Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Vad ska vi med skogen till? – Del 2

    Hur är det egentligen ställt med det svenska skogsbruket? Varför vill regeringen skydda mer skog? Miljöorganisationer, gräsrotsinitiativ och nu även företag kritiserar de stora skogsbolagen för att använda ohållbara metoder och förvillande marknadsföring. Men hur ligger det till? Är det inte bra för klimatet med trädplantering, träprodukter och mer biobränsle? Och är det inte väldigt olönsamt att bevara skog? Supermiljöbloggen reder ut det i den här temaserien om skogen i fyra delar!

    Del 2 – Skogen och klimatet

    ”Här växer framtiden” står det just nu på reklamskyltar på offentliga platser. Bakgrunden till texten är en dimhöljd vacker skog. Bakom reklamkampanjen står ”Svenska Skogen”, ett initiativ av de största skogsbolagen. En rad miljöorganisationer och gräsrotsinitiativ har anklagat Sveriges skogsbruk för miljöförstöring och kritiserat kampanjen för att vara vilseledande. Kontrasten mellan budskapen belyses tydligt av Greenpeace motkampanj där texten ”Här avverkas framtiden” syns framför en bild på ett kalhygge.
    Kalhyggen och trädplantager har länge kritiserats för att hämma biologisk mångfald och det som vi kallar skog är i Sverige allra oftast trädplantager, vilket vi ska titta närmare på i nästa del. Men i den här delen kallar vi för enkelhetens skull all “skog” för skog och håller oss till hur skogen påverkar klimatet. Så hur är det med klimatnyttan, har inte skogsindustrin rätt i att träprodukter är bra för klimatet?
    De som argumenterar för att öka uttaget av trämassa från skogen för klimatets skull brukar ge tre typer av argument:

    1. Om vi planterar mer träd binder vi mer koldioxid från atmosfären
    2. Träprodukter kan lagra koldioxid i materialet
    3. Skogsbruk kan ersätta mer energikrävande material med trä, och fossila bränslen med biodrivmedel

    Låt oss granska argumenten lite närmare.

    1. Om vi planterar mer träd binder vi mer koldioxid från atmosfären då?

    Träd binder koldioxid i sin trämassa, genom att använda fotosyntesen för att ta upp koldioxid från atmosfären. När trämassan bränns återvänder kolet till atmosfären och blir till koldioxid igen. Om träd växer till sig och bildar trämassa i samma takt som träprodukterna från avverkningen bränns, så blir utsläppen totalt sett noll. Detta är anledningen till att trä räknas som en förnyelsebar resurs. Den tjänst som träden ger kallas i detta fall för “kollagring”.
    Skogsindustrin framhåller att tillväxten av skog är högre än avverkningsgraden och därför binder, enligt dem, trämassan varje år 60 miljoner ton koldioxid netto – alltså efter att trämassan som avverkas räknats bort från tillväxten.
    Att tillväxten är högre än avverkningen är dock fullt förenligt med att skyddande av skog kan vara bra för klimatet på kort sikt. Att se nyplantering av träd som fullgod kompensation för en avverkning bygger på ett väldigt långt tidsperspektiv. När träd avverkas släpps det mesta av kolet ut till atmosfären då många av träprodukterna är kortlivade, såsom papper eller engångsmuggar.
    Avverkning leder alltså snabbt till koldioxidutsläpp. De nya trädplantorna däremot behöver många decennier, ibland ett helt sekel på sig, innan de har lyckats lagra lika mycket kol som sina förfäder som växte där innan. Om träden får stå kvar bevaras kolet i trämassan. 
    Med tanke på den akuta risken för ett skenande klimat om vi passerar två graders uppvärmning borde det vara viktigt att minska utsläpp som sker nu även om dessa skulle kompenseras av växande träd långt i framtiden. Därför finns det klimatskäl för att skydda skog.
    Men bryts inte gamla träd ner tillslut så att kolet ändå återvänder till atmosfären? Jo en del återvänder till atmosfären vid förmultning, men mycket av kolet lagras också i marken. Ny forskning visar att marken i riktigt gamla skogar kan fortsätta lagra mer och mer kol i hundratals år, mycket med hjälp av myccorrhiza – ett nätverk av trädrötter och svamptrådar som håller kolet på plats. Särskilt nordliga skogar är extra bra på denna kollagring i marken då nedbrytningen går långsammare vid kyla.
    Vid intensiv avverkning och bearbetning av jorden bryts svamptrådar och rötter sönder så kolet i marken släpps lös till atmosfären. Den tillväxt av trämassa som skogsindustrin pekar på kompenserar inte utsläppen från marken. De där 60 miljonerna ton koldioxid måste nog räknas om helt enkelt. 
    Ny forskning visar att 16 % av allt markbundet kol finns i världens nordliga skogar och att det finns en oerhörd potential i att hejda den globala uppvärmningen genom att binda kol från atmosfären i jorden. Men detta sker alltså inte med det kalhyggesbruk som ofta används i Sverige, där avverkningen leder till höga utsläpp från marken.

    2. Lagrar Träprodukter koldioxid i materialet?

    Det finns dock andra argument för att avverka skog. Träprodukter bevarar kolet i materialet så att det inte bidrar till växthuseffekten. Att göra engångsmuggar och pappersservetter är dock inte en speciellt långsiktig kollagring, då dessa ganska snart bränns och bidrar till koldioxidutsläpp. Även träslevar och möbler har allra oftast en mycket kortare livslängd än levande träd. 
    Att använda trämassan till mer långlivade träprodukter däremot, som till exempel att bygga trähus, kan öka kolinlagringen, åtminstone över flera decennier. Kolet lagras i husmaterialet, samtidigt som den nyplanterade skogen binder mer kol från atmosfären. Därför kan växthuseffekten sägas minska när skog avverkas för att bygga trähus. Hur skogsbruket bedrivs måste dock beaktas så att inte koldioxidutsläpp från marken tar ut koldioxidvinsten av den växande nya skogen. Idag blir majoriteten av den avverkade trämassan i Sverige till papper eller biobränsle. Ingen bra kollagring alltså. 

