Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Från avtal till action

    Efter 13 dagars förhandlande vid COP21 ställde sig nästan alla 195 länder bakom klimatutkastet och världens första globala avtal kunde i lördags fastställas. Nu står länderna inför det praktiska arbetet som förhoppningsvis ska nå fram till avtalets uppsatta mål och ambitioner. 

    Johannes Stripple, docent vid Lunds universitet, uttryckte en lättnad över det antagna avtalet när SVT nyheter intervjuade honom igår. I jämförelse med mötet i Köpenhamn vittnar han om ett större engagemang från länder som Kina och USA.

    Vidare pratade han om det nya tvågradersmålet som möjligt att uppnå, men att det krävs stora insatser.

    Om utsläppen fortsätter som i dag går vi snarare mot en 3-gradersvärld. Det är mycket som måste ske för att vi ska klara av det. […] Nu krävs det att vi dekarboniserar alla delar av samhället, allt från transporter till boende, stålverk och industrier. Nu måste de fossila bränslena ut ur varje hörn av samhället.

    För Sveriges del gäller det att nu utveckla arbetet inom områden särskilt svåra att hantera. Omställningsarbetet har hittills varit framgångsrikt inom bland annat fjärrvärme, det vidare arbetet behöver dock accelereras om målsättningen att bli Västeuropas första fossilfria land ska bli verklighet.

    […] Vi behöver ha högre mål för användning av till exempel, förnybara bränslen. Vissa områden, som stålproduktion och plastindustrin, är svåra att hantera. Där använder vi olja, men man kan också tillverka plast av förnybara bränslen.

     

     

    Sammanfattning av det nya klimatavtalet

    Supermiljöbloggen har sammanfattat det viktigaste i klimatöverenskommelsen från Paris, se nedan. Överenskommelsen från Paris består av två delar, dels ett juridiskt bindande avtal och dels ett beslut som inte är juridiskt bindande. 

    Det allra viktigaste i överenskommelsen är målsättningen att ökningen av den globala medeltemperaturen ska stanna väl under 2 grader och ansträngningar ska göras för att hålla temperaturökningen under 1,5 grader, att länderna ska uppdatera sina klimatåtgärder vart femte år och att klimatbiståndet ska öka.

    Sammanfattningsvis så räddar inte överenskommelsen i Paris klimatet, exempelvis saknas konkreta mål för hur mycket utsläppen ska minska. Men överenskommelsen i Paris är ändå ett steg i rätt riktning. Mer om reaktioner på överenskommelsen finns att läsa här.


    Avtalet ( Juridisk bindande)

    Övergripande mål (artikel 2)
    • Ökningen av den globala medeltemperaturen ska vara väl under 2 grader jämfört med innan industrialismen och ansträngningar ska göras för att hålla temperaturökningen under 1,5 grader.
    • Öka förmågan till anpassning till klimatförändringarna och skapa en utveckling med låga växthusgasutsläpp, utan att det hotar matproduktionen.
    • Skapa finansflöden som är förenliga med låga växthusgasutsläpp och klimatmotståndskraftig utveckling.
    Ländernas klimatbidrag (artikel 4)
    • För att nå klimatmålen i artikel två uppmanas länderna att minska de globala utsläppen av växthusgaser så snart som möjligt, men det kommer att ta längre tid för utvecklingsländer att minska sina utsläpp. En balans mellan mänskliga utsläpp av växthusgaser och upptagning av sänkor för växthusgaser ska uppnås under andra halvan av detta århundrade.
    • Varje land ska meddela sina åtgärder för att klimatmålen ska nås. När ländernas klimatåtgärder uppdateras ska det vara en skärpning jämfört med de klimatåtgärder som nu har rapporterats in.
    • Utvecklade länder ska leda arbetet med att minska växthusgasutsläppen. Utvecklingsländer ska fortsätta förbättra sina insatser för att minska utsläppen.
    • Utvecklade länder ska supporta utvecklingsländer så att de kan höja sina klimatambitioner.
    • De fattigaste länderna och små ö-länder får ta fram och genomföra åtgärder som passar deras speciella förutsättningar.
    • Länderna ska uppdatera sina klimatåtgärder vart femte år, länderna får när som helst höja sin ambition.
    Hantering av sänkor för växthusgaser (artikel 5)
    • Alla länder ska genomföra åtgärder för bevara och förbättra sänkor och reservoarer för växthusgaser, inklusive skogar
    • Länderna uppmuntras att minska utsläppen från avskogning och genomföra åtgärder för en hållbar skogsskötsel.

    Utsläppsrätter (artikel 6)

    • Länderna kan samarbeta och använda ett system liknande utsläppsrätter för att genomföra sina klimatbidrag.
    Klimatanpassning (artikel 7)
    • Klimatanpassning ska ta hänsyn till utsatta grupper, samhällen och ekosystem och ska baseras på bäst tillgängliga vetenskap och traditionell kunskap, som kunskap från ursprungsbefolkningar.
    • Varje land ska regelbundet uppdatera sin klimatanpassningsplan.

