Det är tisdag och väckarklockan ringa, snart dags att till jobbet springa.
Veckans 40 timmar av heltid, nu längtas det efter lugn och julefrid.
Bord och magar ska fyllas, av choklad och sött det kryllas.
När du väljer en ask, tänk då på allt från arbetare till mask.
Certifierad av fair trade (trejd), kan vara bättre för deras omnejd.
De känsliga kakaobönornas framtid, förstöras av vår samtid.
Med mod och civilkurage, kan vi förhindra illegala plantage. Dags att bli en lokal aktivist, ifrågasätt inköpen hos din närmaste grossist.
Många är oroliga för att Donald Trump som amerikansk president kommer att bromsa klimatomställningen och vara en katastrof för miljön. Men det verkar finnas en ljusare sida också – många amerikanska miljöorganisationer har nämligen märkt ett stort ökat stöd. Donationerna har ökat kraftigt och många nya har också anmält sig som medlemmar och volontärer.
När chocken över slutresultatet i den amerikanska presidentvalet lagt sig började motoffensiverna mot Donald Trump. Trump, som tidigare har påstått att klimatförändringarna är ett påhitt från Kina, har nu sagt att han har ett mer öppet sinne och erkänt att det kan finnas en koppling mellan människans agerande och klimatförändringarna. Trots det har han utsett klimatförnekaren Myron Ebell till chef för miljöskyddsmyndigheten EPA.
Många upprörda amerikaner som inte håller med om Trumps klimatpolitik har vänt sig till miljöorganisationerna, skriver Grist. Den globala miljöorganisationen 350.org, i Sverige kanske mer känd under sitt kampanjnamn Fossil Free, har fått tiotusentals nya supportrar sedan valet. Hos Friends of the Earth har donationerna trillat in fyra gånger fortare än innan valet, och Sierra Club har fått över 15 000 nya månadsgivare sedan valet – det är dubbelt så många som har anmält sig under årets första tio månader.
Även Earthjustice, en organisation som hjälper till att driva rättsfall för miljön, har haft en enorm ökning av donationer. Förra månaden ökade antalet bidragsgivare online med 700 procent. Nu planerar de att anställa fler och ta sig an ännu fler rättsfall.
Vissa säger dock att mer pengar inte räcker. Med Trump i Vita huset kommer det bli svårt att påverka lagstiftning menar man, istället behöver vi agera på gräsrotsnivå. Greenpeace har rapporterat om att många har hört av sig och frågat vad de kan göra, och att många även har anmält sig till aktivistträning. Även Friends of the Earth förväntar sig fler aktivister och volontärer.
Folk berättar för oss att det här valet har skakat dem djupt. De som aldrig förr varit på ett massmöte eller en demonstration är ivriga att komma ut och göra sina röster hörda, säger Peter Stocker på Friends of the Earth till Grist.
Det tionde svenska miljökvalitetsmålet i SMB:s serie är Hav i balans samt levande kust och skärgård, ett mål som påverkar stora delar av Sverige.
Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård inkluderar mycket av det som tagits upp tidigare i SMB:s miljömålsserie, bland annat övergödning, biologisk mångfald, försurning och miljögifter. Här ligger fokus på våra omgivande hav och kuster och deras ekologiska status. Många växt- och djurarter minskar idag till följd av människans påverkan.
Det är inte bara direkta faktorer såsom överfiske och nedskräpning som har negativ effekt på havens och kustlandskapens status. Hård exploatering, båttrafik och omfattande turism påverkar också. Havens ekosystemtjänster försämras, något som i slutänden slår tillbaka mot människan.
Haven är, precis som luften, något som är gränsöverskridande och kräver gemensamma åtgärder från alla omkringliggande länder. Förutom nationella åtgärder krävs regleringar på EU-nivå och internationell nivå.
Idag finns ett stort antal åtgärdsprogram, strategier och samarbeten på olika nivåer. Förhoppningsvis kommer de här åtgärderna kunna ha en betydande, positiv påverkan på den ekologiska statusen för hav, kuster och skärgård.
Nationellt: Det görs idag en hel del på nationell nivå där olika parter av samhället arbetar med frågor i både liten och stor skala. Havsmiljöförordningen har tagit fram åtgärdsprogram, likaså finns samarbeten och projekt för att minska det marina skräpet. Sveriges regering tog under 2015 fram en ny, maritim strategi som ska koppla samman ökad sysselsättning inom maritima näringar med minskad miljöbelastning.
EU: Regleringar och lagstiftning sker framförallt på EU-nivå, vilket betyder att fiskekvoter och andra regelverk i många fall inte sköts av det enskilda landet. En del arter har under de senaste åren fått minskade kvoter, vilket kan gynna arternas tillväxt. Dock har EU gett andra arter utökade kvoter istället. Om en art hela tiden balanserar kring överfiskad eller inte verkar det väldigt osäkert att då släppa på kvoterna och låta mer tas upp.