    3. Kan trä ersätta fossila bränslen?

    Långlivade träprodukter såsom trähus verkar alltså lagra kol, även om sättet skogen avverkas på är viktigt. Om trähus ersätter till exempel betonghus borde utsläppen minska ännu mer, eftersom betongtillverkning kräver stora mängder energi och fossila bränslen. Det är dock viktigt att här förs en politik som gör att fler trähus faktiskt leder till färre betonghus och att nybyggda hus inte leder till fler rivningar av dugliga hus. Trähus måste också isoleras så att inte uppvärmningen av husen leder till onödiga utsläpp.
    På samma sätt antas biobränsle av skogsmaterial minska användandet av fossila bränslen och därmed minska koldioxidutsläppen. Biobränslen i Sverige görs oftast av “restmaterial” från skogsavverkningen, alltså grenar, ris och stubbar som inte kan bli till fint virke. Det är dock svårt att säkerställa att efterfrågan på biodrivmedel inte är drivkraften för avverkning av skog. Som Supermiljöbloggen tidigare skrivit om har Forskare har varnat för att en snabb ökning av skogsavverkning kan vara förödande för global uppvärmning när trät bränns upp och jordens viktiga kolsänkor försvinner.
    Även om biobränslen görs på just restprodukter minskar kolinlagringen i marken när döda grenar och rötter tas bort (även växt och djurliv påverkas, mer om detta i del 3). Det är inte heller säkert att ökad användning av biobränsle leder till att mindre fossila bränslen används, kanske kan de öka båda två?
    Men trä är väl ändå bättre än plast och bomull? ”Svenska Skogen” förmedlar nu budskapet att i stort sett allt kan göras av trä. Det planerade bioraffinaderiet i Örnsköldsvik finansieras av både H&M och Ikea som vill ersätta polyester och bomullstyger med viskos – tyg gjort på cellulosa från svensk trämassa. Detta säljs in som kläder gjorda på svenska träd, men i praktiken framställs viskosen mestadels i Kina och kräver stora mängder kemikalier. Det är fortfarande en lång väg kvar till hållbara trätextilier.

    Sammanfattning

    Även om vissa material som betong kan ersättas av trä, verkar alltså en snabb avverkning av gammal skog med kalhyggesbruk för att göra kortlivade träprodukter eller biobränsle som en dålig idé för klimatet. Avverkningen får inte leda till att kol som lagrats i marken i hundratals, ibland tusentals, år släpps lös. Biobränsle från restprodukter kan vara bra om det görs på rätt sätt, men det får inte driva upp skogsavverkningen så att trämassa bränns snabbare än vad skogen kan växa. Två nyplanterade träd ersätter inte ett gammalt när klimathotet måste avvärjas nu.
    Trämassan behöver bli till långlivade träprodukter. Att ersätta plastmuggar och plastpåsar med lika mycket pappersmuggar och papperspåsar (som även om de återvinns) ganska snart bränns, är ingen hållbar lösning.
    Fossil plast måste bort, men vi måste också ha råd att skydda gammal skog. Vi bör nog snarare än att avverka mer skog, avverka mindre och varsammare (utan kalhyggen) men använda trämassan till långlivade produkter såsom trähus snarare än till engångsartiklar. Alla fossila bränslen kanske inte heller kan ersättas med biobränsle, utan vi kanske måste spara på energin (i alla fall från flytande bränslen).
    I nästa del fortsätter berättelsen om skogen då Supermiljöbloggen tar sig an Skogen och biologisk mångfald…

    MAX lanserar nya vegoalternativ som del i grön omställning

    MAX fortsätter satsa stort på klimatsmartare snabbmat. Fr.o.m 15 mars kommer det finnas tre nya vegoalternativ hos MAX. 

    Det bästa vi kan göra för klimatet just nu är att se till våra gröna burgare smakar minst lika bra som våra köttburgare. Nu växlar vi upp för att komma närmare vårt mål att under 2022 ska hälften av alla sålda måltider vara annat än rött kött. Om vi lyckas kan det minska snittmåltidens klimatpåverkan med upp till 30 procent. Vi vet att smaken är avgörande för att fler ska välja gröna måltider och nu utökar vi Green-familjen med fyra nya goda rätter. Dessutom utökar vi till fem veganska dippsåser, säger Christoffer Bergfors, vice VD och Sverigechef på MAX.

    De nya produkterna är en del i MAX klimatomställning. Målet är att snittmåltidens klimatpåverkan ska minska med 30 procent till år 2022. Varannan måltid som säljs då ska vara annat än rött kött. Därför vill Max nu göra det ännu lättare för sina gäster att välja gröna klimatsmarta burgare.
    Här är de nya produkterna:
    Crispy Nuggets – veganska och glutenfria, gjorda på ekologiskt sojaprotein som alternativ till kycklingnuggets.
    Crispy No Chicken – ny grön burgare, vegansk och glutenfri, gjord på ekologiskt sojaprotein med Sriracha-ketchup, färsk gurka, tomat, rödlök, isbergssallad och majonnäs (går att byta ut mot vegansk majonnäs).
    Chili ’n’ Cheese – ny burgare gjord av soja, vete, champinjoner, vitkål, aubergine och dinkel, vegansk men innehåller gluten. Kommer med rödlök, isbergssallad, smält cheddardipp, cheddarsmältost, jalapeños och Originaldressing. Går att få vegansk, då utan Cheddardipp och Cheddarsmältost och vegansk majonnäs eller någon dippsås.
    Dippsås BBQ är vegansk. Söt och lätt rökig smak med en tydlig kryddighet.
    Dippsås Sriracha-ketchup är vegansk och har en het smak med chili och vitlök.
    Dippsås Sweet ’n’ Sour är numera vegansk efter att receptet har gjorts om.
    Klimatdeklaration av nyheterna i Green-familjen

    kg CO2e/portion
    Crispy Nuggets-mål 0,2
    Crispy No Chicken-mål 0,5
    Chili ’n’ Cheese-mål 0,8
    Grand Deluxe Umami Halloumi mål 1,0

