Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Trump ger order om att fortsätta med kontroversiella oljeledningar

    USA:s nyvalda president Donald Trump har gått ut med order om att processen för att godkänna den kontroversiella oljeledningen Keystone XL ska påbörjas. Trump har även gett order om att myndigheterna ska godkänna den återstående delen av den kontroversiella oljeledningen Dakota Access.
    Oljeindustrin är glada.

     Making American energy great again starts with infrastructure projects like these that move resources safely and efficiently, säger Stephen Brown från Tesoro Companies till Washington Post.

    Annie Leonard från Greenpeace säger till Washington Post att kampen fortsätter.

    We all saw the incredible strength and courage of the water protectors at Standing Rock, and the people around the world who stood with them in solidarity. We’ll stand with them again if Trump tries to bring the Dakota Access Pipeline, or any other fossil fuel infrastructure project, back to life.

    Dakota Access är en nästan färdigbyggd oljeledning som ska föra olja från produktionen i North Dakota till oljeraffinaderierna i Illinois. Det har varit mycket stora protester mot Dakota Access som planeras gå igenom mark som är helig för Sioux-folket.
    Demonstranter har bildat ett läger vid Standing Rocks. Lägret har blivit den största samlingen av amerikanska ursprungsfolk på över ett århundrade. Demonstranterna i lägret har mötts av militärfordon och gummikulor. Amerikanska myndigheter beslutade i december att oljeledningen ska dras om, men det var innan Trump blev president. Se mer i tidigare artikel från Supermiljöbloggen.
    Keystone XL är en föreslagen oljeledning på 1897 kilometer mellan oljesanden i kanadensiska Alberta och en befintlig oljeledning i amerikanska Nebraska. Risken för olyckor och klimatfrågan har gjort att Keystone XL har blivit en av de viktigaste frågorna för den amerikanska miljörörelsen. Obama har tidigare lagt veto mot Keystone XL.
     

    (MP): "Skapa ett reseavdrag som riktar sig till de som behöver"

    ”Ska moderaterna i Stockholm vara trovärdiga i klimatfrågan måste de släppa bil-avdraget och se till att vi får ett bidrag som inte ökar bilåkandet i våra storstäder utan skapa ett reseavdrag som riktar sig till de som behöver den”, skriver Tomas Eriksson gruppledare Stockholms läns landsting (MP).
    För två veckor sedan presenterade den parlamentariska landsbygdsutredningen sitt betänkande. Bland förslagen märks glädjande att sloppa reseavdraget i sin nuvarande utformning. Reseavdraget kostar staten cirka 14 miljarder och hälften av den totala kostnaden för avdraget går till de tre storstadslänen. I Stockholms län görs nästan 2/3 av alla avdrag av män, de gör också större avdrag än kvinnor. Nio av tio som gör avdraget reser till arbetet med bil.
    Reseavdraget har en viktig funktion ute i landet där arbetsmarknaden är sämre och kollektivtrafiken mindre utbyggd. Men i Stockholm har det utvecklats till ett bil-bidrag som bidrar till ökad biltrafik, ökade utsläpp och längre köer.
    Dessutom är det ett bidrag som det fuskas väldigt mycket med. Enligt Skatteverket är närmare hälften av alla reseavdrag felaktiga och det faktum att närmare 90 procent av de felaktiga avdragen är till personens fördel tyder på att många av felen handlar om rent skattefusk. Genom fusk och felaktiga utbetalningar går staten miste om minst 2 miljarder kronor om året.
    Trots att moderaterna brukar prata om att vara hårda mot bidragsfuskare så vågade de inte göra något åt detta under sina åtta år vid makten. Troligen för att de är rädda att stöta sig med storstädernas välbetalda bilägare.
    Det här är galet och därför är det glädjande att man i den parlamentariska landsbygdsutredningen, som alla partier står bakom, som presenterades i förra veckan föreslår en förändring av reseavdraget. En förändring där man istället för tid tittar på avstånd.  Det skulle minska både fusket och öka klimatnyttan med reseavdraget. Det skulle vara ett avståndsbaserat avdrag, där samma schablonbelopp betalas ut oberoende av om man åker bil, buss, cykel eller något annat. Det gör att syftet med avdraget blir vad det var tänkt. Bidraget skulle också bli enklare att administrera och kontrollera. Modernt helt enkelt. Denna modell finns i både Norge och Danmark.
    Moderaterna har på riksnivå i utredningen ställt sig positiva, men knappt hann presskonferensen avslutas innan Moderaterna i Stockholm gick ut och drog i handbromsen och var negativa. De är helt enkelt inte beredda att driva igenom en politik som slår mot gruppen välbetalda män med bil. Det vill istället behålla det och bygga Österleden, ett motorvägsprojekt som i sig kommer att öka trafiken.
    Ska moderaterna i Stockholm vara trovärdiga i klimatfrågan måste de släppa bil-avdraget och se till att vi får ett bidrag som inte ökar bilåkandet i våra storstäder utan skapa ett reseavdrag som riktar sig till de som behöver den. Till människor på orter med sämre arbetsmarknad och kollektivtrafik så att de kan resa till jobben. Det är dags för ett bidrag som inte missbrukas utan som använd som det var tänkt. När biltrafiken måste minska i Stockholm kan staten inte fortsätta sponsra ökat bilåkande.
    Tomas Eriksson
    (MP) gruppledare Stockholms läns landsting
     

