Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Storbritannien klarar sig en vecka utan kolkraft för första gången sen 1882

    Storbritannien klarade sig utan kolkraft i en hel vecka för första gången på 137 år, och satsar på att vara kolfria till 2025.

    Senast landet drevs utan kol var Victoria fortfarande drottning och det var bara två år sen landet klarade sig utan kol en hel dag sen den industriella revolutionen. Kolkraften ersätts i allt större utsträckning av förnybar energi som vind.


    SMB lyfter positiva klimatnyheter. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Nytt globalt avtal ska stoppa plastavfall från att hamna i havet

    Haleluja! Ett nytt globalt avtal ska förhindra att plastavfall hamnar i havet, enligt FN.

    Nästan alla världens länder har kommit överens om ett nytt avtal för att förbättra hur de hanterar plastavfall så att det inte hamnar i havet. Bara USA valde att stå utanför avtalet.

    Avtalet kommer vara juridiskt bindande och gör handeln med plastavfall mer transparent och reglerad. Rika länder har tidigare kunna lämpa över ansvaret för sitt plastavfall på fattigare nationer, och avtalet möttes därför med glädje från de flesta läger, även om mer behövs för att tackla vårt plastproblem.

    […] det går bara en del av vägen. Vad vi – och planeten – behöver är ett omfattande fördrag för att ta itu med den globala plastkrisen, sa WWF:s generaldirektör Marco Lambertini.

    Hur som haver verkar det vara ett steg i rätt riktning.


    SMB belyser plastkrisen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Idag infaller EU Overshoot Day

    Om alla levde som EU-medborgare skulle hela jordens årliga resurser vara förbrukade redan den 10 april. 

    Idag har EU:s stater och invånare använt upp de egna resurser som jorden hinner förnya till nästa år. Resten av året lever vi på lånade resurser. Det innebär att livsstilen hos den genomsnittliga EU-medborgaren kräver 2,8 jordklot per år.

    EU:s invånare förbrukar alltså motsvarande 20 procent av jordens resurser trots att invånarna endast utgör sju procent av jordens totala befolkning.

    Sverige är dock ännu värre än så. Om jordens alla invånare konsumerade som svenskarna skulle vi behöva fyra jordklot. Globalt sett infaller dock Overshoot Day i månadsskiftet juli-augusti, vilket visar vilka enorma skillnader i miljöpåverkan som finns mellan rika och fattiga länder.


    SMB vill förändra samhället. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Torskbeståndet i Östersjön har kollapsat

    Läget för östersjötorsken är mycket värre än befarat, enligt nya mätningar från Internationella havsforskningsrådet ICES.

    Från att länge ha varit hotat har nu torskbeståndet i Östersjön kollapsat. Researchen bakom den katastrofala nyheten är baserad på provfiske och preliminär data över torskbeståndet. Redan för två år sedan föreslog ICES kraftigt minskade fiskekvoter på Östersjötorsk inför 2018. ”Den totala biomassan har ökat något men är fortfarande väldigt låg och beståndet har sedan 2008 legat under den referenspunkt som många forskare kallar för biologiskt säker gräns för beståndet”, lät det redan då.

    Men någon större minskning blev det inte, och inte heller i 2019 års fiskekvoter. Nu föreslår Naturskyddsföreningen, WWF, och Sportfiskarna ett totalt fiskestopp på östersjötorsken inför 2020. ”I slutet av maj kommer internationella havsforskningsrådet, ICES, att lämna sitt råd om torskfisket inför 2020, och det finns starka indikationer på att rådet kommer rekommendera en nollkvot, dvs inget fiske alls”, skriver de tre organisationerna i ett öppet brev till politikerna.

    Läs mer: ”Vi kräver omedelbart fiskestopp för Östersjötorsken”

    Det är inte längre möjligt att bedriva ett hållbart fiske på torsken i området. Dessutom vill vi att fisket på skarpsill flyttas bort från sydöstra Östersjön så att torsken får tillgång till tillräckligt med föda för att överleva, säger Stina Tano, sakkunnig inom marina ekosystem och fiske på Naturskyddsföreningen till Sveriges Natur.

    Även organisationen Baltic Sea 2020, som jobbar för ett levande Östersjön, är kritiska mot fortsatt torskfiske i Östersjön. De skriver i ett pressmeddelande att ”läget för östersjötorsken är mer kritiskt nu än någonsin tidigare”.

    Resultaten av det senaste provfisket efter östersjötorsk ledde till att Baltic Sea Advisory Council under sitt senaste möte rekommenderar EU-kommissionen och östersjöländerna att undersöka alla möjliga åtgärder för att etablera en krisplan för torsken i östra Östersjön. I början av april skickades därför ett brev till alla EU:s fiskeriministrar där krav på akuta åtgärder för att rädda torskbestånden i Östersjön.

    Läs mer: Miljöorganisationer ber fiskeministrarna att ta till krisåtgärder för östersjötorsken

    Uppdaterade siffror från ICES om torskbeståndet ska presenteras i slutet av maj, tillsammans med rekommenderade fångstkvoter för torsk i Östersjön för 2020. Efter det beslutar EU om 2020 års fiskekvoter.