     
    MAX strategi verkar fungera – deras kunder klimatomställer snabbare än genomsnittssvensken. Och konsumenterna håller med. De rankar MAX som mest hållbar av snabbmatskedjorna i Sverige. MAX var den första restaurangen i världen att klimatkompensera menyn redan 2008. Sedan dess har de klimatkompenserat för koldioxidutsläpp från produkternas hela livscykel, från åker till bord.
    Värt att nämna är att även om snabbmatsjätten satsar på vegoalternativ för miljön, är stora snabbmatskedjor fortfarande miljöbovar på grund av avfallet och storskaligheten. Det är också värt att nämna hälsoaspekten, oavsett hur bra de nya produkterna är klimatmässigt så är det fortfarande snabbmat.

    "Kvinnor kommer att rädda miljön"

    Internationella Kvinnodagen. En stor dag, både för planeten och kvinnorna. Det finns kraft att hämta i kampen för kvinnors rättigheter och jämställdhet, även för miljön. Internationella Kvinnodagen till ära tänker vi lyfta fram några kvinnliga miljökämpar! 
    Kvinnor är extra bra på att minska sin elförbrukning, källsortera och köpa ekologiska produkter, enligt en ny undersökning från Trygg-Hansa. Samtidigt leder mäns transportutsläpp till dubbelt så mycket koldioxid som kvinnors i Sverige. Dessutom äter män mer kött än kvinnor, vilket även det bidrar till högre utsläpp.
    I fattiga länder så slår klimatförändringarna hårdast mot kvinnorna. Därför är det viktigt att kvinnor får ta plats och representeras i världens klimatmöten, där de för närvarande utgör en väldigt liten minoritet. Skulle kvinnor ha större beslutsfattande, både nationellt och internationellt, skulle miljöpolitiken se annorlunda ut. Det blir lättare att begränsa klimatförändringarna om kvinnor är med i beslutsprocesserna.
    Här är några kvinnor och kvinnoorganisationer som kämpar för miljön och som vi tycker förtjänar ett extra shout-out idag!
    Rachel Carson
    Zoologen som skrev miljöklassikern ”Tyst Vår” som släpptes 1962. Boken blev startskottet för den moderna miljörörelsen. Den handlar om kemiska bekämpningsmedel och ledde till att DDT slutade användas. En riktig krutkvinna och ekologisk ikon som redan då upplyste världen om miljöproblem!
    Black Mamba Park Rangers
    Ett kvinnokollektiv av parkvakter i Sydafrika som dagligen kämpar i frontlinjen mot tjuvjakt i Balule Nature Reserve, speciellt för att skydda den hotade noshörningen. De har blivit starka krafter att räkna med i naturvården!
    Vandana Shiva
    En indisk matriark, ekofeminist och miljöaktivist som ledde rörelsen för småskaliga kvinnliga jordbrukare, och hjälpte till att starta upp mikrolån till dem genom lokala organisationer. Hon blev känd när hon protesterade mot Coca-Colas och Monsantos utnyttjande av lokalbefolkning genom att förorena vattenresurser på 80-talet.
    För att inte nämna Supermiljöbloggens alldeles egna redaktör Beatrice – Årets Miljöhjälte 2013!
    Under 60- och 70-talets kvinnorättskamp användes slogan ”I Am Woman, Hear Me Roar”. Kanske blir den tredje vågens feminism, som vi nu befinner oss i, en del av den större kampen för klimatet.
    Kanske kommer vi få se en slogan i stil med ”I Am Mother Earth, Hear me Roar”.
    Läs mer: The Guardians 12 kvinnliga ”Guardians of The Planet”
     

    Karolina Skog: "Vanor och normer upphöjts till närmast naturlagar"

    Innan hon blev miljöminister jobbade Karolina Skog i tio år med Malmös trafik- och stadsbyggnadsfrågor. I en intervju med Gröna Bilister pratar hon om att ändra beteenden, kunna sin historia och vad hon skulle göra om hon fick helt fria tyglar att förändra mobiliteten.
    Ofta talas det om ”bilen, bränslet och beteendet” som tre områden som oberoende av varann måste bidra till minskade utsläpp. Men just beteenden är enligt Karolina Skog fortfarande en ny politisk fråga.
    – Det är ju en insikt som kommit rätt sent till trafikpolitiken, där vi sen lång tid tillbaka diskuterat såväl bilarna som bränslena. Jag tycker det är bra att vi nu allt bättre förstår oss på beteendets roll, hur beteenden påverkas och att de påverkas av till exempel infrastrukturen.
    – Dagens trafikdebatt präglas ofta av vad enskilda bilister anser är ”möjligt” och inte, men det blir en diskussion byggd på missförstånd, där vanor och mänskliga normer upphöjts till närmast naturlagar. Tänk bara på hur man talar om ”trafikströmmar”, som att en given mängd trafik bara måste pressas in i ett gatunät – när det i själva verket handlar om en lång rad mänskliga beslut att ta bilen i stället för att göra på något annat sätt.

    ”Inte undra på att bilen blivit bekväm”

    Karolina Skog menar att det är viktigt att kunna sin historia, och att det borde vara möjligt att gå tillbaka till ett system som passar bättre för medborgarna än dagens bilstyrda.
    – Vi måste inse att beslutsfattare under en stor del av efterkrigstiden aktivt arbetat för att skapa mer biltrafik inne i våra städer. Det var en del av moderniteten och det skedde med de bästa intentioner – men det bortsåg från såväl buller, avgaser och olycksrisker som från det faktum att biltrafiken också innebär att medborgare stängs inne och skärmas av från sin omgivning.
    Intresserad av hållbara transporter? Här kan du anmäla dig till Gröna Bilisters konferens Mobilitet & Beteende i Eskilstuna 22 mars
    Med det historiska perspektivet blir det enligt Karolina Skog tydligt varför bilen tar så stort utrymme, och varför vi har svårt att släppa den.
    – I flera decennier har man arbetat världen över för att göra bilen till ett bekvämt färdmedel, med stora ytor för såväl resor som förvaring och med snabba och gena vägar mellan start och mål. Inte undra på att bilen blivit bekväm – för den som har tillgång till den. Vårt uppdrag idag är att göra de mer resurseffektiva alternativen –  som gång, cykel och kollektivtrafik – minst lika bekväma och attraktiva.
    Men hur många skulle påverkas negativt av krav på minskad bilism? I en nyligen publicerad studie såg man att 90 procent av den svenska biltrafiken utförs av 25 procent av bilisterna. Studien visade också att mindre än hälften av svenskarna använder bil varje dag, och 70 procent av svenskarna använder bil inom hållbara gränser.

