Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Fjellner: Kritik mot frihandelsavtalen präglas av konspirationsteorier

    Christofer Fjellner (M) svarar på debattartikel av Max Andersson (MP) om kritik mot frihandelsavtalen TTIP och CETA.
    Debattartikel av Max Andersson: ”EU behöver en ny handelspolitik som fokuserar på klimat, miljö och människor”
    Det är nästan skrattretande att höra hur Max Andersson oroar sig över Donald Trumps protektionism. Det är svårt att hitta något parti i Europaparlamentet som så konsekvent röstat för höga tullar och höga handelshinder som Miljöpartiet. Det är inte bara frihandelsavtalen med Kanada och USA som Andersson är emot. Han och MP vill inte ens låta fattiga länder som Ghana, Burma, Sri Lanka och Namibia handla med Europa utan att möta EU:s fulla tullmur.
    Anderssons kritik mot frihandelsavtalen präglas rakt igenom av konspirationsteorier. Hans största rädsla för Kanada-avtalet tycks vara att kapitlet med investeringsskydd skulle vara ett hot mot demokratin och rätten att reglera i allmänhetens intresse. Sanningen är att Sverige redan har 69 avtal med investeringsskydd men ingen gång har vi tvingats ändra våra regler gällande miljöskydd, folkhälsa eller arbetsmarknaden på grund av dessa. Det finns inte ett enda företag som ens fört en process mot Sverige trots att vi har världens tuffaste regler för skydd av miljö, folkhälsa och arbetstagares rättigheter.
    Däremot finns det krav i frihandelsavtal att bägge parter ska respektera grundläggande rättsprinciper och inte beslagta enskild egendom utan att ge ersättning. Det är så grundläggande regler att de redan finns inskrivna i vår svenska grundlag och i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Det har både svenska och europeiska utredningar och studier gång på gång pekat på.
    Däremot finns det handelspolitik som främst skulle gynna klimatet och miljön. EU har nämligen under flera år tillsammans med världens andra största ekonomier försökt förhandla ett grönt frihandelsavtal som skulle sänka tullar på miljövänliga och miljöförbättrande varor, alltifrån luftrenare, biobränslen och turbiner för vindkraftverk till tåg. Men detta frihandelsavtal har Anderssons gröna kollegor i Europaparlamentet med näbbar och klor motverkat. I vintras gick det till och med så långt att inget avtal kom till stånd i när förhandlingarna skulle slutföras, främst på grund av en ovilja att sänka tullar på cyklar. Just lägre tullar på cyklar var en fråga som MP:s gröna grupp då kämpade emot.
    Det spelar ingen roll om det är rika länder som USA och Kanada eller fattiga länder som Botswana, Swaziland eller Pakistan – MP gillar inte handel. Kanske är det så att tillväxtkritiken fortfarande är viktigare än tillväxt, jobb och välstånd. MP:s motstånd mot frihandel har till och med gått så långt att de motarbetar tullsänkningar till och med när det handlar om att hjälpa världens fattiga eller göra miljövänliga varor mer konkurrenskraftiga. Det är inget annat än unken protektionism.
    Christofer Fjellner
    Europaparlamentariker (M)

    Flygskattsmyterna: "Bättre att satsa på biobränsle"

    I ett flertal artiklar har tidningen Effekt granskat debatten om flygskatten och flyglobbyns försök att påverka politiken. Supermiljöbloggen går nu igenom de vanligaste myterna om regeringens föreslagna flygskatt – och hur lobbyisterna lyckats smussla in dem i det politiska samtalet. 
    ”Det är bättre att satsa på biobränsle”
    Oppositionen med Liberalerna och Centerpartiet i spetsen vill hellre se en kvotplikt än en flygskatt, där biobränsle blandas med olja. En genomgång av Effekt visar att en kvotplikt på fem procent grovt räknat troligtvis skulle ge samma effekt som skatten, om man förutsätter att att klimatnyttan på biobränslen är 100 procent. Det finns dock tveksamheter kring detta.
    Nya undersökningar från Greenpeace och KTH visar att även om allt flygbränsle skulle vara utbytt till biobränsle 2030 skulle svenskarnas totala klimatpåverkan från flyget ändå vara densamma som idag. ”Biobränslet kompenserar bara för trafikökningen, inte mer”, säger KTH-forskaren Jonas Åkerman till SvD.
    Även om allt flygbränsle skulle vara biobaserat kvarstår fortfarande de så kallade höghöjdseffekterna, som står för en stor del av flygets totala klimatpåverkan. Dessa uppstår på väldigt höga höjder där flygplanen släpper ut vattenånga och kväveoxider. De moln och kondensstrimmor som bildas förstärker växthuseffekten.
    Dessutom finns det problematik med biobränsle, eftersom det vid storskalig användning konkurrerar med matproduktion. Utöver det finns aspekten med Carbon Payback Time, det vill säga den tid det tar för spara lika mycket koldioxid som förlorades i samband med markomvandlingen. Bland annat den amerikanske majsetanolen har kritiserats för att vara dålig för klimatet.
    Det är dock fortfarande så att biobränsle odlat på rätt sätt fortfarande är bättre för klimatet än den olja som flygplanen nu drivs med. Enligt KTH-undersökningen är flygbranschens övergång till biobränsle viktigt, men det är minst lika viktigt att det totala flygandet minskar.


