Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Greenpeace: Regeringen måste leverera mer än diffusa mål och fluffiga ord

    Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) och energiminister Ibrahim Baylan (S) skrev om sina mål med klimatmötet i en debattartikel i Dagens Industri. Nu svarar Greenpeace Sverigechef Annika Jacobson med tre förslag till regeringen.

    Greenpeace delar i stort den problembeskrivning som Åsa Romson och Ibrahim Baylan målar upp inför klimattoppmötet i Paris, men regeringens förslag för omställningen är i de i bästa fall medelmåttiga och i värsta fall direkt kontraproduktiva. Vi har tre förslag på hur Sverige kan vara den föregångare som behövs i klimatarbetet.

    För det första måste Sverige själva börja att ställa om rent konkret. Om vi ska kunna vara den föregångare som världen behöver måste vi leverera mer än diffusa målsättningar och fluffiga ord. Talet om “100% förnybart” och “fossilfritt Sverige” betyder intet om det inte omsätts i konkret politik.

    Regeringen måste sätta upp en tydlig plan för en hållbar omställning till förnybara energikällor. Stödet till förnybara investeringar, inte minst solenergi och havsbaserad vind, måste öka, transportsektorn ställas om från fossilt till förnybart och en tidplan tas fram för att uppnå 100% förnybart till 2030.

    För det andra borde Sverige gå från klimatbov till klimathjälte. Som ägare till en av Europas största brunkolsverksamheter sitter vi med ett klimatproblem av gigantiska mått i knät. Om regeringen godkänner en försäljning av Vattenfalls brunkol i Tyskland riskerar Sverige att medverka till att 1,2 miljarder ton kol eldas upp. Det är mer än vad hela Sveriges släpper ut under två årtionden. Istället för att passivt låta detta ske kan regeringen säkerställa att brunkolet stannar i marken. Genom att använda Vattenfall som ett trumfkort i klimatförhandlingarna skulle Sverige kunna ge förhandlingarna i Paris den injektion som behövs.

    Slutligen måste Sverige ta ledartröjan i de pågående förhandlingarna. Alla vet vad som måste göras, men det saknas politiskt ledarskap för att ta de steg som vetenskapen har visat är nödvändiga. Istället för att gömma sig bakom en defensiv hållning inom EU bör Sverige vara en konstruktiv kraft som ställer de tydliga kraven. Idag är det otydligt om Åsa Romson och hennes delegation kommer att agera för att slutdokumentet innehåller ett globalt mål om noll koldioxidutsläpp till 2050?

    Sverige är ett av de länder som har störst möjlighet i världen att vara en föregångare. Men för att vara det räcker det inte att måla upp framtidsvisioner och vackra ord. Regeringen måste också gå från ord till handling.

    Annika Jacobson
    chef för Greenpeace i Sverige

    Svenska partipolitiska ungdomsförbund möts i Paris

    I ett tämligen unikt projekt åkte representanter från fyra av de politiska ungdomsförbunden till klimattoppmötet tillsammans. Supermiljöbloggen träffade dem och snackade klimatpolitik, förhandlingssvårigheter och ungas påverkan.

    Bara några kilometer från förhandlingssalarna i Le Bourget har sju representanter från Unga feminister, Liberala ungdomsförbundet, Grön ungdom och Moderata ungdomsförbundet bott tillsammans i två veckor. De har besökt COP21, varit med på aktioner och workshops, och givetvis pratat mycket klimatpolitik. Det låter som upplagt för konflikter, men alla är faktiskt överens om att det fungerat väldigt bra, även om en del heta diskussioner förts.

    – Jag tycker det är jättebra att vi har gått ihop, och ser det som något väldigt positivt. Vi har helt olika medel lokalt för att nå våra mål, men det gemensamma är att vi alla bryr oss om miljön och vill se ett starkt klimatmål, säger Diana Mamendi, ledamot i Moderat skolungdom Stockholm.

    Gällande frågan om mer samarbete på miljöfronten mellan moderpartierna är meningarna en aning mer delade. Grön ungdom och Unga feminister vill se fler kompromisser över blockgränserna. Lovisa Roos, språkrör för Grön ungdom Norr:

    – Jag tycker det är nödvändigt att det finns ett samarbete mellan partierna i miljöfrågorna.

    LUF och MUF är inte helt främmande för det, men är mer inne på att först och främst spetsa till den svenska miljödebatten.

    – Jag kan ju sakna en offensiv miljöpolitik hos Moderaterna, och jag tycker det är väldigt viktigt att våga vara i framkant i de här frågorna, säger Edward Tovi, MUF Stockholm. Allianskollegan Axel Nordberg, miljöpolitisk talesperson för LUF håller med.

    – Det känns som att vi i Sverige ändå är rätt överens om att miljöfrågorna är viktiga. Det vore kul med en tuffare klimatdebatt.

    Vad tror ni om utkastet som finns till klimatavtal just nu?

    – Det viktigaste just nu är ett avtal som preciserar ambitiösa och långsiktiga klimatmål med en klar process för att stegvis höja ambitionerna. Många stater har redan visat vilja i sina nationella klimatåtaganden. Nu krävs det finansiering för att de ska kunna bli verklighet, säger Mårten Roslund, ledamot Grön ungdom.

    -Vi ser hur länder vägrar ta historiskt ansvar för sina utsläpp och de skador det lett till. I det nya utkastet nämns det inte längre att avtalet ska implementeras på grundval som främjar jämställdhet, vilket är av oerhört stor betydelse då jämställdhet är en förutsättning för att nå klimaträttvisa, menar Unga feministers representanter, Haley Quantz och Matilda Köpcke.

    Ungdomsförbundsrepresentanterna har också fått en insikt i hur själva förhandlingarna går till.

    -Man blir väldigt imponerad över vilken enorm apparat detta är, och vilket engagemang det finns. Inte bara bland politiker, utan det är näringslivet, ungdomar, det är organisationer från civilsamhället, alla. Det är väldigt roligt att se, kommenterar Edward Tovi.