    Skador och förluster (artikel 8)

    • Det avtal som slöts i Warszawa 2013 om skador och förluster på grund av klimatförändringarna ska fortsätta gälla.

    Klimatfinansiering (artikel 9)

    • Utvecklade länder ska hjälpa utvecklingsländer med utsläppsminskning och klimatanpassning.. Andra länder uppmanas supporta utsatta länder.
    • Utvecklingsländer ska ta ledningen i att mobilisera klimatfinansiering och ta hänsyn till behoven i utvecklade länder. Klimatfinansieringen ska öka.
    • Klimatfinansieringen ska gå till både utsläppsminskning och klimatanpassning.

    Teknik (artikel 10)

    • Länderna är överens om att det är viktigt att med teknikutveckling och överföring för att förbättra motståndskraft mot klimatförändringarna och minska utsläppen.
    • Ett ramverk för teknikutveckling och överföring tas fram.
    • Pengar ska överföras till utvecklingsländer för teknikutveckling.

    Kapacitetsbyggande (artikel 11)

    • Utvecklingsländers förmåga till effektiva klimatåtgärder ska stärkas. Den inkluderar klimatanpassning, utsläppsminskning, teknikutveckling, tillgång till klimatbidrag, utbildning och medvetenhet hos allmänheten.
    • Alla länder ska samarbeta för att utveckla utvecklingsländers kapacitet. Både utvecklade och utvecklingsländer ska regelbundet rapportera vad de gör för att utvecklingsländernas kapacitet ska öka.

    Transparens (artikel 13)

    • Ländernas klimatanpassningsarbete och klimatfinansiering ska utvärderas av en expertgrupp.

     Utvärdering (artikel 14)

    • Ländernas genomförande av detta avtal ska regelbundet kartläggas. Den första globala kartläggningen ska göras 2023 och sedan vart femte år.

    Giltighet (artikel 21)

    • Detta avtal börjar gälla trettio dagar efter att minst 55 länder som står för 55 procent av de totala globala växthusgasutsläppen har undertecknat avtalet.

    Lämna avtalet (artikel 28)

    •  Varje land kan lämna avtalet tidigast tre år efter att avtalet börjat gälla

    Beslut (Inte juridiskt bindande)

    Ländernas frivilliga klimatåtgärder

    Länder som ännu inte meddelat sina klimatåtgärder uppmanas att komma in med dem. Mötet noterar att de klimatåtgärder som hittills har rapporteras in inte räcker för att nå tvågradersmålet. En rapport om ländernas klimatåtgärder ska presenteras senast 2 maj 2016. En dialog ska genomföras mellan länderna 2018 om hur målet om att hålla temperaturökningen väl under två grader ska uppnås. FN:s klimatpanel, IPCC, uppmanas komma med en specialrapport 2018 om hur 1,5-gradersmålet ska nås och vilka effekter en uppvärmning på 1,5 grader får.

    Finansiering

    Utvecklade länder ska bidra med minst 100 miljarder dollar per år i klimatbidrag till utvecklingsländer.

    Åtgärder fram till 2020

    Alla länder som är med i Kyotoprotokollet, men som inte skrivit under förlängningen av avtalet uppmanas att göra det.

    Klimatåtgärder från aktörer som inte är länder

    Civilsamhället, företag, städer och andra uppmanas att genomföra klimatåtgärder. En plattform för lokalsamhällen och ursprungsbefolkningar för att utbyta erfarenheter och rekommendationer om klimatåtgärder ska bildas.

     

     

    Ny rapport: Gruvbranschen smiter från miljöansvaret

    Riksrevisionen lägger idag fram en ny rapport där de kritiserar gruvbranschens sätt att hantera sitt miljöansvar och betala för de saneringskostnader som uppkommer efter att gruvorna stängts. 

    I sin rapport lägger Riksrevisionen fram flera exempel på svenska gruvor där skattebetalarna får ta smällen att städa upp, summor som går upp till hundratals miljoner – per gruva. Även Natursidan skriver om detta på sin hemsida,

    När gruvbolaget som ägde två gruvor i Västerbotten gick i konkurs fanns tre miljoner avsatta till saneringskostnader. Notan ser ut att hamna närmare 300 miljoner. En annan gruva utanför Pajala gick i konkurs efter två år. Där var 29 miljoner avsatta för att städa upp. Nu ser den preliminära notan uppgå till mellan 250 till 340 miljoner, pengar som skattebetalarna kommer behöva stå för.

    Vår bedömning är att de ekonomiska säkerheterna som är utställda inte i tillräcklig omfattning minimerar skattebetalarnas kostnader för att ta hand om gruvavfallet, säger riksrevisorn Ulf Bengtsson till SVT.