     


    SMB bevakar fiskepolitiken. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Klimataktivister utförde aktion mot riksdagen

    Inför fredagens klimatdebatt sprejade fyra Greenpeace-aktivister orden ”No need to panic” på riksdagshusets kaj. 

    Under fredagsmorgonen möttes de folkvalda ledamöterna av en annan vy än vanligt. Med anledning av dagens klimatdebatt i riksdagen hade aktivister från Greenpeace sprejat ”No need to panic” halvvägs under vattenlinjen på kajen till riksdagshuset.

    Orsaken till aktionen är Sveriges extremt bristfälliga klimatpolitik, som enligt bland annat Klimatpolitiska rådets årsrapport är långt ifrån tillräcklig för att nå klimatmålen. Greenpeace menar att riksdagen, regeringen och landets kommuner borde utropa klimatnödläge.

    Ett klimatnödläge skulle innebära att vi som samhälle kan börja behandla klimatkrisen som den kris den är. Det behöver motsvara ett ökat beredskapsläge eller nationellt “stabsläge”, där vi på alla nivåer snabbt kan genomföra de klimatåtgärder som krävs, mobilisera nödvändiga resurser och undanröja hinder för dessa. Rätt målsättningar för utsläppsminskningarna är nödvändigt, men de måste följas upp med tillräckliga åtgärder så att de faktiskt uppnås, säger Greenpeaces kampanjchef Rolf Lindahl.

    Klimataktivisterna är nu gripna för skadegörelse, rapporterar DN.


    SMB driver på för en kraftfullare klimatpolitik. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Oatly: Matens klimatpåverkan måste upp på bordet!

    Carina Tollmar och Cecilia McAleavey från Oatly presenterar idag fyra konkreta förslag som kan minska livsmedelssektorns klimatpåverkan. Bland annat vill de se mindre produktion av kött och mejeri, och mer livsmedelsgrödor.

    I mars presenterades Klimatpolitiska rådets första utvärdering av Sveriges arbete med att minska utsläppen av växthusgaser enligt de mål som riksdagen beslutat. Rapporten fokuserar enbart på transportsektorn då det är den enda sektor som har mål för utsläppsminskning.

    Den övergripande slutsatsen i rapporten var dock att utvecklingen för att minska utsläppen går för långsamt för att ligga i linje med det klimatpolitiska målet.

    För att nå de mål som satts måste riksdagen besluta om utsläppsmål också för andra sektorer. Eftersom både produktion och konsumtion av det vi äter och dricker spelar en stor roll för utsläppen bör livsmedelssektorn vara en central sektor att sätta mål för. Detta visas bl.a. i EAT-Lancet-kommissionens studie som presenterades i januari, liksom den uppföljande Nordic Assessment Report.

    Rapporterna bekräftar den allvarliga bild av klimatutmaningen som slagits fast av FN:s klimatpanel IPCC. Om vi ska lyckas nå målet om max 1,5 graders uppvärmning måste vi ställa om både produktion och konsumtion av livsmedel. Konsumenterna har förstått detta och det pågår just nu ett konsumentdrivet skifte där allt fler väljer en ökad andel växtbaserat i sin kost. Enligt Jordbruksverkets data har den svenska köttkonsumtionen minskat de senaste åren.

    Vi kan även se att försäljningen av växtbaserade mejeriprodukter i Sverige har ökat konstant under flera år. Under 2018 ökade den med 20 procent jämfört med 2017. Samma utveckling syns i andra länder. 

    Cecilia McAleavey

    Det krävs nya sätt att tänka kring livsmedelsproduktion, både från politik och livsmedelsindustri. Klimatpolitiska rådet konstaterar t.ex. att regeringen inte redovisat ”någon genomförd åtgärd under de senaste två åren med syftet att minska jordbrukets klimatpåverkan”. Vi har förslag på ett antal åtgärder, utöver att vi tycker att det ska sättas utsläppsmål för sektorn:

    1. Mindre produktion av kött och mejeri och mer av livsmedelsgrödor

    2050 kommer vi vara 10 miljarder människor på jorden. Vi behöver ett hållbart livsmedelssystem som minskar resursförbrukning och utsläpp. För att möta både klimatutmaningarna och växande efterfrågan från konsumenter behöver livsmedelsindustrin och lantbrukarna minska kött- och mejeriproduktionen och fokusera på grödor för livsmedel istället för foder för att producera mer mat åt fler människor.

    Detta skifte kan stödjas och finansieras genom politiska styrmedel som t.ex. regelverk, information och skatter/subventioner.

    2.  Politiska åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för växtbaserat

    Politiken behöver underlätta tillväxtpotentialen i det växtbaserade segmentet snarare än att stötta utdaterade befintliga produktionssystem.

    Det behövs en handlingsplan för växtbaserade livsmedel med åtgärder för att kunna öka produktion, förädling, konsumtion och export av växtbaserade livsmedel. Konkurrenssnedvridande regelverk som premierar animaliska livsmedel framför växtbaserade behöver förändras.

