Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Olja drar in längs västkusten

    Stora mängder olja från ett läckage utanför Danmark träffar nu den svenska västkusten.
    Oljan kommer från ett läckage som skedde utanför Skagen för två veckor sedan och omfattningen verkar vara större än vad som först rapporterades. När läckaget inträffade, rapporterade den danska flottan om 1000 till 2000 liter olja, enligt Göteborg Posten.
    Men större mängder än så har redan plockats upp av strandstädare och kustbevakning. 7000 liter har hittills städats ihop längs kusten vid Lysekil upp till Hamburgsund.
    Städarbetet fortsätter, men man förväntas inte kunna städa undan all olja.

    – Vi kommer inte att sanera till kliniskt rent utan lagom mycket så att naturen själv kan ta hand om det sista. Annars gör man mer skada än nytta. I sommar får de som åker ut i skärgården förvänta sig att det kan finnas lite olja här och var, säger Ingrid Håstad, oljesaneringsexpert till SVT nyheter.

     

    EAT: Food can fix it!

    Just nu samlas 83 talare och 530 delegater från 46 länder i Stockholm för EAT Foundations konferens Stockholm Food Forum 2017.
    EAT Foundation bildades för fyra år sedan av Stordalen Foundation och Stockholm Resilience Centre, med syftet att reformera det globala matsystemet och se till att vi kan föda världens växande befolkningen med hälsosam mat från en hälsosam planet.
    Årets forum är det största hittills i Stockholm och samlar forskare, politiker och företrädare från både näringslivet och civilsamhället.
    ”We don’t have time to wait for the food system to fix itself” sa EATs CEO Jonathan Farnell på morgonens pressbriefing och satte tonen för de kommande dagarnas konfererande.
     
     
     
     
     

    Macrons nya klimatsajt en gliring till Trump

    Frankrikes president Emmanuel Macron

    ”Make our planet great again” är namnet på hemsidan som Frankrikes nyblivna president Emmanuel Macron lanserade i veckan. I ett tal riktar Macron kritik mot att USA drar sig ur Parisavtalet, och genom den nya hemsidan bjuder han in klimatforskare och andra som vill engagera sig mot klimatförändringarna att komma till Frankrike.
    Donald Trump meddelade nyligen att USA lämnar Parisavtalet. Emmanuel Macron var inte sen att rikta kritik mot detta bakåtsträvande beslut och passade på att bjuda in amerikanska forskare, entreprenörer, ingenjörer och besvikna medborgare att komma till Frankrike för att där fortsätta sitt arbete mot klimathotet.
    Macron ville samtidigt ingjuta hopp för klimatarbetet och gav en försäkran om att Parisavtalet kommer att implementeras både av Frankrike och resten av länderna i avtalet.

    We will succeed. Because we are fully committed. Because wherever we live, whoever we are, we all share the same responsibility: make our planet great again, sa Macron i sitt tal i torsdags.

    Enligt den franske presidentens kontor meddelade Macron i ett telefonsamtal till Trump under torsdagen att Parisavtalet inte kan omförhandlas. Macron säger att han respekterar Trumps beslut även om han anser att det är ett misstag.
    Make our planet great again heter hemsidan med det nya franska initiativet – namnet är en travesti på Trumps valslogan ”Make America great again”. Hemsidan är en uppmaning till alla som vill engagera sig mot klimatförändringarna – vare sig en är forskare, lärare, entreprenör, student, företag, förening, NGO eller något annat – att kontakta Frankrike och komma dit för att jobba mot klimatförändringarna.

    Blåmusslorna kan försvinna i ett varmare klimat

    Längs de svenska, norska och danska kusterna ser mängden blåmusslor ut att minska till följd av ändrat klimat. Istället blir de japanska jätteostronen en allt vanligare syn. 
    Att få se blåmusslor längs den svenska växtkusten har tidigare inte varit något ovanligt. På senare år har det dock blivit allt svårare att hitta de små filtrerarna, istället är det de japanska jätteostronen som blivit en vanligare syn på klipphällar och strandkanter, något som tidningen Sveriges Natur skriver om.

    Blåmusselbankarna är viktiga för oss. Många andra arter är associerade till bankarna och musslornas filtrerande förmåga förbättrar vattenkvaliteten på många sätt. Det kan nog bli aktuellt med att försöka restaurera gamla bankar framöver genom att försöka plantera ut nya musslor, säger Maria Kilnäs, naturavdelningen vid länsstyrelsen i Västra Götaland.

    Varför mängden musslor minskar tror forskarna inte beror på konkurrens från ostronen, tvärtom verkar de kunna gynna varandra. Istället verkar det vara ett varmare klimat som är boven.

    Det som observerats när man undersöker saken är att blåmusslor förökar sig sämre vid varmare vintrar men man vet ännu inte vad det beror på. Forskare tror det kan bero på att rovdjur som lever på mussellarver återvänder till grundare vatten tidigare på året efter varmare vintrar, men det är endast spekulationer, säger Åsa Strand, forskare vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs Universitet.

    En annan orsak forskarna spekulerar i är om varmare vintrar leder till mer stress för blåmusslorna, vilket i sin tur gör dem mer mottagliga för virus och andra infektionssjukdomar som påverkar både musslorna själva och ekosystemen de är kopplade till.
     