    Ofta finns enbart en kort tidsperiod avsatt för att sanera och städa upp områdena. De läckage som uppstår i många av dessa gruvområden med spridning av tungmetaller, svavel och andra farliga ämnen kan behöva hundratals år av övervakning och sanering, något som gruvbolagen sällan har med i sina beräkningar.

    Riksrevisionen menar på att det fortfarande finns hål i miljölagstiftningen trots skärpta regler, vilket gör att gruvbolagen kan smita undan från sitt ansvar och notan istället hamnar på skattebetalarna. En av de bidragande orsakerna till att både problemen och dess betydelse har ökat beror på att gruvavfallet i Sverige har ökat kraftigt de senaste decennierna.

    För att kunna lösa problemen vill Riksrevisionen se en utredning om hur de långsiktiga kostnaderna ska kunna täckas. Ett gruvbolag som får ett godkännande till en ny gruva ska också ha med de kostnader för att ta hand om avfall och städa upp efteråt i kostnadskalkylen.

    ”Klimatet drabbar oss. Det kommer fortsätta drabba oss.”

    Musikhjälpen pågår för fullt i Linköping med årets tema ”Ingen ska behöva fly undan klimatet”. Under dagen har inslag från Musikhjälpens reporter Clara Henry, som befinner sig i Filippinerna där tyfonen Melor har dragit in över landet, spelats upp vilket får programledaren och artisten Linnea Henriksson att reagera starkt.

    Efter inslaget om tyfonen Melor, som hittills lämnat miljoner människor utan ström och tvingat runt en miljon människor att evakuera från sina hem, samtalar programledarna Linnea Henriksson och Gina Dirawi om klimatkatastrofers effekter. I ett brandtal från Henrikssons sida säger hon att hon inte tycker att vi ska prata om framtiden.

    Jag tycker inte att vi ska prata om framtiden. Vi ska prata om nu. Det handlar verkligen om nu. Det finns jättemycket vi kan göra nu för att rädda människor som drabbas av detta nu.

    Henriksson, som rörs till tårar vid tanken på de miljontals människor som tvingas lämna sina hem, säger:

    Klimatet drabbar oss. Det kommer att fortsätta drabba oss. Och det är där det är så viktigt att gå ihop, människa till människa.

    Musikhjälpen håller på till på lördag och än finns det alltså tid att vara med och bidra. Funderar du på att donera pengar till Musikhjälpen eller har du redan gjort det? I klimatväxlarn kan du se vad dina donerade pengar kan bidra till i kampen för att förebygga klimatrelaterade katastrofer.

    Indien kolsatsar direkt efter klimatmötet

    Indien planerar att dubbla sin kolbrytning till 2020. Om det blir så, är risken stor att kolet kommer att användas under flera decennier. Uttalandet kom efter helgens klimatavtal i Paris där länder kom överens om att utsläppen av växthusgaser måste minskas drastiskt.

    Indien är världens tredje största utsläppare av växthusgaser efter Kina och USA. Trots att många länder nu vill påbörja en gemensam koldioxid-detox kommer alltså Indien att utöka sin kolbrytning. Samtidigt har Indien uppvisat ett ambitiöst engagemang för förnybar energi som initiativtagare till den globala solenergialliansen Iasta. På hemmaplan ska dessutom landets solenergikapacitet skruvas upp till 100 gigawatt och vindkraften till 60 gigawatt till år 2022.

    Anil Swarup från indiska kolministeriet hävdar att fortsatt kolbrytning är det bästa sättet att lyfta stora delar av befolkningen ur fattigdom. Dessutom kommer det att skynda på den pågående industrialiseringen, en process som utvecklade länder redan har genomgått med hjälp av fossila bränslen. Miljökämpar världen över är väldigt kritiska, eftersom Indiens fortsatta förhållande med kol kommer att snabba på klimatförändringarna. Risken finns att den nytta som landets många satsningar på förnybart gör försvinner i relation till det fortsatta eldandet med kol.

    Utskällt cykelställ visar att cyklister inte tas på allvar

    Bil och cykel har väldigt olika status i trafikplaneringen. Vad är egentligen slöseri?

    Att cykla är ett riktigt klimatsmart sätt att ta sig fram, särskilt i en jämförelse med bilen. Hur står det då till med vår uppfattning av vad det får kosta att uppmuntra fler att sätta sig på sadeln?

    När en cykelparkering byggdes i Härnösand blev notan 431 000 kronor med plats för tolv cyklar. Nu är projektet nominerat till ”Årets värsta skatteslöseri”, vilket föräras en artikel i Örnsköldsviks Allehanda.  Det låter förstås som väldigt mycket pengar, närmare 36 000 kronor per parkeringsplats. Man skulle kunna ha byggt många andra cykelställ för samma summa. Den bleknar dock i jämförelse med vad bilisternas infrastruktur tillåts kosta.

    När biltunneln Norra länken byggdes, kostade bara konsten 50 miljoner kronor. Detta för att ”det ska vara lite trevligare att färdas i tunneln”. Tänk, vad många cykelparkeringar och cykelvägar man kunde få för den summan. Det hade varit trevligt.