Frågan kring invasiva arter ligger även den på EU-nivå, även om planerna är att ta fram en svensk lista med främmande arter som kan skada den biologiska mångfalden som finns runt Sverige.
Det finns ett flertal EU-direktiv som arbetar med problematiken i Östersjön och Västerhavet. Bland annat kan nämnas art- och habitatdirektivet, havsmiljödirektivet, vattendirektivet och havsplaneringsdirektivet.
Internationellt: Helcom är förkortningen för Helsingforskonventionen som arbetar för en bättre status i Östersjön. Konventionen arbetar på många plan för att minska de problem som Östersjön utsätts för. Förra året antog de en regional aktionsplan för att minska nedskräpningen, likaså pågår arbete för att sprida kunskap kring Helcoms rödlistor.
Ett flertal olika EU-direktiv är inkopplade för att förbättra statusen för Sveriges hav och kustlandskap. Sverige, precis som andra länder kring EU är skyldiga att följa dessa, men de ser ut att vara långt ifrån tillräckliga. Avrinningsområdena till Östersjön är enorma och domineras av jordbruk, skogsbruk och urbana områden. Det görs insatser, men ofta otillräckliga mot vad som behövs för att få till en genomgående positiv förändring.
Vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen för 2015-2020 väntar fortfarande på beslut från regeringen. Likaså har landsbygdsprogrammet som bland annat är till för att minska övergödningen fått minskat stöd och dessutom blivit försenat, något som påverkar miljön negativt.
Mycket görs idag, men det är långt ifrån tillräckligt. Det finns inte ens en positiv utveckling kring miljömålet. Vi får hoppas att Sveriges klimatminister som har haven som sin hjärtefråga kan trycka på att ännu mer görs ännu snabbare – för det behövs.
Bakgrund:
Den ekologiska statusen för Östersjön är dålig. Havets egna förutsättningar med bräckt vatten, djupa bottenfickor och ett smalt, grunt område för in- och utflöde påverkar havets möjlighet att ha ett bra buffertsystem.
Det är dock den mänskliga påverkan som förstärker de negativa effekterna. Övergödningen leder till att dessa djupa fickor förlorar sitt syre och de levande organismerna på botten dör. Utan ett bra inflöde av nytt syrerikt vatten som kan blanda om ökar arealen av syrefria bottnar.
Den biologiska mångfald som finns i Östersjön är ofta marina eller sötvattenlevande arter som anpassat sig till ett liv i bräckt vatten. På grund av sin anpassning är de ofta skörare och mindre stresskänsliga för förändringar, vilket gör att Östersjöns status kanske slår hårdare mot den biologiska mångfalden än den skulle i andra hav.
Många länder är det som ska samsas om Östersjön. Alla med sina egna utsläpp av övergödande ämnen, miljögifter, nedskräpning och försurning. Om dessutom all båttrafik som korsar havet räknas in blir det den en enorm belastning på ett redan skört hav.
Även Västerhavet på andra sidan landet står inför stora utmaningar med invasiva arter, överfiske, övergödning och nedskräpning.
”För helåret 2015 uppvisade SCB:s statistik på minskade utsläpp av växthusgaser. För 2016 har dock SCB redovisat ökade utsläpp under två kvartal på rad. Målet om att nå nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045 framstår allt mer som en hägring. Skärskådar man räkenskaperna ser man att transporterna är en nyckelfråga”, skriver Markus Larsson och Emilia Ingemarsdotter från Fores klimat- och miljöprogram idag på Supermiljöbloggen.
SCB:s Miljöräkenskaper redovisar sedan ett år tillbaka kvartalsvisa utsläppsdata. För andra kvartalet 2016 (Q2) ökar utsläppen med 1,6% jämfört med samma period 2015. Under samma period ökade BNP med 4,3%. Att ekonomin växer snabbare än utsläppen, det vill säga att Sverige uppvisar en relativ frikoppling mellan utsläpp och tillväxt, är en klen tröst och inget som bidrar till att uppnå svenska mål om utsläppsreduktion. Den enda sektor som minskade sina utsläpp mer än marginellt var Hushåll och ideella organisationer som uppvisade 2,2 % lägre utsläpp under perioden. Tabellen nedan redovisar statistiken över förändringar i utsläpp och ekonomins förädlingsvärde sektorsvis. Därefter kommenterar vi respektive sektors resultat och sammanfattar utvecklingen under perioden. Inom parentes står utvecklingen för första kvartalet 2016.
Tabell: Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde andra kvartalet 2016 jämfört med samma period 2015. (SCB 2016: Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 2:a kvartalet 2016).
Sektor
Utsläpp av växthusgaser
Förändring från Q2 2015
Förädlingsvärde
Förändring från Q2 2015
Jord- och skogsbruk#
-0,1%
2,2%
Utvinning av mineral
2,3%
3,4%
Tillverkningsindustri
2,8%
-0,1%
El, gas och värme##
6,2%
-2,1%
Byggverksamhet
-0,7%
7,1%
Transportindustri
2,8%
3,1%
Övriga tjänster
-1,0%
6,4%
Offentlig sektor
0,9%
3,8%
Hushåll###
-2,2%
2,0%
Totala ekonomin
1,6%
4,3%
#Inklusive fiske
##Inklusive vatten, avlopp, avfall
###Inklusive ideella organisationer samt privatbilism. Hushållen bidrar inte till förädlingsvärdet.
