Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Flyget förstaval när riksdagen bokar resor

    När svenska riksdagsledamöter vill ta tåget utomlands tvingas de leta resväg på egen hand. Anledningen är att riksdagens resebyrå endast hanterar flygresor.
    Idag är det ett fåtal riksdagsledamöter som av klimatskäl väljer bort flyget vid långväga resor. De som vill resa med tåg får ordna med det själva, eftersom riksdagens resebyrå bara rekommenderar flyg, rapporterar Altinget.
    När Lise Nordin, riksdagsledamot för Miljöpartiet, en gång skulle resa till Storbritannien ville riksdagens resebyrå ha en skriftlig motivering till varför hon inte ville flyga.
    – Det är ett systemfel när bevisbördan ligger på mig, att jag måste ha ett särskilt motiv för att välja tåg och båt istället för flyg.
    Idag är det överlag svårt att boka internationella tågresor. Det pågår dock ett visst arbete i EU för att få ett gemensamt tågbokningssystem inom Europa, men enligt SR:s miljöprogram Klotet är det svårt att få till en överenskommelse.
    Vid årsskiftet bytte riksdagen resebyrå. Men trots att Lise Nordin anmärkt att man bör kunna boka långväga tågresor har hon inte fått något speciellt gehör för sina synpunkter, skriver Altinget.
    Riksdagsförvaltningen menar att det kravet bör täckas av avtalet med den nya resebyrån, där det står att byrån ska kunna boka tåg. Det ställs däremot inga specifika krav på att byrån ska ha kapacitet att även boka internationella tågresor – trots att att flyget släpper ut 74 000 gånger så mycket koldioxid som tåget.


    Om du själv vill hitta inspiration och praktiska råd för längre tågresor tipsar vi om följande:

    Storbritannien vill ha avgift på engångsmuggar

    Brittiska politiker har tagit upp kampen mot engångsmuggar, om det kan man läsa i en ny rapport från miljörevisionen. Om det förslag som lagts fram går igenom kan brittiska kaffe-konnässörer på språng behöva ta med sig sin egen mugg i framtiden.
    2,5 miljarder. Så många engångsmuggar går britterna igenom under ett år. Men de flesta tar sig aldrig till återvinningsstationen och hjälper därmed till att bygga på ett stadigt växande skräpberg.
    Om det nya förslaget går igenom kommer kaffekunder behöva betala 25 pence extra för en take away-mugg. Tanken är att det ska generera pengar som ska användas för att ta fram helt återvinningsbara muggar. Om detta inte lyckas kan engångsmuggar istället komma att förbjudas helt.

    Det finns ingen ursäkt för den existerande motviljan från regeringen och industrin mot att ta itu med kaffemuggsavfall, säger rapporten. Engångsmuggar är ett avfallsproblem som kan undvikas och om Storbritannien inte kan säkra en framtida hållbarhet bör regeringen förbjuda dem.

    Det stora problemet är själva uppbyggnaden av engångsmuggen, som består av papper med en hinna av plast. I Storbritannien finns det endast tre återvinningsstationer som klarar av att separera de två materialen och mindre än 0,25 procent av alla muggar tar sig hela vägen dit.

    Tio fantastiska miljönyheter 2017

    Några dagar in på 2018 är det nu dags att sammanfatta några av de viktigaste miljönyheterna under fjolåret – både i världen och hemma i gamla Svea. 

     
     
     

    Macron vill ha mix av kärnkraft och förnybart

    Frankrikes president Emmanuel Macron säger att han inte vill gå Tysklands väg i energipolitiken och stänga ner kärnkraft, skriver nyhetsbyrån Reuters.  
    Macron riktar kritik mot hur Tysklands Energiwende påverkar klimatet.

    De utvecklade mycket förnybart, men de återöppnade även kol. De förvärrade sitt koldioxidfotavtryck, det var inte bra för planeten. Så jag kommer inte göra det, (vår översättning).

    Beslutet handlar enligt Macron om att välja sina fighter.