    Detta är del fyra i SMBs artikelserie om de vanligaste myterna kring flygskatten. Vill du läsa mer om flygskatten? Kika nedan.
    Det här är flygskatten
    Flygskattsmyterna del 1 – ”Landsbygden kommer ta skada”
    Flygskattsmyterna del 2 – ”De flesta remissinstanser är emot en flygskatt”
    Flygskattsmyterna del 3 – ”En flygskatt ger ingen klimatnytta”

    "EU behöver en ny handelspolitik som fokuserar på klimat, miljö och människor"

    ”Det kontroversiella TTIP-avtalet mellan EU och USA kan vara på väg att återupptas. Men att återuppta förhandlingarna vore ett fatalt snedsteg. Den berättigade kritiken mot CETA-avtalet med Kanada visar med all önskvärd tydlighet att EU:s handelspolitik behöver byta kurs”, skriver Max Andersson (MP), EU-parlamentariker idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen. 
    Tidigare i år godkände EU-parlamentet det kontroversiella CETA-avtalet med Kanada. Även om avtalet fortfarande har en lång väg att vandra innan det kan bli verklighet har högerpolitiker lyriskt välkomnat omröstningen – vilket knappast är förvånande då avtalet riskerar att försvåra progressiva reformer och låsa in redan genomförda avregleringar.
    Än värre skulle det dock bli om det planerade handelsavtalet med USA, TTIP, skulle bli av. Signaler på att förhandlingarna, som avbröts när Donald Trump blev vald till president, är på väg att återupptas kommer nu från både EU och USA.
    Avtalen med Kanada och USA är inga vanliga frihandelsavtal utan behandlar så skilda områden som investeringsskydd, liberalisering av tjänstehandeln och samarbete om framtida lagstiftning. Hundratals miljögrupper, konsumentorganisationer och fackförbund på båda sidor Atlanten har kritiserat avtalen för att hota klimatarbetet,  driva på avreglering av offentlig sektor och försvåra möjligheten att stärka skyddet för miljö och människor.
    Forskare i internationell rätt har varnat för hur avtalet skapar ett parallellt rättssystem där utländska företag ges möjlighet att stämma stater för ny klimat- eller miljölagstiftning som upplevs hota värdet av deras investeringar.
    Donald Trump har som amerikansk president redan vidtagit ett flertal åtgärder som försvagat miljöskyddet och skyddet för folkhälsan, och lämnade dessutom nyligen Paris-avtalet om klimatet.
    USA har sedan tidigare pekat ut EU:s förbud mot hormonbehandlat kött, kemikalielagstiftningen REACH och bränslekvalitetsdirektivet (en klimatåtgärd för att sänka trafikens koldioxidutsläpp) som handelshinder. Är det verkligen realistiskt att tro att det går att uppnå ett avtal som är bra för miljö och klimat med en sådan part?
    För oss som förespråkar en fri och rättvis handel är det självklart att den protektionism USA:s president Donald Trump förespråkar är mycket oroande och något som kan få konsekvenser för ett exportberoende land som Sverige. Men att försöka leda bort Trump från protektionismen genom att förhandla ett regel- och investeringsavtal som TTIP på hans och amerikanska storföretags villkor är knappast en lösning.
    Det rådet inget tvivel om att vårt samhälle står inför en mängd utmaningar. Vi behöver stärka skyddet mot farliga kemikalier, förbättra djurskyddet, ta tag i miljöproblemen, åtgärda de accelererande ekonomiska klyftor som sliter isär samhället och genomföra en genomgripande samhällsomvandling för att nå klimatmålen.
    Det grundläggande problemet med avtal som TTIP och CETA är att de begränsar vårt politiska manöverutrymme och praktiska förmåga att uppnå just detta. Därför behövs förändring – rätt använd kan den fria och rättvisa handeln vara ett kraftfullt verktyg för att främja både klimatet och miljön.
    Men såväl CETA som TTIP missar denna möjlighet. EU behöver en ny handelspolitik som låter klimat, miljö och människor stå i centrum.
    Det är hög tid att slänga TTIP i papperskorgen och våga ge en sådan alternativ handelspolitik chansen.
    Max Andersson (MP)
    EU-parlamentariker

    Flygskattsmyterna: "Flygskatt ger ingen klimatnytta"

    I ett flertal artiklar har tidningen Effekt granskat debatten om flygskatten och flyglobbyns försök att påverka politiken. Supermiljöbloggen går nu igenom de vanligaste myterna om regeringens föreslagna flygskatt – och hur lobbyisterna lyckats smussla in dem i det politiska samtalet. 
    ”En flygskatt ger ingen klimatnytta”
    Ett återkommande argument från flygskattmotståndarna är påståendet att skatten inte skulle innebära minskade utsläpp.
    SAS, BRA och Norweigan menar att en flygskatt leder till ”minimala effekter”, och att deras mål om minskade utsläpp genom ökad effektivitet och större andel biobränsle ”skulle vara långt mer effektiva”. Branschorganisationen Svenskt Flyg hävdar på sin nystartade kampanjsida att skatten skulle innebära ”nästan obefintliga miljövinster”. Retoriken har snappats upp av Centerpartiets partiledare Annie Lööf, som under en debatt med klimatminister Isabella Lövin i Aktuellt först sa att flygskatten ”inte kommer leda till några minskade utsläpp”.
    Om man ser till fjolårets flygskattutredning kan man konstatera att effekten kan bli en minskning av 180 000 ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar lika mycket som utsläppen från cirka 100 000 bilar. Detta trots att man även räknat in de resenärer som kommer välja att flyga från Köpenhamn när flygpriserna i Sverige stiger.
    När det gäller branschens egna förslag låter de mer ambitiösa än de faktiskt är, visar en granskning från Effekt. SAS, BRA och Norwegian har som ambition att till år 2030 halvera de faktiska fossila koldioxidutsläppen från inrikesflyget jämfört med 2005. I denna ambition har man inte tagit hänsyn till klimatpåverkan från höghöjdseffekter.