    Tack till Krister Isaksson som uppmärksammande detta. Krister har tidigare bloggat om liknande frågor här.

    https://twitter.com/KristerIsaksson/status/675924360889278464

    En amerikansk stad säger nej till solceller eftersom de kan ”suga upp all energi från solen”

    Vi har hört många argument mot förnybar energi, men detta tar nog priset. 

    I Woodland, North Carolina föreslogs att solceller skulle sättas upp i närheten av en motorväg. I området finns redan några anläggningar och den föreslagna skulle vara lätt att koppla in på elnätet. Frågan togs upp på ett lokalt möte i staden, då den pensionerade vetenskapsläraren Jane Mann och hennes man Bobby menade att solpanelerna kommer att suga upp all energi från solen, så att det inte blir någon kvar till växterna. De menade också att det har varit flera fall av cancer i närheten och anklagade solpanelerna för det.

    Förgäves försökte Brent Niemann från solcellsföretaget förklara att det inte riktigt går till så och att solcellerna bara använder den  energi som träffar dem direkt. Detta följdes av en omröstning där projektet lades på is. Senare på kvällen röstade mötet för ett moratorium mot alla nya solanläggningar i området.

     

     

    Per Bolund om klimatavtalet: ”Nu är det dags för konkret politik”

    Supermiljöbloggen har pratat med Sveriges finansmarknadsminister om vad som egentligen händer nu när klimattoppmötet i Paris är över.

    I dag och i morgon kommer partierna i riksdagen att debattera och besluta om regeringens förslag till miljöbudget för år 2016. Tidigare i höstas sa Per Bolund (MP) att allianspartiernas motförslag på miljöområdet kan ses som ”fyra nyanser av nedskärningar”. Ett exempel på detta, som finansmarknadsministern nämnde i en intervju med Supermiljöbloggen i oktober, är regeringens satsning på det man kallar klimatklivet (som bland annat Miljöaktuellt skrivit om nyligen). Här handlar det om 600 miljoner kronor i regeringens budget för nästa år som får användas för klimatinvesteringar på lokal och regional nivå.

    Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna vill dock helt ta bort denna post, det vill säga skära ned anslaget med 600 miljoner. Sverigedemokraterna vill skära ned det med 500 miljoner medan Liberalerna vill minska det med 600 miljoner mot bakgrund av att Liberalerna samtidigt anslår 200 miljoner på ett liknande område riktat mot långsiktiga klimatinvesteringar. (se punkt 1:18)

    Under måndagen nådde Supermiljöbloggen finansmarknadsminister Per Bolund på telefon.

    Från Centerpartiets sida har man framfört att satsningen på klimatklivet är ett försök att under ny täckmantel presentera det före detta så kallade Klimp-bidraget, som man menar var administrativt betungande och byråkratiskt. Hur ser du på det?

    – Det finns en hel del olika åsikter om Klimp-bidraget. Men klart är att det kom igång väldigt mycket aktiviteter runt om i landet som inte skulle ha kommit till skott annars. Så på det sättet fungerade det. Men vi har analyserat Klimp och kommit fram till att en lite annan modell skulle vara mer effektiv. Det är därför vi har bytt spår och nu har mer av en upphandlingsmodell, där det är de mest effektiva åtgärderna för att minska utsläppen som får ta del av resurserna. Det blir på så sätt en ökad styrning som ser till att pengarna används där de får allra störst verkan.

    – Så kritiken tycker jag faller ganska platt. För mig är det uppenbart att klimatarbetet måste byggas upp lokalt eftersom det är där som utsläppen sker. Och när staten nu går in och medfinansierar en stor mängd olika initiativ kommer det definitivt att börja hända saker runt om i landet.

    Hur ser du på möjligheterna att regerings- och oppositionspartierna kan komma överens på klimatområdet framöver?

    – Jag är faktiskt bekymrad. Säger man att man vill ha en hållbar värld i framtiden då måste man också leverera konkret politik, och konkret politik kostar.

    Om man ser till nästa år, vad händer då inom ditt ansvarsområde?

    – Från regeringens sida försöker vi på olika sätt lyfta in hållbarhetsfrågorna i finansmarknadsområdet. Nyligen hade vi till exempel ett rundabordssamtal om fonders koldioxidavtryck. Många fonder har redan börjat mäta detta och nu uppmuntrar vi dem att hitta former för jämförbarhet så att man kan jämföra dem med varandra. Jag förväntar mig handling under början av nästa år, och jag har också sagt att kommer man inte loss och hittar en gemensam syn så är jag beredd att ta detta genom politiken i stället.