    Projektet med den svenska politiska ungdomsdelegationen har grundats av Chloé Lillo, med bakgrund i YMCA. Tillsammans med samarbetspartnern Petter Bjersér vill hon visa att ungdomar inte är rädda för att skapa dialog och samarbeta på ett konstruktivt sätt för att kunna enas i de frågor som faktiskt betyder något. Deras vision var skapa en bättre förståelse och kommunikation mellan ungdomar, tjänstemän och folk vid beslutsfattande processer.

    Och nog verkar det som att de är något på spåren. Trots variationerna i politisk åskådning har ungdomarna kunnat mötas här i Paris i kampen för ett starkt klimatavtal, och hitta gemensamma brytpunkter.

    – Klimatfrågan är en av vår generations största frågor. Det är också en komplicerad och teknisk fråga som tyvärr inte behandlas med den djupgående debatt som den förtjänar. […] Eftersom vi är ungdomar måste vi ta ställning tillsammans. Vår delaktighet i beslutstagande processer är viktiga och våra röster måste bli hörda.

    Delegaterna har även skrivit ett gemensamt debattinlägg om varför ungdomar borde få större inflytande i miljöfrågor, som du kan läsa här.

    Fotnot: SSU, Ung vänster, CUF och KDU bjöds in att delta i den svenska politiska ungdomsdelegationen men tackade nej.

     

     

     

    Nykläckt örnunge inger hopp för hotad art

    En filippinsk örnunge har kläckts i fångenskap på ett forskningscenter i Davao i södra Filippinerna. Ungen ger hopp åt artens överlevnad, menar forskarna som kämpar med att rädda Filippinernas nationalfågel.

    Två dagar gammal kan ungen redan lyfta huvudet och bli matad med griptång. Den är redan mycket aktiv och uppmärksam på sin omgivning, berättar Sumaya, som arbetar på forskningscentret.

    Den filippinska örnen är kraftigt utrotningshotad. Forskare räknar med att det bara finns 600 exemplar kvar i vilt tillstånd. En viktig orsak är att regnskogen, som är fågelns naturliga livsmiljö, försvinner.

    Fågeln är också hårt utsatt för illegal jakt. Att skjuta en örn straffas med upp till 12 års fängelse och skadestånd på upp till motsvarande 178 000 svenska kronor.

    Den filippinska örnen är en av värdens största örnarter. Den kan bli en meter hög med en vingbredd på två meter.

    Medlem i Svenska Björnstammen sprang för klimatet!

    Run for your life Stockholm

    Ambjörn Göransson, medlem i bandet Den svenska björnstammen, sprang tillsammans med ett stort antal andra löpare genom Göteborgs gator för ett par veckor sen i klimatstafetten Run for your life. 

    En person som valde att engagera sig i klimatstafetten Run for your life och hjälpa till att föra stenen en liten bit söderut var Ambjörn Göransson, medlem i konstnärskollektivet och bandet Den Svenska Björnstammen. Supermiljöbloggen fick möjlighet att ställa ett par korta frågor till honom och tacka för hjälpen att föra stenen vidare mot Paris.

    Den Svenska Björnstammen är en musikgrupp bestående av sju barndomsvänner från Norrköping som numera bor tillsammans i ett konstnärskollektiv och älskar att skapa konst tillsammans, vare sig det är bild, film eller musik. Bandet bildades i samma stad för några år sedan av vännerna som ville gå lite utanför de traditionella musikstilarna och tillsammans hitta sin egen väg.

    Sen dess har de haft stora framgångar med sina låtar som gett både P3 Guld och visats miljontals gånger på youtube. Megahitar som ”Vart jag mig i världen vänder” och ”Förlåta eller svika” har hjälpt vännerna att placera sig på den svenska musikhimlen.

    Det är dock inte enbart musik som är av betydelse för en av bandets medlemmar, Ambjörn Göransson. Som nyutexaminerad student från Valands konsthögskola i Göteborg med filmregi som huvudämne ligger många delar av konsten nära hjärtat. För att kunna visa rörliga bilder på ett nytt sätt är han nu aktuell med en filminstallation om gruvsamhällen, en jämförelse mellan gruvsamhällen i Sverige och gruvsamhällen i Uganda.

     

    Människor måste vakna, lyssna och förstå att på det sätt vi lever och förhåller oss till landskapet, miljön och andra människor, kommer att ha avgörande betydelse för vår framtid. Det låter som att jag har hört det förr. Men vi måste fortfarande uppfinna hur det ska gå till.

    Det är dags att möta verkligheten, där människor i mycket större omfattning än tidigare själva måste komma fram till vad som är meningsfullt att syssla med. 

    Vi måste ta vara på det som är värdefullt omkring oss och samtidigt erkänna att vi har gått vilse.


    Varför är klimatfrågan så viktig för dig?

    För att den är så grundläggande.

    Jag såg en dokumentär på vetenskapens värld om massdöd och utrotning av arter i våras, det var nog då jag fick mig en tankeställare och miljöintresset startade på allvar. Jag har ju alltid varit miljöintresserad och tänkt på frågorna, men på senare år har alla dessa alarmerande rapporter kommit och jag har mer fått upp ögonen om vad som faktiskt händer.

    Jag tror Thomas Pikettys förslag att beskatta de rikaste hårt för sina enorma koldioxidutsläpp verkar väldigt rimligt. Enligt honom och Lucas Chansel står de rikaste för 10% för 45% av koldioxidutsläppen. Det framstår ju som troligare att världens länder kommer överens om ett gemensamt koldioxidskattesystem där personer betalar snarare än att komma överens om vilka länder som ska betala. Dessutom kan det bli ett sätt att motverka ökande ekonomisk snedfördelning.

    Vad brinner du för?