Utsläppsökningen är störst inom sektorn El, gas och värme. Utsläppen ökade med 6,2% (-7,9% Q1 2016) samtidigt som förädlingsvärdet minskade med 2,1% (+5,3% Q1 2016). Jämfört med samma period 2014 har dock utsläppen minskat med 3,7%. Nedgången under 2015 förklaras med produktionsstörningar vid vissa anläggningar. Sektorns utsläpp är betydande och står tillsammans för 12% av de svenska utsläppen.
Emilia Ingemarsdotter
Näringskategorin jordbruk, skogsbruk och fiske presterar relativt bra (på grund av att konkurrensen från andra sektorer är svag) och uppvisar marginella förändringar av utsläpp (+0,5% Q1). Förädlingsvärdet ökar i perioden med 2,2% (+2,4% Q1). 90% av utsläppen av växthusgaser i sektorn kommer från jordbruket medan 70% av förädlingsvärdet kommer från skogsbruket. Totalt står sektorn för 15% av Sverige samlade växthusgasutsläpp.
Mineralutvinningens utsläpp ökade i perioden med 2,3% (+4,6% Q1) samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 3,4% (+4,7% Q1). Av Sveriges samlade utsläpp står sektorn för 2%.
Utsläppen från tillverkningsindustrin ökade under andra kvartalet med 2,8% (+1,2 % Q1). Förädlingsvärdet var i stort sett oförändrat (+3,3% Q1). De branscher som orsakar störst utsläpp av växthusgaser är stål- och metallframställning, raffinaderier, kemikalie- och cementindustrin. Under andra kvartalet ökade utsläppen framförallt från kemiindustrin. Utsläppen från järn- och stålsektorn minskade något. Tillverkningsindustrin står för en fjärdedel av växthusgasutsläppen från svenska ekonomiska aktörer. Att öka utsläppen samtidigt som förädlingsvärdet är oförändrat imponerar inte.
Utsläppen från transportindustrin (privatbilism oräknat) ökade med 2,8% under andra kvartalet 2016 (+1,1% Q1). Ökningen förklaras framför allt av ökade utsläpp från flyget. En stor del av utsläppen kommer annars från sjöfart. Andelen biodrivmedel ökar visserligen, men långsamt. Sektorns förädlingsvärde ökad i samma period med 3,1% (+0,4% Q1). Utvecklingen lämnar en del att önska. Transportsektorn står för 21% av de samlade utsläppen och är den enda ekonomiska sektor som har fått specifika mål för utsläppsreduktion. För att nå målet om 70% lägre utsläpp 2030 duger det helt enkelt inte att uppvisa ökande utsläpp. I själva verket behöver sektorn minska sina utsläpp med 6,6% per år för att nå det uppsatta målet. Betinget har över tid ökat eftersom sektorn hittills inte minskat utsläppen i tillräcklig takt.
Hushållens utsläpp kommer till största del från biltransporter. Under andra kvartalet 2016 minskade hushållens utsläpp med 2,2% (-0,9% Q1). Förklaringen är minskad bensinförbrukning. Sektorn bidrar med 16% av Sveriges samlade utsläpp. Även om hushållens utsläpp minskar är det i alltför beskedlig takt.
Markus Larsson
Byggsektorn minskade under det andra kvartalet sina utsläpp med 0,7% (-0,3 Q1) samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 7,1% (+7,2% Q1). Jämfört med de flesta andra sektorer presterar byggverksamheten alltså bra, även om det i det långa loppet är absoluta utsläppsminskningar som räknas. Sektorns utsläpp stammar till stor del från transporter samt arbetsfordon och arbetsmaskiner. Byggsektorn står för 3% av Sveriges samlade utsläpp.
Även utsläpp från tjänstesektorn (Övriga tjänster) minskade med 1% i perioden (-2,9% Q1).Förädlingsvärdet ökade med 6,4% (+4,3% Q1). Sektorn står för 5% av Sveriges totala utsläpp. Utsläppen från stat, kommun och landsting (Offentlig sektor) ökade med en knapp procent i perioden (+3,9% Q1). Förädlingsvärdet ökade i samma period med 3,8% (+1,3% Q1). Även om offentlig sektor bara står för 1% av de samlade utsläppen är signalvärdet viktigt. Offentlig sektor bör föregå med gott exempel och visa att det är möjligt att minska utsläppen.