    Malena Ernman: "Klimathotet måste vara vår högsta prioritering"

    Malena Ernman är operasångaren som vann melodifestivalen 2009. Förra året fick hon Martin Luther King-priset som delas ut till personer som arbetar för fred, icke-våld, frihet, rättvisa, jämlikhet och solidaritet. Nu är hon aktuell i en debattartikel mot flyget. 
    Det var 1,5 år sedan Ernman slutade flyga. Enligt henne var beslutet lättare än hon hade trott.
    – Jag frågade en massa forskare och klimatexperter om det fanns nån lösning i sikte som hinner klara Parisavtalets tidsramar. Man ser ju bilder på elflygplan och läser om biobränsle och pommesfrittesolja…. men alla sa nej. ”Inte en chans” sa dom.
    En SVT-förfrågan om att vara med i ”En kväll i New York” fick henne att tänka på hur man tackar nej till jobb på grund av klimatkrisen. Resan hade inneburit utsläpp av sju ton koldioxid, motsvarande två genomsnittliga globala årskonsumtioner.
    – Det var min dotter som fattade beslutet åt mig. Våra barn är väldigt kloka och vi borde lyssna mer på dem. I hennes ögon var det lika självklart som att solen går upp. Hon förklarade med fakta och länkar. Det fick mig att ifrågasätta den resenorm som vi artister symboliserar. Som vi alla symboliserar. Det här är ett moraliskt svart hål, som ignoreras av i stort sett alla, från kyrkan till hjälporganisationer och stora delar av klimat- och miljörörelsen. Det är alltid nån annan som ska ta ansvar.
    Beslutet togs emot väl av omgivningen, i alla fall på sociala medier.
    – Folk är kloka. Det som förvånar är tystnaden från politiker, näringsliv och miljöorganisationer. Om vi ska ha en liten chans att nå Parisavtalets mål så måste våra utsläpp ner till noll inom en extremt kort tidsram. Och med tanke på hur snäv den tidsramen är och hur mycket koldioxid vi har kvar att släppa ut så kan vi omöjligt nå dit utan ett minskat flygande. Det vet alla. Men ingen vill ta i frågan. Ingen vill låtsas om problematiken. Det är fascinerande och det skrämmer mig faktiskt mer än klimatförändringarna i sig.
    Men tystnaden i frågan beror enligt många på brist på alternativ, och en vanlig åsikt är att det är fel att skuldbelägga individen. Istället borde fokus ligga på ett större systemskifte.
    – Det är viktigt att man absolut inte skuldbelägger nån annan för nånting. Nån frågade ”vilka flygresor är onödiga”? Jag svarade ”mina egna”. Och där måste det ligga. Men systemskiftet som alla pratar om är ju vi själva. Utsläppen görs av oss som individer. Inte av ”länder” eller ”nån annan”. Vi kan bara påverka oss själva och dom i vår närhet.
    Beslutet har däremot inte gått utan uppoffringar, och Ernmans karriär blir lidande.
    – Det fungerar inte alls. Jag får byta jobb. Jag kan inte vara operasångerska utan att flyga. Men jag kan ju inte längre prata om solidaritet med människor runt om i världen som har det sämre än jag, samtidigt som jag bidrar till en resenorm och en livsstil som enligt en enig forskarkår riskerar att snart ödelägga livet för hela ekosystem, djurliv och miljontals människor. Jag får inte ihop den ekvationen. Vår gemensamma framtid måste ju komma först. Klimathotet måste vara vår högsta prioritering. Så är det ju knappast idag, för att uttrycka sig diplomatiskt.
    Ernman tror inte att framtida teknik kommer innebära att vi kan fortsätta leva som idag.
    – Om vi ska klara Parisavtalets två grader så måste vi villkorslöst ändra våra vanor. Det finns ingen väg runt det. Alla drömmer förstås om att 25 000 elektriska jumbojeter plötsligt uppenbarar sig ur tomma intet och pensionerar hela världens flygflotta 20 år i förtid. Men det kommer inte hända. Vi måste ändra våra vanor och självklart inte bara vårt flygande. Alla utsläpp ska ju till noll, och sen till minus. Vi måste göra uppoffringar. Och vår respekt för naturen måste återupprättas.