    Tyvärr ser vi aktuella politiska beslut som går i motsatt riktning och som konserverar ohållbara strukturer, senast när Europaparlamentets jordbruksutskott röstade för ett förslag med syfte att förhindra att växtbaserade produkter får ha ”köttliknande” namn, bl.a. sojakorv och vegoburgare.

    Den gemensamma jordbrukspolitiken bör riktas om genom att det införs ett omställningsstöd riktat till bönder som idag producerar mjölk och kött för att ställa om sin produktion mot mer hållbara odlingssystem med större andel grödor för livsmedel.

    Carina Tollmar
    1. Mer forskning

    Forskningssatsningar bör riktas mot produktion och förädling av växtbaserade livsmedel (även nutritionsforskning) som ett led i klimatpolitiken. Den accelererande tillväxten för vegetabiliska livsmedel vittnar om att det finns en fantastisk potential i utvecklingen och förädlingen av grödor för humankonsumtion.

    Det behövs även mer kunskap och forskning kring den nödvändiga omställningen av dagens ohållbara livsmedelssystem.  Ett spännande exempel är det pågående EU-finansierade forskningsprojektet där forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) studerar effekter av att öka andel grödor för livsmedel på gårdar som i huvudsak bedriver animalieproduktion.

    Liknande satsningar borde vara fokus för såväl svensk som europeisk politik. Snarare än att fortsätta att subventionera ett icke-konkurrenskraftigt jordbruk borde politiken och forskningen inriktas på att stötta böndernas omställning till mer klimatsmarta och lönsamma affärs- och jordbruksmodeller.

    1. Klimatdeklaration – en konsumenträttighet

    Vi tycker även att konsumenter har rätt att få veta vilken klimatpåverkan en produkt har för att kunna göra informerade val. Pris och innehållsdeklaration räcker inte som vägledning – utan riskerar till och med att leda till ohållbara konsumtionsval.

    Ett konkret förslag är därför att klimatdeklaration på produkter blir obligatoriskt. Livsmedelsbranschen kan ta ledning, så att konsumenter kan jämföra produkter och göra medvetna val. Oatly har nyligen bestämt att vi ska deklarera vilken klimatpåverkan våra olika produkter har.

    Carina Tollmar
    Hållbarhetschef Oatly

    Cecilia McAleavey

    Director Sustainable Eating & Public Affairs Oatly


    Sedan starten 2010 har Supermiljöbloggens utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Kampanj vill införa varningstext i all flyg- och bilreklam

    ”Det är dags att lagstifta om att 20 procent av reklamytan för fossildrivna bilar och flygresor ska märkas med en informationstext om klimatförändringarnas effekter.”

    Det skriver Johanna Salmi och Kalle Dramstad, företrädare för kampanjen 20% Klimatvarning, som drivs av ett ideellt, partipolitiskt obundet nätverk. Tanken är att bil och flygresor ska få en varningstext likt texten på cigarettpaket.

    I en debattartikel på GP skriver nätverket att ”nu är det dags att använda den klimatpolitiska verktygslådan fullt ut: inför krav inom EU på att 20 procent av reklamytan för fossildrivna bilar och flygresor ska märkas med en informationstext om klimatförändringarnas effekter.”


    Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Sjöfarten släpper ut mer än väntat

    En ny metod för att beräkna den svenska sjöfartens koldioxidutsläpp visar att svenska fartyg släpper ut dubbelt än som tidigare väntat. Detta visar en ny rapport.

    Rapporten är gjord av SMHI, och går emot tidigare officiella siffror från Naturvårdsverket som säger att koldioxidutsläppen för inrikes sjöfart gått ner de senaste åren.

    Vi ser ungefär dubbelt så höga bränsleförbrukningar från inrikessjöfarten jämfört med vad vi tidigare trott, och därmed också dubbelt så höga utsläpp, säger Fredrik Windmark, luftmiljöexpert på SMHI, till SVT.

    Bättre statistik

    Genom att spåra alla fartyg i svenska hamnar via GPS, så har SMHI fått fram dessa nya siffror. Den nya metoden har visat sig vara mycket mer träffsäker än den gamla metoden, som innebar att mäta mängden bränsle som säljs i Sverige.

    Naturvårdsverket har varit en av parterna som tagit fram denna nya metoden att mäta koldioxidutsläpp, och är nöjd med att få bättre statistik.

    Jag vet att andra länder också tittar på att använda just den här datan för att uppskatta utsläppen från sjöfarten, så det här är helt enkelt ett bättre sätt än det vi hade tidigare, säger Jonas Allerup, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.


    SMB rapporterar om utsläppen i svensk transportindustri. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    “Greenpeace måste ompröva sin syn på ekonomin”

    I en video på SVT krävde Greenpeaces Isadora Wronski att fokus i klimatdebatten flyttas från individens ansvar till “de system och mekanismer som ligger till grund för de problem vi ser i samhället idag.” Det är viktigt, men tyvärr kan inte ens Greenpeace själva hålla måttet i frågan.