    För mig är det otroligt viktigt att försöka värna den värld vi alla lever i. Mänskliga rättigheter är en del av det, precis som klimatfrågan, och i ansvarsfördelningen för att uppnå förändring möts de. Vi behöver få till en grundläggande omställning i samhället. Det är ju så att allting hänger ihop, hur människor beter sig på ett ställe har konsekvenser för människor någon annanstans. Och vi är alla gemensamt ansvariga för det samhälle vi lever i. Det verkar vara svårt för oss att fatta det, så det vill jag gärna visa.

    Om du beskriver med en enda mening varför du springer för klimatet?

    Jag vill att det ska finnas ett jordklot kvar till de som kommer efter oss.


     

    Run for your life är den klimatstafett som med hjälp av närmare tusen löpare och tusentals engagerade längs vägen, förde en samisk sten från Arktis ner till klimattoppmötet i Paris. Stora delar av Sverige passerades, likaså Danmark, Tyskland, Holland, Belgien och norra Frankrike. Kilometerna tickade sakta men säkert neråt, minut för minut, hand för hand, tills stenen slutligen lämnades över till Milañ Loeak, en av de delegater vars önation hotas av katastrofala översvämningar om klimatförändringarna fortskrider.

    Smogen har lättat över Peking

    Ett akut smoglarm tvingade de kinesiska myndigheterna att tidigare i veckan att utfärda röd varning, den högsta varningen, i Peking.  Nu rapporteras det om att himlen över Peking åter är blå då smogen har lättat. 

    Som Supermiljöbloggen rapporterade om förra veckan visade mätningar av luften att vissa delar av Peking hade 256 mikrogram giftiga partiklar per kubikmeter. Enligt världshälsoorganisationen WHO är alla värden över 25 mikrogram farliga.

    Pekings skolor har under veckan hållts stängda på grund av den hälsofarliga smogen och även trafiken har begränsats.

    Lyckan över den blåa himlen tros dock inte bli långvarig då smogen räknas vara tillbaka redan nästa vecka.

     

     

    Nytt utkast på klimatavtal

    Ett nytt utkast på klimatavtal presenterades idag på FN:s klimattoppmöte i Paris. Många frågor återstår att lösa. EU, USA och de fattigaste länderna enas i kritik mot utkastet. 

    Utkastet är på 29 sidor och är därmed betydligt kortare än det tidigare utkastet som var på 48 sidor. Frankrike tror att beslut om ett slutgiltigt avtal kommer att nås på fredag, skriver DN.

    Att döma av Nature och Fores sammanfattningar av klimatavtalet så är det många frågor som ännu inte är lösta.

    De olösta frågorna är bland annat om målet ska vara att temperaturökningen ska begränsas till 1,5 eller 2 grader, hur ansvaret för utsläppsminskningar ska fördelas mellan länderna, vad som händer med klimatbiståndet efter år 2020, om alla länder ska rapportera sina utsläppsminskningar på samma sätt, hur klimatskador som inte går att förhindra ska hanteras och vilket utsläppsmål som ska gälla.

    Det ena alternativet i texten om utsläppsmål innebär ett siffersatt mål till 2050 och det andra alternativet till utsläppsmål innebär en skrivning om klimatneutralitet runt år 2100, det första målet är mer ambitiöst skriver Fores.

    De rikare länderna är rädda för att bli skyldiga till kompensering för klimatskador som inte går att förhindra. Det kan exempelvis handla om mark som förstörs på grund av stigande havsnivåer. Texten i utkastet är oklar kring dessa frågor.

    De rika länderna har lovat att till 2020 ge 100 miljarder dollar till fattigare länders arbete med att minska utsläppen och anpassa sig till ett förändrat klimat. För många fattigare länder är det viktigt att klimatbiståndet ökar efter år 2020. Hur det blir med det framgår inte i det nya utkastet, skriver Nature.

    Efter förslaget har EU, USA och alliansen för de fattigaste länderna gått samman och menar att förslaget är otillräckligt, rapporterar Sveriges Radio.

    Avtalsförslaget har tagit steg framåt. Det är kortare och koncisare. De svåra frågorna är tydligare, men de är fortfarande svåra och fortfarande olösta och mycket arbete återstår, säger miljöminister Åsa Romson (mp) till Sveriges Radio.

    Den som vill läsa mer om de frågor som diskuteras och vad som hänt innan på Paris-mötet kan läsa våra artiklar här och här.

    FN-projekt ska ge förnybar el till fattiga

    När förhandlingarna vid COP 21 är avslutade blir nästa uppgift att också omsätta ländernas klimatplaner till praktiskt arbete. Världens fossila utsläpp måste reduceras, samtidigt som en dryg miljard människor utan tillgång till el måste lyftas ur fattigdom. Det är en svår men viktig nöt att knäcka och ansvaret har FN-chefen Ban Ki-Moon lagt på Rachel Kytes, tidigare vicepresident på Världsbanken.

    Parismötet kretsade under måndagen i stort kring hur arbetet med att byta ut fossila mot förnybara energikällor ska se ut, ett arbete som krävs för att hejda uppvärmningen. Men det gäller att alla länder inkluderas i omställningen. – Inga människor kan lämnas bakom oss i den här omställningen, sa Rachel Kytes i en intervju med DN. 

    Många utvecklingsländer kämpar för att klimatförhandlingarna inte minst ska beröra fattigdomsbekämpning. En fattigdomsbekämpning måste dock ske på ett sätt som möjliggör att utsläppen samtidigt kan minska. Det pratas om att de fattigare länderna därför behöver ta ett grodhopp över det fossila stadiet och direkt in den gröna ekonomin. 

    Vi har långt över en miljard människor i världen som inte har tillgång till energi. Utan det får du inte bra hälsovård, ingen bra utbildning. Vi måste sluta den klyftan men vi måste göra det på ett sätt som håller uppvärmningen under 2 grader. Vi kan inte lämna människor bakom oss i den här energiomställningen, säger Rachel Kytes.

