Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Kläder innehåller cancerframkallande kemikalier

    I en avhandling från Stockholms Universitet har det framkommit att våra kläder innehåller kemikalier som är miljöfarliga och misstänkt eller bevisat cancerframkallande.

    Sextio plagg från både svenska och internationella klädkedjor testades och den första analysen påvisade tusentals kemikalier i kläderna och ett hundratal identifierades preliminärt. Bomullskläder innehöll höga halter av bensotiazoler, och ekologiskt bomull visade sig inte vara något undantag till det. Vissa av ämnena försvann efter en tvätt medan andra i hög grad stannade kvar i kläderna.

    Enligt Giovanna Luongo, doktor i analytisk kemi vid Stockholms universitet som står bakom avhandlingen, är de identifierade kemikalierna även giftiga för vattenlevande organismer

    Det är enligt avhandlingen svårt att veta om halterna ligger på hälsofarliga nivåer och vilka effekterna av kemikalier i våra kläder kan bli på sikt

    – Vi har bara skrapat på ytan, det här är någonting som måste tas itu med. Kläder bärs dygnet runt hela livet. Vi måste ta reda på om kemikalierna går ut i huden och vad som händer i kroppen. Det är mycket svårbedömt och kräver  betydligt mer forskning, säger Conny Östman, professor i analytisk kemi i ett pressmeddelande från universitet.

    I temat kläder kan du läsa vidare om hur fleecekläder vid tvätt släpper stora mängder mikroplaster ut i haven och där påverkar växt- och djurliv negativt här.

    SWOPshop årets vinnare av Blåslampan

    Blåslampan delas varje år ut av Sveriges Konsumenter och tidningen Råd & Rön och ska gå till en person, organisation eller ett företag som på ett inspirerande och nyskapande sätt slagit vakt om konsumenternas intressen. I år vann SWOPshop – en butik i centrala Malmö som med ett helt eget system erbjuder konsumenter ett annorlunda sätt att handla kläder på.

    På SWOPshop kan du lämna in kläder som du inte vill ha längre, betalar en serviceavgift och får samtidigt krediter för att kunna handla nya kläder.

    Swopshop

    – För att vi ska få till mer hållbara konsumtionsmönster krävs det uppstickare som visar nya sätt att konsumera på. Det är roligt att i år få ge Blåslampan till Swopshop som är ett inspirerande och utmärkt exempel på detta, säger Örjan Brinkman, ordförande i juryn.

    Som vinnare får butiken en antik Blåslampa, 10 000 kronor och en Råd&Rön-prenumeration.

    Juryns motivering:

    Vårt slit och släng av kläder är ohållbart och ställer till med stora problem för miljön och för de som tillverkar kläderna i fjärran länder. Här behövs nya konsumtionsmönster, nya ideal, nya möjligheter att dela och att byta till sig nya begagnade kläder. Mycket händer inom klädbranschen, där även etablerade kedjor börjar konkurrera med kretsloppstänk, men det behövs också nya och spännande affärsmodeller som skyndar på utvecklingen. Swopshop i Malmö har skapat ett eget system för att byta kläder och visar vägen för ett enkelt och roligt sätt att uppgradera sin garderob som samtidigt bidrar till en mer hållbar konsumtion och livsstil.

    Tre andra finalister utsågs av juryn. De är elbilssemestrande familjen Bergfeldt i Skövde, koldioxidbantaren Staffan Lindberg och radioprogrammet Plånboken.

    Juryn bestod av:

    Örjan Brinkman – ordförande Sveriges Konsumenter och Råd & Rön
    Kent Johansson – (C) tidigare EU-parlamentariker
    Barbro Holmberg (S) tidigare landshövding och migrationsminister
    Anna Mähler – konsumentvägledare
    Anneli Nordling – representerar 2014 års vinnare Fair Trade Center
    Beatrice Rindevall – Supermiljöbloggen

    Fleecekläder släpper ut mikroplaster i haven

    Fleecekläder används flitigt i vårt avlånga, ofta kalla land. Det många inte tänker på är att fleece till stor del är tillverkat av polyester. Vid tvätt släpps stora mängder mikroplaster ut i haven och påverkar där växt- och djurliv negativt. 