    Eftersom det bästa försvaret mot klimatförändringar fortfarande är intakta ekosystem, måste vi förstå relationerna mellan planetens gränser och vår ihärdiga strävan efter ekonomiskt tillväxt. Att verkligen gå till botten med mekanismer och system som bidrar till klimatförändringarna innebär alltså med andra ord: att ändra de grundläggande regler som styr våra ekonomier.

    Greenpeace vill däremot verka inom dagens system. De föreslår att investeringar styrs om och att vi skiftar till en smartare användning av resurser genom cirkulär ekonomi. Även om detta är ett steg i rätt riktning, är det grundläggande problemet att vi inte kan frikoppla resursanvändningen från vår konsumtion. Forskning, visar att bättre resurseffektivitet leder till sänkta priser och höjer efterfrågan på resurserna, istället för motsatsen.

    På grund av denna så kallade ”rebound-effekten”, blir de ekonomiska förslagen från Greenpeace i bästa fall vilseledande. I värsta fall motverkar de klimatåtgärderna. Grön tillväxt är en myt, och vi måste sluta låtsas som att det vore möjligt att fortsätta som vanligt.

    Det är också en grundläggande rättvisefråga. Vi kan inte längre ignorera den ojämlikhet som utmärker den nuvarande situationen, och det är viktigt att Greenpeace inkluderar denna frågan.

    Att skydda planetens gränser är absolut nödvändigt, men samtidigt kan vi inte lämna människor i sticket eller förespråka lösningar som riskerar att offra miljoner människors livsuppehälle, hem eller hälsa. Istället för att bara fokusera debatten på omfördelning, måste vi skapa ett system som är rättvist från början.

    Klimatåtgärderna får inte reproducera samma skadande system och mekanismer som vi har idag. Vi måste förstå vad det innebär att vara ödmjuk och vara ömsesidigt respekterande till varandra och planeten. Det handlar om hur vi kan anpassar oss till förändringar i miljön eller relaterar till planeten som arv. Det är de ovärderliga erfarenheter och traditionella kunskaper urfolk besitter som håller nyckeln för att verkligen kunna förstå detta.

    Till exempel, borde vi lära oss av den långsiktiga hållbarhet som Samernas holistiska synsätt på landskapet och våra ekosystem främjar. Om vi inte samarbetar, lyssnar och lär oss, skulle det inte bara vara fatalt för miljön och klimatet – det riskerar att skapa nya koloniala förhållanden där vissa människors liv och levnadssätt värderas mindre.

    Frontlinjen av klimatförändringar rycker närmare och närmare. Om Greenpeace menar allvar med att vilja ta itu med skadliga mekanismer och system måste de våga ifrågasätta tillväxten och ompröva syn på ekonomin. Ta ansvar som den viktiga röst i samhället ni är och framhäv relationerna mellan samhälle och miljö. Våga debattera de cancerlika konsekvenserna av ekonomisk tillväxt och utmana de bakomliggande antagandena om ekonomisk produktivitet och lönsamhet.

    Vi kan absolut minska tillväxten samtidigt som vi bibehåller välstånd: kanske innebär det bättre offentliga tjänster, mindre prylar eller en kortare arbetsvecka. Klimatåtgärderna måste handla om att skapa en ekonomi som fungerar för alla, och inte bara för några få, och det är det som Greenpeace borde förespråka.

    Florian Carl

    __________________________________________________

    Florian Carl studerar International Political Economy i London och arbetar som del av People’s Climate Case stämman mot EU’s otillräckliga klimatåtgärder, han är själv Greenpeace-aktivist sen 13 år tillbaka.

    Film som granskar laxodlingar har Sverigepremiär

    Dokumentären Artifishal: vägen till godhet är kantad med goda avsikter uppmärksammar problemen med den internationella fiskodlingsindustrin. Imorgon har den Sverigepremiär i Stockholm.

    Dokumentären utspelar sig på fiskodlingar i USA, Storbritannien och Norden. Den belyser de omfattande förödelse som laxodlingar i bland annat Skottland och Norge haft på de respektive kusternas ekosystem. Förutom att underlätta spridandet av sjukdomar och föroreningar, så innebär laxodlingarna ett hot mot vilda laxpopulationer i Europa.

    Se här vad SMB tidigare skrivit om laxfisket.

    Filmen är en samproduktion mellan flera miljö- och friluftsorganisationer från Island, Norge, Skottland och Irland. I samband med dokumentären samlar dessa organisationen in namnunderskrifter för att stoppa skadlig laxodling i dessa länder. Namninsamlingen går att skriva på via denna sida.

    Mer information om filmvisningen går att finna via deras facebooksida.


    SMB bevakar fiskpolitiken. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

     

    ”Kossorna har redan ätit upp det mesta gräset”

    Det är inte bara Sverige som drabbats av låga vattennivåer och brandförbud, även resten av Europa har drabbats av det torra vädret. Extra drabbat är östeuropa.