En stor del av utsläppen från byggsektorn, tjänstesektorn, offentlig sektor och hushållens utsläpp kommer från transporter. Lägg därtill att transportindustrin själv står för 21% av de svenska utsläppen och det är tydligt att vi inte kommer nå uppsatta mål om utsläppsminskningar med mindre än att krafttag tas beträffande transporternas utsläpp. Sedan 2010 har minskningstakten i sektorn i genomsnitt varit 2-3% per år. Enligt våra beräkningar skulle transportsektorns utsläpp behöva minska med ca 6%* per år för att ha en bra chans att nå målet. Idag ökar alltså utsläppen. Insatser krävs vad gäller bränsle, typ av fordon och inte minst själva resandet och transport av varor. Sektorsmålet om 70% minskade utsläpp till 2030 är lika motiverat som avlägset.
Även utsläppen i övriga sektorer behöver minska snabbare. För svensk ekonomi som helhet ökar utsläppen i perioden med 1,6%. I genomsnitt har dock utsläppen minskat med 3,5% per år sedan 2010. För att nå uppsatta mål om 85% reduktion av växthusgasutsläpp år 2045 behöver minskningstakten öka till 5-6%* per år. Ju längre vi skjuter insatser framför oss desto kraftfullare åtgärder behövs så småningom.
Emilia Ingemarsdotter och Markus Larsson Fores klimat- och miljöprogram
*Med antagande om konstant procentuell årlig minskning. Om vi i stället antar konstant minskning mätt i ton CO2 per år, krävs att den procentuella utsläppsminskningen ökar varje år. Ett sådant antagande ger utrymme för en något mindre procentuell minskning (~4% för transportsektorn) år 2016, men kräver kraftfullare åtgärder senare.
Efter det överraskande beslutet att oljeledningen Dakota Access Pipeline inte får tillstånd att dras som planerat, firades det stort bland aktivister och vattenbeskyddare i Standing Rock. Alla är dock inte övertygade om att segern är vunnen än.
Amerikanska myndigheter har beslutat att oljeledningen Dakota Access Pipeline inte får dras på den planerade rutten under Missourifloden och tvärs över helig mark. Efter många månader av protester var det här ett ytterst välkommet beslut i tältlägret i Standing Rock, där Sioux-folket slog läger redan i april för att skydda sitt dricksvatten och sin heliga mark.
Lägret i Standing Rock har uppmärksammats över hela världen och många har anslutit sig i solidaritet med Sioux-folket, inte minst andra ursprungsfolk – lägret har blivit den största samlingen av amerikanska ursprungsfolk på över ett århundrade. Det har dock varit en hård väg. Människorna i lägret har utsatts för gummikulor, tårgas, vattenkanoner, hundattacker och pepparsprej, militärfordon har satts in och journalister och andra från lägret har gripits av polis och fått kameror beslagtagna. Igår var det dock en helt annan stämning i Standing Rock.
Man hörde hur det steg glädjerop och det gick liksom en våg av lycka genom lägret. Det är som ett litet torg i mitten av lägret där det samlades folk och det blev sång och dans. Sedan uppstod någon sorts förvirring: Vad händer nu? Ska vi vara kvar här? Och så klart var många också skeptiska. Många trodde inte på det här, säger Martin Brusewitz, frilansjournalist på plats i Standing Rock, till Sveriges Radio.
Dakota Access Pipeline går genom fyra delstater och är nästan färdigbyggd. Oljeledningens förespråkare tror att det här beslutet bara innebär ett kortvarigt hinder för byggandet.
Flera i lägret har varnat för att beslutet kan överklagas och Frank Archambault från Sioux-folket uppmanar alla att stanna kvar i lägret – själv har han bott där med hela sin familj sedan augusti. Vissa är också oroliga att Donald Trump kommer att kunna ändra beslutet när han kommer till makten i januari och många har beslutat sig för att stanna kvar i lägret.
Det är en stor seger, säger många. Men som en aktivist sa till mig: I en sådan här kamp måste man fira varje framgång. Ikväll firar vi men imorgon är vi tillbaka. Så det är tudelat, säger Martin Brusewitz.
EU-kommissionen presenterade i onsdags ett paket med åtgärder som ska ”leda, och inte bara anpassa oss till, en energiomställning”, men förslaget som är tänkt att ge EU en globalt ledande position kritiseras för att vara business as usual, eller ännu sämre.
”Clean Energy for All Europeans” som åtgärdspaketet heter innehåller policy förslag som ska hjälpa EU att förverkliga parisavtalet. Till exempel vill kommissionen fokusera på energieffektiviseringar, bli globalt ledande inom förnybar energi och ge rättvisa villkor för konsumenterna.
Med en kombination av offentliga och privata medel på 177 miljarder Euro förväntas paketet ge 900 000 nya jobb inom grön teknologi och öka BNP med en procent.
Men förslaget möter kritik från flera håll. Climate Action Network Europé (CAN) menar att kommissionens förslag inte räcker till, och skriver i ett pressmeddelande:
Paketet föreslaget av Europeiska kommissionen idag stämmer inte överens med parisavtalets mål att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader och bortser det faktum att klimatkrisen är ett brådskande existentiellt hot.
Förnybar energi
Förslaget innehåller inte någon skärpning av EU 2030 målet om 27 procent förnybar energi och är enligt Europeiska miljöbyrån (EEB) i princip att jämföra med business as-usual.