    Sustainable Energy For All (SE4All ) är ett globalt initiativ och en organisation som arbetar för en förbättring av energieffektiviseringen och för en ökad användning av förnybar energi. SE4All ska nu, med Rachel Kytes i spetsen, specialiseras i att hjälpa länderna att omvandla sina planer till praktik. Vidare ska SE4All koppla samman regeringar, företag och civilsamhällets organisationer i en gemensam insats för världens fattigaste. 

    De senaste åren har det skett en revolution i hur världen organiserar sig för att lösa problem. Du måste ha med alla de här aktörerna. Det är så den moderna världen fungerar, säger Rachel Kytes.

    Sverige bidrar med 15 miljoner kronor i SE4All och presenterade igår, tillsammans med USA och Australien, nytt stöd till länder i Afrika och Karibien i hur de kan utforma klimatsmart energipolitik. Biståndsminister Isabella Lövin (MP) sitter i styrelsen och menar:

    Att förse de fattigaste med ny småskalig förnybar energi, som solpaneler, kan bli ett grodhopp i utvecklingen på samma sätt som mobiltelefonerna har gett dem tillgång till internet.

    Genom att apparater som spisar, kylskåp och datorer blir energisnålare räcker den förnybara energin till att förse världens fattigaste med dessa nyttigheter, enligt Rachel Kytes. Med fördel för detta utmanar Sverige, tillsammans med ett dussintal andra länder och IKEA, världens övriga länder att inom de närmaste åren få ut tio miljarder ledlampor.

    – Om vi lyckas skulle det motsvara ett år av hela Tysklands utsläpp av växthusgaser, säger Ibrahim Baylan, energiminister (S).

    Unga delegationsledare: Sverige kan spela avgörande roll

    ”För att uppnå ett starkt beslut på Loss & Damage är det oerhört viktigt att Åsa Romson lyckas med att bygga förtroende och förståelse i förhandlingarna”. Det skriver delegationsledarna Petter Bjersér (KFUM) och Caroline Westblom (PUSH Sverige) direkt från Paris.

    Innan 2015 är slut kommer vi att ha passerat 1°C global uppvärmning och de utsläppsminskningar som världens ledare lagt på bordet leder oss mot ödeläggande 3°C. Samtidigt är momentumet och möjligheten att bemöta klimatförändringarna större än någonsin. Denna enorma kontrast mellan klimathot och förnybar framtid återkommer ständigt när det gäller klimatfrågan.

    Klimatförändringarna är redan nu såpass allvarliga att det inte går att bemöta alla konsekvenserna genom anpassning. Ur ett rättviseperspektiv är det därför avgörande att världen enas kring att hantera de förluster och skador som då blir oundvikliga. På FN-språk kallas konceptet “Loss & Damage” och ett framgångsrikt avtal kräver att konceptet etableras som en lagligt bindande mekanism, som dessutom inkluderar omfattande riskhantering.

    I Warszawa 2013 togs det första steget för att hantera konsekvenserna genom att bemöta de ökade riskerna. Detta gjordes under ledarskap av vår förre miljöminister Lena Ek och klimatambassadör Anna Lindstedt. Nu har Sverige återigen fått en ledarroll inom ämnet då det är Åsa Romson som tillsammans med Bolivia ska vara ordförande för förhandlingen.

    En ordförandes roll kan verka simpel, men kan också vara väsentlig. Det handlar om att vara modig och samtidigt bygga förtroende samt förståelse mellan parterna. Det finns ett politiskt spel bakom vilka som faciliterar vilka processer. Sveriges neutralitet och erfarenhet, tillsammans med Bolivias starka åsikter, får inte bli annat än ett ett framgångsrecept.

    Politiken och länders strategier spelar dock den avgörande rollen. Just nu sker förhandlingen i frågan om Loss and Damage främst mellan meningsmotståndarna USA och alliansen av små ö-nationer (AOSIS). USA verkar för att texten kring Loss & Damage ska bli så svag som möjligt, och EU gör sig medskyldig genom att hålla en låg profil.

    För att uppnå ett starkt beslut på Loss & Damage är det oerhört viktigt att Åsa Romson lyckas med att bygga förtroende och förståelse i förhandlingarna. Därutöver måste EU ta sitt historiska ansvar och stå som allierad med de mest utsatta länderna, istället för att låta USA försvaga mekanismen.
    Som unga på plats vet vi att Parisavtalet kommer vara långt ifrån tillräckligt för att bemöta klimathotet. Samtidigt finns möjligheten att ett ambitiöst avtal lägger en grund för ett starkare klimatarbete i framtiden. Dock är det enbart möjligt om vi får ett omfattande och lagligt bindande avtal. Vad som är avgörande är civilsamhällets förmåga att stärka sin mobilisering och därigenom trycket på våra politiker. Det är viktigt att komma ihåg att det är vi som leder vägen mot en förnybar och rättvis värld efter Paris.

    Petter Bjersér, Delegationsledare till COP21
    KFUM:s Internationella Delegation.

    Caroline Westblom, Delegationsledare till COP21
    PUSH Sverige

    Följ PUSH Sveriges arbete i Paris på pushtocop.wordpress.com och
    KFUMs Internationella Delegations arbete på ymca.action.int

    _____________________

    De globala koldioxidutsläppen minskar troligen i år

    Första gången som de globala som utsläppen minskar eller står stilla samtidigt som den ekonomiska tillväxten ökar. Det är ett trendbrott efter att utsläppen ökat kraftigt under 2000-talet. Den spådda utsläppsminskningen beror på en stor utsläppsminskning i Kina, men det är stor risk att utsläppen ökar betydligt i Indien. 

    De globala koldioxidutsläppen bedöms minska med 0,6 procent i år, enligt en rapport publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature. Under 2014 ökade koldioxidutsläppen från fossilenergi och cementindustrin med 0,6 procent. Under åren fram till 2014 ökade de globala utsläppen med 2,4 procent i genomsnitt.