    Enligt Niclas Hjerdt, hydrolog vid SMHI, så gäller det främst Tyskland, Polen och baltstaterna.

    – Torkan beror inte minst på att växtligheten och värmen kommit igång nu. Mycket av fukten som fanns efter vintern har dunstat bort, samtidigt som ingen ny nederbörd har ersatt de senaste veckorna, säger Hjerdt till Sveriges Radio.

    Det är inte bara Sverige som tömde stora delar av sina grundvattendepåer under sommaren 2018, även länder i Europa kommer in i en varm vår med lägre grundvattennivåer än förra året.

    Läs vad SMB skrivit om de låga grundvattennivåerna i Sverige.

    ”Tysklands Sahara”

    Särskilt drabbat är norra Tyskland, där tidigare bördiga marker nu till det närmaste blivit till sand. I detta område, som kallas ”Tysklands sahara” kom våren tidigare och hetare än tidigare år. Det ser inte bra ut, för de bönderna som är bosatta i området.

    Kossorna har redan ätit upp det mesta gräset, och inget nytt växer i den här torkan. Om det inte börjar regna snart vet jag inte vad de ska äta, säger mjölkbonden Beate Stuht till Dagens Nyheter.

    Redan från och med april är brandförbud utlyst i nordöstra delen av Tyskland och stora skogsbränder har härjat i flera andra delar av landet. De tyska bönderna fasar för ännu en sommar likt den 2018, men denna gång utan tidigare års skördar i lager att rädda sig med.


    SMB rapporterar om klimatförändringarna. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Förlag publicerar Greta Thunbergs tal

    Det brittiska storförlaget Penguin har meddelat att de planerar att släppa klimathjälten Greta Thunbergs samlade tal på engelska.

    Boken No on is too small to make a difference  är planerad att släppas den 6 juni och samlar alla tal Greta gett sedan augusti 2018. Publiceringen sammanfaller med att Malena Ernmans självbiografi Scener ur hjärtat, där även hennes dotter Greta spelar en stor roll, kommer på engelska med titeln Scenes from the Heart.

    Boken har redan översatts till tyska tidigare under 2019.

    Läs SMB:s recension av självbiografin.


    SMB arbetar för hållbara resor. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Amsterdam förbjuder bensinbilar till 2030

    Amsterdam är senast i raden med att skaffa ett förbud mot fossilbilar, efter att kommunfullmäktige bestämt att bensin- och dieselbilar är förbjudna i staden från och med 2030.

    Myndigheter menar att luftföroreningarna i staden förkortar dess invånares liv med ett år.

    Föroreningar är ofta en tyst mördare och är en av de största hälsoriskerna i Amsterdam, sa Sharon Dijksma, Amsterdams trafikborgarråd i samband med att förbudet annonserades.

    Länder som Kina, Tyskland och Frankrike planerar förbud sen tidigare. Vi hoppas att Sverige tar till sig av trenden och inför ett liknande förbud på hemmaplan.


    SMB bevakar transportpolitiken. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Svenskarna flyger mindre 2019

    Transportstyrelsen förutspår att trenden med minskat flygande fortsätter under året. 

    Efter nio år av oavbruten ökning väntas antalet passagerare på svenska flygplatser minska med närmare 5 procent 2019, enligt Transportstyrelsens vårprognos.

    Redan under fjolåret syntes en minskad efterfrågan, då SMB kunde rapportera att svenskarnas flygande minskat på nio av Swedavias tio flygplatser.

    Sett över en längre tidsperiod väntas dock det totala flygandet öka, om än inte i samma takt som tidigare. Den genomsnittliga årliga ökningen fram till 2025 förutspådde Transportstyrelsen i höstas vara 3,2 procent, men i den nya prognosen sänks ökningen till 1,7 procent per år.

    Det är fram för allt inrikesflyget som minskar. 2019 väntas 6 procent minskning för inrikesflyget och 4 procent minskning av utrikesflyget. Till 2025 förutspås antalet inrikespassagerare vara något färre än 2018.

    Transportstyrelsen har inte kunnat konstatera med säkerhet hur stor roll flygskamsdebatten haft i flygminskningen, men menar att allmän ökad miljömedvetenhet kan vara av betydelse. Det ekonomiska läget pekas också ut som en orsak.


    SMB bevakar klimatet. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Intervju med riksdagspartierna: Varför ökar trafikens utsläpp? Del 2

    Efter att sakta ha minskat i flera år vände vägtrafikens utsläpp uppåt 2018. Ökningen är oroande då trafikens utsläpp 2030 ska ha minskat med hela 70 procent, enligt det av Riksdagen överenskomna klimatmålet. SMB frågade partierna varför det går åt fel håll.

    Inrikestrafiken står för en tredjedel av Sveriges utsläpp. Under det förra året uppges rekordmånga lastbilar ligga bakom utsläppsökningen. Enligt Trafikverket räcker den nuvarande politiken bara halvvägs till klimatmålet om 70 procents minskning 2030. Denna ambition kräver cirka 8 procents minskningar varje år, något som enligt Naturvårdsverket kräver långt kraftigare åtgärder.