    Nu rullar det första godståget från Kina in i London

    Framtidens transportmedel är varken båt eller flyg, i alla fall inte om man frågar Kina. I veckan anlände det första godståget från Kina i London efter en resa på över 12000 kilometer.
    Tåget, lastat med hushållsvaror, kläder och väskor, påbörjade sin resa i industristaden Yiwu den 1 januari och rullade in i östra London 18 dagar senare. Den nya rutten är den femtonde i raden av sitt slag som kopplar samman kinesiska och europeiska städer. Den uppdaterade silkesvägen är snabbare än fartyg och klimatsmartare än flygtransport.
    Samtidigt som det klimatmässigt sett är bra att saker rullar på räls måste vi självklart också tänka på vilken påverkan det vi transporterar har. Tåg är mer hållbart än flyg, men att transportera onödiga saker kommer alltid vara ohållbart.
    Ibland är det svårt att veta hur en klimatsmart konsumtion egentligen ser ut. Förutom att fråga sig hur mycket av det man konsumerar som verkligen behövs är det alltid på modet att satsa på kvalitet. Undviker vi engångsartiklar och slit och släng minskar vi vår miljöpåverkan och får ha nytta av våra saker längre. Och så slutligen: ta tåget!
     

    Idag firar vi elens dag!

    Den 23 januari har utnämnts till elens dag av branschorganisationen Svensk Energi. Denna mäktiga naturkraft återfinns inte bara i blixtar och ålar, utan ger oss även fulladdade telefoner, tvättmaskiner, hjärtstartare och möjligheten att läsa de här orden.
    Trots alla positiva förtjänster samhället får av elen sliter den ofta på klimatet.
    I Sverige är vi relativt duktiga på att använda klimatsmart elektricitet, med vattenkraft och kärnkraft som de största produktionssätten. Men dessa metoder är inte problemfria och vi kan alltid bli bättre. 2040 ska Sverige nå 100 % förnybar elproduktion, men ju förr är som bekant bättre.
    Tips: På Smutselskollen kan du kolla in hur ditt elbolag producerar din elektricitet. Om du inte gillar det du ser kan du byta med några klick. Tänk dessutom på att försöka minska din elförbrukning.

    2016 varmaste året som någonsin uppmätts

    För tredje året i rad var jorden varmare än vad som någonsin tidigare uppmätts. 
    Två separata forskningsinstitut kunde i onsdags konstatera att 2016 blev det varmaste året i modern historia. Den nya toppnoteringen slår 2015 års rekordtemperatur – som i sin tur var ännu varmare än 2014.
    Rekordet gäller både havsyta och markyta, och speciellt höga temperaturer syns kring den arktiska regionen.

    Klimatförändringar är en av de största utmaningarna för det tjugoförsta århundradet och visar inga tecken på att sakta in, säger professor Mark Maslin vid University College London till BBC.

     

    Obama lämnar över till Trump – och ger 500 miljoner dollar till gröna klimatfonden

    I tisdags gjorde Barack Obama en sista klimatansträngning vid makten och överförde 500 miljoner dollar till FN:s gröna klimatfond. Bidraget sker precis innan Donald Trump idag tar plats som USA:s president.
    USA har lovat att sammantaget ge 3 miljarder dollar till fonden, som totalt ska innehålla drygt 10 miljarder dollar, att gå till finansiering av utsläppsminskningar och klimatanpassning. Hittills har man bidragit med 500 miljoner.
    I tisdags satte Obama in ytterligare 500 miljoner dollar, vilket till stor del var resultatet av en kampanj organiserad av den amerikanska miljörörelsen, skriver The Guardian. Målet var att få presidenten att överföra alla de resterande 2,5 miljonerna.

    Det här är en av de få sakerna Obama kan göra som Trump inte kan upphäva, säger Jesse Brag, från kampanjorganisatörerna, Corporate Accontability International, till The Guardian.