    – Vi har nyligen även tagit emot en rapport om bankers utlåningsverksamheter utifrån ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Sedan har vi en rapport som kommer i februari, om klimatförändringarna kopplat till ekonomisk stabilitet, samt också en fondutredning som ska vara klar vid halvårsskiftet som kommer titta på hur fondförvaltare integrerar olika hållbarhetsaspekter. Så det kommer definitivt att finnas en hel del underlag för oss att gå vidare med.

    Du var på plats i Paris under den första förhandlingsveckan, bland annat när regeringen anordnade ett seminarium om initiativet Fossilfritt Sverige. Vad är ditt intryck av klimattoppmötet?

    – Det jag framför allt slogs av var viljan och styrkan i ambitionerna, inte minst från näringslivets sida där väldigt många var frustrerade över att politikerna har så svårt att komma till skott. Det får man ändå säga är en ganska stor förändring jämfört med Köpenhamnsmötet 2009.

    Uppsala gör ännu mer plats för cyklisterna!

    Uppsala kommun inför cykelboxar, det vill säga ett eget utrymme framför stopplinjen för motordrivna fordon vid ett antal korsningar i Uppsala, enligt ett pressmeddelande från kommunen. 

    Kommunen arbetar för att öka trafiksäkerheten för cyklisterna och cykelboxarna kommer tydligt markeras genom linjer och symboler på marken. Cykelboxarna finns hittills utmålade i korsningen Norbyvägen/Kåbovägen/Krongatan.

    Ökad säkerhet för cyklisterna är avgörande för att nå målet om att bli Sveriges bästa cykelstad. Det här är en enkel åtgärd som gör trafikmiljön bättre för alla, säger Johan Lundquist (MP), ordförande i gatu- och samhällsmiljönämnden i pressmeddelandet.

    Enligt kommunens cykelpolicy vill kommunen att det ska vara bekvämt och upplevas som attraktivt att cykla i Uppsala, komforten ska vara hög och möjliggöra för cykling till arbete och skola under hela året. Kommunen menar att cykeltrafiken i Uppsala är en viktig del i arbetet för att förbättra folkhälsan, skapa en mer attraktiv stadsmiljö, samt minska biltrafikens andel av resorna i Uppsala kommun.

    I dag startar Musikhjälpen

    Ingen ska behöva fly undan klimatet – det är årets tema för Musikhjälpen, där alla insamlade pengar oavkortat går till Radiohjälpen.

    I dag startar årets upplaga av Musikhjälpen, som den här gången fokuserar på klimatrelaterade katastrofer.

    Programmet sänds dygnet runt i P3 och i SVT/SVT Play mellan 13-19 december, och det spelas in från den berömda glasburen som denna gång står på Stora Torget i Linköping.

    Årets tema förklaras så här:

    Dom senaste fem åren har över 100 miljoner människor tvingas fly på grund av klimatet. Det är alltså i snitt 2000 människor i timmen som på grund av översvämningar, kraftiga skyfall och torka tvingas lämna sina hem. Musikhjälpens uppdrag är att uppmärksamma en mindre känd humanitär katastrof, det vill säga något som inte är på nyheterna just nu men som ändå är ett stort problem. Tidigare år har vi tagit avstamp i de millenniemål som FN har satt upp. I år utgår vi från nummer 13 av FN:s nya mål för hållbar utveckling. Vi vill lyfta upp vikten av att jobba katastrofförebyggande för att minska det mänskliga lidandet kopplat till den här typen av katastrofer.

    Ett stort antal gäster kommer under veckan att besöka studion, allt från klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) och klimatexperten Björn-Ola Linnér, till Teddybears STHLM, Ane Brun och Soran Ismail. Årets programledare är Kodjo Akolor, Gina Dirawi och Linnea Henriksson.

    Alla pengarna som samlas in kommer oavkortat gå till Radiohjälpen som i sin tur fördelar dem mellan olika organisationer.

    Återstart av Ringhalsreaktor skjuts upp på nytt

    Skulle tagits i drift 4 november. Sedan 13 november. Sedan 16 december. Nu beräknas återstarten till 20 februari. 

    Det ser ut att vara fortsatta problem med att få igång reaktorn Ringhals 2. Som bland annat Miljöaktuellt har rapporterat om uppmättes förra året ett ökat läckage av kalkhaltigt vatten från reaktorinneslutningens bottenplåt. Det här ställde till problem och Strålsäkerhetsmyndigheten kunde i höstas göra bedömningen att Ringhals AB ”inte har visat att tillräckliga säkerhetsmarginaler finns mot sådana läckage och andra brister som kan påverka säkerheten under den avsedda drifttiden”.

    Huvudägaren Vattenfall gjorde ändå klart att återstarten för Ringhals 2 inte skulle förändras, utan fortsatt var planerad till den 4 november. Startdatumet har sedan dess skjutits upp flera gånger och är nu planerad till den 20 februari.

    I höstas meddelade Vattenfall att Ringhals 2 kommer att stängas för gott senast år 2019, och Ringhals 1 senast år 2020.