    Eftersom de flesta riksdagspartier står bakom målet och brukar hävda att deras miljöpolitik är den bästa, undrade SMB varför utsläppen nu ökar och vem som bär ansvaret. Tidigare svar från de fyra största partierna hittas här. Nedan, svar från V, L och MP (SMB sökte även KD men utan svar).

    Bildresultat för vänsterpartiet logga Vänsterpartiets svar

    1. Är det politikernas ansvar att se till att vägtrafikens utsläpp minskar?

    Ja.

    2. Står ni bakom målet att trafiken ska minska sina klimatutsläpp med 70 procent till 2030? Och står ni bakom Parisavtalet?

    Ja, fast vi vill höja det till minst 80 procent till 2030.

    3. Har ni en politik som får ner vägtrafikens utsläpp enligt detta mål? Berätta gärna hur ni vill göra!

    Ja. Vi vill göra allt det som regeringen föreslår och mycket mer. Några exempel:

    • Vi vill ha ett försäljningsförbud mot nya fossilbilar senast 2025.
    • Vi vill kraftigt investera i kollektivtrafiken med sikte på avgiftsfri kollektivtrafik.
    • Vi vill inte bygga nya dyra motorvägar som ökar utsläppen, som Förbifart Stockholm eller Tvärförbindelse syd. Vi vill istället investera allt i kollektivtrafiken och järnvägen.
    • Vi vill göra den största satsningen i modern tid på järnvägen, både på höghastighetsbanor, nya spår och bättre underhåll. Investeringarna ska göras med lån, från den nya gröna investeringsbanken som vi vill inrätta samt genom höjd och differentierad flygskatt.
    • Vi vill ha kilometerskatt/vägslitageavgift för den tunga trafiken.
    • Vi vill ha stöd till produktion för förnybara och hållbara  drivmedel, särskilt biogas. Vi tror inte att biodrivmedel ensamt kan lösa frågan, men de kan hjälpa till med omställning i närtid.
    • Vi vill ha ökade satsningar på elektrifiering av fordonsflottan och stöd till vätgas.
    • Vi vill skärpa bonus malus, högre bonus och högre malus.
    • Vi vill ha en bonus malus även för den tunga trafiken.
    • Vi vill ha ökade satsningar på ökad cykling.

    SMB:s kommentar: Flera exempel på högre ambitioner än de som finns i regeringsöverenskommelsen mellan S+MP+C+L – bra! Att omfördela pengar från motorvägar till kollektivtrafik och järnväg är ett viktigt tillskott! Kilometerskatt/vägslitageavgift på tung trafik skulle också ha en direkt påverkan på lastbilstrafikens utsläpp.

    4. Om er politik skulle ha tillräcklig effekt vilket annat partis fel är det att utsläppen nu ökar, enligt ditt parti?

    Regeringspartierna menar väl, men det är för lite och för sent. De borgerliga partierna prioriterar skattesänkningar framför klimatomställning. Båda dessa inställningar är djupt problematiska och ohållbara ur ett omställningsperspektiv.

    Jens Holm, miljöpolitisk talesperson Vänsterpartiet

    SMB:s kommentar: Vi håller med om att regeringen gör för lite och för sent. Under förra mandatperioden hade dock V visst inflytande över regeringens politik. Motfrågan är hur hårt V drev de förslag de nu nämner.

    Bildresultat för liberalerna logga Liberalernas svar

    1. Är det politikernas ansvar att se till att vägtrafikens utsläpp minskar?

    Sveriges riksdag står bakom Parisavtalet och dess klimatmål och politiker har självklart en viktig roll när det gäller att uppfylla avtalet. Det behövs tydliga regler och incitament för att minska utsläppen. Det handlar till exempel om grön skatteväxling där det helt enkelt ska kosta mer att smutsar ner vilket ju också omfattar utsläppen från vägtrafiken. Som medborgare kan vi också bidra genom att välja klimatsmartare sätt att resa.

    2. Står ni bakom målet att trafiken ska minska sina klimatutsläpp med 70 procent till 2030? Och står ni bakom Parisavtalet?

    Ja på båda frågorna.

    3. Har ni en politik som får ner vägtrafikens utsläpp enligt detta mål? Berätta gärna hur ni vill göra!

    Självklart har vi en politik för att få ner vägtrafikens utsläpp och målet är en fossilfri fordonsflotta 2030. En viktig del är mer av grön skatteväxling och principen om att förorenaren ska betala. Det handlar till exempel om förslag som innebär att bilar som inte är miljöbilar får förhöjd fordonsskatt och förslag om att ändra reseavdraget. Den snabba teknikutvecklingen möjliggör för fler klimatsmarta transporter genom exempelvis elvägar och självkörande bilar. Även elbilar och laddhybrider behövs i större utsträckning på vägarna. Det ska bli lättare att välja att lämna bilen hemma. Liberalerna vill satsa på utbyggnad och underhåll av den redan befintliga järnvägen med fokus på pendeltågssträckor. Gång-, cykel- och kollektivtrafik bör göras till norm i stadsplaneringen.