    Jag idoliserar inte kärnkraften alls. Men jag tror att du måste välja din strid. Min prioritet i Frankrike, Europa och internationellt är koldioxidutsläpp och uppvärmning, (vår översättning).

    Frankrike har totalt 58 kärnkraftsreaktorer som står för 75 procent av Frankrikes elproduktion. Macron säger att en del reaktorer kommer att stängas ned och andra kanske moderniseras. Samtidigt vill han öka tillväxten av förnybar energi.

    Frankrike förbjuder all olje- och gasutvinning till 2040

    Från och med 2040 är all utvinning av fossila bränslen i Frankrike förbjuden, enligt en ny lag. Lagen gäller alla franska territorier och kommer börja gälla 2040 – samma år som landets förbud mot försäljning av fossildrivna bilar blir verklighet.
    Lagen är till stor del symbolisk i och med att Frankrikes inhemska olje- och gasproduktion är mycket liten och landet huvudsakligen importerar sina fossila bränslen.
    Frankrikes president Emmanuel Macron har gjort flera klimatvänliga utspel sedan han valdes i maj i år. Han har bland annat sagt att han vill se högre skatt på koldioxid och uppmuntrat amerikanska klimatforskare att flytta till Frankrike som svar på USA:s klimatförnekande politik. Macron lanserade också kampanjen ”Make Our Planet Great Again” i somras, som svar på Donald Trumps ”Make America Great Again”.
    Nu återstår att se om detta är ett steg på vägen för Frankrike att blir det gröna föregångsland som många hoppas.

    Rekordvärmen 2016 omöjlig utan globala uppvärmningen

    År 2016 var ett rekordvarmt år globalt sett. Detta rekord hade inte varit möjligt under de klimatförhållanden som rådde i början av 1900-talet och utan den mänskligt orsakade globala uppvärmningen, enligt en stor rapport från American Meteorological Society (AMS). 
    Den globala uppvärmningen var den enskilt största orsaken till rekordvärmen 2016 och det naturliga väderfenomenet El Nino är endast en liten del av förklaringen, se faktaruta om El Nino längre ned. Naturliga variationer som förändringar i solinstrålning och vulkanutbrott kan inte förklara rekordvärmen.
    Värmeböljorna 2016 i Asien och utanför kusten i Alaska kan inte heller förklaras av naturliga klimatvariationer. Detta tyder på att klimatförändringarna blivit så starka att de kan ”pusha” en väderhändelse bortom de ramar som den naturliga variationen sätter upp, skriver AMS.
    Förutom ovanstående händelser bedöms klimatförändringarna ha bidragit till fler extrema väderhändelser under 2016. Här är några av dessa väderhändelser:

    • Värmen i Arktis under november–december 2016 hade sannolikt inte varit möjlig utan den globala uppvärmningen. Supermiljöbloggen har skrivit mer om värmeböljan i Arktis här.
    • Mänsklig påverkan femdubblade risken för torr luft i västra Nordamerika som förvärrade bränder i naturen. Supermiljöbloggen har skrivit mer om bränderna i västra Nordamerika här.
    • Torka i södra Afrika, som den 2015/16, har tredubblats de senaste 60 åren. Det beror till största del på klimatförändringarna.
    • Den mänskligt orsakade havsuppvärmningen var den största orsaken till korallblekningen i Stora barriärrevet, som är den längsta, mest utbredda och allvarliga korallblekningen som någonsin har uppmätts. Väderfenomenet El Nino är annan orsak till korallblekningen. Supermiljöbloggen har skrivit mer om utvecklingen i Stora barriärrevet här.

    Alla extrema väderfenomen 2016 var dock inte kopplade till klimatförändringarna. För cirka 20 procent av de väderhändelser som granskats i rapporten hittades inga kopplingar till mänskligt orsakade klimatförändringar. Bland dessa extrema väderhändelser utan klimatkopplingar fanns bristen på regn i södra Kalifornien samt torkan och vattenbristen i nordöstra Brasilien, enligt rapporten från AMS.
    Rapporten bygger på 27 vetenskapliga studier från totalt 116 forskare.
    FAKTARUTA EL NINO:
    El Niño är ett naturligt fenomen som återkommer vart 4-7 år då vindarna i Stilla Havet byter riktning. El Niño brukar vara mellan 12-17 månader.