    Fleece är tillverkat av materialet polyester, det vill säga olika typer av plast som gör plaggen varma, mjuka och omåttligt populära i vårat kalla klimat. Nu varnar dock forskare för den påverkan på haven fleeceplaggen ger vid framförallt tvätt, rapporterar SVT.

    Det blir ganska mycket partiklar, om man tänker på att det bor 85 miljoner människor i Östersjöns avrinningsområde. Om alla de tvättar något fleeceplagg blir det stora mängder som hamnar i havet, säger Jan-Erik Bruun, forskare och marinbiolog på Finlands miljöcentral till SVT.

    Vid en tvätt lossnar i snitt 1900 partiklar av mikroplaster enligt artikeln, partiklar som är såpass små att de inte fastnar i reningsverken utan går direkt ut i haven där de blir mat åt djurplankton. Många av dessa små varelser ser inte skillnad på mikroplaster och växtplankton och en betydande del av djurplanktonens tarminnehåll har visat sig bestå av mikroplaster istället.

    Studierna som gjorts ligger fortfarande i startgroparna, men forskare menar på att en kost bestående av mikroplast istället för växtplankton kan påverka bland annat livskraften och fortplantningsförmågan. Exakt hur detta kommer påverka på sikt och längre upp i näringskedjan är ännu inte klarlagt.

    Läs mer om mikroplaster här.

    Ökade subventioner till vindkraft

    Regeringens förslag om ökade subventioner till vindkraft gick igenom i riksdagen.

    Centern och Vänsterpartiet följde regeringens linje om ökade subventioner till vindkraften under onsdagens omröstning. Beslutet innebär att de tidigare bestämda subventionerna till 2020 höjs. I praktiken ska det medföra produktion av ytterligare 5 TWh vindkraft, utöver de 25 TWh som redan satts upp som mål för perioden 2002-2020.

    Resultatet av omröstningen var en seger för Miljöpartiets energipolitiska Lise Nordin, här i SvD:

    I dag är det svårt att få lönsamhet, så den här höjningen gör att man ökar förutsättningar. Med det här beslutet växlar vi från kärnkraften som vi såg läggas ner förra veckan till förnybara energikällor.

    Moderaterna var inte lika nöjda, och menade att elpriset kommer tryckas ner ytterligare, samt att Sverige behöver fler långsiktiga energilösningar.

    Några som däremot välkomnade beslutet var bolagen för hållbara energislag. Charlotte Unger, vd för Svensk Vindenergi AB, uttalade sig även hon i SvD:

    Vi ser väldigt positivt på det här, förstås. Vindkraften har ökat kraftigt men nu har investeringarna börjat gå ner. Vi hade velat ha ett beslut redan innan sommaren, men det är bättre att få en lösning som fler partier står bakom.

    Regeringen håller med om kritiken: ”En försäljning av Vattenfalls brunkol leder inte till några utsläppsminskningar”

    I dag kom svaret på Riksrevisionens granskningsrapport.

    Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om hur Riksrevisionen kritiserat regeringen för dess styrning av Vattenfall, inte minst då det gäller planerna som bolaget har på en försäljning av hela den tyska brunkolsverksamhet. I sin granskningsrapport som kom i våras skriver Riksrevisionen bland annat:

    En försäljning innebär att Vattenfall inte bidrar till att uppnå EU:s klimat- och energimål eftersom problemet med att reducera koldioxidutsläpp från befintliga anläggningar skjuts över till ett annat bolag inom EU.

    Det här var visserligen innan Greenpeace gav sig in i försäljningsprocessen och gjorde klart att man via en stiftelse ville köpa Vattenfalls brunkolsverksamhet för att fasa ut den till år 2030. Men regeringen håller ändå med om att det finns en problematik här. I sitt svar på Riksrevisionens rapport som i dag lämnades till riksdagen skriver regeringen:

    Givet att en kommande ägare skulle bedriva den tyska kolkraftsverksamheten på oförändrat sätt, är det en korrekt iakttagelse från Riksrevisionen att en försäljning inte leder till reella utsläppsminskningar på EU-nivå.

    Riksrevisionen påpekar i sin rapport även att regeringen inte är ”förberedd för att hantera den finansiella risken med vare sig ett fortsatt ägande eller en försäljning av tysk kolkraft”.