    Detta är del tre i SMBs artikelserie om de vanligaste myterna kring flygskatten. Vill du läsa mer om flygskatten? Kika nedan.
    Det här är flygskatten
    Flygskattsmyterna del 1 – ”Landsbygden kommer ta skada”
    Flygskattsmyterna del 2 – ”De flesta remissinstanser är emot en flygskatt”

    Flygskattsmyterna: "De flesta remissinstanser är emot en flygskatt"

    I ett flertal artiklar har tidningen Effekt granskat debatten om flygskatten och flyglobbyns försök att påverka politiken. Supermiljöbloggen går nu igenom de vanligaste myterna om regeringens föreslagna flygskatt – och hur lobbyisterna lyckats smussla in dem i det politiska samtalet. 
    ”8 av 10 remissinstanser motsätter sig flygskatten”
    Ett vanligt förekommande argument från motståndare till skatten är att 8 av 10 remissinstanser motsätter sig lagförslaget. Argumentet, som först myntades i ett pressmeddelande från Svenskt Flyg, har sedan dess använts av flygbolag som SAS och Norweigan. Påståendet har även förekommit i debattinlägg från Kristdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.
    Men när Effekt granskade remissinstanserna visade det sig att flygbranschen bluffar igen. Bland remisserna förekommer flera svar som är i princip identiska, efter att både Kalmar Öland Airport och Kalmar kommun lagt ut en färdig svarsmall och uppmuntrat alla kommunens företagare att protestera mot skatten. Till saken hör även att kommunens egna remissvar är skrivet av samma person, Ola Johansson, som skrivit ytterligare ett remissvar som VD för Kalmar Kommunbolag. I Svenskt Flygs statistik kan alltså en och samma person ge upphov till två negativa svar.
    Till saken hör också att ett remissvar inte är en garant för professionellt tyckande. Effekt sammanfattar:

    Att åtta av tio remissinstanser – vilket inkluderar allt från privatpersoner som menar att skatten är ond till företag som inte ens orkat läsa det de skrivit under på – antingen avstyrker eller är negativa till förslaget har sedan, lite som viskleken, lett till att politiker i Sveriges riksdag skriver sådant som”Remissvaren från berörda expertmyndigheter har varit tydligt, åtta av tio remissinstanser är kritiska till en flygskatt.”


    Detta är del två i SMBs artikelserie om de vanligaste myterna kring flygskatten. Vill du läsa mer om flygskatten? Kika nedan.
    Det här är flygskatten
    Flygskattsmyterna del 1 – ”Landsbygden kommer ta skada”

    Flygskattsmyterna: "Landsbygden kommer ta skada"

    I ett flertal artiklar har tidningen Effekt granskat debatten om flygskatten och flyglobbyns försök att påverka politiken. Supermiljöbloggen går nu igenom de vanligaste myterna om regeringens föreslagna flygskatt – och hur lobbyisterna lyckats smussla in dem i det politiska samtalet. 
    ”Flygskatten kommer skada landsbygden”
    I slutet på juni publicerade företagarorganisationen Stockholms Handelskammare en rapport med titeln ”Flygplatsdöden – flygskatt skapar flygplatsdöd”. Med den försöker man visa att sju stycken mindre flygplatser och 25 000 jobb hotas om flygskatten blir verklighet. Rapporten har fått stor medial spridning. När Effekt synar rapporten visar det sig dock att resultatet är grovt överdrivet, och baseras helt reflektionslöst på påståendet att ett minskat antal passagerare kommer tvinga flygplatserna att lägga ner. Inte ens de utpekade flygplatserna själva är oroliga.

    Rapporten är defekt och direkt felaktig. Att tro att flyget måste lägga ner, att prata om ”flygplatsdöd”, det är absolut inte relevant. Det kommer inte att hända, säger VD:n för Jönköpings flygplats till Jönköpingsposten.

    Miljöpartiets Karin Svensson Smith, ordförande i riksdagens transportutskott, menade i en DN-artikel att möjligheten att vissa flygplatser kan tvingas lägga ned får ses som rimligt om Sverige vill bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Drevet mot detta uttalande blev så stort att Miljöpartiet tvingades gå ut och ta avstånd från uttalandet.
    I den utredning som ligger till grund för skatteförslaget skriver man att effekterna av ett införande av skatt på flygresor ”sannolikt är begränsade” för flygplatser i glesbygd.
    En av de mest högljudda landsbygdskritikerna mot flygskatt är Luleås socialdemokratiska kommunalråd Niklas Nordström. I otaliga intervjuer menar Nordström att en flygskatt skulle slå kraftigt mot Norrland och den svenska landsbygden. Nordströms objektivitet som oroad lokalpolitiker kan dock ifrågasättas – han är nämligen ordförande för branschorganisationen Svenskt Flyg.
    Efter påtryckningar erkände Nordström på twitter under gårdagen att han får 160 000 kronor i årligt arvode för ordförandeposten. Nordström, ett socialdemokratiskt toppnamn, har alltså sedan han valdes in i Svenskt Flygs styrelse för fyra år sedan betalats över en halv miljon kronor av flygbranschen för att driva deras intressen. Ibland har detta skett utan att ens informera allmänheten om dubbelspelet. I en debattartikel i Aftonbladet undertecknades Nordström ända fram till igår kväll endast som kommunstyrelsens 1:a vice ordförande i Luleå, vilket nu har fått tillägget ”Ordförande för Svenskt Flyg”.