    – Det där är viktig, ny kunskap som ger helt nya perspektiv på frågan om det personliga ansvaret. Många av dagens bilister skulle inte behöva ändra sina resmönster särskilt mycket, medan ett fåtal behöver ställa om desto mer om utsläppen ska minska. Det behöver vi ha med oss när vi funderar på framtidens styrmedel.

    Vill se mer kollektivtrafik

    Så vad skulle Karolina Skog prioritera om hon fick helt fria händer – politiskt och ekonomiskt – att utforma en politik för hållbar mobilitet?
    – Oj, vilken rolig fråga! Jag skulle investera stort i kollektivtrafik, såväl den lokala som den regionala och nationella, och allra helst i den spårbundna trafiken. Och jag skulle fortsätta att reglera bilarnas tillgång till utrymme i staden. Miljözonerna är en första bra åtgärd, men jag skulle även vilja se insatser för ökad trafiksäkerhet, och för att samma regler efterlevs.
     
    Läs hela intervjun av Gröna Bilisters Fredrik Holm här
    Text omarbetad av Beatrice Rindevall

    En skräpfärd över Östersjön

    En flotte gjord av plast, fiskenät och drivved. Tre äventyrare. Ett mål. Att lyfta frågan om skräp i haven hos både politikerna och allmänheten.
    Trash-Tiki heter flotten som ska seglas från Oskarshamn till Almedalen. Projektet, som genomförs av äventyrarna Glenn Mattsing, Sören Kjellkvist och tv-profilen Joakim Odelberg, görs i samverkan med Håll Sverige Rent och Naturskyddsföreningen. Flotten ska segla från Oskarshamn till Visby inför politikerveckan i Almedalen som startar 1 juli 2018.

    Förra sommaren rodde jag och Sören över Barents hav och klev då i land på Björnön, en av världens mest avlägsna öar. Det första som mötte oss var stränder fulla av plast och då föddes idén till detta projekt, säger Glenn Mattsing, biolog och äventyrare som tillsammans med Sören är aktuell med en expedition runt Svalbard i roddbåt.

    Skräp-flotten byggs under mässan Allt för sjön i Älvsjö 3-11 mars. Den tillverkas av plastskräp, drivved från Svenska stränder och tappade fiskenät från Östersjöns botten. Under våren pågår också Håll Sverige Rents kampanj Vi Håller Rent – Sveriges största skräpjakt.

     
     
     

    Sören Kjellkvist, äventyrare som varje år genomför minst en expedition, som att paddla längs norska kusten och leva av naturen, eller vintercykla Sveriges kust med elcykel.

     
    Varje år hamnar 8 miljoner ton plastskräp i haven. Bohuslänskusten är i Sverige en hot-spot där plasten och skräpet hamnar när det spolas upp från havet. Uppskattningsvis samlas runt 8 000 kubikmeter skräp där varje år.
    Naturskyddsföreningen har sedan länge också engagerat sig mot nedskräpningen och hotet som plast i naturen innebär. Äventyrarna Glenn och Sören har jobbat med Naturskyddsföreningen innan, de var med i ett projekt för att väcka skolungdomars intresse för miljöfrågor och FN:s 17 Globala mål för hållbar utveckling genom sina upplevelser från Arktis.

    Det kan vara tungt att ta till sig och sätta sig in i stora miljöutmaningar, både som ung och som vuxen, och vi vill gärna prova nya grepp, säger Helena Lundmark, samordnare för skolfrågor på Naturskyddsföreningen.

    Joakim Odelberg, fotograf och f.d. programledare för Mitt i naturen som i över tio års tid lyft bevarandefrågor på uppseendeväckande sätt, som med filmen om Östersjöns spökgarn.

     
    Trash-Tiki kommer att ha de Globala målen för hållbar utveckling på seglet. Särskilt fokus ligger på mål 14 som handlar om att ta hand om våra hav och marina resurser. Projektet är en spännande kombination av äventyr, naturupplevelser och en av vår tids stora miljöutmaningar – det berg av plastskräp som samlas i våra hav.
    Projektet finansieras av Clarion hotell Post, Bergans of Norway, Panasonic, Aclima, Subtech Sports, Outdoorexperten och Melker Kayaks.

    Svalbards frövalv rustas upp för framtiden

    2018 firar frövalvet på Svalbard tio-årsjubileum. Detta vill den norska staten fira genom att rusta upp valvet, så att det är redo för de temperaturhöjningarna som hotar den arktiska delen av jordklotet.
    I mitten av det norska havet, på ön Svalbard, ligger världens största förvaring av nedfrysta fröer och sädesslag. Bakom denna ”back-up” av världens biologiska mångfald står det norska företaget Crop Trust. Företagets VD Åslaug Marie Haga, ser frövalvets mångfald som en nödvändighet för att skapa livsmedel som klarar framtidens klimatförändringar.

    Denna biologiska mångfald är råmaterialet för att utveckla växter med olika egenskaper.

    2015 fick frövalvet för första gången rycka ut till undsättning, när det syriska frövalvet i Aleppo förstördes i inbördeskriget. Tack vare att syriska forskare hade lagrat fröprover i det norska frövalvet, kunde de återhämta sina samlingar.