    Här är regeringen inte lika tydlig i sitt svar, utan menar att bollen än så länge ligger hos Vattenfall:

    Processen med en ny ägarstruktur för brunkolsverksamheten bedrivs av Vattenfall och är ett ansvar för bolagets styrelse och ledning. Ägaren kan ta ställning till en affär om Vattenfalls brunkolsverksamhet först när den presenteras. Som företrädare för staten som ägare till Vattenfall kommer regeringen att noggrant följa processen. Om det blir aktuellt för Vattenfall att genomföra en avyttring av brunkolsverksamheten, är det styrelsens ansvar att ta initiativ till en s.k. ägarsamordning, som syftar till att nå ett ställningstagande som såväl styrelse som ägare kan ställa sig bakom. Att en ägarsamordning ska äga rum framgår såväl av statens ägarpolicy (vilken ingår som en del av regeringens skrivelse till riksdagen med redogörelsen för företag med statligt ägande, senast skr. 2014/15:140) som av styrelsens egen arbetsordning. I dagsläget finns det ingen sådan ägarsamordning att ta ställning till.

    Ny regering i Kanada vill satsa mer på klimatet

    Kanada liberala parti lett av Justin Trudeau kan glädja sig åt en skrällseger i måndagens val efter att ha besegrat sittande premiärminister Stephen Harper. Många hoppas nu att Trudeau ska satsa på klimatfrågan, ett område som under många år varit helt bortprioriterad hos den förra, konservativa regeringen. 

    För ett par dagar sen gick det kanadensiska partiet Liberalerna med partiledaren Justin Trudeau i spetsen till skrällseger i landets stora partival och vann med betydande marginal över den sittande, konservative premiärministern Stephen Harper. Det betyder att partiet får 184 av parlamentets 338 platser.

    Trudeau leder en mer socialliberal politik jämfört med sin föregångare, där han bland annat talar om mer öppen flyktingpolitik, mer öppenhet kring abort, ett mer jämställt samhälle och förespråkar skattehöjningar för de rika och sänkningar för medelklassen.

    Han har även under sina få år som partiledare talat om klimatförändringarna och många hoppas nu att frågan ska bli mer prioriterad i landets regering, jämfört med hur det varit under de senaste nio åren.

    Hans föregångare, Stephen Harper, bestämde bland annat att Kanada skulle gå ur Kyoto-protokollet 2011 och har inte haft mycket till övers för energi som begränsat användandet och utvinningen av fossila bränslen i framförallt delstaten Alberta.

    Visserligen planerar Trudeau att närvara vid klimattoppmötet i Paris och han har talat om att leda landet mot en grönare energipolitik, men han verkar ändå stötta den stora pipeline (XL Keystone Pipeline) som leder fossila bränslen från Kanada till USA och vid sitt tacktal efter att segern var ett faktum nämndes inte ett ord om denna viktiga ödesfråga.

    Det höjs både hoppfulla och kritiska röster mot Trudeaus klimatpolitik, där många menar att hans nuvarande engagemang är alldeles för lågt. Så det återstår att se om Kanada faktiskt tar ett stort steg fram och lägger sig i framkant vad gäller omställningen till ett grönare och mer hållbart samhälle med början på klimattoppmötet i Paris om en dryg månad. Vi kan trots allt dra slutsatsen att Trudeau verkar vara ett klart bättre alternativ än hans föregångare varit.

    AMF miljardinvesterar i brittisk vindkraft

    Pensionsbolaget menar att ansvarsfulla investeringar går hand i hand med god avkastning.

    I veckan meddelade AMF att man ingått avtal om att investera cirka 3,5 miljarder kronor i brittisk vindkraft. Pensionsbolaget gör det genom den vindkraftsfond som statliga UK Green Investment Bank Financial Services har, och som enligt AMF är den första brittiska fond som är inriktad enbart på investeringar i havsbaserad vindkraft.

    – AMFs uppdrag är att förvalta pensionerna för fyra miljoner sparare vilket innebär ett långsiktigt ansvar. Vi söker därför ständigt efter möjligheter där ansvarsfulla investeringar går hand i hand med god avkastning många år framöver, säger Peder Hasslev, kapitalförvaltningschef AMF, i ett pressmeddelande.

    Den brittiska fonden har i dagsläget investerat i tre vindkraftsparker till havs.

    Fler tar tåget

    Antalet resenärer ökade med 5,6 procent under årets tredje kvartal, jämfört med samma period förra året.