    Fridolin: "Vi har inte tid med nej-sägare"

    ”Tre timmar tal har hållits här, inte ens fem minuter har handlat om klimatet. Flera partier har inte haft ett enda ord att säga om vår största ödesfråga. Och jag är inte förvånad”, sade Fridolin i sitt tal. 
    Och det stämmer, få har tagit upp klimat och miljö. Kristdemokraterna, Socialdemokraterna, Liberalerna, till och med Vänsterpartiet som brukar lyfta vikten av framtidsfrågan – ingen pratade klimat, vilket SMB har skrivit om under veckan. Centerpartiet har varit de enda som lyft miljöpolitik innan Miljöpartiet entré scenen.
    Hela Fridolins tal genomsyrades av framtidsvisioner och miljöutveckling. Han pratade om nejsägare som stod i vägen, men lyfte också utvecklingen som sker trots motståndet. Ett exempel var den gamla Cadillac-skrapan i Detroit som nu befolkas av Michigans miljökontor.
    – Idén att göra Detroit till USAs comeback city, som det beskrivs, handlar om att förvandla bilens huvudstad till en plats där människor verkligen får plats. Motorvägar har blivit till parker, övergivna hus har skänkts till författare, ödemark har gjorts till stadsodling, restauranger och sportanläggningar har låtit människor ta tillbaka sina kvällar från kriminella. Det, mina vänner, är utveckling.
    Han lyfte miljöskatter, kemikalier, ekologisk mat, cirkulär ekonomi, vattenbrist och naturkatastrofer – en lång radda av miljöfrågor. Tidigare under dagen presenterade partiet tio förslag för att göra städerna mer barnsäkra, där de bland annat vill sätta upp ett nationellt mål om att alla tolvåringar ska känna sig trygga att cykla till skolan. Tanken är att bygga bort bilberoendet.
    – Vi har sett hur andelen barn som tar sig själva till skolan har minskat under lång tid, bland annat för att föräldrarna inte tycker att vägen dit är trygg, säger Gustav Fridolin.
    De vill bland annat:

    • sänka momsen för bilpooler från 25 till sex procent,
    • ge arbetsgivare möjlighet att skattefritt tillhandahålla cyklar till sina anställda, och
    • ändra lagen så att anställda ska kunna använda sitt friskvårdsbidrag för att hyra eller köpa cykel.

    Han gick hårt åt alliansen kring bland annat motstånd mot miljöskatter. Samtidigt har miljöpartiet själva fått hård såväl intern som extern kritik för sitt arbete i regeringen, vilket Fridolin svarade på.
    – Ibland kan flera små steg räcka längre än ett långt – för klimatet väntar inte. Vi måste göra det som går att göra och vi måste göra det nu.
    Räcker regeringens små steg för att övertyga väljarna? Fridolins tal i Almedalen var ett kliv fram i en lång promenad de måste göra innan valet, och det kommer antagligen krävas mycket mer än barn-prat och skattefria tjänstecyklar för att locka tillbaka rösterna.
    Oavsett var det bra att det äntligen kom ett Almedalstal som gav klimatet och miljöfrågorna utrymmet de förtjänar.
    Se hela talet här.

    Klimatförändringar? Inget som KD snackar om

    Förvånad? Nä, inte ett dugg. Det verkar gå en trend hos politikerna i att bojkotta klimatfrågorna under Almedalstalen.
    Ebba Bush Thor höll sitt tredje Almedalstal under torsdagen, veckans femte dag. Liksom de flesta av sina föregångare i talarstolen valde hon att fokusera på andra frågor än miljön och klimatet. Här pratades det helt och hållet om äldreomsorg och integration istället.
    Förhoppningarna om att Sveriges ledande partier ska prioritera klimatfrågan i framtida politik känns inte särskilt höga. Om fyra av de fem partier som hittills haft sina dagar i Almedalen inte har vågat ta i frågan, hur går vi då från  ord till handling?
    Hör hela talet här.
     
     

    Prat utan klimat under sossarnas dag

    Under Socialdemokraternas tal med finansminister Magdalena Andersson i spetsen hördes ljuva ord om demokrati och jämställdhet, men att närma sig klimatfrågan var ett alldeles för stort steg. 
    Efter tisdagens tal av Centerpartiets partiledare Annie Lööf höjdes förhoppningarna igen om att politiker anser klimatfrågan vara en av dagens viktigaste efter både Sjöstedts (V) och Björklunds (L) bojkott av ämnet. Men tji fick vi som hoppades på att Socialdemokraterna skulle ta sig an frågan, i alla fall en liten del av tiden.
    Överlämnar de månntro frågan och ansvaret till Miljöpartiet, sin närmsta samarbetspartner? Eller anser de att frågan inte är såpass viktig att den är värd att nämna?
    Oavsett om den gröna delen (MP) av dagens rödgröna regering tar klimatfrågan i sitt tal på lördag, så kan man verkligen tycka att den röda delen, Socialdemokraterna, ett av Sveriges största partier, i alla fall borde ägna ett par minuter åt att nämna en av samhällets stora ödesfrågor.
    Hör hela Magdalena Anderssons tal här