    Garderas för framtiden
    Frövalvet har haft svårt att hantera de klimatförändringar det ska isoleras ifrån. I slutet av 2016 svämmades delar av frövalvet över, efter att rekordhöga temperaturer på Arktis smält delar av permafrosten som valvet är insprängd i. Inga frön skadades under smältolyckan, men behovet av uppgraderingar blev alltmer pressande.
    Därför har den norska staten nu beslutat att investera 100 miljoner norska kronor (cirka 106 miljoner svenska kronor) för att rusta frövalvet för framtiden. Norges livsmedels- och jordbruksminister Jon Georg Dale hoppas att denna investering ska göra att frövalvet överlever framtida kriser.

    Uppgraderingarna, som vi hoppas inleda inom kort, kommer säkerställa att Svalbard Global Seed Vault kan fortsätta att erbjuda världens genbanker ett säkert lagringsutrymme i framtiden. Det är en stor och viktig uppgift att skydda det genetiska mateiral som är avgörande för global matsäkerhet.

    Hållbart Lego – snart i en leksaksbutik nära dig!

    Danska leksaksjätten satsar på legobitar av växtbaserad plast. 
    I 85 år har Lego sålt byggklossar och figurer gjorda av oljebaserad ABS-plast. Men från och med slutet på året kommer nu företaget börja leverera legobitar av sockerrörsbaserad plast.
    De nya bitarna kommer i början endast utgöra 1-2% av den totala produktionen, men målet är att arbetet ska skalas upp så att Lego helt slutar använda fossilplast till 2030.


    Här har SMB skrivit mer om Legos omställning.

    Hållbart Lego – snart i en leksaksbutik nära dig!

    Danska leksaksjätten satsar på legobitar av växtbaserad plast. 
    I 85 år har Lego sålt byggklossar och figurer gjorda av oljebaserad ABS-plast. Men från och med slutet på året kommer nu företaget börja leverera legobitar av sockerrörsbaserad plast.
    De nya bitarna kommer i början endast utgöra 1-2% av den totala produktionen, men målet är att arbetet ska skalas upp så att Lego helt slutar använda fossilplast till 2030.


    Här har SMB skrivit mer om Legos omställning.

    Sveriges klimatlag är tandlös menar kritiker

    Sveriges klimatpolitiska ramverk, ibland bara kallat ”klimatlagen”, antogs 2017 och var en överenskommelse mellan samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna. Ramverket har hyllats av regeringen och välkomnats av bland annat Naturskyddsföreningen, men nu möter det kritik för att vara för snävt, tandlöst och underordnat ekonomiska intressen. 
    Det klimatpolitiska ramverket består av:

    • Klimatlagen – alla regeringar måste följa ramverket, ta fram en handlingsplan för klimatpolitiken och redovisa hur det går.
    • Klimatmålen – Sverige ska vara ”klimatneutralt” 2040.
    • Klimatrådet – ett oberoende råd av forskare och experter ska granska alla regeringars politik och bedöma om den är förenlig med klimatmålen.

    Syftet med ramverket är att tvinga alla regeringar att föra en politik som tacklar klimatutmaningen så att Sverige lever upp till sin del av Parisavtalet. Statsminister Stefan Löfven har bland annat kallat ramverket för

    (…) förmodligen det viktigaste beslut som vår generations politiker kommer att fatta.

    Saknar sanktioner

    Ramverket har dock stött på allvarlig kritik det senaste året. Lagrådet sågade klimatlagen för att den saknade sanktioner och inte var tillräckligt konkret. Birger Schlaug (f.d. Språkrör för MP) har kallat ramverket för en ”chimär” då det enda straffet för att bryta mot klimatlagen är en fällning i konstitutionsutskottet (KU).
    För att illustrera KU:s makt över politikerna kan det nämnas att KU nio gånger funnit brister i politiken under 2017, utan påföljder. En tidigare utredning av KU kom till exempel fram till att näringsminister Mikael Damberg och vice statsminister Isabella Lövin inte talat sanning när de hävdade att de var oförmögna att stoppa Vattenfalls försäljning av brunkolsverksamheten. Inga påföljder drabbade ministrarna som idag sitter kvar.
    Regeringen försvarar dock klimatlagen genom att peka på hur budgetlagen eller det finanspolitiska ramverket har följts trots att de också saknar sanktioner. Skillnaden mellan det klimatpolitiska ramverket och det finanspolitiska är dock att det senare har väl uppställda regler för varje år medan det klimatpolitiska ramverket bara har ett långsiktigt mål bortom mandatperioden.
    Det klimatpolitiska rådets roll är att kontrollera att regering och riksdag fattar beslut som för oss mot det långsiktiga målet. Hur viktig den rollen kommer att bli återstår dock att se. Frågan är om det kommer bli en politisk eller en juridisk fråga huruvida en regering har brutit mot ”lagen” eller inte.

    Reglerar inte flygande eller överkonsumtion

    Förutom brist på sanktioner har utformningen av ramverket mött opposition. Vänsterpartiet har kritiserat ramverket för att det ger möjlighet att kompensera vissa utsläpp genom att bidra till utsläppsminskande projekt utomlands, vilket Vänsterpartiet anser ger osäker klimatnytta. Dessutom är partiet kritiska till att konsumtionsbaserade utsläpp och utsläpp från svenskars flygande inte är inräknat i klimatmålen.
    Slutligen ifrågasätter både Gudrun Schyman (Fi) och Birger Schlaug kraften i ramverket genom att uppmärksamma ett ”kompletterande tillägg” som säger att klimatpolitiken inte får hämma den ekonomiska tillväxten”. Birger Schlaug kommenterar:

    Att för klimatets skull åtgärda överkonsumtionen eller det ökande resandet kan således också komma att anmälas till KU.

    Isabella Lövins statssekreterare Eva Svedling svarar på denna kritik i Dagens ETC:

    I samband med att lagen klubbades kom ett tillkännagivande om att minskade utsläpp ska förenas med ekonomisk tillväxt. Men det vi också vill är att styra samhället mot en cirkulär ekonomi – med fortsatt ekonomisk utveckling – som inte tär på jordens resurser.