    Trump säger att klimatförändringar inte är ett säkerhetshot

    Det gäller att hålla i sig i svängarna. Förra veckan skrev Donald Trump på en lag som kallade den globala uppvärmningen ”ett direkt hot” mot USA:s säkerhet och den här veckan droppar han klimatförändringarna från den nya nationella säkerhetsstrategin, som beskriver globala hot mot säkerheten i landet.

    Medan Obama-administrationen beskrev den globala uppvärmningen som ett ”brådskande och växande hot” mot den nationella säkerheten nämner den nuvarande regeringen inte ”climate change” en enda gång i den nya strategin.

    USA:s försvarsminister James Mattis är dock inte helt med på båten, och har tidigare sagt att konsekvenserna av den globala uppvärmningen påverkar USA:s säkerhetssituation.

    I agree that the effects of a changing climate — such as increased maritime access to the Arctic, rising sea levels, desertification, among others — impact our security situation, citeras James Mattis i National Defense Authorization Act for Fiscal Year 2018.

    Fortsättning följer!

    Globala kolkonsumtionen minskade – för andra året i rad

    Den globala kolkonsumtionen minskade med 1,9 procent förra året, visar en ny rapport från internationella energirådet. Totalt har efterfrågan på kol minskat med 4,2 procent under de senaste två åren. 
    Anledningarna till att kolkonsumtionen har minskar är lägre gaspriser, en ökning av förnybart och energieffektivisering. Efterfrågan på kol minskade 2016 i både Kina, USA och EU. Däremot ökade den i Indien och delar av Sydostasien. 
    Många har varit oroliga för att kolanvändningen i USA ska öka i och med valet av Donal Trump som president. Tyvärr har det varit vissa framsteg för den amerikanska kolindustrin under 2017. I maj öppnades den första kolgruvan sedan 2011 och landets kolexport har ökat. Detta beror på högre gaspriset på den amerikanska marknaden, högre internationella kolpriset och regeländringar.
    Det internationella energiorganet IEA bedömer dock att minskat elbehov, god tillgång på naturgas och ökning av förnybart kommer göra det svårt för den amerikanska kolindustrin att växa. Den amerikanska kolproduktionen förväntas varken öka eller sjunka under de kommande fem åren.
    IEA bedömer även att den globala efterfrågan på kol kommer att stå i stort sett still under de kommande fem åren.
     
     

    Trump skriver på lag som kallar global uppvärmning "ett direkt hot"

    Är världen upp och ner eller äntligen på rätsida igen? Donald Trump har precis skrivit på en försvarslag som kallar global uppvärmning ”ett direkt hot” mot USA:s säkerhet efter år av klimatförnekande utspel.

    Lagen slår fast att landets säkerhet påverkas av den globala uppvärmningen. Höjda temperaturer, skogsbränder och naturkatastrofer anges bland annat som exempel på varför försvarsdepartementet kommer behöva ta in klimatförändringar i sina kommande operationer. Torka och svält nämns som potentiella anledningar till ökad terrorism och högre havsnivåer som ett hot mot militära posteringar världen runt.
    I lagen går att läsa:

    It is the sense of Congress that climate change is a direct threat to the national security of the United States and is impacting stability in areas of the world both where the United States Armed Forces are operating today, and where strategic implications for future conflict exist.

    Om the Don faktiskt ändrat åsikt om klimatförändringarna står tyvärr inte, men att det är ett trendbrott från regeringens klimatfientliga linje är klart. Fingers crossed!