Detta betyder att EU riskerar en halvering i hastigheten av utvecklingen av förnybar energi. EU måste uppnå en mycket högre andel av förnybar energi (45 procent till 2030) för att vara i linje med åtagandena i Parisavtalet. Skriver EEB i ett pressmeddelande.
Jean-François Fauconnier, CAN, menar att förslaget som det ser ut nu betyder att Europa skulle tappa kurs i omställningsarbetet och hamna efter globalt.
Kommissionen förtjänar hård kritik för ett förslag som underminerar marknadstillträde för förnybar energi”…. ”Kommissionen valde en svag uppsättning av regler för att blidka bakåtsträvande medlemsländer och en utdaterad fossil industri, säger Jean-François Fauconnier.
Energieffektivisering
Den mest konkreta förändringen i förslaget är att energieffektiviseringsmålet i 2030-strategin föreslås till 30 procent, istället för som tidigare, 27 procent.
Dora Petroula, ansvarig för energibesparingspolicy i CAN, menar att det något strängare energieffektiviseringsmålet ger en signal om stabilitet till investerare, viket i sin tur är positivt för företag. Men hon är kritisk till att det inte innehåller kraftfullare löften.
… Det går också i strid med Europas åtagande under Parisavtalet, som kräver att vi ska gå längre och snabbare, inte stanna halvvägs och låtsas som att det är klart, säger Dora Petroula.
Kapacitetsmekanismer
Kapacitetsmekanismer är en form av ekonomisk ersättning som går till reservkraftverk som används när det inte finns tillräckligt med förnybar el på marknaden, om det till exempel inte blåser eller är sol.
EU kommissionens förslag innebär en utsläppsgräns för den här typen av kapacitetsbetalningar, men gäller bara nya kraftverk. Förorenande kraftverk kan därför fortfarande få ekonomiskt stöd genom EU, menar EEB
Lagförslaget ska nu vidare till Europaparlamentet som har möjlighet att komma med ändringar innan det antas.
Så blev det måndag med fara å färde, men hur står det till med ditt blodsockervärde?
Baka kaka som gommen din fresta, vem bryr sig när det är snabbköpet nästa?
Men nu vill vi språka om Indonesien, det handlar om apan som nog vill ses igen
Oljan som är ett riktigt aber, vi snackar om palm, ibland rätt makaber
Men det man kan göra är syna brister, och välja en kaka helt utan tvister
Välj en olja med certifikat, så blir livet bra för orange primat
Och vill man vara en riktig kamrat, så gör man det även för världens klimat
För vem vill väl äta spenat och tomat, när jultiden påbjuder kladdig nougat!
Från 2025 förbjuder fyra av världens största städer de smutsigaste bilarna för att få bukt med luftföroreningar.
Det var under C40 Mayors Summit, ett klimatmöte för världens borgmästare, som världsmetropolerna Paris, Aten, Madrid och Mexico City i ett gemensamt ställningstagande deklarerade att de från 2025 förbjuder alla dieselbilar i städernas centrum. Deras förhoppning är att fler städer också ska vilja hoppa på tåget (no pun intended). Detta skriver The Guardian.
3:e december och hög tid för klappjakt, åtminstone enligt reklambladens julprakt
Men särdeles rara gåvor att ge, det är lika sällsynt som fluffig sufflé
Att söka att finna att alla förse, det är ju ett uppdrag för en hel armé
En del kanske shoppar med långväga frakt, så länge klapphögen förblir intakt
Men en liten hemlis vi nu vill dela, läs den försiktigt (det är ej ägodela)
Den bästa presenten den hittar du här: I din närmaste vintage-affär!
En bok i läder och 70-talskläder, kanske till mormor en uppstoppad tjäder?
Så gå, bege dig i vinterkappa, i år blir det ingen slips till pappa.
Globalt sett mår världshaven mycket dåligt. Överfisket, övergödningen, att korallreven håller på att försvinna och havet smutsas ner med plast och skräp, är ett faktum. På hemmaplan är det inte mycket bättre; Östersjön är ett av världens mest förorenade hav.
Just nu lägger Världsnaturfonden WWF i en hög växel för att vända trenden. Vi vill se friska, levande hav fulla med en rik mångfald av fiskbestånd och andra marina arter. Det är en förutsättning för jobb, mat, upplevelser och inte minst för vår välfärd.
Läget under ytan är betydligt värre än vad de flesta tror.
Hälften av världens korallrev har bleknat och dött under de senaste 30 åren. I havet kämpar marina djur för sin överlevnad mot hot som ett för hårt fiske, bottentrålning, dagliga utsläpp av farliga ämnen, oljespill, försurning, sjöfart, oljeborrning, plast, skräp och övergivna fiskenät, så kallade spöknät, som driver runt i haven.
Samtidigt är 850 miljoner människors ekonomiska försörjning beroende av våra hav. Fisk är ett av våra mest betydelsefulla livsmedel och utgör en proteinkälla för miljarder människor.