    Oavsett vad för effekt klimatlagen kommer ha på politiken framöver verkar det uppenbarligen inte som att en lag i sig kommer fixa ett klimatsmart samhälle. Det behövs politiker som vågar fatta radikala beslut och engagerade väljare och medier som trycker på!

    Vad ska vi med skogen till? – Del 1

    Hur är det egentligen ställt med det svenska skogsbruket? Varför vill regeringen skydda mer skog? Miljöorganisationer, gräsrotsinitiativ och nu även företag kritiserar de stora skogsbolagen för att använda ohållbara metoder och förvillande marknadsföring. Men hur ligger det till? Är det inte bra för klimatet med trädplantering, träprodukter och mer biobränsle? Och är det inte väldigt olönsamt att bevara skog? Supermiljöbloggen reder ut det i den här temaserien om skogen i fyra delar!

    Del 1 – att skydda eller inte skydda skogen

    Regeringen har beslutat om en stor satsning på 20 miljoner kronor per år till att skydda mer skog genom att återuppta inventering av skogar med höga naturvärden. Detta efter att Skogsstyrelsen tidigare upphört med dessa inventeringar under 2017 med argumentet att ”det skulle stoppa avverkningarna”. Naturskyddsföreningen och Greenpeace kritiserade inventeringsstoppet och kallade det en ”miljöskandal utan dess like”. Men nu ska inventeringen alltså sättas igång igen.

    Regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras antingen genom formellt skydd eller frivilliga avsättningar. Skogsstyrelsens inventeringsarbete är viktigt för att vi ska få ett bra kunskapsunderlag, säger miljöminister Karolina Skog.

    Skogsägare har tidigare uttryckt missnöje över att regeringen väljer att skydda alltmer skog, utan att kompensera markägarna för förlusten. Det gäller framförallt fjällnära skog. Många markägare har oroats över värdet på sin mark då man inte längre kan bruka den.
    I ljuset av detta blir regeringens största satsning ändå de 250 miljoner kronor per år som ska gå till ersättning för områdesskydd för att kompensera skogsägare som har skog med höga naturvärden.

    För mig är det viktigt att inte skogsägarna kommer i kläm, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

    Dagens Industri skriver om regeringens beslut om att skydda mer skog, vilket stoppar nya miljardinvesteringar i skogsindustrin. Det gäller bland annat planer på ett enormt bioraffinaderi i Örnsköldsvik. Där är tänkt att producera nya klimatsmarta produkter av förnybart material – svensk skog. Tanken är att det ska kunna ersätta produkter av fossil olja (såsom plast) och därför kunna konkurrera på världsmarknaden.
    Enligt beräkningar skulle bioraffinaderiet omvandla uppemot 8 miljoner kubikmeter trä från svenska skogar per år. Det skulle i så fall innebära att hela 10 procent mer skogsvirke behöver avverkas, från dagens 85 miljoner till nästan 100 miljoner kubikmeter. Statsminister Stefan Löfven har uttalat sig positivt inför denna ökning, medan Miljöpartiet och miljöminister Karolina Skog menar att avverkningen inte kan öka.
    Henrik Sjölund, VD för skogsbolaget Holmen ser en tydlig konflikt mellan ambitionen att skydda skog och ambitionen att öka uttaget av skogsvirke:

    Klimatfrågan är den största utmaningen vi står inför, och vi har med vår skog egentligen en jättemöjlighet att bidra till omställningen, men då kan man inte göra hela Sverige till ett naturreservat.

    Så vad finns det för argument för att skydda skogen respektive för att avverka densamma? Detta ska vi titta på i denna temaserie. Eftersom skogen har så många nyttor har vi valt att dela upp de kommande delarna i tre teman:

    • Klimatet
    • Biologisk mångfald
    • Immateriella värden

    I nästa del av vår skogsserie tar vi en titt på hur klimatsmart det svenska skogsbruket är, eller inte är…
     
     
     

    Mindre kött åt folket

    En ny rapport från Jordbruksverket visar att vi svenskar äter mindre kött för första gången sedan 1990. Samtidigt ökade produktionen av kött i Sverige under förra året. Frågan är hur långt det räcker för klimatet i en värld där fler och fler äter mer och mer kött? 
    Enligt rapporten från Jordbruksverket har den totala köttkonsumtionen minskat sedan 2016 med 2,6 procent. Konsumtionen, som ökat under lång tid, har nu alltså börjat dala. Nötkött har minskat mest, följt av griskött, medan fågel har ökat.
    Tittar man i det längre tidsperspektivet åt vi dock fortfarande mer kött 2017 jämfört med 2008. Den svenska köttkonsumtionen ökade med 41% mellan 1990 och 2017. Vi slog rekord förra året med 88 kilo kött per person och år. År 1990 åt vi endast 60 kilo.
    Samtidigt som vi äter mindre kött så ökar efterfrågan på svenskt kött. På grund av det har importen minskat och den svenska produktionen av samtliga köttslag ökat under 2017. Men rapporten visar också att vi fortfarande äter mer importerat än svenskt kött.
    Intresset ökar för vegetabilisk kost

    Det verkar alltså som om intresset både för mer växtbaserad mat och för svenskt kött har ökat under 2017. Det här trendbrottet är efterlängtade nyheter för klimatet. Supermiljöbloggen skrev om minskningen redan i december. Det är viktigt att vår köttkonsumtion i västvärlden och Sverige minskar för att vi ska kunna uppnå en hållbar utveckling.
    Vegotrenden syns på andra håll också. 2016 fick vi se Vegorätt, Sveriges allra första helvegetariska matlagningsprogram på TV. Och på tidningsfronten ökade VEGO mest av alla mattidningar i Sverige 2017.
    Extra glädjande är att nötköttet har minskat mest, då det enligt forskare leder till mest utsläpp. Att äta ett kilo nötkött motsvarar att köra bil 12-15 mil. Svenskens matkonsumtion leder till utsläpp av 2 ton koldioxid per år. Av det kommer en tredjedel, eller 0,6 ton, från kött. Byter vi ut allt nötkött mot annat kött kan vi minska utsläppen så att vi landar på 0,7 ton per person och år 2050. Byter vi ut all kött, mjölk och ost mot vegetabiliska livsmedel så kan vi komma ner så lågt som 0,3 ton utsläpp per person och år 2050.
    Enligt Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen är det också problematiskt att vi svenskar äter mer kyckling än någonsin. Fågelproduktionen i sig släpper ut mindre än annat kött. Det är istället fodret som är problemet, då det utgörs bland annat av en stor del importerad soja, som bidrar till skogsskövling.