    SJ presenterade i veckan siffror för årets tredje kvartal. En glädjande nyhet enligt bolaget är att fler väljer att ta tåget när de ska resa.

    Intresset för att åka tåg och framförallt med SJ fortsätter att öka. Den ökade efterfrågan håller i sig över tid och de flesta av våra linjer går bra. Under kvartalet har antalet resenärer ökat med totalt 5,6 procent, jämfört med samma kvartal föregående år.

    Nyligen rapporterade Supermiljöbloggen om succén med de nya snabbtågen mellan Stockholm och Oslo som enligt SJ fått många att välja bort flyget till förmån för tåget.

    EU:s utsläpp minskar

    Men fler åtgärder måste sättas in om 2030-målet ska nås.

    I en ny rapport från European Environment Agency, EEA, framgår att utsläppen från EU:s medlemsstater minskade med fyra procent under 2014, jämfört med året innan, mycket tack vare att det var ett ovanligt varmt år vilket påverkade efterfrågan på energi.

    EU:s mål är att minska utsläppen med 20 procent till år 2020, jämfört med 1990 års nivåer. Förra året hade EU klarat detta och minskat utsläppen med 23 procent.

    Men de kommande åren ser det ut att gå betydligt trögare varnar EEA. Med redan beslutade åtgärder kommer utsläppen minska med 25 procent till 2020 och med bara 30 procent till 2030 – långt ifrån EU:s mål om 40 procents minskningar.

    Som EEA:s chef Hans Bruyninckx uttrycker det:

    – Our report shows that the EU is on track towards its 2020 climate targets. The report also shows that to achieve our longer-term goals for 2030 and 2050, a fundamental change is needed in the way we produce and use energy in Europe.”

    Kristdemokraterna vill att Sverige ska ha 100 procent förnybar energi

    Därmed har fem av riksdagens åtta partier siktet inställt på ett helt förnybart energisystem.

    Nyligen skrev Supermiljöbloggen att det i Sveriges riksdag finns en majoritet för 100 procent förnybart. Vänsterpartiet och Centerpartiet har slagit fast att målet för Sverige ska vara 100 procent förnybart till år 2040. Miljöpartiet och Socialdemokraterna har i regeringsställning ännu inte satt något årtal, men man har gjort klart att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi.

    Efter att artikeln publicerades har det påpekats för Supermiljöbloggen att även Kristdemokraterna vill att Sverige ska ha ett energisystem som bygger på 100 procent förnybart. I en färsk riksdagsmotion om energifrågorna från partiets ledande representanter framgår nämligen:

    Kristdemokraterna vill se en mångfald av förnybar energi inom transportsektorn, industrin, uppvärmningen och elproduktionen. Vi strävar efter ett energisystem som innehåller såväl storskaliga som småskaliga element anpassade till lokala och industriella behov.

    För att kunna uppnå miljömålen om minskade koldioxidutsläpp och energieffektivisering vill vi se ökade investeringar av såväl offentligt som privat kapital i långsiktigt hållbara energislag som bland annat vindkraft, vattenkraft, bioenergi, solenergi och geoenergi. Sverige ska på sikt ha ett energisystem som bygger på 100 procent förnybar energi.

    Dock är det oklart när i tiden Kristdemokraterna ser att detta mål kan vara uppnått. I motionen framgår nämligen också att partiet anser att nya kärnkraftsreaktorer kan komma att behövas för att Sverige ska kunna behålla den elintensiva industrins konkurrenskraft utan att dagens elproduktion ersätts med fossilbaserad produktion.

     

    Malmö blir först i Sverige med nytt cykelhus

    I torsdags kom bygglovet och det blev klart att Malmö får möjligheten att trappa upp sina tvåhjuliga ambitioner. Den här gången gäller det dock inte en utökning av cykelbanor, utan byggandet av ett bostadshus med parkeringsnorm 0.

    Parkeringsnorm 0 innebär att huset kommer att byggas utan parkeringsplatser för bilar, men i stället erbjuda en rad initiativ för att främja cykeln som huvudsakligt transportmedel. Huset kommer även att utrustas med solceller som kommer att bistå med en viss del av elförsörjningen.

    Karolina Skog, ordförande i stadsbyggnadsnämnden, påpekar dock att de främst har satsat på den hållbara transporten.