    Men efter Obamas insättning PÅ 500 miljoner i tisdags fattas det alltså fortfarande 2 miljarder från USA, något som Trump inte förväntas leverera, skriver The Guardian.
    Det är över lag osäkert vad som väntar med den nya presidenten vid makten. Trump, som har gett klimatskeptiker och fossilfolk nyckelpositioner, har tidigare sagt att globaluppvärmning är ett kinesiskt påhitt. Han har också sagt att han vill slopa restriktionerna för fossilindustrin, skapa fler jobb inom kolindustrin och nya transportvägar för olja och gas.
    Vad som händer nu återstår att se, men som Supermiljöbloggen har skrivit om tidigare så kan Trump få svårt att öka kolproduktionen. Dessutom menar analytiker att USA fortfarande har många miljöinitiativ på lokal nivå och att det globala klimatarbetet beror av mycket annat än bara den amerikanska presidenten.

    Konstgräs – sämre för både fotbollsfans och miljö

    Konstgräsplan

    Efter däckslitage är fotbollsplaner med konstgräs den största källan till utsläpp av mikroplast, vilket är farligt för havslevande djur som misstar plastkornen för mat. Det finns konstgräsalternativ som är bättre för miljön, men de är dyrare. 
    Däckslitage gör att massor av mikroplast sprids i naturen. Det sprids även mikroplast via hygienprodukter och vid tvätt av syntetkläder, som fleece. Men visste du att den näst största utsläppskällan av mikroplast är fotbollsplaner med konstgräs?
    Det är så kallat granulat, små plastkulor som läggs på fotbollsplanen för att få till rätt dämpning och för att plastgräset ska stå rakt, som försvinner ut i naturen. Från varje konstgräsplan försvinner mellan tre och fem ton granulat per år, enligt IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sammanlagt är det mellan 2 300-3 900 ton mikroplast per år som sprids till naturen från konstgräsplaner. Däckslitage står för runt 13 500 ton per år, tvätt av syntetplagg står för mellan 200-2 200 ton per år, och mikroplaster från hygienprodukter för 66 ton per år.
    Det är dock skillnad på hur stor andel av mikroplasten som vi vet hamnar i havet. Från till exempel kosmetika och tvätt går det mesta av det som inte fångas upp av reningsverken direkt ut i havet, medan det är mer osäkert hur stor del av mikroplasten från bildäck och konstgräsplaner som hamnar i havet.

    Kan suga åt sig och sprida miljögifter

    Många havslevande djur får i sig mikroplast eftersom de tror att det är mat. De kan inte bryta ner plasten, den blir kvar i kroppen på dem och flyttar sedan högre och högre upp i näringskedjan.
    Ett stort problem med mikroplast är att det troligen suger åt sig miljögifter från vattnet. Mikroplasten får då en hög koncentration av miljögift, utöver de kemikalier plasten redan innehåller.

    Debatt om konstgräsets för- och nackdelar

    Inom fotbollsvärlden debatteras det ständigt om för- och nackdelarna med konstgräs. Dock är det inte främst miljöaspekter de flesta då tänker på.
    En fördel med konstgräs ur fotbollssynpunkt är att en kan spela på en konstgräsplan även på vintern, vilket inte går på en plan med naturligt gräs i vårt svenska klimat. Men många fotbollsspelare och fans är emot konstgräs och menar att det blir en helt annan typ av spel på konstgräsplaner. Malmö FF har till och med lämnat in en motion om att all elitfotboll ska spelas på naturligt gräs.
    I Jönköping ska det byggas en ny arena, och det debatteras om vad det ska bli för underlag.

    Vi har sagt att vi inte vill ha konstgräs på arenan. Det är vår bestämda uppfattning. Du får nog samma svar om du frågar de flesta fotbollsspelare också, säger J-Södras klubbchef Kjell Lundgren till Jönköpings-Posten.

    Miljövänligt konstgräs dyrare

    I Jönköping kommer granulatet på kommunens konstgräsplaner från återvunna bildäck. Enligt Martin Petterson-Dahl, avdelningschef för anläggningarna på Kultur- och Fritidsförvaltningen, är denna typ av granulat inte den bästa för miljön, men den är mycket billigare.

    Blir det en eventuellt ny arena med konstgräs föreslår jag 100 procent miljövänligt granulat. Hade jag fått välja hade det varit så på alla konstgräsplaner, men det blir en större investeringskostnad, säger Martin Petterson-Dahl, avdelningschef för anläggningarna på Kultur- och Fritidsförvaltningen i Jönköping till Jönköpings-Posten.

    Han berättar även att det går att använda kork, som är ett helt naturligt material, på konstgräsplaner. Det är ganska vanligt i varmare länder, men kan leda till problem eftersom det suger åt sig vatten. Det kan behövas en uppvärmd fotbollsplan för att det ska fungera i Sverige, tror Martin Petterson-Dahl.