    Miljöjurister fäller brittiska staten i Högsta domstolen

    Miljöjurister från gruppen ClientEarth vann i februari en stor seger mot den brittiska staten, i kampen för renare luft i Storbritannien. Det är gruppens tredje seger på kort tid.
    40,000 dödsfall per år i Storbritannien går att koppla till luftföroreningar, enligt den kungliga brittiska läkarakademin. I ett försök att förbättra luftkvaliteten i Storbritannien har den brittiska regeringen de senaste åtta åren försökt införa ett antal planer för att begränsa landets luftföroreningar.
    De tänkta åtgärderna anses dock vara alldeles för otillräckliga, enligt organisationen ClientEarth. Gruppen bestämde sig för att stämma den brittiska staten – och fick till slut rätt i Högsta domstolen.  Regeringens plan fastställs som olaglig och större insatser måste göras för att varje region i Storbritannien ska implementera de nödvändiga förändringarna.
    Advokaten Anna Heslop från ClientEarth ser detta som en stor seger för miljöjuridiken.

    Domaren har gjort det möjligt att effektivt ta detta ärende direkt tillbaka till domstol utan fördröjning utifall regeringen fortsätter att visa sig otillräcklig i sina plikter.

    Domaren i falllet, Neil Garnham, gav i sin slutplädering ett varnande ord till regeringen.

    Denna rättstvists historiska arv är att stark tro, hårt arbete och ärliga löften inte är nog… och det verkar som att domstolen måste pressa på för att säkerställa att eftergivenhet faktiskt är uppnådd.

    Detta är Storbrittaniens tredje försök att formulera en plan för att begränsa luftföroreningarna, alla har röstats ned eller stoppats på grund av att insatserna bedömts vara för verklösa eller inte tillräckligt bindande. Storbrittaniens medborgare, kan däremot inte vänta längre.

    Bisarr resebilaga uppmanar läsare: "Passa på att njuta av klimathotade platser innan de försvinner"

    Tycker du att det största problemet med klimathotet är att rika svenskar inte kommer kunna åka på spännande flygresor till smältande glaciärer och sjunkande paradisöar? Då har Svenska Dagbladet något för dig! 
    Veckans dumhet presenteras i samarbete med SvDs livsstilsbilaga Perfect Guide, som i helgen publicerade resereportaget ”De förlorade paradisen”. Artikeln inleds med följande, fullkomligt bisarra, ingress:
    ”Venedig, Maldiverna och Seychellerna sjunker i havet, glaciärer smälter, regnskogar skövlas och norra Kalifornien brinner. Passa på att besöka dessa hänförande, men klimathotade, platser innan de försvinner.”
    Det verkar uppenbarligen brinna om knutarna även för SvD, och inte bara i Kalifornien. För hur ska världens rika globetrotters annars hinna besöka alla exotiska platser planeten har att erbjuda, innan rubbet försvinner under havsytan?
    Någon borde berätta för (Not so) Perfect Guide att en stor anledning till att Maldiverna sjunker är att mänskligheten har en rätt skadlig fäbless för fossila bränslen. Typ fossila bränslen som används i flygplanstankar. Troligen även i det flygplan SvD-läsaren förväntas resa till Maldiverna med.
    Detta haveri till artikel blir dessutom extra absurd med tanke på att SvD faktiskt har trappat upp sin klimatbevakning på sistone. Tidningens klimatjournalist Jenny Stiernstedt har flitigt bevakat den senaste tidens flygdebatt, bland annat genom att att skriva att vi faktiskt bör skippa onödiga semesterresor till Maldiverna: ”Vilka blir vi utan vinterns soltripp och den där spontana weekendresan? Kan vi till och med få en lite skönare vardag om vi bara taggar ner?”.
    Det är bara synd att den riktiga klimatjournalistiken blandas upp med flygvurmande lyxresereklam.
     

    Regeringen inför nytt förbud mot mikroplaster

    Nu vill regeringen slå tillbaka mot mikroplasterna. Från och med den 1 juli i år förbjuds mikroplaster i vissa produkter. Förbudet är en del av regeringens större satsning på rena hav.

    I ljuset av att mikroplaster hittats i svenska blåmusslor, havskräftor, torsk, koljor och räkor har regeringen nu beslutat om ett förbud. Det gäller mikroplast med rengörande, skrubbande eller polerande funktion i produkter som sköljs av eller spottas ut. De återfinns i bland annat tandkräm, schampoo, balsam och skrubbar.
    Förslaget, som kom från Kemikalieinspektionen, möttes av stort motstånd innan det antogs. Det var bland annat oppositionspartier och branschorganisationer som ansåg att förbudet är onödigt. De menade att det är bättre om förbud införs på EU-nivå, för att komma till bukt med problemet på internationell nivå.
    Enligt Branschorganisationen Kosmetik- och hygienföretagen omfattar förbudet produkter som innehåller naturligt förekommande polymerer, och som alltså inte bör räknas till mikroplaster. Det finns möjlighet till dispens från förbudet, men enligt Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet och Greenpeace blir det svårt att tillämpa.
    Förbudet är ett steg i rätt riktning, menar Naturskyddsföreningen, som länge drivit kampanjer i Sverige för plastfritt hav och krav på producenter. De vill att innehållsförteckningar ska göras tydligare, så att konsumenterna tydligt kan se om en produkt innehåller plastpartiklar. De vill också att mer pengar satsas på forskning om hur plast påverkar djur och människor, samt bättre återvinning av alla typer av plast och filter till industrier och tvättmaskiner som läcker ut mikroplaster.
    I samma veva som mikroplastförbudet beslutade regeringen dessutom om att ge bidrag till kommuner som vill städa bort skräp från Sveriges stränder. Kommuner kommer att få ansöka om det här bidraget hos Naturvårdsverket från och med 1 mars. Totalt satsar regeringen drygt 100 miljoner kronor varje år till 2020 för att minska spridning av plast och mikroplast i naturen.