    Eftersom de boende kommer att vara utan bil har vi placerat byggnaden nära en busshållplats och två fria enkelresor i månaden inkluderas i hyran.

    Lastcyklar till storhandling eller dagisskjutsning och gästcyklar till besök från när och fjärran är andra faktorer som ska underlätta för en bilfri vardag. Förutom 55 nya hyresrätter kommer byggnaden även husera ett cykelhotell, eller cyklotell, där varje gäst förses med en egen cykel.

    Byggandet av det nya cykelhuset påbörjas nästa månad och förhoppningen är att visa att privat bilinnehav är ett val, ingen nödvändighet.

    Frackning i närområdet farligt för spädbarn och mammor

    Att befinna sig nära frackning när man är gravid innebär ökad risk för en högriskgraviditet och för tidig födsel, visar en ny studie från USA. Resultaten av studien läggs till listan över tidigare kända konsekvenser som den kontroversiella metoden att utvinna gas orsakar, bland annat jordskred och läckage av metangas.

    — Frackningindustrin växer mycket fortare än vår förmåga att avgöra hur fracking påverkar miljön, eller minst lika viktigt, folkhälsan, säger Brian S. Schwartz, läkare och professor som leder den nya studien.

    I ett forskningsprojekt vid Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health i USA har man studerat patienter som bor både nära och långt från frackningsfält i Pennsylvania. Staten har välkomnat skiffergasindustrin och 2015 finns här runt 8 000 frackningsfält, till skillnad från närliggande stater som New York och Maryland där frackning inte är tillåtet.

    Många tjänstemän, motsvarande våra svenska miljö- och hälsoskyddsinspektörer, har uttryckt oro kring hur utvinning av naturgas med frackning påverkar närmiljön och hälsan för de som lever i närheten av fälten eller längs transportvägarna.

    Studien visar en 40-procentig ökning av risken för en för tidig födsel om mamman bor nära ett frackningfält under graviditeten. Risken för en högriskgraviditet ökade med 30 procent. Det visade sig också vara sämre att bo nära ett fält med stort uttag. Brian S. Schwartz som ledde studien säger att resultaten inte kan förklara varför riskerna är högre närmare fälten, men visar att alla steg i frackningen har konsekvenser för miljön.

    – Nu när vi vet att det här sker skulle vi vilja ta reda på varför. Är det luftkvaliteten? Är det stressen? Det är våra toppkandidater just nu, säger Schwartz.

    Studien utgick från hälsodata från 9 384 mammor som födde 10 946 barn mellan januari 2009 och januari 2013. Det jämfördes med information om frackningfält, var man borrade, i vilket steg i utvinningen av gasen de var, och hur nära borrfälten låg i relation till var mammorna bodde under graviditeten.

    Frackning eller hydraulisk spräckning är en metod för att utvinna framför gas (skiffergas) och olja. Man borrar ett hål i marken och pumpar ned vatten (blandat med sand och kemikalier) under mycket högt tryck för att spräcka skifferlagen och lösa ut gasen. Tekniken är populär i USA, men växer också i popularitet i delar av Europa. Andra delar i både USA och Europa förbjuder frackning just på grund av miljökonsekvenserna. I april i år kom rapporter som beskrev tydliga samband mellan jordskalv och frackning i Oklahoma.

    – Flera nya studier visar att gas från frackning har en ännu värre påverkan på klimatförändringarna än exempelvis kol och olja. Dels är den här gasen ett vanligt fossilt bränsle, men dessutom läcker det ut metan kring borrhålen, och den gasen är 20 gånger kraftigare som växthusgas än koldioxid, sa geologen Mikael Höök till SVT förra året.

    – Alla föregående studier har visat negativa hälsoeffekter. Beslutsfattare måste ta till sig sådana här resultat när de beslutar om hur den här industrin ska få fortsätta, säger Schwartz.

    Vattenfallanställd tipsade Greenpeace om brunkolsköp

    Miljöorganisationen har nu gjort klart att man genom en stiftelse vill köpa hela den tyska brunkolsverksamheten, för att fasa ut den till år 2030.

    I går skrev Supermiljöbloggen om att Greenpeace är en av spekulanterna till Vattenfalls brunkolsverksamhet. Nyheten fick stort genomslag i Tyskland, och har även uppmärksammats här i Sverige, bland annat av SVT Nyheter och Dagens Industri.