    Supermiljöpodden #23 – Otippad klimatpåverkan från molnet

    Det nya året har börjat och Supermiljöpodden är äntligen tillbaka! Idag pratar vi om en otippad klimatpåverkan, datainsamling och SMHI:s framtid. Dessutom hoppas vi att 2017 är året då transportflottan tar rejäla kliv mot fossilfrihet!
    I dina öron, Vera Telemo och Ellen Palm.


    Tidigare avsnitt av Supermiljöpodden hittar du på iTunes eller:


    SMB:s poddare heter Vera Telemo, masterstudent vid Stockholm Resilience Center och Ellen Palm som doktorerar vid Lunds universitet inom energi- och klimatforskning. Ellen driver även kampanjen PlastfriNovember. Vill du kontakta Supermiljöpodden maila: podd@supermiljopodden.se

    Kungliga Vetenskapsakademien om hur SD har fel

    Sverigedemokraternas miljöpolitiske talesperson Martin Kinnunen förklarade varför de vill minska anslagen till klimat- och miljö med åtta miljarder genom att bland annat referera till  ett uttalande från Kungliga Vetenskapsakademien. Nu förklarar KVA varför SD har fel.
    SD har det senaste kommit med uttalande att SMHI bedriver opinionsbildning i rapporteringen om klimatförändringar och att stödet till myndigheten därför bör dras in, sedan också om hur partiet vill minska anslaget till klimat och miljö med 8 miljarder kronor.
    I ett uttalande till Aftonbladet sa pressekreteraren Martin Kinnunen att:

    Det låter väldigt annorlunda om man läser Kungliga Vetenskapsakademiens utlåtande, sa Kinnunen till Aftonbladet.

    Han syftade till att det fans stor osäkerhet kring klimatprognoserna och menade att den rådande enigheten som finns i klimatfrågan, bland annat framförd av forskaren Johan Rockström, har blivit en ”smal korridor” av ”tyckande”.
    I ett pressmeddelande svarar KVA att det snarare behövs mer klimatforskning- inte mindre.

    En uppenbar konsekvens av akademiens uttalande är att det behövs en större satsning – inte mindre – på forskning inom klimatområdet. Att öka kunskapen om klimatets komplexitet och dess framtida utveckling är väsentligt för att skapa goda förutsättningar för de åtgärder som samhället måste vidta för att begränsa den framtida uppvärmningen.

    Johan Rockström, som är ledamot i just Kungliga Vetenskapsakademien, menar att det är ”en mycket riskfylld strategi” att inte agera på grund av de osäkerheterna som finns. Om Kinnunens uttalande säger han till Svenska Dagbladet

    Det är inte så förvånansvärt att de väljer att kliva in på den populistiska och icke-vetenskapliga vägen i miljö- och klimatfrågor. Men det är mycket olyckligt, med tanke på att de i dag är ett så stort och etablerat demokratiskt parti.

    Vasaloppet tar krafttag mot nedskräpningen

    Nu drar den snart igång, Vasaloppets vintervecka med skidåkning för både elit och motionär, ung som gammal. Arrangörerna meddelar att de kommer ta krafttag mot nedskräpningen för att värna miljön, något vi på SMB välkomnar med öppna armar. 
    Det är förbjudet att skräpa ner, det skadar miljön och dessutom är vasaloppsspåret ett naturreservat. Trots detta ser arrangörerna en ökad nedskräpning under Vasaloppets olika sportveckor, något som nu får dem att ryta till.

    Tyvärr har skräpet i spåret snarare ökat på senare år och som ett led i vårt hållbarhetsarbete där vi har miljöarbetet i fokus väljer vi nu att se till att det blir märkbara konsekvenser för den som bryter mot regeln, säger Eva-Lena Frick, vd för Vasaloppet.

    För att underlätta för åkarna att slänga skräpet på rätt ställen införs fler skräpzoner längs spåren utöver de som tidigare funnits. Med bättre och tydligare skyltning hoppas de nu på en positiv effekt under årets arrangemang.

    Vi är inte ute efter att sätta dit någon samtidigt som vi vill visa att vi tar hållbarhetsfrågorna på stort allvar. I dag återvinner vi cirka 15 ton pappersmuggar och arbetar för att få till 100 procent källsortering men här behöver vi våra deltagares hjälp, säger Eva-Lena Frick.

    För de som ändå väljer att skräpa ner inför Vasaloppets arrangörer ett tidsstraff på 15 minuter, något som inte bara påverkar årets tider, utan kan ge konsekvenser till 2018 års lopp.

    Vi kommer att ha personal på plats i de officiella langningszonerna som både informerar och bevakar att regeln följs. Vi har också varit i kontakt med andra arrangörer, bland annat En Svensk Klassiker, som också vill sprida budskapet om nolltolerans mot nedskräpning i de olika arenorna och förhoppningsvis är det här snart en självklarhet för deltagare i alla större svenska motionsarrangemang, säger Tommy Höglund, Vasaloppets sportchef.