    SMB:s kommentar: Bra helhet, vi hoppas L också lägger förslagen om starkare styrmedel. Gäller höjd fordonsskatt även lastbilar, då de ökade utsläppen främst kommer därifrån?

    4. Om er politik skulle ha tillräcklig effekt vilket annat partis fel är det att utsläppen nu ökar, enligt ditt parti? 

    Det är positivt är att det finns en bred enighet i riksdagen om klimatmålen och de mål som Miljömålsberedningen slagit fast. Endast SD står utanför. Den breda politiska enigheten behövs för att få till nödvändiga och långsiktiga förändringar. Samtidigt räcker det inte att Sverige jobbar på att få ner utsläppen. Klimatet kräver mer EU-samarbete och vi vill som enda parti ha en gemensam koldioxidskatt inom EU liksom en plastavgift på ej återvunnen plats i medlemsländerna.

    Veronica Björck, Liberalerna

    SMB:s kommentar: Gemensamma mål är ju bra, men frågan är varför utsläppen ökar om alla partier är så eniga. 

    Relaterad bild Miljöpartiets svar

    1. Är det politikernas ansvar att se till att vägtrafikens utsläpp minskar?

    Ja, politiken har kanske den viktigaste rollen för att skapa förutsättningar för människor och organisationer att minska utsläppen. Vi vill satsa mer på underhåll och investering i järnväg för att fler ska kunna resa med tåget, och för att mer gods ska gå med tåg. Vi vill också satsa mer på förnybara drivmedel och energieffektiva fordon. Nationella styrmedel behöver också stärkas. Bonus malus för nya bilar behöver skärpas, Bränslebytet behöver bli ännu mer ambitiöst.

    2. Står ni bakom målet att trafiken ska minska sina klimatutsläpp med 70 procent till 2030? Och står ni bakom Parisavtalet?

    Ja. Miljöpartiet står bakom målet att trafiken ska minska sina klimatutsläpp med minst 70 procent till 2030. Miljöpartiet står bakom Parisavtalet.

    3. Har ni en politik som får ner vägtrafikens utsläpp enligt detta mål? Berätta gärna hur ni vill göra!

    Ja, vi tror att vår politik kan få ned vägtrafikens utsläpp enligt dessa mål. Man kan dela upp omställningen i de tre B:na: bilen, bränslet och beteendet. Vi behöver lyckas med alla tre delar för att klara målet. Vi vill satsa mer på järnväg och sjöfart för långväga transporter och gods, och satsa mer på kollektivtrafik, cykel och gång för nära transporter. Vi vill öka satsningarna på förnybara drivmedel som etanol, biogas och biodiesel. Vi vill öka satsningarna på el både för tunga och lätta fordon. Vi behöver köra mindre bil och lastbil. Trafikverket har länge förordat minskad vägtrafik, både för personbilar och lastbilar. Det viktiga är att den minskningen sker där det finns bra alternativ (gång, cykel och kollektivtrafik), nämligen i stadsmiljö. På landsbygden kommer bilen däremot ha en fortsatt central roll, här handlar det snarare om att ställa om bränslet i hållbar riktning.

    SMB:s kommentar: Bra helhet och bra klargörande att bilåkandet faktiskt måste minska. Att erbjuda alternativ är viktigt, men likväl måste utsläppen från de rekordmånga diesel och bensinbilarna minska redan idag. 

    4. Om er politik skulle ha tillräcklig effekt vilket annat partis fel är det att utsläppen nu ökar, enligt ditt parti?

    Allt för länge har politiken inte varit modig nog att ta i med hårdhandskarna för att få ner utsläppen, varken i Sverige eller EU. Under förra mandatperioden hade Sverige dock en rekordsnabb reformtakt. Bränslebyte, Bonus-malus och mer pengar till laddinfrastruktur är några av de reformer som genomförts men där vi ännu inte kan se den fulla effekten. Att dessa förslag inte infördes under de borgerliga partiernas styre är bara att beklaga, det har fördröjt den omställning som måste ske.

    Omställningen till ett fossilfritt samhälle är en förändring som ingen tidigare gjort. Vi har inget facit på hur man kommer dit. Därför behöver vi hjälpas åt och det behöver inte vara dåligt att det finns flera olika recept på hur vi ska komma framåt. Men utvecklingen kan allvarligt hindras av partier som menar att klimathotet inte behöver tas på allvar eller att politiken inte har en avgörande roll för att kunna ställa om till fossilfritt.

    Skickat från Lova Andre Nilsson, samordnare politiska sekreterare, Miljöpartiet

    SMB:s kommentar: MP har suttit i regering både förra och denna mandatperiod. Även om de inte har fått bestämma allt i miljöpolitiken undrar vi i SMB; när kommer utsläppsminskningarna? Om inte reformerna har gett effekt än behövs ju fler åtgärder med snabbare effekt.