    Lööf: "Klimatsmarta lösningar gynnar tillväxten"

    Almedalsveckans tredje dag tillhörde Centerpartiet. Partiet kallas ofta Alliansens gröna stråk och även om klimatfrågorna bara fick en kortare stund av talet, så var det en klar förbättring mot föregångarna.
    Annie Lööfs tal under tisdagskvällen lockade en nyfiken publik som ville höra partiledarens fyrtio minuter långa tal. Medan de andra partiledarna hann med ett ämne var, prata barndomsminnen och klanka ner på sina motståndare hann Lööf med att prata om både jobb, och utanförskap, klimat och främlingsfientlighet.
    Kritik mot regeringens nuvarande miljöpolitik genomsyrade talets del om klimatet, men hon lyckades med konststycket att lyfta sitt eget partis fördelar istället för enbart motståndarnas brister.
    Centerpartiets partiledare inleder sitt klimatprat om att Donald Trumps beslut att bryta klimatavtalet från Paris kräver ytterligare krafttag från resten av världen, inte minst Sverige som behöver vara en ledande kraft för ett globalt, hållbart samhälle.

    Vi vet vad vi måste göra, patienten har riktigt hög, farlig feber, men den går att bota. Vi måste få ner utsläppen av koldioxid. Trots detta så ökade utsläppen i Sverige under 2016 enligt SCB, de ökade. För de som är intresserade av resultat så kan jag nämna att när Centerpartiet hade ansvar för miljöpolitiken så minskade utsläppen, de minskade.

    Att Centerpartiet tar åt sig all ära för att utsläppen enligt Lööf minskade under Alliansens tid vid makten är kanske inte helt rätt och riktigt. Det är nog många aspekter i samhället som spelade in vad gäller den frågan, men hon har en stark och tydlig poäng i att någonting måste göras, och det måste göras nu.

    Vi måste göra mer för att utsläppen i Sverige ska minska så att även vi kan uppfylla vår del av klimatavtalet från Paris. Vi ska satsa på mer förnybar energi, genomföra en grön skatteväxling, vi ska satsa på järnvägar, och på en kraftfull bonus om man köper en ny miljöbil. Vi behöver ställa krav på att blanda in förnybart biobränsle i tanken på alla flygplan som lyfter från svenska flygplatser, så att även flyget bär sina klimatkostnader. Så att bränslet kan bytas ut från fossilt till förnybart, för ett grönare flyg, för ett bättre klimat.

    Om Centerpartiets förslag på åtgärder och förbättringar är rätt väg att gå återstår att se, men bara att hon lyfter frågan i sitt tal visar på att de faktiskt ser klimatfrågan som en viktig del av framtidens politik.
    Hör hela Annie Lööfs tal här. 
    Hör intervjun med SR:s Cecilila Strömberg där det också pratas klimatpolitik.

    Vänsterpartiet: "Tio steg mot nollutsläpp och ökad rättvisa"

    Riksdagsledamoten Jens Holm (V) presenterar idag, i en debattartikel på Supermiljöbloggen, tio steg mot nollutsläpp.
    Klimatförändringen äventyrar planetens överlevnad och drabbar fattiga värst. Därför måste vi fortast möjligt minimera utsläppen av växthusgaser. Vi i Vänsterpartiet har en strategi för detta. Vi vill ställa om Sverige med röd politik för grön omställning. Här är tio steg mot nollutsläpp och ökad rättvisa.