     

     

    Efter klimattoppmötet: Sjöstedt uppmanar regeringen att inte sälja Vattenfalls brunkol

    Att avveckla brunkolsverksamheten är det första beslut som Sverige bör ta, menar Vänsterpartiledaren.

    Under lördagskvällen avslutades det två veckor långa klimattoppmötet i Paris. Ett globalt klimatavtal hade då antagits som bland annat innebär att målet är att den globala medeltemperaturhöjningen ska hållas under två grader jämfört med förindustriella nivåer, med siktet inställt på 1,5 grader, rapporterar bland annat Sveriges radios Ekot.

    Det här innebär, förklarar Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt i en intervju till Aftonbladet, att även Sverige nu måste kavla upp ärmarna. På frågan vad som är det första som behöver göras, svarar han:

    – Att inte sälja Vattenfalls kolgruvor i Tyskland, det handlar om mer utsläpp än vi har som land. Säljer vi dem och kolet grävs upp och eldas upp, då skjuter vi bort vår trovärdighet i klimatpolitiken. (…) [N]u ligger bollen hos regeringen. Det bästa som skulle kunna hända nu är att man säger, redan i morgon, att nu tar vi konsekvensen av det här och avvecklar Vattenfalls kol och inte säljer det.

    Reaktioner på klimatavtalet: ”Äntligen en framgång!”

    Det sista utkastet till klimatavtal släpptes vid halv två i eftermiddags. Nu börjar reaktionerna komma in.

    Många bedömare och miljöorganisationer är nöjda med att avtalet lägger ett slags golv för den globala processen att rädda klimatet, Fores VD Mattias Goldmann har kallat stämningen på klimatmötet för ”Golvläggarfest”. Det är första gången ett globalt bindande avtal med alla länder medverkande kommer att skrivas under. De allra flesta är mycket positiva i sina kommentarer, men långt ifrån alla.

    Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson säger i en kommentar:

    Äntligen en framgång efter år av förhandlingar! Klimatavtalet skickar en tydlig signal till alla länder, städer och företag att skärpa sina klimatmål och snabba på omställningen till total fossilfrihet. Enligt IPCC bör de globala utsläppen av växthusgaser vara nära noll redan till 2050 för att ha en rimlig chans att klara av 1.5 gradersmålet. Det är också ett stort framsteg att vi får femårscykler för revidering av ländernas klimatmål.

    Nu måste Sverige skärpa sina klimatmål och öka tempot i att bli ett av världens första fossilfria länder. Det finns ett stort stöd för denna inriktning hos städer och företag. Det positiva är att omställningen redan är på gång, förnybar energi ökar och priset på det förnybara rasar. Nu krävs det att alla lägger in en högre växel.

    Ländernas nuvarande löften av utsläppsminskningar är dock helt otillräckliga och leder istället mot tre graders höjd global medeltemperatur. Dessa åtaganden måste skruvas uppåt. Det är olyckligt att de konkreta målen om 70-95 procents utsläppsminskningar plockades ur texten de sista dagarna. Därför är det en tröst att ländernas egna klimatmål ska revideras var femte år.

    Det är skamligt att världens rika länder inte redan nu lovar nya pengar för klimatarbetet till de fattiga ländernas klimatomställning efter 2020. För att klara av den höjda ambitionen måste utvecklingsländerna få nya pengar, så att de under mycket kort tid kan ställa om till 100 procent förnybar energi. De rika länderna har redan utnyttjat den största delen av vårt gemensamma utsläppsutrymme, och då är det inte mer än rätt att betala för den skada utsläppen har orsakat.

    Greenpeace Sverigechef Annika Jacobsson säger i en kommentar:

    Världen ser ut att få nya mer ambitiösa mål för klimatet. Det som saknas är vägen dit. Avtalet i Paris räcker inte för att begränsa uppvärmningen, men det visar tydligt att fossilindustrin från och med nu tillhör historien och att förnybar energi tillhör framtiden.

    Strävan att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader innebär i praktiken att världen helt måste fasa ut fossila bränslen till 2050. Men klimatet bryr sig inte om vad det står på ett papper. Klimatet bryr sig om ifall människan slutar elda kol och olja. Nu måste politiker över hela världen gå från ord till handling, så att vi stänger gapet mellan det som sägs och det som görs.

    Avtalet är fortfarande inte tillräckligt rättvist. Det sviker de länder som redan i dag är mest utsatta för klimatförändringens effekter. Det saknas tillräckliga löften från de länder som har orsakat störst utsläpp.

    Fores VD Mattias Goldmann säger i ett pressmeddelande:

    Temperaturmålet är skarpare än vi trodde när vi kom till Paris, men vägen dit är suddig eftersom varken delmål eller slutmål uttryck i konkreta siffror, utan med ordval med oklar innebörd, säger Mattias Goldmann, vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores, på plats i Paris.