Haven producerar varor och tjänster till ett värde av ofattbara 3 biljoner USD om året – och utöver det ovärderliga värden för hela planetens ekosystem. Liv skulle inte kunna existera på jorden utan våra hav.
Idag är cirka 90 procent av alla fiskebestånd överfiskade eller fiskade till sin gräns. Det har skapats en negativ spiral där fiskeindustrin konkurrerar om att snabbt ta för sig av vad som finns kvar. Överfisket är utan tvekan ett av de största hoten mot haven och dess invånare.
Bara det illegala fisket omsätter mellan 10 och 24 miljarder USD om året, vilket innebär ungefär en fjärdedel av totalfångsten av fisk.
År 2050 kommer det att finnas mer plast än fisk i haven enligt en ny rapport. Samma år, om temperaturen fortsätter att stiga, väntas alla korallrev vara borta.
Korallreven utgör skydd och barnkammare för 25 procent av världens marina fiskarter varav många är viktiga för mänsklig matproduktion – därför är de livsnödvändiga för oss att bevara.
WWF jobbar globalt, och i Sverige, med ekosystembaserad havsförvaltning. Det handlar om att vi ska kunna använda oss av haven utan att förstöra dem. Vi försöker exempelvis öka skyddet för havet och stoppa illegalt fiske. Vi driver igenom en utveckling mot hållbara fiskemetoder, så att arter som delfiner, havssköldpaddor och andra oönskade djur inte ska behöva sluta som bifångster. Vi jobbar för att fiskebestånden i haven ska kunna återhämta sig igen.
Havet är lite av ett laglöst land, där många aktörer konkurrerar om att lägga beslag på rikedomarna. I dag är endast cirka fyra procent av haven skyddade. Men det räcker inte.
Vetenskaplig forskning visar att det behövs 30 procents skydd för att ge havet en chans att klara sig.
Skulle krisen under havsytan varit synligare för världens beslutsfattare hade statusen och skyddet av haven säkerligen varit mycket bättre. Det är djupt fel att privata aktörer ska kunna utarma och förstöra världens hav, för att tjäna pengar på det. Haven är ett arv vi måste förvalta bättre, inte minst för kommande generationer.
Mycket går fortfarande att återställa – men väntar vi för länge skulle havens ekosystem kunna kollapsa. Framför allt måste beslutsfattarna fatta beslut att skydda haven mer och bättre.
Att rädda våra hav är ingen kostnad, utan en investering. Vi har allt att vinna och inget att förlora på att skydda våra hav. I förlängningen hänger våra liv på det.
Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF
Mattias Rust, expert sjöfart och havsplanering WWF
Den andra december på förstubron krampa, ”oh, kära nån, kan du tända en lampa!?”
Kanske du längtar till sommar och mjöd, men visa för sjutton december ditt stöd!
Om du ska omsorgsfullt linda en slinga, som värmer upp själen för den som ska plinga
Välj då inte en lampa med glöd, för den kommer bli din elräknings död
Slinga med LED finns i mångt och mycket, ibland är den nästan ett riktigt konststycke
Att lyckas med rim på lysdiod, är en bedrift i behov av applåd
En LED-slinga tunn som den sköraste tråd, bara nåt litet, och inga stordåd.
Och om du ännu osäker är, tänk då gärna på miljön är du kär!
Igår presenterades en statlig utredning som föreslår att det införs en flygskatt från och med den 1 januari 2018. Skatten gäller på resor från flygplatser i Sverige, är per passagerare och ska betalas av flygbolaget.
Flygskatten som föreslås ser ut så här:
80 kronor för flyg till länder som ligger helt inom Europa,
280 kronor för flyg till länder som ligger helt eller delvis i en annan världsdel än Europa med ett avstånd om högst 6 000 kilometer från flygplatsen Stockholm/Arlanda,
430 kronor för flyg till länder som ligger i en annan världsdel än Europa med ett avstånd längre än 6 000 kilometer från flygplatsen Stockholm/Arlanda.
Förslaget bedöms minska klimatutsläppen med motsvarande 0,08-0,2 miljoner ton koldioxid per år, enligt den statliga utredningen. Det kan jämföras med de totala utsläppen från inrikesflyget som är på 0,54 miljoner ton koldioxid eller de totala utsläppen från svenskarnas flygresande, om man räknar med alla flygresor någonstans i världen som görs av personer som bor i Sverige, som är 11 miljoner ton. Sveriges totala utsläpp av koldioxid är 53 miljoner ton. Om man tar med de konsumtionsbaserade utsläppen så är Sveriges utsläpp strax över 100 miljoner ton.
En anledning till att den föreslagna skatten påverkar en så liten del av svenskarnas klimatutsläpp från flyg är att skatten bara gäller för resor från en flygplats i Sverige, inte flygresor till en flygplats i Sverige eller flygresor som svenskar gör mellan flygplatser utanför Sverige.