    Under Vasaloppets vintervecka 2017 är det tillåtet att slänga skräp på tre olika sätt: 

    • I soptunnorna vid Vasaloppskontrollerna
    • I de markerade skräpzonerna mellan varje Vasaloppskontroll
    • Där du som deltagare vet att en ledare eller anhörig plockar upp det som du slänger

     

    Ett rikt växt- och djurliv – vad är rikedom?

    Det sextonde och sista svenska miljökvalitetsmålet i vår artikelserie är Ett rikt växt- och djurliv. Det vävs in i många av de andra målen och knyter ihop säcken för den biologiska mångfalden.

    Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.
    – riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.

    Vad handlar målet om? 
    Den biologiska mångfalden, det vill säga mångfalden bland växt- och djurarter, minskar på grund av människan. Med förändrade livsmiljöer, förändrat klimat, miljögifter och skräp hotas många arters överlevnad.
    Den biologiska mångfalden är inte något som borde finnas kvar utan anledning. Den hjälper oss genom ett stort antal ekosystemtjänster, bland annat vattenrening, pollinering, kolinlagring och syreproduktion för att nämna några.
    Vad görs? 
    Nationellt: I Sverige handlar en stor del av arbetet om frågorna kring naturreservat, nationalparker och andra områdesskydd. Regionala planer och åtgärdsprogram har under de senaste året tagits fram för att förbättra den biologiska mångfalden inom skyddsvärda områden och för specifikt hotade arter. De statliga anslagen för 2016 höjdes till Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten vilket borde kunna öka på arbetstakten.
    Tyvärr slår det nya landsbygdsprogrammet hårt mot många av miljömålen, enligt Naturvårdsverkets rapport.

    Flera ersättningar inom natur- och kulturmiljöområdet tas bort i nya programmet, vilket sammantaget innebär försämrade möjligheter att nå målet Ett rikt växt och djurliv.

    EU: En viss finansiering sker genom EU för genomförandet av de s.k. LIFE-projekten, som bland annat har till syfte att bevara och restaurera skyddsvärda områden. Arbetet kring den EU-förordning som tagits fram kring invasiva arter är också högst relevant i sammanhanget. Invasiva arter risker att slå ut inhemska och därigenom förändra hela ekosystem, något som förstärks när klimatet förändras.
    Uppnås målet? 

    Förlusten av biologisk mångfald har inte bromsats upp. Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem utarmas. Främmande arter fortsätter att öka. – Naturvårdsverkets senaste rapport om miljömålen. 

    Trots de medel som tillsätts genom olika projekt och program fortsätter utvecklingen åt fel håll. Målet nås inte med befintliga styrmedel och enbart få ljusglimtar går att se här och var. Störst antal hotade arter finns i jordbrukslandskapen och marina miljöer, enligt Naturvårdsverket.
    Direkta och konkreta åtgärder är en stor del av arbetet för att stärka den biologiska mångfalden, men de mer indirekta hoten blir allt allvarligare. Med en medeltemperatur som bara ökar och ett jordklot vars buffertzoner snart är borta krävs en biologisk mångfald som är stark och med god variation för att kunna klara av dagens och framtida klimatförändringar.
    Bakgrund
    Den biologiska mångfalden minskar i alltför snabb takt och kan komma att bli ett stort hot mot många av de samhällstjänster som vi idag tar för givet. Med homogena landskap, högre medeltemperatur, gifter och konkurrerande arter kan många av de arter vi idag ser som självklara snart vara borta.
    Det finns några enkla tips på vad man själv kan göra för att hjälpa till:
    1. Släng inte skräp i naturen och hjälp till att plocka upp det skräp du ser. Varför inte ta med en påse att samla skräpet i när du är ute på promenad?
    2. Hjälp pollinerarna: Insektshotell, en variation i växtlighet och minskad användning av bekämpningsmedel i trädgården är enkla knep.
    3. Närproducerat: Många gånger är svenska livsmedel bättre alternativ än utländska vad gäller att värna den biologiska mångfalden.


    Läs tidigare artiklar i serien:

    Vill du läsa mer om miljömålen och vad de innebär? Klicka här

    Supermiljöbloggen är "Årets bästa branschblogg"

    En jury från PR-byrån Navigator Sverige har utsett de bästa branschbloggarna 2016, och Supermiljöbloggen vann i kategorin ”Miljö och hållbarhet”.
    Juryns motivering: ”Supermiljöbloggen är, som oberoende blogg, en stark förmedlare av relevant information inom miljö- och hållbarhetsområdet. Bloggen har flera duktiga skribenter, väl valda gästbloggare och är aktiv i många sociala kanaler för att dra trafik och skapa intresse för sitt innehåll. Inläggen innehåller nyttiga länkar till relaterade artiklar och under menyfliken ”Dumheter” finns samlad läsvärd aktuell galenskap inom miljöområdet från hela världen.”
    SUPERTACK! säger vi på Supermiljöbloggen! <3