    1. Skärp målen
      Vi vill skärpa det svenska utsläppsmålet till nollutsläpp absolut senast 2040, där även de konsumtionsbaserade utsläppen ingår. EUs utsläppsmål till 2030 behöver formuleras som minskade utsläpp med minst 60 procent. I våra kommuner och landsting verkar vi också för ambitiösare klimatmål.
    2. Höj rösten utanför Sveriges gränser
      Med högre svenska ambitioner ökar vår trovärdighet i att påverka andra länder att göra mer för klimatet. Vi måste också gå i bräschen för de som här och nu drabbas av våra utsläpp. Vänsterpartiet kommer att verka för mer pengar till utvecklingsländerna och att de får tillgång till senaste tekniken, så att de slipper de göra om våra misstag.
    3. Investera för klimatet
      De svenska investeringarna har minskat som andel av ekonomin de senaste decennierna. Mer investeringspengar har gått till att bygga vägar som ökar utsläppen än till den klimatsmarta järnvägen. Det håller inte. Vi vill öka investeringarna till det som ställer om; till järnvägen, kollektivtrafiken, hållbart boende, förnybar energi och lokala klimatinvesteringar. Vi vill införa en investeringsbudget kopplad till den ordinarie statsbudgeten, att AP-fonderna placerar vårt pensionskapital på ett hållbart sätt och inrätta en statlig grön investeringsbank med syfte att mobilisera stora summor för klimatomställning. Vi vill se mer forskning och innovationer för att lösa klimatutmaningen. Internationella investeringar inom ex vis IMF, Världsbanken och EIB måste fasa ut sina fossilplaceringar.
    4. Bort med de miljöskadliga subventionerna
      Enligt Naturvårdsverkets senaste sammanställning uppgår de svenska miljöskadliga subventionerna till 61 miljarder kr/år. Att använda offentliga medel till det som utarmar vår miljö är helknäppt. Därför vill vi ha en handlingsplan för att fasa ut de miljöskadliga subventionera.
    5. Vårda skogen
      Vi välkomnar Hösta förvaltningsdomstolens dom om Ojnareskogen och förutsätter att Ojnare nu också blir ett formellt skyddat område. Vi vill skydda mer skog och satsa på hållbarare skogsbruksmetoder. Det är bra både för biologisk mångfald och för klimatet, där ökad mångfald ger större motståndskraft mot ex vis extremväder.
    6. Mer vego
      Vi vill ha en nationell målsättning om minskad köttkonsumtion och mer vego. Vi kommer också driva mer vegetarisk mat i offentlig upphandling, inte minst till våra skolor. Vi vill också ha ökade satsningar på ekomat.
    7. Öka det kollektiva resandet
      Vi vill ha ökade satsningar på kollektivtrafiken. Det måste bli billigare, bekvämare och överlag mer attraktivt att resa kollektivt. Priset på att resa kollektivt har ökat med nästan fyra gånger så mycket som den allmänna prisökningen de senaste femton åren. Det är inte hållbart.
    8. Bryt bilens överordning, och flygets
      Bilens överordning måste brytas. När våra städer planeras, investeringar görs och subventioner betalas till resor ska alltid det hållbara resandet prioriteras; kollektivtrafik, cykling och gång ska komma först. Ibland måste man dock ta bilen, då vill vi ha satsningar på miljöbilar genom ett s k bonus malussystem, där utsläppande bilar subventionerar miljöbilarna. Vi vill se en vägslitageavgift för att minska lastbilstransporternas utsläpp. Flyget måste bära sina miljökostnader fullt ut. Vi välkomnar förslaget om flygskatt, som ett första steg.
    9. 100 procent förnybart
      I linje med vårt mål om nollutsläpp till 2040 ska hela energiproduktionen vara förnybar till senast 2040. Det innebär att el, värme, transportsektorns och industrins energianvändning ska vara förnybar och ha nollutsläpp. Till skillnad från den s k energiöverenskommelsen anser Vänsterpartiet ny kärnkraft är helt och hållet är utesluten.
    10. Ett bättre liv
      Vänsterpartiet vill bygga ett samhälle där ett bättre liv för alla prioriteras framför kortsiktig vinst. Det är ett samhälle där vi omfördelar från rik till fattig, där den gemensamma konsumtionen (t ex skolor, bibliotek och idrott) får växa på bekostnad av privatkonsumtion. Där produktivitetsökning tas ut i kortare arbetstid. Ett samhälle där vi finner gemensamma lösningar istället för att lägga ansvaret på den enskilde individens axlar. Vi vill ha ett jämlikt och hållbart samhälle inom ramen för naturens gränser.

    Jens Holm, riksdagsledamot (V)
    Miljöpolitisk talesperson, ledamot av Miljö- och jordbruksutskottet, ledamot av EU-nämnden

    Fortfarande knäpptyst om klimatet

    Igår var det Liberalernas dag under Almedalsveckan. Hela veckan genomsyras av hållbarhet och diskussionerna om klimatproblematiken är viktigare än någonsin, men det är fortsatt tyst från partiledare nummer två.  
    Söndagens tal av Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt nämnde enbart klimatet i ett litet exempel. Frågan fick ungefär en sekunds utrymme, resten ägnades åt att prata om vården och att kritisera andra partier.
    Jan Björklund lyckades med konststycket att slå detta. Inte ett ord om klimatet under hans tal under partiets dag under måndagen. Istället ägnades talet åt segregation och skolan, men även då vad alla andra partier gör fel.
    Många ägnar Almedalsveckan åt att jobba hårt för att lyfta fram klimatproblematiken. Åtskilliga seminarier och tal om hållbarhetsfrågan hålls runtom i Visby, men det är en olöst gåta varför frågan inte tycks vara värd att ens nämna under partiledartalen.
    Hör Björklunds tal här. 
     

    Vart försvann klimatfrågan i Sjöstedts tal?

    Klimatfrågan lyser med sin frånvaro i Vänsterpartiets tal under Almedalsveckans första dag. 
    Igår, söndag den 2 juli, inleddes årets upplaga av Almedalsveckan på Gotland. Partierna har, precis som tidigare år, varsin dag under veckan där fokus ligger på just deras politik. Vi på Supermiljöbloggen kommer under veckan kort sammanfatta partiledartalens miljö- och klimatfokus.
    Först ut är Vänsterpartiet med partiledare Jonas Sjöstedt i täten. Under sitt tal pratade han ingående om den svenska vården, men problematiken kring klimatfrågan och vad som ska göras för att bromsa klimatförändringarna och andra miljöhot, nämndes inte.
    Sveriges Radios programledare Erik Blix passade på att fråga Jonas Sjöstedt under partiledarintervjun före talet.

    Jag hör i den politiska debatten väldigt få tala om klimatet just nu. Det är bara världens samlade forskarkår som ringer i alla larmklockor och skriker sig hesa. Varför är inte den frågan högst på din och alla andra politikers agenda?
    Jag skulle älska att få fler frågor om klimatet. Jag tycker att det är den viktigaste frågan. Mycket annat blir futtigt och meningslöst i jämförelse med klimatfrågan. Vi borde egentligen ställa om hela vår politik, den ekonomiska politiken, industripolitiken och transportpolitiken för att snabbt ta ner klimatutsläppen.