    Flyget kan inte längre vara ett alternativ

    Isarna smälter, Kinas kolproduktion fördöms och svenska politiker rasar över USA:s uttåg ur Parisavtalet. Samtidigt subventionerar den svenska staten flertalet flygplatser, som befolkningen ska använda tills den sista koldioxidmolekylen pumpats ut i atmosfären. Den svenska miljödebatten präglas av hyckleri när det gäller en av våra mest klimatbelastande aktiviteter, skriver Anna Ljungström. 
    ”Klimatet är vår tids ödesfråga”. Dessa ord yttrade statsminister Stefan Löfven i september förra året. Han är inte ensam om att tala sig varm om vikten av svenska utsläppsminskningar. Med detta rimligt höga tonläge kring klimatkrisens vikt borde det vara lika rimligt att både politiker och befolkning försöker begränsa en av de mest utsläppstunga aktiviteterna; flyget.
    Aldrig har svenskarna flugit så mycket som vi gör nu. Vårt utrikesflygande släpper ut hisnande 11 miljoner ton koldioxid årligen, och därtill tillkommer hundratusentals ton av inrikesutsläpp. Av dessa är 70 procent rena nöjesresor. Genom att undvika de enskilda och kortvariga aktiviteterna som våra flygresor är skulle en tiondel av våra totala utsläpp försvinna, om man utgår från Sveriges totala konsumtionsbaserade utsläpp på drygt 100 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Att skippa flyget är alltså ett mycket effektivt sätt att snabbt dra ner på växthusgasutsläppen.
    Trots de skrämmande siffrorna är det tyvärr mycket snack och lite verkstad när det gäller hur mycket vi faktiskt är beredda att förändra våra resevanor. Förra veckan blev det klart att den svenska staten skjuter till en kvarts miljard för utbyggnaden av Sälens flygplats. Planerna har funnits sedan den förra regeringen, och slutförs nu under rödgrön flagg, till glada toner från både infrastrukturministern och näringsministern.
    – Regeringen har arbetat för att EU-kommissionen skulle pröva och godkänna stödet. Jag är väldigt glad för det positiva beskedet vi nu fått. En utbyggd flygplats i området är viktigt för att fortsätta utveckla besöksnäringen och skapa nya jobb i Dalarna, sa närings- och innovationsminister Mikael Damberg i ett pressmeddelande.
    Det är inget nytt att skattebetalarnas pengar går till att subventionera flygplatser runt om i landet, men vår kollektiva ignorans för flygets massiva klimatpåverkan förefaller mer och mer orimlig, hur många löften om lokala arbetstillfällen och tillväxt som än finns där bakom.
    Att fortsätta vurma för flyget är varken ett trovärdigt eller långsiktigt alternativ för att lyfta den svenska landsbygden. En biobränsledriven flygplansflotta är långt borta, och skulle dessutom hamna i rejäl konflikt med både andra transportsektorer och global matproduktion. Både Damberg och Sälen kommer få vinka adjö till de eventuella nya jobben när de smälter bort under den globala uppvärmningens obarmhärtiga framfart.
    Det är dock glädjande att regeringen lagt fram ett förslag om en flygskatt, som trots relativt begränsade utsläppsminskningar ändå får ses som ett första steg mot de kraftiga styrmedel som är nödvändiga för att beskära flygets klimatpåverkan. Undersökningar visar dessutom att nästan hälften av befolkningen ställer sig positiv till skatten.
    Väljarnas vilja till krafttag från politikerna är något våra makthavare borde ta tillvara på. Att istället reducera flygfrågan till ett individuellt ansvar riskerar att få dåligt resultat, eftersom icke-strukturella lösningar generellt fungerar illa i det stressade samhällsklimat vars sociala normer gör flyget till det främsta transportvalet. Enskilda personer har begränsade möjligheter att bryta mot nuvarande mönster, mot ett samhällssystem som premierar ett högt livstempo där individens värde gärna mäts i arbetstimmar och prestigefyllda utomlandsresor.
    Samtidigt kan vi inte helt förlita oss på makthavarnas klimatsnack, vilket inte minst Sälensatsningen är bevis på. I dagarna skrev åtta forskare, artister och idrottare, däribland operasångerskan Malena Ernman och skidskytten Björn Ferry, på DN Debatt om hur de går i bräschen och väljer bort flyget för klimatets skull. De ställer den kärnfulla frågan ”Är det okej att förneka kommande generationer stabila klimat- och ekosystem, för den kortsiktiga vinsten med flygresor?”. Det enkla svaret bör vara ett rungande nej, oavsett vilken samhällsnivå man representerar.
    Vi vill så gärna kunna fortsätta med ’business as usual’ – åka på årlig Thailandssemester, inrikesflyga till jobbmötet, dra på weekend i Rom –  att vi helhjärtat sväljer tekniska lösningsförslag och löften om klimatkompensation. Men låt oss inse fakta; flygets klimatpåverkan är något vi måste deala med här och nu, inte om 10, 20 eller 30 år. Och det är något vi alla måste deala med – både individer, företag, kommuner, forskarsamfundet, och staten.


    SMB:s ledare: På regelbunden basis skriver Supermiljöbloggens skribenter ledare. Denna veckans skribent är Anna Ljungström, samhällsplaneringsstudent vid Uppsala Universitet. Fler opinionstexter från Supermiljöbloggen hittar du under taggen ”SMB ledare”.
     

    Världens största flytande solkraftverk ser dagens ljus i Kina

    Med sina 40 Megawatt är det nya solkraftverket störst i världen och ger Kina en liten skjuts i omställningen till ett klimatsmartare energisystem. Den installerade effekten är mer än tillräckligt för att förse 6500 hem med el.

    Flytande solkraftverk har flera fördelar, särskilt i folktäta områden. Förutom att vattnet fungerar som ett naturligt kylsystem tar panelerna inte upp oönskad plats i tätt bebyggda regioner utan använder ytor som annars inte utnyttjas. Det nya solkraftverket har kopplats till elnätet i Huainan, en stad i östra Kina med djupa rötter i kolindustrin.
    Det flytande kraftverket har installerats på en vattenmassa i ett område tidigare till för kolbrytning. Vattnet är alltför förorenat för att nyttjas av människor och passar därför som underlag för solpanelerna.
    Men världens största flytande kraftverk kommer inte att få njuta av titeln länge till. Samma företag som har byggt solkraftverket i Huainan håller redan på med nästa flytande mastodontbygge. Projektet på 150 Megawatt byggs i samma region och förväntas vara redo innan året är slut.
    Flytande solpaneler är i sig ingen nyhet. Förra året kunde vi berätta att Europas största flytande solkraftverk höll på att byggas strax utanför London. Anläggningen har sedan dess tagits i bruk och genererar nu el för fulla muggar.