     
    Om tävlingen: ”Varje år utser Navigator Sveriges Bästa Branschblogg inom tio utvalda branscher. Juryn består av byråns digitala strateger och copywriters med lång erfarenhet av vad som krävs för att skapa en riktigt intressant och framgångsrik blogg. Här hittar du vinnarna i respektive bransch 2016.
    En lång rad bloggar inom respektive bransch gås igenom grundligt och 10 vinnare, en per bransch, utses genom en sammantagen bedömning av: tonalitet, design, funktionalitet, innehåll och sökmotoroptimering (SEO).”

    Det är uselt, kvällspressen!

    Trots att miljö- och klimatfrågor är det som svenskar oroar sig mest över rapporteras det förvånansvärt lite om det i media. Supermiljöbloggen har tittat på hur två av Sveriges största kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen, lyfter miljöproblemen. Resultatet är deprimerande. 
    SOM-institutets rapport från 2016 visar att ”miljöförstöring” och ”förändringar i klimatet” är de frågor svenskarna är mest bekymrade över. Och med ett smältande Arktis, stigande havsnivåer och pågående massutrotning av djurarter borde det finnas en uppsjö av saker att rapportera om. Ändå verkar Aftonbladet och Expressen, landets överlägset största nyhetsförmedlare med nästinintill fem respektive tre miljoner läsare i veckan missa bollen totalt.

    V75 och resetips går före

    En genomgång av tidningarnas förstasidor under torsdagskvällen förra veckan visar inte en enda miljö- eller klimatrelaterad nyhet. Det som skulle kunna vara undantaget är en Expressenartikel om hur svenskarna absolut vill ha dubbdäck – men dubbdäckens miljöpåverkan nämns knappt i texten.
    På ledarsidorna är det inte bättre. Av Expressens 20 senaste ledartexter är bara en klimatrelaterad, vilket ändå slår Aftonbladet där inte en enda av de 41 senast publicerade ledartexterna kan kopplas till miljö eller klimat.
    Tidningarnas A till Ö-sidor bjuder också på mycket att önska. Expressen har 100 kategorier representerade, och Aftonbladet 120. Av dessa berör inte en enda klimatförändringar eller miljö. Däremot har Aftonbladet inte mindre än sex olika flikar som handlar om hästsport, och fyra som berör bilar. Expressen är inte sämre – de har fyra olika rubriker endast avsatta för resetips.
    När Supermiljöbloggen söker på specifika ord som tidningarna använt under 2017 finner vi att Expressen har två artiklar där ordet ”klimat” nämns, en artikel och en film med ”miljö”, och en artikel som innehåller ”global uppvärmning”. Aftonbladet har två artiklar med ordet ”klimat”, men de andra orden ger noll resultat.
    Tidningarnas reklamfinansiering skapar också problem. Senast förra veckan skrev Supermiljöbloggen om hur Aftonbladet lyckats placera en reklamvideo för billiga shoppingresor med flyg mitt i en (unik) artikel om klimatförändringar.

    Brister även hos övrig media

    Kvällstidningarna är inte unika i medievärlden om att ge lite utrymme till miljö- och klimatfrågor. SvD har kritiserats för att låta den kontroversielle Björn Lomborg förringa klimatallvaret för tidningens räkning, och DN:s miljörapportering blev 2014 föremål för Supermiljöbloggens aprilskämt.
    Visst nådde den totala klimatbevakningen en toppnotering under 2015 med 56 800 artiklar på grund av det stora klimattoppmötet i Paris, men i relation till andra ämnen är bevakningen fortfarande liten. Miljöjournalisten Jenny Stiernstedt på SvD poängterar i en läsvärd ledare att ”klimatet, som är en ständigt pågående ’händelse’, fick lika stor uppmärksamhet som fotbolls-EM (35 700 artiklar) och World cup (21 200 artiklar) tillsammans – två evenemang som pågick totalt 45 av fjolårets 366 dagar.”
    Men det finns vissa tecken på att trenden kanske håller på att vända. DN har numera en sektion helt ägnad åt ”Global utveckling” och SvD satsar på att berätta om hållbara finanser. På radiosidan får Vetenskapsradions miljöprogram Klotet dubbelt så lång sändningstid. Dessutom har rapporteringen av Sverigedemokraternas senaste fadäser varit god hos flera olika medier

    Varför är miljö- och klimatjournalistiken så dålig?