    Att Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt ofta tar upp klimatfrågorna i sina tal och vill att de får mer plats i samhällsdebatten är positivt, men tyvärr missar han sin egen uppmaning i årets Almedalstal, något som Aktuell Hållbarhet skriver om.  
    Efter en torftig inledning på Almedalsveckan får vi hoppas att de andra partierna ser till att inkludera miljö- och klimatfrågorna i sina tal, eller ännu bättre, faktiskt göra någonting åt dem.
    Hör hela talet här.
     

    "Cirkulär ekonomi behöver (t)unga samhällsaktörer"

    ”Det är väldigt viktigt att inkludera en mångfald av unga i en demokratiskt förankrad process, för att tillgängliggöra den kunskaps- och inspirationsbank som vi besitter, skriver Fanny Jönsson, WWF Sweden Youth och Ahmed Al-Qassam, PUSH Sverige, idag i en debattartikel med anledning av den delegation som ska tillsättas i enlighet med regeringens betäknande om cirkulär ekonomi. 

    Regeringen presenterade nyligen ett betänkande om cirkulär ekonomi (SOU 2017:22). Det är ett betänkande som innefattar, enkelt förklarat, hur de resurser vi producerar och konsumerar ska hålla sig inom ett cirkulärt materialflöde. När en läser igenom utredningen, och ser hur detta ska implementeras nämns det i rapporten att det ska tillsättas en delegation. Det står bland annat att:

     “Delegationen bör ledas på hög politisk nivå och förutom Näringsdepartementet involvera även Miljö- och energidepartementet samt Finansdepartementet, liksom den regionala och lokala politiska nivån. Därutöver bör delegationen bestå av väl förankrade, tunga företrädare för näringsliv, forskning och andra centrala aktörer.”

    Fanny Jönsson, WWF Sweden Youth. Bild: Tomas Melin

    Initiativet till en delegation är ett sunt exempel på en demokratisk vilja att blanda in alla berörda parter i en sådan pass omfattande ekonomisk omställning. Med ett sådant exempel tar vi för givet att urvalet bland de centrala aktörerna är demokratiskt förankrad och att unga (13 – 30 år) finns representerade bland dessa.

    Detta då unga i allra högsta grad kommer att påverkas av denna ekonomiska förändring i framtiden, men också att de utgör mellan 20-25 % av Sveriges befolkning enligt SCB.

    En SIFO-undersökning som släpptes i början på mars (2017-03-20) konstaterade att ungdomar är de mest hållbara konsumenterna i Sverige. Detta resultat är ett mycket gott betyg och är direkta konsekvenser av de insatser som gjorts för en hållbar utveckling de senaste åren, både nationellt och globalt.

    Ahmed Al-Qassam, PUSH Sverige. Bild: Tomas Melin

    Vi, som representanter för två av Sveriges mest inflytelserika ungdomsorganisationer, vill därmed flagga för hur viktigt det är att inkludera en mångfald av unga i en demokratiskt förankrad process, för att tillgängliggöra den kunskaps- och inspirationsbank som vi besitter.

    Att unga ska få ta del av en sådan delegation är också intressant ur ett större, globalt, perspektiv. De internationella klimatförhandlingarna är ett mycket bra exempel.
    Ofta är det tyvärr, trumpna, vita män som får möjligheten att yttra sig trots att vi vet att de som drabbas hårdast av klimatförändringarna är kvinnor och unga från marginaliserade områden. De som bidrar mest till klimatförändringarna och drabbas minst av dem, är alltså de som synliggörs.
    I den svenska klimatdelegationen ingår i år en kvinnlig ungdomsrepresentant (Mona Hagi), vilket vi i Sverige är noga med att lyfta fram. Därför förväntar vi oss att ambitionerna för den cirkulära ekonomins delegation, fortsätter på samma inslagna väg och inkluderar en mångfald av unga. Kanske en mångfald som sträcker sig till fler än just en representant.

    I betänkandet står även följande citat som också förstärker vår tes:

    “En satsning av detta slag kräver ett synligt och närvarande ledarskap på högsta politiska nivå som i sin tur backas upp av andra tunga samhällsaktörer.“

    Vi ser idag ett stort engagemang från vad vi definierar som “tunga samhällsaktörer”. Olika gräsrotsinitiativ som arrangerar klädbytardagar, “swopshops” och så vidare. Listan kan göras lång, och det kan även listan med de som är villiga att bidra.

    Arbetet med en omställning till en cirkulär ekonomi måste utnyttja de synergieffekter som redan existerar och fånga upp de “cirkulära agenter” som finns i samhället idag. En bra början är att se till att delegationen som betänkandet föreslår, har representanter från de (t)unga i samhället.”

    Fanny Jönsson, WWF Sweden Youth
    Ahmed Al-Qassam, PUSH Sverige

    Ny rapport kartlägger mikroplaster

    I början av juni släppte Naturvårdsverket en ny rapport där de största utsläppskällorna av mikroplast har kartlagts och vad som krävs för att minska utsläppen till naturen. 
    Konstgräsplaner, slitage från transportsektorn, tvätt av fleecematerial, båtbottenfärg och nedskräpning. Listan på utsläppskällor av mikroplaster kan göras lång.
    I rapporten som Naturvårdsverket fastställt, pekar man på vilka steg som krävs för att kunna minska utsläppen och förebygga spridningen. Men för att kunna uppnå målen krävs mycket kunskap, något som idag är bristfälligt inom vissa områden.