    Länderna som tar priset i fossil-subventioner

    Flera länder subventionerar fortfarande användandet av fossila bränslen. På ”European Fossil Fuel Subsidies Awards” korades värstingarna.
    För att belysa hur regeringar i EU använder skattebetalares pengar för att fortsätta bränna fossila bränslen arrangerade Climate Action Network (CAN) tillsammans med ett antal frivilligorganisationer en medaljceremoni.
    Priset är framröstat av allmänheten och delades ut i de tre kategorierna smutsigaste, dödligaste och lömskaste subventionerna. Guldmedaljerna gick till Polen, Norge och Irland med motiveringarna:
     

    ”Polen missbrukar medel för att fortsätta vara Kungen av Kol”

    ”Norges skattebetalare står för oljeexploateringen i Arktis”

    ”Irlands befolkning betalar notan för förbränning av torv”

    På prispallen hittas också Rumänien, Tyskland, Estland, Ungern, Turkiet och Slovakien.

    Dessa utmärkelser visar att finansiella åtaganden inte överensstämmer med regeringens löften att ta itu med klimatförändringarna i linje med Parisavtalet. Med utmärkelserna exponerar vi en hel del dolda subventioner för fossila bränslen och uppmanar alla europeiska regeringar att fasa ut dem snabbt och senast 2020, Säger Wendel Trio, chef för CAN.

     

    USA LÄMNAR PARISAVTALET

    Enligt nyhetssajten Axios lämnar nu USA det historiska globala klimatavtal som världens länder träffade i Paris under hösten 2015.
    Uppgifterna kommer enligt nyhetssajten från två källor nära USA:s president Donald Trump.
    Parisavtalet träffades efter många år av misslyckade klimatförhandlingar och att USA nu väljer att frånträda avtalet skickar tyvärr en tydlig signal till omvärlden att klimatförändringarna inte är en prioriterad fråga för stormakten.
    President Trump har sedan han tillträdde hotat med att dra sig ur klimatavtalet och nu verkar det som att hotet tillslut blivit verklighet.

    Satsning på 300 miljoner i kampen mot plasten

    Under Miljöpartiets kongress i helgen presenterades den nya satsningen de vill göra i kampen mot plast i haven – 100 miljoner per år de kommande tre åren. 
    Miljöpartiets årliga kongress gick nyligen av stapeln i Linköping. En av de mer uppmärksammade klimatsatsningarna handlade om problematiken med plast i haven, något som blir en allt större fråga globalt.
    Under kongressen la partiet fram förslag på sin nya satsning om hur de ska minska nedskräpningen av plast. 100 miljoner kronor kommande tre år, pengar som ska gå till åtgärder för att minska mängden i haven och förebygga nedskräpning.

    Haven saknar gränser och i vissa delar av världen har man ingen avfallshantering alls, säger Isabella Lövin i en artikel i Dagens Nyheter.

    Plasten som hamnar i haven skapar stora problem för det marina livet. Mikroplaster och makroplaster, stort som smått, den marina nedskräpningen har blivit en av de stora frågorna globalt. Varje år dumpas närmare 8 miljoner ton plast i haven, enligt en artikel i DN.
    Pengarna som den rödgröna regeringen nu vill satsa i kommande budgetar ska bland annat gå till utveckling av material som kan ersätta plast, utbildningsmaterial samt metoder för att förhindra nedskräpning.
    I början av juni går FN:s havskonferens av stapeln i New York. Sverige har tillsammans med Fiji varit drivande för att få till konferensen som behandlar klimatminister Isabella Lövins stora hjärtefråga – havsproblematiken, där bland annat frågan kring nedskräpning ingår.

    Dags att hjälpa våra surrande vänner

    Sommaren är på intågande med sol, värme och insekter. Här kommer lite tips på hur du kan hjälpa insekterna att hjälpa oss! 
    Nu när pollinatörer, såsom humlor, bin, fjärilar och andra insekter börjar vakna till liv efter vintern har vi vår chans att hjälpa dem att utföra sitt jobb. Varför inte införskaffa eller bygga ett insektshotell i trädgården och få lite nya hyresgäster?
    Utan pollinatörer skulle mycket av den mat vi ser som självklar inte längre gå att få tag på. På senare år har allt fler rapporter larmat om färre och färre pollinatörer. Bin dör i massor och forskare har inte något heltäckande svar på varför.
    Här tipsar Hanne Uddling på Sveriges Radio om vad du själv kan göra:
    1. Variation av växter på din balkong eller trädgård.
    2. Skaffa ett insektsbad med till exempel mossa, glaskulor eller annat de kan stå på när de dricker.
    3. Låt trädgården, eller i alla fall en del, vara lite vildvuxen. Klövern på gräsmattan och ogräset kan vara smaskens för pollinatörerna.
     

    Flyget större klimatbov än beräknat – då vill staten bygga flygplats i Sälen

    Regeringen satsar en kvarts miljard på flygplats i Sälen. Samtidigt visar nya rapporter att svenskarnas flygande påverkar klimatet mer än man anat. 
    Igår godkände EU regeringens investeringsstöd på 250 miljoner till en ny landningsbana på Sälens flygplats.

    Regeringen har arbetat intensivt för att EU-kommissionen så snabbt som möjligt ska pröva och godkänna stödet. Jag är väldigt glad för det positiva beskedet vi nu fått. En utbyggd flygplats i området är viktigt för att fortsätta utveckla besöksnäringen och skapa nya jobb i Dalarna, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) i ett pressmeddelande.