Det finns ett system för handel med utsläppsrätter i EU för flyget. Det gör att när folk flyger mindre i Sverige så blir det mer utsläppsrätter över som kan användas i andra delar av EU för att flyga mer. En svensk koldioxidskatt skulle kunna innebära att utsläppsrätter för 0,03 och 0,09 miljoner ton koldioxid frigörs. Men i dagsläget finns det redan ett stort överskott av utsläppsrätter.
En nackdel med denna skatt är att den är per passagerare och inte en klimatskatt på flygplanets bränsle. En klimatskatt på flygplanets bränsle skulle skapa anledningar för flygbolagen att effektivisera och införa miljövänligare bränslen. Men enligt internationell lag är det förbjudet att beskatta bränslet på internationella flygresor, undantag om två EU-länder har kommit överens om att beskatta bränslet. Däremot är det tillåtet att beskatta bränslet för inrikesflyg.
Skatten bedöms ha en liten effekt på sysselsättningen och Sveriges konkurrenskraft. Förslaget ska nu gå ut på remiss där olika experter ska ge sina synpunkter på förslaget.
Klimatskatten på flyg till Thailand skulle vara 3000 kr om flyget betalade den svenska koldioxidskatten
Den svenska koldioxidskattningen på 1,12 kr per kilo koldioxid. Så här mycket skulle klimatskatten vara om flyget skulle betalade den svenska koldioxidskatten:
För en flygresa Stockholm-Göteborg skulle klimatskatten vara 175-94 kr
För en flygresa Göteborg-Luleå skulle klimatskatten vara 440-489 kr
För en flygresa Stockholm-New York skulle klimatskatten vara 2060-2670 kr
För en flygresa Stockholm-Bangkok skulle klimatskatten vara 2690-3480 kr
För en flygresa Stockholm-Sydney skulle klimatskatten vara 5030-6520 kr
Detta enligt den statliga utredningen, som i sin tur har hämtar beräkningarna från Trafikverket och Statens Väg och Transportforskningsinstitut.
Anledningen till att utredningen inte föreslår att flygskatten ska vara lika hög som för andra transportslag är att det skulle öka antalet flygresor från länder som inte har flygskatt och öka mellanlandningar för att undvika flygskatt. Detta skulle riskera att innebära längre flygvägar och ökad klimatpåverkan.
Det skulle vara mycket lättare att införa en flygskatt om andra länder också hade gjort det. Men genom att införa en flygskatt bidrar Sverige till att det kan bli mer effektiva internationella styrmedel på flyget i framtiden, enligt utredningen.
Stora barriärrevet har länge varit drabbat av stigande vattentemperaturer, men årets korallblekning har varit den värsta hittills, enligt ny studie. Korallernas återhämtning förväntas ta upp till 15 år, om de över huvud taget får chansen.
Stora barriärrevet utsätts för många hot, men det absolut största är klimatförändringarna. En ny studie visar att årets förhöjda vattentemperaturer orsakat revets största korallblekning någonsin. Professor Terry Hughes, chef för korallrevsstudier vid James Cook University, förklarar blekningen som en reaktion på korallernas upplevda stress av försämrade levnadsförhållanden.
På revets värst drabbade sträcka har två tredjedelar av korallerna dött. Den sträckan utgör 700 km i revets norra del och kallas av forskarna för Röda zonen. Att de södra och mellersta delarna av revet klarat sig bättre förklarar Terry Hughes med att cyklonen Winston drog in och kylde ned vattentemperaturerna i de områdena.
Terry Hughes har i undersökningen flugit över Stora barriärrevet för att uppskatta omfattningen av korallblekningen. Dykare har sedan gått ner på hundratals platser och gjort stickprover för att kunna intyga resultaten.
Det är väldigt illa. Bland de sextio rev vi undersökte har i genomsnitt två tredjedelar av korallerna som var vid liv i mars förlorats, säger Hughes till SVT nyheter.
Korallerna utgör också habitat för andra djur och är därför inte ensamma om att drabbas. Hughes fortsätter:
Koralldöden kommer att påverka resten av ekosystemet. Blekningen i de norra delarna var så extrem den här gången att vi sett koraller blekna och dö som normalt inte gör det, de tuffare och långsamt växande korallerna som kan leva 50–100 år.
De snabbaste växande korallerna kan ersättas på 10–15 år men det kommer att ta lång tid för revets värst drabbade områden att återhämta sig. Terry Hughes frågar sig om de någonsin gör det.
Den brinnande frågan är hur sannolikt det är att vi får en sådan sammanhängade tidsperiod innan nästa korallblekningshändelse, med tanke på den globala uppvärmningen? Vi har redan sett tre på Stora barriärrevet, den första 1998, den andra 2002 och den tredje i år.
Klimatförändringarna utgör ett sådant hot mot Stora barriärrevet att Graeme Kelleher, tidigare chef för Great Barrier Reef Marine Park Authority, nu krävt ett förbud mot alla nya kolgruvor i Australien.