    2015 bedöms bli det första året då utsläppen minskar samtidigt som den ekonomiska tillväxten ökar. När utsläppen minskat tidigare år så har det varit i samband med ekonomiska kriser, som exempelvis när utsläppen minskade under finanskrisen mellan 2008-2009.

    Anledningarna till trendbrottet bedöms vara minskar kolkonsumtion i Kina, ökning av förnybar energi och en ovanligt låg tillväxt av olja och naturgas.

    Utvecklingen i olika delar av världen

    En positiv nyhet är att koldioxidutsläppen i Kina minskade med 3,9 procent år 2015. Dessa siffror är uppdaterade utifrån det faktum att Kina skrev upp sina utsläpp förra i november.

    EU är den region som minskat sina koldioxidutsläpp mest. I genomsnitt har EU:s utsläpp minskat med 2,4 procent per år mellan 2004-2014, och mellan 2012-2014 har minskningen gått ännu snabbare då den varit 4,1 procent per år. Att EU flyttat sina utsläpp till fattigare regioner är en anledning till de tidigare utsläppsminskningarna, men sen 2007 har EU:s flytt av utsläpp minskat.

    Indiens utsläpp ökar dock och till 2030 bedöms Indiens utsläpp nästa ha fördubblats jämfört med nu. Om de globala utsläppen ska minska snabbt så behöver en stor del av Indiens ökande energikonsumtion komma från koldioxidsnåla källlor. Förnybar energi behöver öka drastiskt.

     

    Efterfrågan på elfenben tros ha minskat

    Priset på illegalt elfenben har halverats i Kina, uppger tidningen The Guardian. Nu stiger förhoppningarna att prissänkningen beror på minskad efterfrågan från de kinesiska konsumenterna.

    Varje år dödas mer än 30.000 elefanter för sina elfenben. Handeln med elfenben är, om än begränsad, inte olaglig i Kina. Landet har under året försökt strama åt både den legala och illegala handeln med elfenben och kunskapen om den påverkan handeln har på Afrikas elefanter växer hos Kinas konsumenter.

    Organisationen Save the Elephants, baserad i Kenya, meddelade på måndagen att priset på illegalt råelfenben, från förra årets rekordhöga 2.100 dollar per kilo, nu ligger på 1.100 dollar per kilo i Kina.

    ”Nedgången i priset på elfenben ger oss hopp, men med antalet elefanter som fortfarande dödas i Afrika är vi långt ifrån att fira ännu”, säger grundaren till Save the Elephants, Iain Douglas-Hamilton till tidningen.

    Obearabetat elfenben såsom polerade och opolerade elefantbetar räknas som råelfenben. Jordbruksverket och Naturvårdsverket beslutade att från och med 1 maj 2011 inte tillåta några undantag, oavsett föremålets ålder, från förbudet mot kommersiella aktiviteter med råelfenben på grund av den omfattande illegala handeln.

    Här kan du läsa mer om  vilka regler som gäller för handeln med elfenben i EU.

    ”Jag jobbar för att vi håller oss under 1,5 grad”

    Matilda Ernkrans, miljöpolitisk talesperson för Socialdemokraterna, är på plats för klimattoppmötet i Paris. Hon är en del av den svenska delegationen som leds av Klimat- och miljöminister Åsa Romson, och är djupt insyltad i förhandlingarna.

    Klimatet har aldrig varit hetare, och klimatfrågan likaså. Forskarna har varnat i decennier för att vi håller på att göra planeten oigenkännlig, men politiken har inte hängt med. Snarare har den negativa utvecklingen snabbats på.

    – Om vi fortsätter såhär styr vi mot en planet som värmts upp 5-6 grader. Då kommer ju planeten fortfarande överleva, men mänskligheten som vi känner det kommer inte finnas kvar. Kanske kommer det finnas öar där mänskligheten i viss mån kan bo kvar, men det är ju helt ogreppbart, säger Matilda Ernkrans.

    För att ställa om världen från fossila utsläpp är FN:s klimatmöten (som det nuvarande Parismötet) viktiga, och då utsläppen måste minska nu är årets avtal är ett av de viktigaste vi någonsin kommer skriva.

    – Min förhoppning är att vi ska samla ihop oss och leverera det som förväntas – ett rättsligt avtal som är bindande och där det finns en struktur att kunna förändra åtagandena i framtiden. Jag jobbar för att vi håller oss under 1,5 grad. Klarar vi en värld på två grader så är det fortfarande så att vi inte kommer lyckas rädda alla länder, säger Ernkrans.

    Hon lyfter samtidigt Gröna Klimatfonden, som är planen för att de rikare länderna ska stötta utvecklingsländerna att klimatanpassa och minska växthusgasutsläppen. Trots att de rikare länderna lovat en investering på 100 miljarder i fonden har det funnits många frågetecken på hur det ska göras, och Ernkrans hoppas att frågetecken kommer redas ut under Parismötet.

    – Mötets knäckfrågor handlar om huruvida avtalet kommer vara bindande och hur finansieringen till Gröna klimatfonden kommer se ut. Men ett avtal kommer iallafall vara på plats när mötet är över. Under det sista förmötet som miljöministrarna hade inför Paris fanns det en stor tilltro, och min bedömning är att vi får till ett bindande avtal, säger hon.

    Efter vad som beslutats i Paris kommer vi slutligen behöva göra de överenskomna utsläppsminskningarna på hemmaplan, och det finns inget som hindrar oss från att göra mer. Men är det viktigt att Sverige går före?

    – Ja, det tycker jag. Vi har historia att berätta vad vi lyckas med, men också ett ansvar och en historia av att varit de som släppt ut mest. Jag gillar verkligen att den här regeringen har sagt att vi ska vara ett av världens första fossilfria länder.