    Lundin Petroleum: "Det är ok att de klagar på oss, så länge vi tjänar pengar"

    Ian Lundin, ordförande för Lundin Petroleum (tidigare Lundin Oil), höll nyligen en föreläsning på aktiebanken Nordnets träff för investerare, trots att han är misstänkt för medhjälp till grovt folkrättsbrott från tiden då Lundin Oil var verksamma i Sudan. Nya oljefyndigheter diskuterades istället och kritiken mot oljeindustrin viftade Ian Lundin bort.
    På träffen nämndes inget om den pågående utredningen mot Ian Lundin och Lundin Oil. Istället diskuterades nya oljefyndigheter i Nordsjön och hur klimatförändringar ska hanteras ”oavsett om man tror på dem eller inte”.
    Tusentals människor, inklusive civila, har dödats i konflikter i de områden i Sudan där oljebolag såsom Lundin Oil har varit verksamma. Aftonbladet har funnit dokument som visar att Lundin Oil har betalat en krigsherre, som använt barnsoldater, för att fördriva rebeller och civila från områden med oljetillgångar i Sudan. En rad fristående organisationer, bland annat Amnesty, har också visat på kopplingar mellan Lundin Oils närvaro och folkrättsbrott i Sudan.
    Svenska storbanker såsom Nordea och Swedbank är storinvesterare i Lundin Petroleum, och en granskning visar att de låtit bli eller röstat emot att stödja förslaget att kompensera civilbefolkningen som drabbats i Sudan.
    Om all kritik som riktas mot oljeindustrin kommenterade Ian Lundin: ”Det är ok att de klagar på oss, så länge vi tjänar pengar”.

    Oppositionsparti lovar 120 procent förnybar energi i Tasmanien

    Den tredje mars går den australiensiska delstaten Tasmanien till valurnorna. I en reaktion på dyra satsningar på kolkraft av den sittande liberala delstatsregeringen lovar nu Tasmaniens socialdemokratiska Labor-parti att införa 120 procents förnybar energi om de vinner valet.
    Den ambitiösa målsättningen fokuserar på solenergi och energieffektivitet, som ska kunna komplettera delstatens nuvarande förnybara energitillgångar. Tasmanien får idag huvuddelen av sin energi från från vattenkraft, vilket fick allvarliga konsekvenser när delstaten genomled en energikris 2015, orsakad av bl.a grov torka i regionen.
    Förslaget skulle därför ge Tasmanien en stabil tillgång på energi och möjligheter för export av överskottsenergi. 

    Labor kommer sätta upp ett mål på att mer än 120 procents av Tasmaniens energibehov ska komma från förnybara källor inom fem år, vilket kommer göra Tasmanien till den främsta staten för förnybar energi och betyder att vi kan sälja överskottet mellan stater, sa partiledaren Rebecca White på en presskonferens den 15 februari.

    Austrailen har länge haft ett dåligt rykte för sina stora satsningar på kolkraftverk de senaste åren, men de satsningar som Labor vill göra i Tasmanien och de solcellsanläggningar som planeras i södra Australien, kan göra mycket för att förändra det ryktet.

    Svanen får GMO-kritik av Kungliga vetenskapsakademin

    Sveriges officiella miljömärkning Svanen har beslutat att fonder som köper aktier i företag som arbetar med GMO-grödor inte ska bli hållbarhetscertifierade.
    Detta har fått fem professorer och representanter från Kungliga Vetenskapsakademin reagera. I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver de:

    Den konsensus som råder bland världens stora oberoende forskningsorganisationer rörande genmodifierade växter, nämligen att sådana varken är mer eller mindre riskabla för människa och miljö än de sorter som tagits fram med andra tekniker, tvärtom kan de bidra till ett hållbart jordbruk.

    I debattartikeln ställer professorerna frågan: ”Vad tänker regeringen göra för att säkerställa att Sveriges miljöcertifieringar grundas på vetenskap?”.
    GMO står för genetiskt modifierad organism och innebär att det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte sker naturligt. Mer om GMO finns att läsa på sidan genteknik.nu, som drivs av den statliga myndigheten Gentekniknämnden.

    Baleariska öarna har siktet inställt på förnybart

    De Baleariska öarna – Mallorca, Menorca, Ibiza och Formentera – vill satsa på förnybart. I ett nytt lagförslag har den populära semesterdestinationen lagt fram en plan för att bli fossilfria till 2050.
    I dagsläget kommer närmare hälften av all el på de Baleariska öarna från kolkraft, och endast två procent från förnybara källor. Men nu vill den lokala regeringen att den populära destinationen ska gå i bräschen för hållbar turism.
    Men de välbesökta öarna stöter på patrull från Madrid där centralregeringen menar att en snabb övergång från kol till förnybart skulle bli alltför kostsam.
    En talesperson från energidepartementet kommenterade förslaget och sa att Balearernas energiplaner måste hålla sig inom ramen för nationella bestämmelser.

    På Balearerna subventioneras skillnaden i kostnaden för energiproduktion och ingår i elräkningen hos alla spanska medborgare. Därför måste de olika spanska förvaltningarna vara överens om energipolitiken.

    En majoritet av de lokala beslutsfattarna ställer sig bakom förslaget. Men huruvida parterna kommer att komma överens återstår att se.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.