    Intressant i sammanhanget är att en av Vattenfalls anställda tipsade organisationen om draget – som Ingvar Mattson, finansanalytiker på Swedbank, i en intervju med Sveriges radios Klotet beskriver som ”ett exempel på ett nytt fenomen, en form av finansiell aktivism”.

    Den 22 september skrev nämligen Oskar Ahnfelt, som fram till den sista september var anställd som Public Affairs-chef på Vattenfall, på Twitter:

    Alla ni som vill att Vattenfall inte ska sälja brunkol utan äga och lägga ner. Bara att ge sig in i budgivningen! Crowdfunding, Greenpeace?

    Greenpeace chef Annika Jacobson svarade då:

    Bra idé! Men tror inte vi skulle accepteras som köpare.

    Men kanske sådde Oskar Ahnfelt ändå ett frö hos miljöorganisationen. För kort därefter, den 6 oktober, meddelade Greenpeace att man delgav sitt intresse att köpa Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet. Och i går, på en fullsatt presskonferens i Berlin, presenterade organisationen alltså ett så kallat “Statement of Interest”, där man redogör för intentionerna med ett potentiellt övertagande av verksamheten, den tänkta ägarstrukturen samt den finansiella grunden för detta.

    Supermiljöbloggen kollade i går med Vattenfall vad nästa steg är i försäljningsprocessen. Bolagets pressavdelning svarade:

    Försäljningsprocessen löper på enligt plan. Vi har inget nytt att kommunicera i nuläget från våra sida, utan återkommer när vi så har det.

    Någon reaktion från regeringen har ännu inte kommit. Men på fredag har det gått exakt ett halvår sedan Riksrevisionen kom med sin granskning av styrningen av Vattenfall, vilket borde innebära att regeringen då tänker överlämna en skrivelse med kommentarer till riksdagen i ärendet.

    Greenpeace: Vi är den enda lösningen

    Greenpeace vill köpa Vattenfalls tyska kol för att låta en stiftelse avveckla brunkolet till senast 2030.  

    – Om inte Vattenfall och den svenska regeringen är beredda att ta ansvar för klimatet, människors hälsa och framtida jobb i regionen känner vi att det är vår skyldighet att gå in i processen. Vi ser stora möjligheter med att fasa ut brunkolet och omvandla verksamheten till ett lysande exempel för övergången till en hållbar framtid och en omställningen till förnybar energi, säger Annika Jacobson, chef för Greenpeace Sverige.

    Greenpeace Norden är en förening som enligt svensk lag inte kan driva verksamheter i kolkraft, så därför vill miljöorganisationen skapa en stiftelse för att fasa ut brunkolsverksamheten senast 2030.

    Läs: Greenpeace: ”Vi vill köpa Vattenfalls brunkol”

    Greenpeace har också låtit Energy Brainpool Institute beräkna värdet på Vattenfalls kolkraft, som institutet beräknat till 4,7 miljarder kronor. Att återställa marken och avveckla kolkraftverken beräknas kosta 19 miljarder kronor, och ”externa kostnader” för bland annat vatten- och luftföroreningar beräknar organisationen ligga på 94 miljarder kronor, skriver DI.

    – Varje köpare som inte tar med samtliga samhällskostnader i priset för Vattenfall räknar kallt med att någon annan ska ta ansvaret och kostnaderna för detta, med största sannolikhet den tyska staten och dess befolkning, säger Annika Jacobson.

    Kan inte fokus på de negativa kostnaderna driva säljarna i famnen på andra köpare som vill fortsätta driva kolkraftverken?

    – Det vi gör är att vi erbjuder en möjlighet att maximera vinsten för Vattenfalls ägare, det svenska folket, genom att minimera de samhällsekonomiska kostnaderna, säger Em Petersson från Greenpeace.
    – Vi är den enda lösningen om Sveriges regering vill sälja och samtidigt inte ta ett katastrofalt klimatbeslut.

    Tinande permafrost kan ge stora utsläpp

    Metanutsläpp från områden med smältande permafrost är ett växande problem, framförallt om den globala medeltemperaturen fortsätter att öka. Om dessa områden smälter frigörs enorma mängder koldioxid och metan som legat lagrade i många tusen år, skriver professor John Abraham i The Guardian.