    Matilda Ernkrans framtidsvision är ett Sverige som minskat sina utsläpp med 90 procent till 2050, och har lyckats hitta tekniker som CCS-teknik för att också hantera de 10 procent som är kvar. Då konsumerar vi hållbart, äter mer grönsaker och fisk, åker kollektivt och bygger välfärd kring en produktion av varor och tjänster som är ”väldigt miljöinriktade”.

    – Jag tror inte mina partivänner i början av 1900 visste exakt hur Sverige skulle se ut hundra år senare eller kunde beskriva sin vision, men de hade ett djupt engagemang, och de kände trygghet i att man klarade av att göra omställning. Då tog vi Sverige från fattigsverige till välfärdsland. Nu tar vi oss an nästa utmaning – ett fossilfritt välfärdsland. Vi vet inte hur framtiden ser ut, men jag tänker att den kommer vara bättre än idag.


    Vad är ditt Best case-scenario?

    – Jag vill ha rättsligt bindande avtal med bra översyn och rättvist finansierat, och jag hoppas på ett avtal som tar oss under två grader, helst under 1,5 grad.

    Vad är ditt Worst case-scenario?

    – Att vi star inför samma situation som vi stod inför i Köpenhamn och det inte blir något avtal. Men väldigt lite tyder på det blir så.

    Vad är det du är mest stolt över att Sverige har gjort i klimatsynpunkt den senaste tiden?

    – Jag är väldigt stolt och glad över att den nya regeringen bestämde sig för att annullera överskottet av utsläppsrätter som gjort. Det är klimatpolitik på riktigt.

    Vad är det dummaste Sverige gjort ur klimatsynpunkt den senaste tiden?

    – Jag tycker att det år riktigt dumt att bedriva en klimatpolitik som den förra regeringen gjorde, där man valde att tillgodoräkna utsläppsminskningar som är gjorda i andra länder som att det vore Sveriges utsläppsminskningar. Det är självklart att vi ska bidra med finansiering, teknikutveckling och kunskap så andra delar i världen får bygga sin välfärd utan fossiler, men det var aldrig tänkt att vi skulle dra av det från vår räkning.

    Skåne fixar fossilfri kollektivtrafik

    För åtta år sedan påbörjade Skånetrafiken arbetet för att göra skånska stadsbussar helt fossilfria. När Malmö nyligen avslutade omställningen till förnybara drivmedel hade målet uppnåtts. Nu är kollektivtrafiken i samtliga skånska städer hundra procent fossilfri.

    Med undantag av en handfull eldrivna trådbussar drivs nu stadsbussarna med hjälp av biogas, drivmedlet som har fått ersätta den gamla naturgasen. I flera städer är biogasen till och med lokalt framställd.

    Inom Malmö stad har man sedan 2009 dessutom haft en miljöbilsstrategi för att minska kommunens klimatpåverkan. Enligt planen ska alla fordon i Malmö stads lätta fordonsflotta vara miljöbilar innan slutet av 2015. 75 procent av dessa ska drivas med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor. Målet uppnåddes redan vid halvårsskiftet.

    Skånetrafikens nästa mål är att utöka miljöarbetet till att innefatta regionsbussarna. Planen är att det ska bli verklighet 2018.

    Svenskarna vill sluta slänga mat

    Varje år slänger vi svenskar i genomsnitt 107 kilo mat per person. Enligt en undersökning som TNS-Sifo gjort, på uppdrag av Axfood, har det växande problemet med världens matsvinn blivit en viktig samhällsfråga som tydligt engagerar det svenska folket.

    Nio av tio svenskar tycker att det är viktigt, eller rent av mycket viktigt, att vi slutar att kasta eller förstöra mat som är ätbar, enligt pressmeddelandet om undersökningen, och fyra av tio, 41 procent, är beredd att själva bidra genom att slänga mindre mat i soptunnan nästa år.

    – Att förebygga matsvinn är en viktig del i Axfoods miljö- och hållbarhetsarbete. Det pågår ett ständigt förbättringsarbete i butik och med att utveckla förpackningarna för företagets egna varumärken i syfte att minska onödigt matsvinn. säger Åsa Domeij, chef för miljö och socialt ansvar på Axfood i pressmeddelandet.

    Den främsta anledningen till att minska på matsvinnet uppges i pressmeddelandet främst vara för att spara på jordens resurser men också för att det anses fel att slänga mat.

    – Det går att göra mer. Glädjande är att vår undersökning visar att svenska folket är beredda att också hjälpa till och bidra till en mera hållbar värld, säger Åsa Domeij.

    Ålder, utbildning eller inkomst visade sig inte ha någon större betydelse, däremot är det enligt undersökningen kvinnor som går i spetsen för ett minskat matsvinn.

    Är du en livsmedelsproducent/ leverantör som vill minska på matsvinnet och samtidigt göra en god gärning? Kolla in Matmissionen, Nordens första social supermarket, som öppnar denna vecka i Rågsved i Stockholm där skänkt överskottsmat säljs till en tredjedel av ordinarie pris till människor i ekonomisk och social utsatthet.

    Nya rekordföroreningar sätter Peking under röd flagg

    Kinas huvudstad utlyser röd varningsflagg för första gången. Arbetsplatser och skolor stängs för att skydda befolkningen från den giftiga luften.

    För första gången någonsin har högsta möjliga tillstånd av försiktighet utlysts i Peking till följd av den enorma mängd smog som finns i luften, skriver The Independent.

    Varningen innebär främst att alla skolor hålls stängda, och byggarbetsplatser och övriga industrier kommer vara väldigt begränsade.

    Egentligen har smognivåerna varit lägre de senaste dagarna än tidigare veckor, men under de kommande dagarna förväntas enorma mängder föroreningar släppas ut. Mätningar av luften har visat att vissa delar av Peking har 256 mikrogram giftiga partiklar per kubikmeter. Enligt världshälsoorganisationen WHO är alla värden över 25 mikrogram farliga.

