sammanställt. Året går också till historien som det varmaste året utan en El Niño.
    Värmerekorden innebär att den trend av global uppvärmning vi sett de senaste åren fortsätter. Temperaturerna år 2015 slog alla rekord med marginal, delvis på grund av en stark El Niño, men 2017 lyckades ändå vara varmare – vilket självklart är mycket oroande.
    Om en som privatperson vill vara med och vända utvecklingen finns det flera enkla sätt att minska sitt koldioxidavtryck.

    Gott nytt år och låt 2018 bli en grön vändpunkt!

    Sverige besviket efter EU-överenskommelse om klimatet

    Utsläppen av växthusgaser från transporter, byggnader, jordbruk, mindre industrier och avfall i EU ska minska med 30 procent till 2030 jämfört med 2005, kom EU-kommissionen, EU-rådet och EU-parlamentet överens om i slutet av december. 
    Rikare medlemsländer har fått ett större ansvar än fattigare för att EU:s utsläppsmål ska nås. Exempelvis ska Sverige och Luxemburg minska sina utsläpp med 40 procent, medans Bulgarien får ha sina utsläpp oförändrade mellan 2005–2030.
    Men utsläppsminskningen kan i praktiken bli lägre än 30 procent. Det beror på så kallade flexibla mekanismer, se fördjupning nedan, som gör att en del av utsläppsminskningarna som ska ske inom områdena som nämns ovan kan flyttas till elsektorn eller skogsbruket istället. Detta gör att utsläppsminskningen i praktiken kan bli 26 procent, enligt en analys från tankesmedjan Sandbag.
    Den svenska regeringen är besviken över resultatet och hoppas att ambitionerna ska höjas när lagen ska ses över 2024.

    Omställningstrycket i den här lagen är litet. Vi var ett av de länderna som tryckte på, men vi fick inte mycket gensvar, säger Fredrik Hannerz (MP), politiskt sakkunnig hos klimatminister Isabella Lövin (MP) till Altinget.

    …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
    FÖRDJUPNING: SÅ FUNKAR EU:S KLIMATPOLITIK
    EU:s klimatpolitik består av tre delar.
    En av delarna är handel med utsläppsrätter (kallad EU ETS). I den ingår 11 000 energiintensiva anläggningar som exempelvis kolkraftverk, oljeraffinaderier och stålverk. EU sätter ett tak för hur mycket dessa anläggningar får släppa ut totalt och sedan kan företagen handla utsläppsrätter med varandra så länge den gemensamma utsläppsgränsen inte överskrids. De utsläpps som ingår i utsläppshandeln ska minska med 43 procent till 2030 jämfört med 2005.
    Målet på 30 procent utsläppsminskning till 2030, som denna artikel handlar om, innefattar de utsläpp som inte finns med i handeln med utsläppsrätter. Detta är alltså utsläpp från transporter, byggnader, jordbruk, mindre industrier och avfall (kallad ESR-sektorn).
    Den tredje delen av EU:s klimatpolitik handlar om skogsbruket och övrig markanvändning. Målet där är att skogen och marken mellan 2020–2030 ska binda lika mycket koldioxid som det släpper ut och därmed bli koldioxidneutralt.
    Men genom så kallade flexibla mekanismer finns dessutom möjligheten att flytta delar av utsläppsminskningarna mellan olika tidsperioder och mellan de tre delarna som EU:s klimatpolitisk består av. Om länderna har ett överskott på utsläppsrätter kan de använda en del av dessa till att släppa ut mer inom ESR-sektorn. Dessutom får ett land som binder mer koldioxid än vad det släpper ut från skogsbruket får ”flytta” den utsläppsminskningen till transport- och byggnadssektorn och där använda den för att släppa ut mer koldioxid.

    Norska staten vinner oljerättegång – "Risk för klimatförändring är begränsad"

    2016 stämde miljöorganisationer den norska staten för att ha gett tillstånd till oljeborrning i Arktis. När den historiska rättegången nu avslutats får klimatet – än en gång – stå tillbaka för vinstintressen. 
    Greenpeace och Natur og Ungdom menar i stämningen att Norges oljeintressen i Barents hav bryter mot medborgarnas grundlagsskyddade rätt till en miljö som går att leva i. Norska staten menar å andra sidan att det är demokratiskt fattade beslut som tagits efter hård miljöprövning.
    När målet nu avslutats går staten ut som segrare,  rapporterar Ekot. Olsos tingsrätt skriver i domen att ”risken för både traditionell miljöskada och klimatförsämring är begränsad, och kompenserande åtgärder är tillräckliga”.
    Domen slår även fast att norska staten inte kan hållas rättsligt ansvariga för de miljontals ton utsläpp som sker utomlands till följd av norsk oljeexport.

    Tingsrätten legitimerar en navelskådande klimatpolitik som inte tar hänsyn till att klimatet inte känner några gränser”, säger Natur og Ungdoms Ingrid Skjoldvær i ett pressmeddelande.

    Nu väntas miljöorganisationerna överklaga domen, troligen ända upp till Högsta domstolen.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.