    Det pratas mycket om växthusgaser i samhället, hur vi kan minska utsläppen för att bromsa klimatförändringarna. Industrierna måste minska sina utsläpp, transportsektorn och energisektorn likaså. Framförallt är det koldioxid som står i centrum. Det ämne som skapas vid förbränning, vare sig det är bensin i bilar eller kol i kraftverk. Tillsammans med syre bildar kolatomerna den omtalade gasen koldioxid.

    Det som det däremot pratas betydligt mindre om, är den uppvärmning som redan sker och hur jordklotet reagerar. Många forskare menar på att vi närmar oss tvågraders-målet med stormsteg och trots att vi inte är där än kan tydlig påverkan ses i bland annat Arktis.

    Arktis är ett område som till stora delar är täckt av permafrost, det vill säga mark som är frusen året om och har varit det i många tusen år. Den översta ytan är dock ett aktivt lager som vanligtvis smälter under några sommarmånader. Nedbrytningen av biomassa har avstannat genom bristen av syre, och de stora lager av dött växtmaterial och mossa som lagras i marken bildar tillsammans ett enormt kollager – något som nu håller på att förändras i rasande takt.

    Det som händer när permafrosten smälter är att nedbrytningen av biomassa ökar kraftigt vid kontakt med syre och utsläppen av växthusgaser accelererar. Koldioxid är även här ett stort problem, liksom metan, en gas som är mångdubbelt kraftigare än koldioxid. Med ökade utsläpp stiger jordklotets medeltemperatur ännu mer och avsmältningen sker därigenom ännu snabbare. Det blir en ond cirkel som adderar växthusgaser till den befintliga ekvationen som människan redan skapat genom fossila utsläpp.

    Utsläppen vi måste ta med i beräkningarna nu och i framtiden handlar inte bara om de utsläpp vi människor konkret har orsakat. Det handlar även om att jordklotet börjar ge oss fakturor tillbaka nu när buffertzonerna, det vill säga de områden som kan ta emot och lagra framförallt koldioxid (hav, atmosfär, biomassa), börjar nå sin gräns. Därför är det otroligt viktigt att konkreta åtgärder sätts in för att i största möjliga mån stoppa de stora fossila utsläppen och därigenom fakturorna från moder jord att trilla in.

    permafrost_distribution_in_the_arctic_large
    Foto: Philippe Rekacewicz

    Vill du lära dig mer om permafrost, läs här (engelska). 

    Klimatmöte i tyska Bonn inför Paris

    Klimatmötet i tyska Bonn har inletts, där förhandlare nu ska ta fram underlag och avtal som förhoppningsvis skrivs under och fastställs under toppmötet i Paris.

    De två första veckorna i december hålls FN:s stora klimattoppmöte i Paris. Världens alla ledare samlas för att tillsammans komma fram till de mål som ska bromsa klimatförändringarna och ställa om världen till en mer hållbar plats. Inför det mötet samlas nu förhandlare i tyska Bonn för att ta fram material och underlag inför Paris. Datumet för världens länder att lämna in sina handlingsplaner har passerats, men endast tre fjärdedelar har än så länge gjort det.

    Städernas hållbarhetsarbete avgörande

    Stockholm Environment Institute (SEI) och C40, ett nätverk för hållbara städer, presenterade i dagarna en ny rapport om städers roll i kampen mot klimatförändringar. I rapporten konstaterar de att en tredjedel av den återstående kolbudgetens framtid kan bestämmas av just städer.

    I kolbudgeten har forskare slagit fast att världen bara kan släppa ut högst 1,000 Gt koldioxid till i atmosfären om vi vill undvika total klimatkatastrof. En stor del av budgeten har redan tingats genom diverse projekt, som fossildrivna kraftstationer och infrastruktur.

    Men enligt rapporten från SEI och C40, som fokuserat på den resterande delen av budgeten, kommer en tredjedel av de återstående besluten tas av städer. Resultatet av forskningen är baserat på ’business as usual’, det vill säga ett scenario där utvecklingen fortsätter som vanligt. Det innebär att sittande lokala ledare är viktiga spelare som både kan hjälpa och stjälpa skapandet av ett hållbart klimat.