    Rapporten ger en första samlad bild av mikroplasters ursprung i Sverige och spridningsvägar till hav, sjöar och vattendrag. Den kommer att vara ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet för att minska mängden mikroplast i hav, sjöar och vattendrag, säger Ingela Hiltula, biträdande chef för Samhällsavdelningen på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

    Redan nu finns olika initiativ för att minska utsläppen. Bland annat har Svenska fotbollsförbundet infört nya riktlinjer för att komma åt problemen.
    Men det är inte bara på nationell nivå det behövs åtstramningar och regleringar. På EU-nivå och internationell nivå väntar stora utmaningar. Sverige kan både visa vägen för framtida arbete och ta del av den kunskap som finns globalt.

    Mikroplaster är ett miljöproblem som berör alla. Arbetet med det här uppdraget har satt mikroplaster på agendan. Det pågår redan en rad frivilliga aktiviteter runt om i Sverige och vi på Naturvårdsverket jobbar med olika insatser för att förebygga och reducera utsläppen, säger Ingela Hiltula.

    Läs hela Naturvårdsverkets rapport här.
     

    Nya arter hittade efter skogsbrand

    I juli 2014 härjade en skogsbrand utanför Kiruna. Nu har flera arter hittats som man tidigare aldrig funnit i Sverige. 
    Skogsbranden i naturreservatet Torneträsk-Soppero spred sig över ett 90 hektar stort område. Man misstänker att branden startades av ett blixtnedslag. Naturliga skogsbränder är idag ovanliga, men är en del av naturens kretslopp. Ett flertal arter är helt beroende av bränder och visar sig först efter att marken hettats upp tillräckligt mycket, som vid en brand.
    Efter branden valde Länsstyrelsen att inventera de arter som kom och resultaten blev minst sagt förvånande. Flera av insektsarterna är rödlistade och kommer enbart efter bränder, andra är viktiga signalarter. Man upptäckte även sex helt nya arter för Sverige, arter som är extremt ovanliga även i andra delar av världen.

    Det är fantastiskt roligt att dessa nya arter för Sverige har hittats, det händer inte varje dag, säger Anna Högdahl, biolog på Länsstyrelsen.

    Här kan du läsa hela rapporten från Länsstyrelsen i Norrbotten. 
     

    H&M och Zara kopplas till grova miljöföroreningar

    Utredare för Changing Markets Foundation besökte 10 viskosfabriker i Kina, Indien och Indonesien och hittade allvarliga vatten- och luftföroreningar. Bland företagen som utnyttjar fabrikerna finns H&M och Zara.
    Viskos görs av cellulosa eller trämassa. ”Även om viskos är gjord av generellt snabbväxande, regenerativa träd varierar hållbarheten hos vedkällorna mycket”, säger Renee Cuoco, chef för Centrum för hållbart mode på London College of Fashion till the Guardian.
    Dessutom är viskosproduktionen kemisk tung. I processen används bland annat koldisulfid, en mycket brandfarlig vätska som skadar både fabriksarbetare och personer som bor nära viskosfabriker. Ämnet kopplas till hjärtsjukdomar, fosterskador, hudåkommor och cancer.
    Changing Markets Foundation besökte sex fabriker i Kina och fann bevis på vatten- och luftföroreningar och allvarliga hälsoeffekter på lokalsamhällen. Bland annat menar organisationen att viskosproduktionen har bidragit till att döda det vattenlevande livet i Poyang, Kinas största sötvattensjö.
    Bostadsområden i närheten av fabriken är förorenade med koldisulfidnivåer tre gånger högre än den tillåtna gränsen, och lokalbefolkningen menar att deras dricksvatten nu är för förorenat för att dricka. Anläggningen har tidigare fått kritik mot alltför stora utsläpp av luftföroreningar.
    I svaret på rapporten sa Ida Ståhlnacke för H&M att de skulle ”följa upp de nämnda viskosproducenterna som de använder” och att de arbetar med en extern konsult för att utvärdera sina försörjningskedjor.
    När klädkedjorna granskats ur hållbarhetsperspektiv tidigare har H&M hamnat i topp. Zara fick samtidigt en bottennotering.

    SEB svartlistar Shell

    SEB svartlistar 40 internationella storföretag, bland andra Shell, Hewlett Packard Enterprise och Renault. Samtidigt flaggar Handelsbanken för att de snart släpper en liknande lista.
    SEB gick i måndags ut med att de svartlistar en mängd storföretag som inte upprätthåller en etisk standard och Handelsbanken har meddelat att de från 1 juli kommer utesluta en mängd företag som kränkt mänskliga rättigheter, korruption, arbetsrätt eller miljö.
    Flera av företagen som svartlistas av SEB är involverade i oljeledningen Dakota Access Pipeline, skriver SvD. Varken Swedbank eller Nordea planerar att utvidga sina svarta listor, men Nordea lämnade dock investeringarna i North Dakota pipeline i februari i år.
    Till skillnad från SEB och Handelsbanken har Nordea dock fortfarande kvar sina investeringar i Shell – trots den omfattande kritik bolaget har fått för påverkan på människor och miljö i Nigeria.
    Bland de konventionella bankernas hållbarhetsbetyg toppar SEB Fair Finance Guides lista med en medelmåttig poäng. I botten ligger Danske Bank och Nordea.
    Vill du trycka på bankerna? Fair Finance Guides har en mall som du kan använda.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.