    Australisk storbank slutar finansiera kolprojekt

    Banken NAB kommer inte finansiera nya kolbrytningsprojekt i Australien och blir därmed den första av landets storbanker som officiellt slutar stödja den miljövidriga sektorn. De kommer däremot fortsätta låna ut till befintliga kunder.
    NAB (National Australia Bank) motiverar beslutet med att de har en viktig roll att spela i övergången till en lågutsläppsekonomi. Nyheten kommer en månad efter att en av landets andra storbanker, The Commonwealth Bank, gick ut med att de inte kommer finansiera nya stora kolprojekt på grund av miljöskäl.
    Australiens koldioxidutsläpp har ökat de senaste åren och det är oklart om de kommer klara sina Parismål. Landet har länge varit i toppen bland dem som släpper ut allra mest koldioxid per capita och fått upprepad kritik för både den inhemska kolkonsumtionen och dess kolexport.
    NAB gör ett undantag för metallurgiskt kol, som används inom järn- och stålproduktion, och fokuserar därmed på kolet som används för att generera värme och el.

    Skogsbruket i EU ska bli klimatneutralt

    Skogsbruket i EU ska mellan år 2020–2030 binda lika mycket koldioxid som det släpper ut och därmed bli koldioxidneutralt. Detta kom EU-parlamentet och medlemsländerna överens om förra veckan. 
    I ett tidigare förslag från EU-parlamentet fanns ett mål om att skogsbruket skulle bidra till negativa utsläpp, alltså att mer koldioxid skulle bindas än vad som släpps ut, men detta fanns inte med i den slutgiltiga kompromissen. Att det inte finns mål om negativa utsläpp ses som oambitiöst av en del miljögrupper, skriver EURACTIV.
    I förslaget finns det också en del flexibilitet. Om ett land binder mer koldioxid än vad det släpper ut under den första femårsperioden (2021–2025) så får det aktuella landet släppa ut mer koldioxid än vad det binder i den andra femårsperioden (2026–2030). Det som räknas är att den totala utvecklingen mellan 2020–2030.
    Ett land som binder mer koldioxid än vad det släpper ut från skogsbruket får ”flytta” den utsläppsminskningen till transport- och byggnadssektorn och använda den där för att släppa ut mer koldioxid.  Men ett land som släpper ut mer koldioxid inom skogsbruket än vad det binder kommer istället att behöva minska sina utsläpp från transport- och byggnadssektorn i motsvarande grad.
    Överenskommelsen gäller även övrig markanvändning.
    Den preliminära överenskommelsen ska behandlas av miljöutskottet i januari.

    Arktis smälter snabbare än någonsin och det orsakar extremväder

    Permafrosten i Arktis tinar snabbare än någonsin, enligt en rapport från den amerikanska myndigheten NOAA, och den arktiska isen var rekordliten under den viktiga vinterperioden. Forskarna menar att avsmältningen av Arktis bidrar till mer extremväder.

    Enligt NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration) är den tinande permafrosten och smältande isen delvis orsaken till extremväder det senaste året. Arktis har haft en kylande effekt på planeten men i och med att regionen värms upp avtar effekten – vilket resulterar i att vårt klimat blir allt mer instabilt.
    Permafrost är mark som är frusen året runt, medan den arktiska isen däremot smälter av och byggs upp under året. Isen är vanligtvis som minst i september och störst i mars, men under årets vintersäsongen var isen den minsta som uppmätts sedan mätningar började göras 1979. Det är tredje året i rad som vinterisen är rekordliten och därmed inte byggs upp ordentligt inför den varmare sommaren.

    Luciatåg protesterade mot Nobelstiftelsens oljepengar

    Luciatåg utanför konserthuset

    Nobelstiftelsen lovade nyligen att divestera ur kärnvapenbolag, i samband med att antikärnvapenkampanjen ICAN fick Fredspriset. Däremot har de fortfarande investeringar i kol, olja och gas. På Nobeldagen demonstrerade Fossil Free genom att gå luciatåg och sjunga omgjorda julsånger på temat divestering.
    Luciatåget startade på Sergels torg och fortsatte med att sjunga utanför både Nobelprisceremonin och Nobelfesten. Och det var många som kom och lyssnade och även ville sjunga med, berättar Christian Tengblad, kontaktperson för Fossil Frees kampanjgrupp Divest Nobel.