    Fores Daniel Engström Stenson fortsätter:

    Den främsta vinsten med avtalet utöver symbolvärdet är att vi nu vet att vart femte år ska världens länder rapportera in sina klimatmål. Det ger gemensamma internationella referenspunkter och sätter igång nationella processer i alla länder. Jämfört med hur den internationella klimatpolitiken tidigare sett ut är det ett stort framsteg. Därtill öppnas möjligheten för länder att genom länkade utsläppsmarknader samarbeta för att nå sina mål. Det är nog ungefär så långt man kan komma i en FN-förhandling, säger Daniel Engström Stenson, klimat- och miljöchef på Fores.

    Miljöpartiets riksdagsledamot Anders Schröder säger i ett facebook-inlägg:

    (…)

    Under Parismötet har det stått mycket i tidningarna om vilket långsiktigt mål som ska antas. En del länder vill ha en uppvärmning på max 2 grader, medan exempelvis ö-nationer kräver 1,5 eftersom de försvinner annars. 1,5 nämns nu i texten vilket gläder många, men de långsiktiga målen betyder ingenting om det inte finns en plan för att nå dem, och där har de internationella klimatförhandlingarna kastat in handduken.

    (…)

    Vänsterpartiets riksdagsledamot Jens Holm bloggar med titeln ”Gör om gör rätt” och går igenom många områden innan han kommer fram till:

    Slutsats; det här avtalet är oacceptabelt. Det behövs bindande utsläppsmål och klimatfinansieringen måste in i avtalet. Gör om gör rätt!

    Socialdemokraternas riksdagsledamot Matilda Ernkrans kommenterar i ett facebook-inlägg:

    Förslaget till globalt klimatavtal. Spännande att se hur det tas emot. Mina första reaktioner är:

    – Bra att det grundas på vetenskapen om 1,5 grad.
    – Avgörande med 5-åriga översyner av frivilliga utsläppsåtaganden för högre ambitioner.
    – Viktigt att det blir folkrättsligt bindande.
    -Oroande för att det känns svagare på finansieringen.
    – Ledsen över att länderna inte lämnat in tillräckligt höga utsläppsåtaganden som tar oss till 1,5 grad utan snarare fortfarande leder oss mot orimliga 3 grader. (Men det visste vi ju redan innan mötet).
    – Styrka i att få detta på plats med 195 parter som står bakom. En början till något bättre.

    Förslag till klimatavtal klart – antas ikväll

    Ett sista utkast till klimatavtal har publicerats. Ikväll kommer avtalet att antas på klimatmötet i Paris..

    Klimatförhandlingarna går på övertid. Det är dock inget ovanligt, utan sker regelmässigt varje år. Frankrikes president sa till delegaterna:

    https://twitter.com/Supermiljoblogg/status/675636029077004288

    Skillnaden i år är att allting tyder på att världen ikväll kommer att ha ett bindande klimatavtal. Efter många år av förhandlingar har världens regeringar kommit överens. Frankrikes president François Hollande, utrikesminister Laurent Fabius och FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon presenterade vid lunchtid texten med storslagna tal, som går att se här.

    Sammanfattningsvis:

    Själva testen som med största sannolikhet kommer att antas som världens första globala bindande klimatavtal, finns att läsa här (PDF, engelska).

    Följ oss på Twitter: @Supermiljoblogg för ytterligare uppdateringar om vad som händer. Utöver oss finns också taggarna #cop21sweden och #cop21se att följa för reaktioner och nyheter. Andra svenska medier rapporterar också bra från mötet.

     

    Paris gator fylldes med klimataktivister

    Idag, på övertid i klimatförhandlingarna hölls en stor klimatdemonstration genom Paris.

    Den stora planerade demonstrationen 29 november i Paris ställdes ju in, men det hindrade inte aktivister från att protestera på andra kreativa sätt.

    Sedan tidigare planerade också klimatrörelsen en stor aktion idag 12 december, då klimatförhandlingarna skulle ha avslutats igår. Dagens demonstration förbjöds också först av den franska polisen, men imorse fick arrangörerna tillstånd för sin demonstration efter att polisen insett att mobiliseringen var väldigt stor.

    https://twitter.com/Supermiljoblogg/status/675591467650412545

    Demonstrationen vill visa på mänsklighetens röda linjer. I klimatsammanhang har de förhandlande länderna vissa frågor som inte är förhandlingsbara, som de kallar för röda linjer. Nu vill klimatrörelsen ta över detta begrepp och visa på att vi behöver sluta släppa ut växthusgaser omgående och att mänsklighetens röda linje går vid 1,5 graders uppvärmning. Bakom arrangemanget finns den globala klimatrörelsen 350. Fler bilder från demonstrationen finns här.

    23327756209_a8ae5a2df4_k

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Klimatförhandlingarna går på övertid- men än finns det hopp

    Vi som väntar på ett färdigt klimatavtal får vänta lite till. I natt har förhandlingarna gått varma på COP21, men klimatutkastet som skulle ha varit fastställt senast klockan 18 idag skjuts nu upp med minst en dag.