    Continue reading ”Intervju med riksdagspartierna: Varför ökar trafikens utsläpp? Del 2”

    Stor ökning av sålda tågluffarkort

    Försäljningen av tågluffarkort har ökat med 90 procent hittills i år jämfört med 2018.

    Det är försäljningen av det populära Interrailkortet som ökat under årets första fyra månader, skriver Svt Nyheter. Detta enligt siffror från företaget Silverrail som är svensk återförsäljare av Interrailkortet.

    Antal sålda interrailkort i Sverige:

    2016: 8 900

    2017: 10 600

    2018: 17 000

    Källa: Interrail.se, Silverrail

    Läs mer: Fler nattåg till Europa i Januariavtalet

     


    SMB bevakar transportsektorn. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Storbritannien förklarar klimatnödläge

    Som det första landet i världen har Storbritanniens parlament förklarat ett nödläge för klimatet. Men oppositionspartiet Labour tycker att ansvaret är alltför löst formulerat.

    Klimatnödläget innebär inga bindande åtaganden från regeringens sida, men är ett viktigt steg mot att landet tar ansvar för sina klimatutsläpp. Oppositionsledaren Jeremy Corbyn, som lade fram det ursprungliga förslaget, är kritisk mot att den slutgiltiga nödlägesförklaringen inte innehåller några bindande åtaganden, men tror att det kommer bli ett stort steg framåt för det globala miljöarbetet.

    Vi lovar att arbeta så nära som möjligt med länder som är seriösa med att förhindra en klimatkatastrof och vi lovar att göra klart för USA:s president Donald Trump att han inte kan ignorera internationella överenskommelser och att vidta åtgärder för att hindra klimatkrisen, har Jeremy Corbyn tidigare sagt, enligt BBC. 

    Utlysningen ses som ett svar på de protester som miljörörelsen Extinction Rebellion utfört i London de senaste veckorna, då de bland annat blockerat gator för att uppmärksamma politikerna om behovet av ett nödläge för klimatet.


    SMB följer den internationella klimatpolitiken. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

     

    Utvecklingen som äter upp civilisationen

    Recension: Filmen Antropocen: den mänskliga epoken hade Sverigepremiär förra veckan. Vår kulturredaktör Joel Gordon Hultsjö har sett en dokumentär om människans ofattbara påverkan på vår jord.

    Det handlar om ett angrepp. Eller inte bara ett, utan flera pågående ingrepp på jordens yta, innandöme och själva själ. Det handlar om global utrotning av jordens arter, internationell skogsskövlingen och det handlar om mineraljägarnas makt över våra liv. Det handlar om Antropocen: den mänskliga epoken.

    Filmen tar sin början i en av Kenyas nationalparker, där elfenben från tjuvskjutna elefanter staplas på hög, och tar oss därefter på en resa genom människans många och allvarliga attacker på jordskorpan. Vi får se enorma grävmaskiner gå djupare och djupare ner i Tyskland i jakt på kol. Italienska marmorgruvor som med maskinellt våld slår loss enorma marmorblock, ett arbete som pågått i allt intensivare takt sedan romartiden.

    Men framförallt får vi se skurken fångad mitt i att begå brottet. Skurken i detta drama är givetvis människan, som skoningslöst river och sliter i jorden. En scen bland all denna geologiska misär står ut. I centrala Tyskland expanderar det tyska gruvföretaget RWE landets största gruva Hambach i allt större takt. Under de många år som gruvan funnits har flera byar i området flyttats eller jämnats med marken. Medeltida kyrkor rivs, människors födelsehem välts, marken som har brukats i århundraden görs obrukbar av gruvnäringens omättliga frammarsch – inte ens vår egen civilisationen står i vägen för utvecklingens frammarsch.

    För om det är något filmen Antropocen belyser och visar oss, så är det den mänskliga förmågan för självförstörelse. I den mänskliga artens namn, förgör vi varandra och slukar hela det mänskliga kulturarvet med oss.

    Men vem drabbas egentligen?

    Detta är samtidigt en kritik som riktats mot dokumentären, och Antropocenbegreppet i stort, att det inte klarar av att ta del av nyanserna i vilka som är ansvariga för den förstörelse av planeten som filmen visar. De missar det största offret, de som miljöhistorikern Sverker Sörlin i P1 Kultur den 28 april kallade den globala underklassen. De som arbetar i gruvorna, dricker det förgiftade vattnet och får sina byar uppslukade av expanderande oljefält.

    Dokumentären gör inte tydligt att det är dem som drabbas hårdast, och drar sig därmed för att göra en möjlig slutsats – att det är de rika gruv-, -olje, skogsägarna och multinationella företagen i väst som spelar en stor roll i skulden för detta dilemma.

    Men för att parafrasera Alicia Vikanders bekanta och uppmanande berättarröst i dokumentären: denna kraft som använts för att skapa och omintetgöra den mänskliga civilisationen har också potentialen att rädda den. Det måste vi använda den för, för att räddas från vår egen undergång.


    SMB rapporterar om klimatförändringarna. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.