    Ironiskt nog lär flygets konsekvenser få Damberg att vinka adjö till de nya jobben. Sälen är beroende av skidturismen, en näring som hotas kraftigt av den globala uppvärmningen. 2015 rapporterade Supermiljöbloggen om hur de varmare vintrarna tvingar svenska skidorter att i allt större utsträckning använda sig av energikrävande snökanoner för att gå runt.
    Den lokala Naturskyddsföreningen har varit kritisk mot satsningen i flera år, och säger till P4 Dalarna att byggandet av Sälenflygplatsen är synonymt med att stoppa huvudet i sanden.
    Regeringens satsning tajmar precis med en ny rapport från Chalmers, som visar att svenskarnas utsläpp från internationella flygresor kan vara nästan fem gånger större än man rapporterat till FN och EU. Enligt officiella data uppgick det svenska utomlandsresandet för 2,3 miljoner ton växthusgaser 2014. De nya rönen visar däremot att den riktiga siffran uppgår till 11 miljoner ton – lika mycket som biltrafiken släppte ut samma år.
    Kombinerat med det ökande utrikesflyget lär inte en statlig uppmuntran till inrikesflyg direkt bättra på flygets klimatpåverkan.

    Fjellner: "Skiljelinjen går mellan de som tror på vetenskapen och de som inte gör det"

    ”Linnéa Engström (MP) hävdar att hon och andra företrädare för Miljöpartiet visst tar hänsyn till vetenskapliga bedömningar när de fattar sina beslut. Problemet är bara att MP lyssnar på ett fåtal forskare på ena ytterkanten istället för det en överväldigande majoritet av forskarvärlden säger. Hennes argumentation här på Supermiljöbloggen avslöjar att det är precis så”, skriver Christofer Fjellner (M) i en slutreplik i den debatt som förts på Supermiljöbloggen de senaste veckorna om glyfosat och GMO. 
    När det gäller glyfosat hänvisar Engström till ett utlåtande från Världshälsoorganisationen (WTO), som sagt att glyfosat kan orsaka cancer.
    Problemet med Engströms resonemang är bara att utlåtandet senare har blivit motbevisat av både Europeiska kemikaliemyndigheten, ECHA, och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, som efter larmet gjorde nya vetenskapliga bedömningar, där man återigen kom fram till att glyfosat inte innebär en risk för människan på sättet det används i dag.
    Det är samma slutsatser som tillståndsmyndigheterna i bland annat USA, Japan, Kanada, Nya Zeeland och Australien nått.
    I GMO-frågan försöker Engström ge sken av att Miljöpartiet inte alls är emot nya livsmedel och ny teknik, för att i nästa stund gömma sig bakom resonemang om odemokratiska procedurer som motivering till att man i strid med vetenskapen och sin egen regeringen röstar emot godkännande av nya GMO. Det stämmer inte och MP har varit emot GMO i varenda omröstning i Europaparlamentet ända sedan Sverige gick med i EU för mer än 20 år sedan.
    Inte ens argumentet om att det är odemokratiskt håller. Det är inte alls så att kommissionen ensam tar beslut i frågor om GMO, utan medlemsstaterna är delaktiga vid varje enskilt tillfälle och har alla möjligheter att stoppa varje enskilt godkännande.
    Engström hävdar avslutningsvis att det finns en politisk skiljelinje mellan de som värnar vår miljö och de som främjar kortsiktiga ekonomiska intressen. Som i så många andra sammanhang är det här en falsk motsättning. Att lita på vetenskapen innebär också i det här fallet att värna både miljön och ekonomin. Snarare är det så att skiljelinjen går mellan de som tror på vetenskapen och de som inte gör det.
    Linnéa Engström agerar precis som en klimatskeptiker när hon ifrågasätter EU:s expertmyndigheter och hänvisar till sina egna alternativa fakta.
    Christofer Fjellner (M)
    Europaparlamentariker
     
    ___________
    Klicka här för att läsa Christofer Fjellners ursprungliga debattinlägg och här för att läsa Linnéa Engströms (MP) replik.

    Regeringens klimatsatsning – Hit går pengarna

    Infrastruktur till elbilar och produktion för biogas dominerar Klimatklivet – Regeringens klimatsatsning på totalt 3,5 miljarder till kommunerna. Cykelbanor och informationskampanjer får desto mindre stöd.
    Inom investeringsinitiativet, Klimatklivet, kan Kommuner, landsting, skolor och organisationer söka bidrag för att genomföra klimatsmarta projekt på lokal nivå. Projekten måste visa på klimatnytta – Störst minskning av växthusgaser per investeringskrona får stöd.
    Hittills har 783 projekt fått pengar från Klimatklivet, vilket beräknas ge en årlig minskning på nästan en halv miljon kronor de närmsta 16 åren.