Australien kan inte ha ett hälsosamt Barriärrev och en fortsatt kolindustri. Jag älskar revet och jag har arbetat för att bevara det sedan 1979. Jag kommer att motsätta något som hotar att förstöra den, säger han till The Guardian.
Från och med den första december måste stora svenska företag redovisa sitt arbete med miljö, social rättvisa och antikorruption.
Den nya lagen beror på ett bakomliggande EU-direktiv och motiveras med att investerare och konsumenter ska få större inblick i hur företagen påverkar samhället, skriver SvD. Hållbarhetsexperten Ola Löhman på företagsnätverket CSR* Sweden menar att lagen är något av en mindre revolution:
Det här gör att hållbarhetsfrågan kommer att sluta vara en ren kommunikationsfråga och börja bli en strategifråga och hamnar på ledningsgruppens bord.
Lagen innefattar runt 1600 stora svenska företag. När omröstningen om lagen hölls i riksdagen var både Moderaterna och Sverigedemokraterna emot, eftersom de ansåg att antalet berörda företag var alltför hög. Även Svenskt Näringsliv har riktat stark kritik mot lagen.
Fram tills nu har det inte funnits några lagstadgade krav på att företag måste berätta hur de arbetar med sociala och miljömässiga frågor. Syftet med den nya hållbarhetsrapporteringen är att dessa faktorer ska tas på lika stort allvar, vara lika formaliserade och användas internt på företagen på samma sätt som den finansiella rapporteringen.
Länsstyrelsen har fattat beslut om att bilda naturreservatet Slite skärgård, som blir cirka 6 323 hektar stort.
Ett unikt gotländskt skärgårdsområde med höga naturvärden både på land och i vatten ska skyddas, det meddelade Länsstyrelsen Gotland i veckan.
Slite skärgård ligger vid Gotlands östra kust och området som nu skyddas är 6 323 hektar stort varav 5 959 hektar är vatten. Ett tiotal öar och skär ingår i naturreservatet, där bland annat många olika fågelarter håller till, framförallt häckande sjöfågel.
– Det är oerhört glädjande att Länsstyrelsen fattat beslut om att bilda naturreservatet Slite skärgård. Vi har bara ett annat marint naturreservat på Gotland och nu skyddas en skärgårdsmiljö som är helt unik i sitt slag. Jag hoppas verkligen att många besökare ska utnyttja sin allemansrätt och upptäcka naturen och djurlivet som finns både på land och under vattenytan i naturreservatet, säger landshövdingen Cecilia Schelin Seidegård, i ett pressmeddelande.
Ännu en månad har börjat sin bana, och vad som oss väntar det vet vi av vana
Men nytt för i år under kylig december, är SMB:s hållbara julekalender
Så mitt under julstress och bockiga bränder, vill vi nu giva (om ingen invänder)
Tjugo och fyra tips och förslag, på hur man bäst fram till juledag
Bakar och fejar och griljerar sin skinka, utan att svenska miljömålen sinka
COP, klimat och brunkol till salu, plastfyllda hav och ett hotat Tuvalu
Solskatt, vind-watt och andrahands-kläder, och ständiga inslag om varmare väder
Var dag vi skildrar grönande trender, i Sverige, i Danmark, i övriga länder
Men från och med nu tar vi en dag i sänder, och skickar ett budskap till SMB:s fränder
Att följa vår lista till punkt och pricka kanske ej hejdar polarisens spricka
Men för varje lykta, gubbe och grotta, som skapats av ivrige Anton, blott åtta
Häng med i kalendern bara en bit, så kanske vi får en jul, kall och vit.
Satsning på energieffektivisering och förnybar energi är de viktigaste åtgärderna för att inte gå över tvågradersgränsen, enligt en klimatrapport från International Energy Agency (IEA). Rapporten bygger på ett scenario där klimatmålen nås med befintlig teknik och utan att BNP påverkas.
Kostnaderna för förnybar energi sjunker. För solceller har kostnaden minskat med två tredjedelar mellan 2010 och 2015. Kostnaden för landbaserad vindkraft har minskat med 30 procent under samma tid.
Utvecklingen inom förnybar energi har aldrig gått så fort som nu, men trots det går det för långsamt. För att nå klimatmålen behöver investeringarna i förnybar energi vara större än vad de hittills har varit.
Kolanvändningen utan CCS måste minska dramatiskt efter 2030 och ha upphört vid 2050 för att tvågradersgränsen inte ska passeras. Om naturgas ersätter kol leder det till lägre utsläpp, men efter 2035 behöver användningen av naturgas utan CCS också minska. Det behövs det även kärnkraft och koldioxidlagring (CCS) för att tvågradersgränsen inte ska passeras, enligt IEA:s scenario.
Om temperaturökningen ska stanna vid 1,5 grader måste utvecklingen gå ännu snabbare än så. Om temperaturökningen ska stanna vid 1,5-grader är koldioxidinfångning från bioenergi (BECCS) och andra tekniker som tar ner koldioxid från atmosfären viktiga.
←Tipsa!
Tipsa oss
Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.