    I Nobelstiftelsens portfölj finns företag som tyska RWE med sina kolgruvor, BP som storsatsar på fossilgas och folkrättsbrottsmisstänka Lundin Petroleum, fullt sysselsatta med oljeborrningar i Nordsjön. Att investera i dessa är att acceptera en destruktiv verksamhet som undergräver alla klimatmål, skriver Divest Nobel på sin hemsida.
    Nobelstiftelsen har världens chans att driva på utvecklingen mot en hållbar framtid. Nobelstiftelsen är en viktig aktör för klimatet, inte på grund av summorna man investerar, utan för att människor världen över respekterar stiftelsen och Nobelprisen.

    Nobelstiftelsens kommunikationschef Annika Pontikis berättar för Aktuell Hållbarhet att de redan förra året inledde samtal med Divest Nobel, och att de håller på att se över sina regelverk. Hon säger dock att de hellre för en dialog med sina fondförvaltare, som i sin tur kan påverka bolag i en mer hållbar riktning, än divesterar.
    Diskussioner som kan putta bolag mot mer hållbara affärsmodeller är såklart positivt. Det kan dock vara svårt för investerare att påverka bolag till att bli mer hållbara. Svenska banker är åtminstone inte så bra på det, enligt Fair Finance Guides senaste granskning. Dessutom är kol- och oljeutvinning per definition ohållbart.

    Här kan du skriva under namninsamlingen för att stödja Divest Nobel-kampanjen.

    SAS stod för största utsläppsökningen under 2016

    Det statligt ägda företaget toppar listan över svenska börsnoterade bolag som ökade sina koldioxidutsläpp förra året. 
    Vårt allt mer frekventa flygande ger stort avtryck på planeten. Under 2016 släppte SAS ut hisnande 298 353 ton koldioxid mer än föregående år, vilket ger bolaget en osmickrande förstaplats som det företag i Sverige som ökat sina utsläpp allra mest. SAS utsläppsökning var dubbelt så stor som den för listans tvåa, Boliden AB.
    SAS försvarar utsläppen med att man blivit effektivare och släpper ut mindre koldioxid per passagerare. Men den ursäkten ger forskarna inte mycket för.

    Totalt sett ökar utsläppen och det är det som räknas, säger Johan Rockström som är professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet till SVT Nyheter. Planeten bryr sig inte ett smack om vi har blivit effektivare per passagerare utan det är totalen som räknas och här ser vi en signifikant ökning.

    LÄS MER: Tre miljarder tog flyget under 2013
    SAS hävdar att de tänker halvera sina utsläpp till 2050, jämfört med 2005 års nivå, genom nya bränsleeffektiva flygplan och satsningar på biobränsle. För närvarande ligger SAS andel biobränsle under en procent, men de ”vill upp till fem procent de närmsta åren”. När SVT Nyheters reporter ifrågasätter den låga ambitionsnivån svarar företagets hållbarhetschef Lars Andersen Resare med att skylla på andra utsläppare.

    Tittar man på de prioriteringar som görs på de olika bränsleslagen som säljs så är flyget en väldigt liten andel av den totala energiförbrukningen.

    Under juni i år reste 2,9 miljoner personer med SAS, en ökning med 4 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar Affärsvärlden. Men trots att de klimatmässiga konsekvenserna av ett ökande flygande är välkända är flyget det enda transportslaget i landet som är helt befriat från skatter och avgifter.
    LÄS MER: Myterna om flygskatten
    Utöver att flyget slipper betala skatt stöttas det även genom det statliga ägandeskapet. Idag har svenska staten 17,1 procent av aktierna i SAS, men försöker enligt uppgift sälja av sitt innehav.
    I regeringens krav för de strategiska hållbarhetsmålen hos statligt ägda företag står att målen måste vara ”långsiktiga och utmanande”. Trots detta uteblir alltså massiva satsningar på utsläppsminskningar hos SAS, trots att man sponsras med svenska skattepengar. Johan Rockström menar att SAS utsläppsökningar gör frågan om flygskatten än mer aktuell:

    Det här visar med extra tyngd hur viktigt det är att införa en flygskatt som blir ett ekonomiskt styrmedel som både kan ge incitament för SAS att ställa om men också för oss som resenärer att minska på vårt flyg.