    El och biogas störst

    Mest pengar går till produktion av biogas, vilket också är det område som är svårast att räkna ut hur stor klimatnyttan är.
    Biogasen får stöd i olika led i produktionen det kan därför finnas en risk att samma biogas får ekonomiskt stöd mer än en gång, menar en utvärdering från WSP som gjort på uppdrag av Naturvårdsverket.
    Utvärderingen skriver också att den totala kostnaden för klimatklivs-finansierad biogas blir hög då biogas redan till stor del är skattebefriad.
    Biogas, som är ett av de drivmedel med minst klimatpåverkan, är samtidigt en viktig del i omställningen av fordonsflottan. Stödet till biogas har bidragit till en ökning av biogasdrivmedel med 25 procent jämfört med 2015, skriver naturvårdsverket.
    Naturvårdsverket räknar också med att biogasproduktion bidrar till positiva effekter på andra delar av samhället, eftersom den involverar många olika aktörer och samarbeten av tillexempel företag och bönder.
    Flest beviljade ansökningar inom Klimatklivet är projekt för laddstationer till elbilar.

    – Klimatklivet har bidragit till att antalet laddpunkter för elfordon ökar med drygt 5000 stycken. Det är mer än en ökning med över 200 procent och ett stort steg i riktning mot ett fossilfritt transportsystem, säger Isabella Lövin i ett pressmeddelande.

    Svårare för cykelinfrastruktur och informationskampanjer

    Cykelinfrastruktur och informationskampanjer är exempel där det varit svårare att få finansiering. Bara ett fåtal satsningar på cykelinfrastruktur har blivit beviljade pengar från klimatklivet och information och utbildningssatsningar har också svårt att få medel.
    Klimatklivet ska fungera som ett komplement till andra styrmedel. Solcellsanläggningar, som redan får elcertifikat, får därför inget stöd, och inte heller de industrier som är en del i EU:s handel med utsläppsrätter.
    Mellan 7 augusti och 11 september tar Naturvårdsverket in nya ansökningar till Klimatklivet

    Naturvårdsverket: "Sveriges miljömål leder oss mot de globala hållbarhetsmålen"

    ”Tillsammans har vi ett uppdrag: att lösa de stora miljöproblemen. 18 år har gått sedan Sveriges miljökvalitetsmål beslutades av riksdagen. Under de senaste decennierna har vi i Sverige byggt upp ett starkt och framgångsrikt miljöarbete. Nu är det hög tid att bygga vidare på de nationella miljömålen”, skriver Björn Risinger, Generaldirektör Naturvårdsverket, idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen. 
    Vi kan jobba mer med ömsevinster, alltså att finna och gynna synergier mellan olika samhällsmål. Som FN: s generalsekreterare Ban Ki-moon sa: ”att rädda vår planet, utrota fattigdom och främja ekonomisk tillväxt – det är en och samma kamp”. På ett toppmöte i september 2015 antog FN Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Det är ett historiskt viktigt steg som jag tror kommer att påverka allas vår framtid.
    Sveriges övergripande miljömål är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Liksom Agenda 2030 förutsätter detta en så kallad transformativ utveckling av samhället. Till exempel att vi genomgripande förändrar hur vi producerar och konsumerar varor och tjänster. De svenska miljömålen anger vad som krävs för att vårt svenska samhälle ska vara ekologiskt hållbart.
    De nationella miljömålen behövs fortfarande. Miljökvalitetsmålen ska leda oss så att vi även i framtiden har frisk luft, levande sjöar och skogar, rent dricksvatten, ett rikt odlingslandskap och hållbara städer. Målen i Agenda 2030 är universella och gäller alla länder, även Sverige.
    Miljömålen kan innebära en svensk konkretisering och prioritering av miljödelen i Agenda 2030. Vi kan dra lärdomar från miljömålssystemet, få mervärden genom att förena miljö och sociala frågor, och skapa en ekonomisk utveckling med mindre belastning på miljön. Det är vi ledamöter i Miljömålsrådet eniga om.
    Jag ser fram emot att ta del av Agenda 2030-delegationens förslag till handlingsplan för Sveriges genomförande av agendan, som de överlämnar till regeringen 31 maj. Jag hoppas att det där finns satsningar på att ta fram konkreta, nationella åtgärdsmål för att få fart i omställningen till ett hållbart samhälle. Det tror jag är en viktig framgångsfaktor.
    Åtgärdsmål har potentialen att koppla samman övergripande mål. De kan fungera som grund för prioriteringar och samarbete genom att tydliggöra vad olika aktörer behöver och kan göra.
    Men mer av samma räcker inte. Trots att mycket framgångsrikt miljöarbete genomförs hela tiden så når vi inte målen. Vi behöver ta större språng och satsa mer på att främja det som är bra för miljön och förebygga att miljöproblem uppstår.
    Innovation kan bidra till ett annorlunda samhälle. Det handlar inte bara om miljöteknik, där vi är vana att Sverige ligger i framkant. Innovation handlar om förbättringar i vid bemärkelse. Till exempel nya tjänster som att inkludera cykel och samåkning i bil i kollektivtrafiken, eller nya affärsmodeller för att återanvända produkter. Detta kan också skapa arbetstillfällen, som vi ser i satsningarna på biodiesel från skogsråvara.
    Vi måste även tänka efter först. Konsekvensanalyser ger underlag för många viktiga beslut i samhället. De möjliggör att i god tid räkna med nyttor och skador för miljö, människors hälsa och ekosystemtjänster – och framöver även i ökad utsträckning sociala frågor.
    Att restaurera, sanera och återställa miljöskador är viktigt men räcker inte för att driva utvecklingen framåt. Jag ser det som grundläggande att värdera miljö rätt och att göra det lätt att göra rätt val för miljön. Samhällsplanering, cirkulär ekonomi och prissignaler är viktiga för att påverka drivkrafter och beteenden.
    Ibland låter det kanske som att vi har ett berg att bestiga för att nå våra nationella miljömål. Så är det inte, tycker jag. Många har tagit fasta på Agenda 2030 och det finns goda möjligheter att nu få ett ökat driv i miljö- och hållbarhetsarbetet.
    Naturvårdsverket vet hur miljön mår, hur miljöarbetet går, och vad som behöver göras för att nå miljömålen.
    Som chef för myndigheten vill jag att Naturvårdsverket ska ha ett tydligt fokus på arbetet för att nå miljömålen. Några exempel där vi bidrar till transformativa steg framåt är att vi ger stöd till stadsinnovationer och till klimatklivet, som inte minst går till omställning av transportsektorn. Vi jobbar med grön infrastruktur för att stärka ekosystemtjänster och biologisk mångfald i samhällsplanering. Vi är en utpekad utvecklingsmyndighet för smartare miljöinformation och digitaliseringen av det offentliga Sverige.
    Runt om i samhället ser jag många friska krafter som bidrar till att vi kan närma oss miljömålen. Även om internationella, nationella och lokala miljömål har formulerats i olika sammanhang av FN, EU, Sverige, myndigheter, kommuner och företag så har de samma syfte – att vi alla ska dra vårt strå till den hållbara stacken.
    För att fånga upp och ge bränsle åt det miljöengagemang som finns ute i landet lanserar vi i morgon, den 30 maj, nya sverigesmiljömål.se. Webbplatsen ska stödja miljöarbetet i företag, kommuner, nationella myndigheter och länsstyrelser. Webbplatsen driver vi i samarbete med flera myndigheter och den kommer att växa fram över tid. Jag passar på att uppmuntra dig att återkoppla på vad som är bra och vad vi behöver trimma eller lägga till. Kanske du kan bidra med ett lärande exempel?
    Vi ses på sverigesmiljömål.se – eller kanske på Miljömålsdagarna i Östersund 30-31 maj!