    De höga smognivåerna orsakas av kolförbränning i samband med uppvärmning, industriarbete och de stora mängder damm som kommer från stadens många byggarbetsplatser. Hög luftfuktighet och svaga vindar gör inte det hela bättre.

    Förhoppningsvis kan smognivåerna minska i samband med Kinas högre klimatambitioner, som Supermiljöbloggen skrivit mer om här och här. Under 2015 har Kinas totala kolförbränning minskat så mycket att det till och med lett till en tillfällig minskning av världens totala utsläpp av koldioxid.

    Det finns dock fortfarande väldigt mycket att jobba med från Kinas sida. Tidigare i år kom det fram att landet släppt ut betydligt mycket mer koldioxid än vad som tidigare redovisats, och nya föroreningsrekord slås gång på gång.

    Här är de avgörande frågorna under den sista veckan i Paris

    Klimatförhandlingarna i Paris går in i sin andra fas i och med att ministrarna nu tar över förhandlingarna från tjänstemännen. Tjänstemännen har tagit fram ett utkast på avtal som ministrarna nu ska fortsätta förhandla ifrån. Supermiljöbloggen har nedan gått igenom några av de viktigaste frågorna i förhandlingen.

    • Fördelning av ansvar

    Enligt Kyotoprotokollet från 1997 är det endast de rikare länderna som måste minska sina utsläpp.  Sen dess har utsläppen från fattigare länder ökat och rikare länder argumenterar för att världen har förändrats sen dess och att fattigare länder också måste ta ett klimatansvar.

    De fattigare länderna betonar bland annat de rika ländernas historiska utsläpp och att de rika länderna måste visa att de menar allvar med sina löften. ”Vi kan inte acceptera svält som ett pris för ett lyckat avtal, säger Malaysias talesperson i Paris. Brasilien och Singapore har fått ett särskilt ansvar för att leda förhandlingarna i dessa frågor.

    • Finansiering

    De rika länderna har lovat att till 2020 ge 100 miljarder dollar till fattigare länders arbete med att minska utsläppen och anpassa sig till ett förändrat klimat. Nu diskuteras vilken summa som ska gälla efter år 2020, och om endast de länder som klassificeras som utvecklade länder ska bidra eller om det ska stå i avtalet att alla länder som kan ska bidra, vilket exempelvis Kina är emot.

    Gabon och Tyskland har fått ett särskilt ansvar att leda förhandlingarna kring klimatfinansiering och miljöminister Åsa Romson har tillsammans med en ministerkollega från Bolivia fått ett särskilt ansvar för att driva förhandlingarna om klimatanpassning.

    Det diskuteras även om fattiga länder har rätt till skadestånd för konsekvenser av klimatförändringarna som inte längre går att förhindra. Det kan t.ex. handla om mark som förstörs på grund av stigande havsnivåer. Fråga om rätt till skadestånd drivs av utsatta länder, men bland annat USA har motsatt sig det. Enligt DN har Sveriges och Bolivias uppdrag utvidgats till att även medla om kompensation för dessa skador.

    • Långsiktigt klimatmål

    Hur mycket ska utsläppen minska och till vilket år? I förslaget på utkast finns det flera olika förslag. Där står det att den globala uppvärmningen ska begränsas till under 1,5 grader eller ”well below” två grader. Det är en positiv förändring jämfört med tidigare klimatavtal där målet har varit att begränsa uppvärmningen till under två grader.

    Tyskland och Frankrike uttalade sig förra veckan positivt om ett 1,5-gradersmål och Åsa Romson säger till DN att Sverige stödjer 1,5-gradersmålet. Skrivelsen i klimatutkastet ses som en seger för många av världens fattiga länder och som en välkommen förlust för oljeproducerande Saudi-Arabien som kämpat emot ett 1,5-gradersmål.

    Även Indien har varit skeptiska till ett 1,5-gradersmål, men säger nu att de kan acceptera ett sådant mål om de rika länderna minskar sina utsläpp. Norge och St Lucia har fått ett särskilt ansvar att leda förhandlingarna kring dessa frågor.

    • Ska avtalet vara legalt bindande?

    Exempelvis Kina och värdlandet Frankrike vill att avtalet ska vara juridiskt bindande. Obama-administrationen är skeptiska till ett juridiskt bindande avtal då de många republikanerna i den amerikanska senaten kan orsaka problem.


    Den som vill få koll på vad som hände i Paris de första fem dagarna kan läsa mer i denna artikel på Supermiljöbloggen. Andra bra sidor för den som vill följa vad som händer i Paris är Fores hemsida klimatforhandling.se, PUSH Sverige kampanjsida och Greenpeace kampanjsida.

    Monsanto stäms för brott mot mänskligheten och naturen

    På världsmatsdagen i oktober 2016 kommer det ökända jordbruksföretaget att stämmas i ”folkets internationella domstol” i Haag. Företaget kommer att ställas till svars för att ha utvecklat och spridit dödliga produkter som Agent Orange, DDT och glyfosat (RoundUp). Brotten rubriceras som brott mot mänskligheten och naturen, så kallat ecocide.

    Bakom stämningen står väletablerade jordbruksorganisationer såsom IFOAM Organic International, i vilken svenska Krav är medlem, The Organic Consumers Association (OCA), Navdanya, Regeneration International (RI), och Millions Against Monsanto. Initiativet går under namnet Monsanto Tribunal, och är finansierat genom crowd funding.

    Monsanto har utvecklat bekämpningsmedel innehållandes PCB:er och dioxiner, vilka innehåller de giftigaste miljögifterna som vi känner till. Idag är RoundUp världens vanligaste bekämpningsmedel, ett ämne som i labb visats döda mänskliga celler.