    Totalt var det 15 börsföretag som ökade sina utsläpp i undersökningen, som gjorts av Nordea. Förutom SAS och Boliden hittas andra välkända bolag som Lundin Petroleum AB, SCA och H&M på listan.
     
     
     

    Svenska luftföroreningar minskar kraftigt

    Utsläppen av svaveloxider, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen och tungmetaller har minskat kraftigt sedan 1990, visar Naturvårdsverkets årliga sammanställning om utsläppen av luftföroreningar i Sverige.
    Utvecklingen sedan 1990:

    • Utsläppen av kväveoxider har mer än halverats. Minskningen beror på katalytisk avgasrening, på den minskade användningen av bensin sedan början av 2000-talet och på avgiften på kväveoxider som infördes 1992. Trots minskningen i de totala utsläppen så ökar fortfarande kväveoxidutsläppen från dieselbilar rejält.
    • Utsläppen av flyktiga organiska ämnen, som tillsammans med solljus och kväveoxider bildar marknära ozon, har mer än halverats. En viktig anledning till minskningen är den katalytiska avgasreningen på nyare bilar.
    • Utsläppen av svaveldioxider har minskat med 82 procent. Minskningen beror framför allt på en övergång till lågsvavelhaltiga bränslen.
    • Utsläppen av ammoniak har minskat med 12 procent. Minskningen av utsläppen beror framförallt på att antalet djur inom jordbruket har minskat och på minskad användning av konstgödsel.
    • Utsläppen av kolmonoxid har minskat med 60 procent. Den katalytiska avgasreningen har varit en viktig orsak.
    • Utsläppen av små partiklar (PM2,5) har minskat med cirka 50 procent. Striktare krav på bränslen i trafiken är en viktig orsak.
    • Utsläppen av metaller som kvicksilver, bly och kadmium har minskat kraftigt. Exempelvis har utsläppen av kvicksilver minskat med 73 procent. En viktig orsak till minskningen bättre reningsutrustning i energianläggningar.

    Luftföroreningar dödar – även i Sverige
    Luftföroreningar orsaka cirka 5 500 förtida dödsfall per år i Sverige, baserat på 2010 års halter. Av dessa dödsfall orsakas cirka 3000 av föroreningar från andra länder, 1300 från trafikavgaser, 1000 från vedeldningsrök och cirka 200 från vägslitagepartiklar.
    Luftföroreningar kan orsaka luftvägssjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Det finns dessutom en koppling mellan fosterdödlighet och halterna av ozon i luften och små partiklar.

    Viktigaste valfrågorna? Miljö och klimat, enligt unga

    Isbjörn på isflak

    När Novus frågade unga vilka valfrågor som är viktigast för dem hamnade klimat och miljö överst på listan. Däremot tror de inte att det är dessa frågor som kommer att dominera debatten. Samtidigt visar en undersökning från Aftonbladet och Inizio att nio av tio svenskar anser att klimatförändringarna är mycket eller ganska allvarliga, och sex av tio oroas över hur framtidens klimat kommer att påverka oss i Sverige.
    Tusen unga mellan 18-29 år fick svara på vilka tre politiska frågor som var viktigast för dem, i en undersökning av Novus för P3 Nyheter. 14 procent svarade att klimat och miljö var allra viktigast, vilket gör det till det populäraste ämnet. Tätt därefter kom skola och utbildning, och på tredje plats invandring.
    I Aftonbladet och Inizios undersökning, där man tillfrågat väljare i alla åldrar, skiljer uppfattningen om hur allvarliga klimatförändringarna är mycket mellan väljarna för de olika partierna. Svarsalternativen var Mycket allvarliga, Ganska allvarliga, Inte särskilt allvarliga, Inte alls allvarliga, samt Tveksam, vet ej. Bland Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativs väljare anser runt 90 procent att klimatförändringarna är mycket allvarliga. För Socialdemokraterna och Centerpartiet är det runt 70 procent, medan 60 procent av Liberalernas väljare svarat så.
    Av Kristdemokraterna och Moderaternas väljare är det bara hälften som anser att klimatförändringarna är mycket allvarliga, och hos Sverigedemokraterna är det 30 procent. Men till och med hos Sverigedemokraternas väljare, som ser minst allvarligt på klimatförändringarna, är det 70 procent totalt som anser att klimatförändringarna är mycket eller ganska allvarliga.
    Det är också olika hur mycket klimatfrågan prioriteras i de olika partierna. Moderaterna säger sig vilja satsa mer på miljö- och klimatfrågor men tycker fortfarande inte att planetens framtid är det viktigaste inför nästa års val.