    Björn Risinger
    Generaldirektör Naturvårdsverket

    Engström: "Gener och gifter är inga leksaker"

    ”Vetenskap och forskning är viktigt i tider av ”fake news” och ”alternativa fakta”. I ett debattinlägg publicerat den 24 maj kritiserar moderaten Christofer Fjellner mig och mina gröna kollegor i EU-parlamentet för att vi röstat mot användning av växtgiftet glyfosat och GMO-grödor. Han hävdar att vi inte tar hänsyn till vetenskapliga bedömningar som säger att dessa produkter är ofarliga att använda”, skriver EU-parlamentarikern (MP) Linnéa Engström, idag i en replik till EU-parlamentarikern (M) Christofer Fjellners debattinlägg på Supermiljöbloggen under förra veckan.
    Problemet i Fjellners resonemang är att det är exakt vad vi gör när vi säger nej till glyfosat och till GMO-grödor. Vi menar att tillstånd för denna användning ska grunda sig på entydiga och transparenta forskningsresultat.
    Den Europeiska kemikaliemyndigheten har uttalat att glyfosat troligtvis inte är cancerframkallande samtidigt som man vidhåller att glyfosat är giftigt för vattenlevande liv. Å andra sidan har Världshälsoorganisationen (WHO) slagit fast att glyfosat troligtvis ÄR cancerframkallande.
    En rättegång i USA har ytterligare kastat skuggor över forskningen kring glyfosat. Man har upptäckt kopplingar mellan tillverkaren Monsanto och de ”oberoende” forskare som skrivit en rapport som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet använt i sin bedömning.
    Rapporten skruvar ner riskerna med glyfosat och konkluderar att giftet inte är cancerframkallande. Och det är den rapporten som ligger till grund för Kommissionens beslut att tillåta glyfosat. En stor del av det material som Kommissionen använt i sin bedömning är dessutom hemligstämplat.
    Det finns således en stor vetenskaplig osäkerhet när det gäller både glyfosat och GMO.
    Fjellner är beredd att strunta i den uppenbara osäkerhet som råder inom forskarvärlden Det är inte vi gröna. Vi vill ha klarare besked än så. Vi vill ha transparens i beslutsfattandet och få ta del av forskningsmaterialet. Och vi kräver också att försiktighetsprincipen, i enlighet med EU:s fördrag, ska tillämpas när det råder vetenskaplig osäkerhet om farligheten för människor, djur och vår miljö.
    Vad gäller GMO produkter menar vi gröna att utvecklingen av nya livsmedel och tekniker för att framställa dem är intressant. Vi gröna säger inte nej till nya livsmedel och ny teknik. Detta krävs både för att kunna klara klimatet och föda en växande befolkning. Men det finns en allvarlig demokratisk brist i hur besluten kring GMO-grödor fattas.
    Enlig lagstiftning ska medlemsstaterna fatta beslut om GMO-grödor med kvalificerad majoritet. Uppnås inte en sådan majoritet är det enligt ett undantag i lagen upp till Kommissionen att fatta beslut. Eftersom medlemsstaterna inte kommer överens vad gäller GMO grödor – även här på grund av den vetenskapliga osäkerhet som råder – har det blivit ”praxis” att kommissionen bestämmer.
    Med tanke på den inverkan som GMO kan ha på vår hälsa och på miljön behöver besluten tas i demokratisk ordning av medlemsstaterna och inte av Kommissionen.
    Forskningen som avgör om vi ska använda GMO eller sprida gift på våra marker måste vara trovärdig och transparent. Det finns en tydlig politisk skiljelinje mellan de som värnar vår hälsa och miljö, och de som är beredd att sälja ut en hållbar och säker framtid i syfte att främja kortsiktiga ekonomiska intressen.
    Försiktighetsprincipen måste tillämpas där vetenskaplig osäkerhet råder för att skydda människor, djur och vår miljö. Det borde vara självklart. Också för Christofer Fjellner.
    Linnéa Engström (MP)
    EU-parlamentariker