    Företaget är också hårt kritiserat för sina marknadsstrategier, som anses utnyttja småbrukares maktlösa situation gentemot de internationella agro-företagen:

    Monsanto har använt genmanipulerade grödor för att få in royalties från fattiga lantbrukare och fått dem att fastna i spiraler av obetalbara skulder som har drivit dem till självmord. Monsanto förespråkar en industriell jordbruksmodell, som står för minst femtio procent av världens koldioxidutsläpp. Monsanto är dessutom skyldig till utarmningen av jord och vattenresurser, utrotningen av arter och minskad biologisk mångfald, samt tvångsförflyttningar av miljontals småskaliga bönder över hela världen, kommenterar den berömda indiska miljöaktivisten Vandana Shiva, en av initativtagarna till Monsanto Tribunal.

    Stämningen lutar sig mot FNs riktlinjer för näringslivet och mänskliga rättigheter, som formulerades 2011. Ett av syftena med processen är att brott mot naturen, eller ecocide, ska inkluderas formellt i internationella rättsprocesser. Därför kommer rättegången att ske just i Haag, där den officiella internationella domstolen inrättades 2002.

    Hamburgerkedja klimatMAXar – femdubblar det vegetariska utbudet

    Från den 21 januari femdubblar hamburgerkedjan Max det vegetariska utbudet, och lanserar enligt Veckans Affärer samtidigt en helt vegansk burgare. Det (aningen blygsamma) målet till 2020 är att högst fyra av fem hamburgare ska bestå av nötkött.

    Köttkonsumtionen är en av vår tids stora klimatutmaningar, därför är det viktigt för oss att kunna erbjuda riktigt goda och klimatsmarta alternativ, säger Richard Bergfors, vd på Max, till Veckans affärer.

    Än har de inte presenterat hur den nya menyn kommer se ut. Max har sedan länge klimatmärkt sin meny och klimatkompenserat produktionskedjan.

    ”Vi kräver ett rättvist avtal för alla världens unga!”

    Cecilia Hage, Veronica Pålsson och Sofia Strinnholm från Svenska Kyrkans Ungas Globala arbetsgrupp kräver att klimatavtalet i Paris ska bli rättvist och inkludera världens unga. 

    —

    Vi är inte olika nationaliteter, vi är en generation. Klimatet är inte en utmaning för ett enskilt land utan något som gäller en hel värld.

    I Svenska Kyrkans Unga möter vi många barn och unga som uttrycker sin oro för det förändrade klimatet och de utmaningar och påfrestningar som kommer att följa i dess spår. Allt oftare hör vi talas om klimatångest bland de aktiva i vår verksamhet och det är tydligt att barn och unga är väl medvetna om vad som håller på att hända. En utveckling som vi ser på med oro.

    För några veckor sedan utkom Världsbanken med en ny rapport där man varnade för att klimatförändringarna kan slunga tillbaka 100 miljoner människor i fattigdom redan år 2030 om inget görs nu. Därmed riskeras de ambitiösa utvecklingsmål som under hösten antogs av FN, och för första gången på mycket länge står vi nu på tröskeln till en värld som gradvis blir en sämre plats att leva på. Klimatförändringarna slår skoningslöst mot de redan mest utsatta i världen, och speciellt mot de länder som har minst kapacitet att värja sig mot dess konsekvenser. På de platser som kommer att drabbas hårdast är en betydande andel av befolkningen under 18 år, och där sjukdom, torka och översvämningar härjar drabbas barnen alltid hårdast. Dessa barn har inte på något sätt bidragit till de utsläpp som skapat det förändrade klimatet men tvingas ändå betala för vad vuxna i den rikare delen av världen ställt till med.

    Barn och ungdomar världen över är väl medvetna om att en förändring måste ske. Det upplevs därför som mycket frustrerande för oss att den vuxna generationen som sitter på makten inte tar de ungas perspektiv på allvar. Det är allas vår framtid de har i sina händer. Varför hörs inte våra röster mer då det är vi som kommer få leva med konsekvenserna av de beslut som fattas?

    Som en kristen barn- och ungdomsorganisation är det en självklarhet för oss att engagera oss i klimat- och rättvisefrågor genom att gå från tro till handling. Med vår tro som grund ser vi att vi har ett ansvar att ta hand om skapelsen och visa omtanke till alla våra medmänniskor. ”Act now for climate justice”, en global kampanj för klimaträttvisa som Svenska Kyrkans Unga varit en del av, har som sitt huvudbudskap till världens ledare att vi måste få till ett rättvist klimatavtal i Paris. Ett avtal där vi i den rika världen tar vårt ansvar gentemot de som inte bidragit till utsläppen, både genom att minska vår egen påverkan på klimatet samt att bidra med kunskap och ekonomiska medel till klimatanpassning och en hållbar utveckling. Inte minst för att de barn som lever i de mest utsatta länderna ska få en möjlighet till en trygg uppväxt.

    I barnkonventionens fjärde paragraf står det att politikerna ska ”vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder” för att säkerställa barnens rätt till liv och utveckling. Konventionen, som ratificerats av alla världens länder förutom USA, måste ligga till grund för ett avtal i Paris där barn och unga erkänns som fullvärdiga medlemmar av våra samhällen och de framtida förvaltarna av vår planet. Ifall de förhandlingar som pågår inne på COP21 skulle präglas av detta synsätt skulle det inte vara svårt att enas om ett avtal för att kraftigt begränsa klimatförändringarnas åverkan på vår värld.

    Vi är en generation, vi har en planet och det är vår gemensamma framtid som står på spel. Det är dags att de politiker som fått förtroendet att föra våra länders talan i Paris tar sitt ansvar på allvar och har som mål att också säkerställa intressena hos dem som ännu inte är tillräckligt gamla för att rösta. Vi kräver ett avtal som ger alla blivande vuxna en chans att få växa upp och utvecklas. Vi kräver ett avtal där den rika världen tar sitt ansvar och kompenserar de mest utsatta, barnen. Vi kräver klimaträttvisa, för alla världens unga!

    Svenska Kyrkans Ungas Globala arbetsgrupp
    Cecilia Hage
    Veronica Pålsson
    Sofia Strinnholm

     

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.