    Baserat på nuvarande trender inom byggandet av infrastruktur kan världen komma att låsa fast hela sin kolbudget till 2020. Det innebär att vi inom mindre än fem år kommer att ha byggt tillräckligt med vägar, kraftstationer och byggnader för att driva oss över en tvågradig uppvärmning.

    Mycket fokus läggs på klimatmötet i december, men de beslut som fattas i Paris kommer inte att implementeras förrän 2020. Det lämnar en lucka på fem brännande år, en lucka som ger städer en chans att driva igenom lokala hållbarhetsinitiativ som kan stärka klimatkampen nu och i framtiden, men lämnar också utrymme åt den motsatta utvecklingen. Enligt rapporten bör städer därför undvika så kallade ”lock in”-projekt, vilket innebär att låsa fast investeringar i klimatskadliga projekt.

    Det är ingen nyhet att städer attraherar allt fler människor, och idag står de för ca 70 procent av världens totala koldioxidutsläpp. Enligt uppskattningar i rapporten flyttar 1,5 miljoner människor in till städer från landsbygden varje dag. Det höga antalet kan tyckas skrämmande, men det är samtidigt en unik möjlighet att förse två tredjedelar av jordens befolkning med en hållbar levnadsmiljö. Initiativ på stadsnivå bör därför inte betraktas som sidekicks till storslagna FN-beslut, utan istället hyllas som del av gräddan i kampen mot klimatförändringarna.

    Mats Karström tackar Fältbiologerna

    Mats Karström blev Årets miljöhjälte i kategorin Biologisk mångfald samtidigt som Supermiljöbloggen fick priset i kategorin Ekologiskt fotavtryck. Supermiljöbloggen bad att få publicera hans tacktal.

    Juryns motivering: 

    ”Mats Karström i Vuollerim är en verkligt sann miljöhjälte med över 30 års ideellt naturvårdsarbete bakom sig. Mats var pionjär med att utveckla en inventeringsmetodik för naturvärdesbedömning av skyddsvärda skogar. Vissa arter är så kräsna att de endast överlever i gammelskog och många av dess arter är idag hotade.

    Genom sin metodik, som numera används av myndigheter, naturvårdsorganisationer och skogsföretag i hela landet, har Mats fått fram viktiga argument för att skydda skogar med höga naturvärden.

    År 1987 startade Mats skogsgruppen Steget Före och sedan starten har Steget Före medverkat till att långsiktigt skydda fler än 100 ur-och naturskogar. Därigenom har stora arealer med värdefull natur fått ett formellt skydd.”

    Mats tacktal på Ulriksdals slott, 14/10-2015.

    ”Tack vänner, det här är ett pris som betyder väldigt väldigt mycket.

    Jag vill börja med att tacka Fältbiologerna, det var ni som lyfte mitt naturintresse och lärde mig att kämpa och inte bara förlita mig på vuxenvärlden.

    1986 gjorde jag det bästa jag gjort när jag flyttade till Vuollerim, Jokkmokk. Jag fick upptäcka mina första urskogar, och jag fick se dem avverkas!

    Samma år startade vi Steget Före, något som kommit att förändra mitt liv. Vår första exkursion gick till Jelka-Rimakåbbå, som är fem kvadratmil gammelskog, dvs lika stort som Muddus Nationalpark. Vi hittade arter där, mer än vad som tidigare var känt från hela landet.

    Jelka-Rimakåbbå hotades av vägar och av skogsbruk, något som startade en av våra största naturvårdsstrider i modern tid.

    Fältbiologerna hjälpte till att samla pengar till skyddet, bl a i Baltikum. WWF hjälpte till att förhandla. Och det märkligaste av allt, Jägarna i Porjus hoppade över älgjakten och letade lavar istället.

    Svenska och internationella påtryckningar ledde till att EU tvingade Sverige att skydda skogen som Natura 2000. Jelka Rimakåbbå blev WWF-pärla 2014 och är nu på väg att bli naturreservat.

    Jelka Rimakåbbå är idag hotat på nytt, samma gruvbolag som i Kallak vill bygga vägar och bryta malm i hjärtat av området, och det trots att det är skyddat!

    Jag vädjar till regeringen att de visar modet att säga nej till gruva i Kallak, och att de skyddar Jelka Rimakåbbå från all exploatering.

    Ett stort stort tack till er alla!”

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.