    Svenska fotbollsförbundet inför nya riktlinjer för att stoppa mikroplasterna

    Nu uppdaterar Svenska Fotbollsförbundet sina riktlinjer för konstgräsplaner. Dessutom stoppar Ystads kommun konstgräsplaner med gummigranulat.
    Gummigranulat som ofta används i konstgräsplaner innehåller mikroplaster som riskerar att sköljas ut med regnvattnet och hamna i havet. Bara i Sverige släpps det ut upp till 2460 ton per år. Jämförelsevis uppskattar svenska miljöinstitutet att hygienprodukter släpper ut 66 ton.
    För att minska utsläpp av mikroplaster rekommenderar nu Svenska fotbollsförbundet att dränerande och yt-avvattnande system kring planer bör bli slutna, att dagvattenbrunnar bör förses med filter och att granulat som hamnar utanför planen bör i största möjliga mån återanvändas, skriver Miljö Online.
    Dessutom har barn- och utbildningsnämnden i Ystads kommun nyligen stoppat konstgräsplaner med gummigranulat.

    Vi säger nej till gummigranulat av miljöskäl. När det byggs konstgräsplaner ska de vara miljövänliga, säger Anja Edvardsson (S) ordförande i barn- och utbildningsnämnden till Ystads Allehanda.

    Om det blir fler konstgräsplaner i kommunen så kommer det att bli med miljövänliga material, som kork.

    Dags för kommunerna att steppa upp

    LEDARE: När vi pratar miljö och klimat diskuterar vi gärna rikspolitiken, EU, Kina eller USA. Vi glömmer ofta bort den mer lokala nivån där mycket av det faktiska arbetet sker, eller bör ske. Nu har WWF gett dig en möjlighet att pusha på politikerna i din kommun, skriver Beatrice Rindevall.

    Att städerna är en nyckel för att skapa ett hållbart samhälle är en underdrift. Över hälften av jordens befolkning bor i städer, och stadsfolket står för mer än två tredjedelar av våra koldioxidutsläpp. Där produceras otroligt mycket skräp och görs många korta och koldioxidintensiva resor, trots att det är just i städerna möjligheterna att effektivisera finns.

    Städernas potential innebär mer än bara möjligheter – det innebär också ansvar. I glesbefolkade områden är det otroligt mycket svårare att hitta gemensamma och storskaliga lösningar kring allt från transporter till avfallshantering.

    De flesta bilresorna idag görs på under fem kilometer – en sträcka som de flesta lätt och snabbt kan cykla. Dessutom slösar vi på både yta och utsläpp genom att åka i snitt 1,2 personer per bil. Tänk om varje mjölkpaket med utrymme för en liter bara skulle innehålla 2,5 deciliter mjölk? En av effekterna skulle vara en fyrdubbling av mjölktransporter, vilket helt i onödan skulle påverka såväl klimatet som framkomligheten.

    Det skulle vara en ganska dum idé. Nästan lika dumt är vårt ineffektiva resande idag.

    I städer konsumerar vi absolut mest. Resursutnyttjandet flödar, men återvinningen håller långt ifrån samma hastighet. Det är både miljömässigt och ekonomiskt osmart att konstant forsla in nya resurser i landet samtidigt som vi bränner upp de gamla.

    Dessutom finns det tunga incitament att rädda liv genom hälsosammare luft och skapa mer plats för schysstare saker än personbilar i trångbodda områden.

    Städernas möjligheter och ansvar innebär däremot inte att de mindre samhällena är oviktiga i omställningen. Ingen kan friskrivas från ansvar i en sådan här stor och akut fråga, vi har inte den lyxen. Slöseri är slöseri oavsett om det sker i Norrland eller Stockholm.

    Inte minst är de viktiga när de går före. Där befolkningstäta ställen har många möjligheter att påverka mycket, har mindre orter stort svängrum att påverka mycket och snabbt. Trots att det sällan läggs fokus på miljöarbetet i mindre kommuner är det ofta där den mest progressiva politiken görs.

    Växjö är ett exempel som har belönats av EU-kommissionen för sina satsningar på att minska fossila bränslen. Eskilstuna är ett annat, som lanserat Miljölöftet, en checklista med 50 miljöåtgärder som kommunen lovat att genomföra under de kommande två åren. Österåker lanserade häromdagen nyheten att de sällar sig till skaran av kommuner som divesterar. Umeå blev årets klimatstad förra året. I Lund trampar cyklisterna nästan fem varv runt jorden – varje dag.

    Många går före och bidrar till en vettigare framtid. Hur står det till i din kommun? WWFs One Planet City Challenge är en utmaning för städer världen över att ta ett ledarskap för en klimatsäker framtid. WWF har skapat en poll där du enkelt klickar i vad din kommun borde göra bättre – och de lovar att följa upp det.

    Med litet klick kan du pusha din kommun att ta täten för en hållbar framtid – gör det här.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.