    Ländernas representanter är inte enade och begär ytterligare tid att komma fram till ett avtal, rapporterar SVT. Det kommer under lördagsmorgonen läggas fram ett kompromissavtal och vid lunchtid vet vi om länderna lyckats komma överens och om avtalet träder i kraft.

    I det nya avtalet överges långsiktiga utsläppsmål, men ambitionen att begränsa jordens uppvärmning till 2 grader höjs nu när det i stället siktas på 1,5 grader, eller åtminstone ”väl under 2 grader”. Åsa Romson (MP) uttrycker dock en oro över att andra delar av avtalet inte prioroteras i samma mån. I frågan om hur man ska reducera fossila utsläpp och begränsa växthusgasutsläppen har ambitionen sänkts och varken årtal eller procentansatser kvarstår i avtalet.

    Åsa Romsson förklarar det försenade utkastet med att frågorna inte kan hanteras skilda från varandra eftersom de hänger ihop och att olika länder är beredda att gå vidare med olika saker. Hon är ändå hoppfull om att målet är uppnåeligt. Frankrikes utrikesminister, Laurent Fabius, verkar dela den uppfattningen:

    Stämningen är god, saker är positiva, saker rör sig i rätt riktning.

    Enligt Calle Elfström, SVT Nyheters klimat- och miljöreporter, är pengar, ansvarsfördelning och långsiktigt klimatmål främsta hinder i ländernas överenskommelse och här kan du läsa vidare för The guardians sammanställning över samtliga.

     

     

    Luleskolor inför vegetarisk dag

    Beslutet om att börja med en köttfri dag kommer att börja gälla efter jullovet. Luleås skolor blir därmed senast i raden att införa helt vegetarisk kost en dag i veckan. Nyköping och Motala är exempel på kommuner som redan infört köttfria dagar.

    – Det handlar om att vara klimatsmart och hälsan och att tänka på vad vi stoppar i oss, säger Luleå kommuns kostchef Jeanette Everos.

    Vegetariska dagar har blivit något av en het potatis bland både politiker och elever i svenska skolor. Men Jeanette Everos tror att risken för konflikt kan minskas genom att lyssna på eleverna och ta emot konkreta förslag på rätter som ska serveras.

    Beslutet går även i linje med den internationella kampanjen Köttfri måndag, ett initiativ som uppmanar folk att äta mer vegetariskt både för klimatet och för hälsans skull.

    Indien pekas ut som föredöme med nästan en halv miljard vegetarianer

    Det årliga genomsnittsintaget av kött ligger i Indien på 5,3 kilo. Det kan jämföras med 80 kilo per person i Sverige och 100 kilo per person i USA. Indien framhålls nu som ett mönsterland när det gäller hållbart ätande. 

    Kött har visat sig vara en riktig klimatbov, och valet att välja bort främst nötkött har därför stora effekter på klimatet. FN har sedan många år tillbaka uppmanat omvärlden att dra ned på köttintaget, och med 400 miljoner vegetarianer står Indien nu i framkant. I Indien är det emellertid inte ett ökat klimatmedvetande som ligger bakom antalet vegetarianer utan den främsta anledningen tros vara religiösa skäl.

    Som Supermiljöbloggen rapporterade i våras har Världsnaturfonden tagit fram en ”köttguide” som syftar till att få konsumenter, dagligvaruhandeln, restauranger och storkök att göra mer miljövänliga och hållbara matval.

    – Köttkonsumtionen ger nästan lika stora växthusgasutsläpp som privatbilismen. Genom att äta mindre men bättre kött, slänga så lite mat som möjligt och äta mer grönt kan vi bidra till en mer hållbar planet. Vinsten är öppna landskap, ökad biologisk mångfald, bättre hälsa för djur och människor och mindre klimatpåverkan, sa Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF, då i ett pressmeddelande.

    De mest engagerade vegetarianerna i Indien är enligt Dagens Nyheter de högkastiga hinduerna eller jains. På grund av deras position i samhället utgör de en stark påtryckningsgrupp för vegetarianism. Indiens kastsystem i sig ses emellertid av många som ohållbart då indiernas sociala, politiska och yrkesmässiga tillhörighet i stor utsträckning påverkas av kasttillhörigheten.

    Dagens Nyheter har träffat den indiska familjen Shah där samtliga familjemedlemmar är vegetarianer.

    – Alla får naturligtvis äta vad de vill, men jag gör vad jag kan för att påverka. Jag vet dessutom att vegetarisk mat är nyttigare, att kroppen mår bra. Jag går ibland på restauranger som serverar non-veg med affärsbekanta, men ingen i mitt sällskap har någonsin beställt in kött, de vet vad jag anser, säger Rohit Shah till tidningen.

    Här kan du se diagram över köttkosumtionen per år och per person i bland annat USA, Australien, Bahamas, Spanien, Nya Zeeland och Sverige.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.