    Problematiken uppstår när media misslyckas med att fånga upp långsamma skeenden som klimat och miljö, och istället låter enskilda sakfrågor styra bevakningen. Kvällspressen är beroende av att kränga lösnummer och klick, där en säljande nyhetspaketering är avgörande för att pengarna ska rulla in. Frågor som rör klimat och miljö kan lätt uppfattas som komplexa, och därmed svåra att koka ner till tydliga artiklar.
    En rapport från VI-skogen visar att pressen dessutom misslyckas med att presentera konkreta förslag på lösningar. Om ingen lösning ges är risken att läsaren istället hanterar sin rädsla snarare än att agera för att hantera hotet. Det finns ingen anledning att förminska allvaret i klimathotet, men utan de positiva vinklarna försvinner läsarnas intresse.
    Det är en utmaning att kommunicera klimat och miljö på ett tydligt sätt, men det är absolut nödvändigt att media tar frågan på allvar. Där har speciellt Sveriges två största tidningar ett ansvar att engagera och informera befolkningen om vår tids ödesfråga.


    SMB:s första ledare: Nu börjar Supermiljöbloggens skribenter skriva ledare en gång i veckan. Först ut är Anna Ljungström, samhällsplaneringsstudent vid Uppsala Universitet och frilansande miljöjournalist.

    SD vill minska anslagen till klimat och miljö – med åtta miljarder kronor

    För några dagar sedan skrev vi på SMB om hur Sverigedemokratena vill reducera anslaget till SMHI med 11 miljoner eftersom de tycker att myndigheten bedriver vad dom kallar, ”tendensiös opinionsbildning”. Nu rapporterar Aftonbladet hur partiet vill också sänka anslagen till klimat och miljö med nästan 8 miljarder på fyra år och fortsätter förneka allvaret i klimatförändringarna. 
    Tidigare har Supermiljöbloggen rapporterat att Sverigedemokraterna vill sänka miljöanslagen med 2,8 miljarder. Nu tar partiet ett extra stort steg i önskan att nedrusta klimat och miljöarbetet. Martin Kinnunen säger till tidningen att han är kritisk till målet att minska de svenska utsläppen och menar att det är kostsamt och inte kommer att gynna svenska jobb och tillväxt.
    Samtidigt som Kinnunen menar att det är ogynnsamt för svenskt företags klimat så manar flera stora företag till mer politisk aktion.
    Att det skulle vara alltför kostsamt att minska utsläppen är också högst ifrågasatt. Snarare pekar vetenskapen i motsatt riktning; att inte ställa om kan medföra stora samhällskostnader i framtiden. Enligt Sternrapporten kan kostnaderna per år, nu och för all framtid, motsvara minst en femprocentig förlust av världens BNP, skriver Naturvårdsverket i sin sammanfattning av rapporten.
    I intervjun till aftonbladet fortsätter Kinnunen med klimatförnekande argument som han försvarar med att vetenskapen är osäker och refererar till kungliga vetenskapsakademiens utlåtande om klimatförändringar.

    Det låter väldigt annorlunda[jmf Johan Rockström] om man läser Kungliga vetenskapsakademiens utlåtande. Man får ofta intrycket att alla tycker likadant, men det har nog blivit en smal korridor kring vad man får tycka i den här frågan. Vi från SD förnekar inte att klimatförändringar beror på mänsklig påverkan, men vi säger att vi inte vet i vilken utsträckning det gör det, skriver Aftonblandet.

    Denna ”smala korridoren” av ”tyckande” består bland annat av IPCC:s vetenskapliga rapporter som skrivs och granskas av hundratals experter från olika discipliner.

    Arktis inte ett problem och klimatförändringar kan drabba ”vissa”

    Kinnunen är inte heller särskilt oroad över situationen i Arktis, med extrema temperaturhöjningarna, smältning av isarna och den dramatiska förändring som forskare nu varnar för

    Ligger det på fyra[temperaturökningen] så får det mer dramatiska konsekvenser för vissa. Det bör man försöka motverka, bland annat genom att ha en bra politik för att hantera mer extrema väder. Däremot blir jag inte orolig för enskilda väderhändelser, som att det är varmare än normalt under en vecka på Arktis ett år. Det är ju inte mer dramatiskt att det var det nu än att det var det under en vecka på 70-talet, säger Kinnunen till Aftonbladet.