    Vi vill ju bli bättre i klimatfrågor, vi har precis utsett en klimat- och miljöpolitisk talesperson som ska få ett större utrymme, även om det inte är de viktigaste frågorna i valet, säger Per Nilsson, strategichef hos Moderaterna, till P3 Nyheter.

    Miljöpartiet har, inte helt oväntat, en annan syn på saken.

    Inget parti ska komma undan miljöfrågan eller för den delen de andra frågorna som unga tycker är viktiga i valet. Och då behöver det inte bli så sorgligt som den här mätningen visar, att unga prioriterar vissa frågor men tror att det är helt andra frågor som kommer dominera debatten, säger Gustav Fridolin, utbildningsminister, till P3 Nyheter.

     
     

    Världsbanken slutar finansiera gas- och oljeutvinning

    Världsbanken meddelade idag att de kommer att sluta finansiera investeringar i gas och olja efter 2019.
    Men de gör ett undantag för gasprojekt som ökar eltillgången i de allra fattigaste länderna och samtidigt ej strider mot ländernas åtaganden i Parisavtalet.
    Det är värt att notera att Världsbanken inte säger något om kol i sitt pressmeddelande och att finansieringsstoppet endast gäller för utvinning, ej för transport eller förädling av fossila bränslen.
    Men även med dessa invändningar bör beskedet ses som ett viktigt steg mot mindre fossilanvändning, eftersom Världsbanken är en stor finansiär av fossilutvinning. Exempelvis finansierade Världsbanken fossilutvinning med en miljard dollar år 2013, enligt organisationen Oil Change International.
    Dessutom ska Internationella finansieringsbolaget, som är en del av Världsbanken, starta världens största gröna fond för utvecklingsländer. Syftet är bland annat att finansiera klimatprojekt.
    Dessa besked släpptes på One Planet Summit, som är ett möte om hur arbetet med Parisavtalet ska gå vidare. Frankrikes president Emmanuel Macron har tagit initiativ till mötet som sker på tvåårsdagen av Parisavtalet.

    Mer än hälften av Europas kolkraftverk går med förlust

    Hela 54 procent av Europas 619 kolkraftverk går med förlust idag – en siffra som spås öka till 97 procent år 2030, enligt en ny rapport från Carbon Tracker.
    Tiden för Europas kol verkar äntligen vara kommen. Siffrorna kommer mindre än en månad efter att Powering Past Coal Alliance bildades, där en växande grupp länder har åtagit sig att fasa ut traditionell kolkraft innan 2030. Samtidigt får kol bottenbetyg av människor världen över i den största globala opinionsundersökningen som gjorts om attityder till olika energislag.
    För att EU ska nå målen i Parisavtalet måste all traditionell kolkraft i unionen stängas ner – ett scenario som verkar allt mer troligt. Snabbt fallande priser för förnybar energi kommer göra det billigare att bygga nya vind- och solparker än att hålla igång befintlig kolkraft redan 2024 respektive 2027, enligt Carbon Tracker.
    Vi följer spänt kung kols fall.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.