    Det är högst motsägelsefullt hur SD vill koncentrera på extremväder men samtidigt förnekar den utveckling som sker i Arktis. När isen smälter i Arktis och ersätts av mörkare hav, påverkar det reflektionsförmågan och gör att mer strålning stannar kvar inne i atmosfären, vilket leder till högre temperaturer. Dessutom kan jetströmmarna förändras när isen smälter, vilket kan ha samband med mer extremväder, skriver The Guardian och Greenpeace.
    Läs mer om situationen i Arktis
    Rekordlite is, rekordtidig avsmältning och tinande permafrost i Arktis
    Mindre is borde leda till mer handling
    Havsisen rekordlåg i Arktis

    ”Netflix har en smutsig hemlighet: kol”

    Tyska kolkraftverk

    IT sektorn står för omkring 7 procent av den globala elkonsumtionen och förbrukningen förväntas tredubblas till 2020. I rapporten ”Clicking Clean: Who is winning the race to build a green internet?” rankar Greenpeace teknikföretagen efter sina ansträngningar att gå över till förnybar energi.
    För att öka påtryckningen till en omställning, har Greenpeace sedan 2009 jämfört företag i IT sektorn och rankat teknikföretagen enligt sitt Clean Energy Index. Apple, Facebook, Google och nykomlingen Switch är i topp i omställningen till ett internet med förnybar energi. Vi har tidigare skrivit om Googles löften att bli 100 procent förnybara. Läs artikeln här.
    Switch som tillhandahåller samlokaliseringstjänster, internetuppkoppling och molntjänster hamnar högst upp, med 100 procent i Clean Energy Index. Apple når 83 procent följt av Facebook och Google med 67 och 65 procent.

    Sammantaget har Google, Apple och Switch visat på störst ledarskap i främjandet av förnybar energi det gångna året, genom att använda olika vägar att utöva inflytande och pusha för en politisk som ökar tillgången till förnybar energi och investeringar i utbyggnaden av förnybara lösningar, skriver Greenpeace.

    ”Netflix har en smutsig hemlighet: kol”
    Film och serier online blir alltmer populärt och 2020 förväntas 80 procent av den totala konsument-genererade förbrukningen komma från streamingtjänster på nätet.
    Enligt rapporten är Netflix en av de värsta bovarna. Videosajten, som är en av de största och snabbast växande plattformar för streamingtjänster, får 17 procent i Clean Energy Index. Greenpeace driver just nu en kampanj där du kan uppmana Netflix att gå över till förnybar energi. Skriv på kampanjen här!
    Greenpeace höjer också en varning över den stigande efterfrågan på internet, i framförallt östra Asien.

    Utan regleringar och skarpa politiska beslut finns det en risk att utbyggnaden av internet i det här området kommer att drivas av kol eller annan typ av smutsig energi, skriver Greenpeace.

    Aftonbladet rapporterar om klimatförändringar – och gör i samma veva reklam för flygresor och shopping

    ”Du, de har weekendresor här! Var tror du det är bäst shopping?”
    Igår skrev Aftonbladet om Sverigedemokraternas bisarra utspel mot SMHI gällande klimatförändringarna. Olyckligtvis ramas artikeln in av en video som gör reklam för weekendresor med shoppingsyfte – som ju alla vet är toppengrejer för att bromsa uppvärmningen av jorden. Not.

    "Hur mycket snö kan Sverige ta emot egentligen?" – Roliga tweets från SD:s SMHI-utspel

    Igår framgick det att Sverigedemokraterna vill minska SMHI:s anslag för att de pratar om klimatförändringar. Idag stormar det.
    Under tiden har det dykt upp en hel del humor på Twitter.

     

    Bekämpningsmedel förbjuds i franska parker

    Blommor i park

    Från och med nyårsdagen är bekämpningsmedel förbjudna i franska parker. Privatpersoner kan inte heller köpa bekämpningsmedel i affärerna längre.
    Frankrike har förbjudit användning av bekämpningsmedel i de parker, skogar och andra grönområden som ägs av staten eller en kommun. Förbudet började gälla förra söndagen, på nyårsdagen.
    Det har också blivit förbjudet för privatpersoner att köpa bekämpningsmedel – numera är det bara professionella trädgårdsmästare som har rätt att köpa produkterna. Till år 2019 kommer det bli förbjudet att använda bekämpningsmedel även i privata trädgårdar.
    March Against Monsanto är en global proteströrelse riktad mot storföretaget Monsanto, som tillverkar bekämpningsmedel och genmodifierade grödor. De beskriver den nya lagen som en seger.

    Landet har länge haft en stark opposition mot genmodifierade grödor, Monsanto, och andra agrokemföretag och agrokemiska produkter [jordbrukskemikalier], och nu har de bestämt sig för att ta det ett steg längre, skriver Nick Meyer på March Against Monsanto.

    Frankrike har också tidigare gjort en hel del bra för miljön och klimatet. De har förbjudit plastpåsar som inte är gjorda av nedbrytbart material, sett till att mataffärer inte får slänga mat, och lagstiftat om att tak på kommersiella byggnader ska vara delvis täckta av antingen solpaneler eller växtlighet. De håller också på att bygga 1000 kilometer ”solvägar”, vilket innebär att de täcker befintliga vägar med solpaneler som ska generera el åt fem miljoner människor när projektet är klart. Dessutom var de tillsammans med Tyskland drivande i att få in 1,5-gradersmålet i Parisavtalet.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.