Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Mer importerat kött kan bidra till antibiotikaresistens

    Förpackat kött i mataffär

    Sverige importerar mer och mer kött. Vid köttuppfödning utomlands används nästan alltid mer antibiotika än vad svenska djur får. Professor Björn Olsen är starkt oroad över hur antibiotika används inom djuruppfödning och varnar för att antibiotikaresistens kommer döda fler än cancer år 2050 om inget görs.

    Svenska djuruppfödare använder minst antibiotika i EU. Länder som Spanien, Italien och Cypern använder omkring 40 gånger så mycket – och mer och mer av det köttet produceras för att hamna i svenska butiker och restauranger.

    I Sverige har vi arbetat mycket med att förebygga sjukdomar, istället för att behandla dem, och föda upp djuren i system som minskar risken för sjukdom. Vi är också fria från flera infektionssjukdomar andra länder har problem med, säger Helle Unnerstad på Statens veterinärmedicinska anstalt till SVT.

    Ungefär 60-70 procent av all antibiotika används inom jordbruk och köttproduktion. I många fall ges antibiotika till djuren i förebyggande syfte, eftersom det är ett billigt sätt att öka produktionen.

    Vi får inte i oss antibiotika när vi äter köttet, utan problemet är att antibiotikaresistenta bakterier växer fram och sprids där djuren föds upp. De resistenta bakterierna kan spridas både mellan djuren och från djur till människa.

    Det finns två slutsatser, två levnadsregler, man kan dra av det här. Det ena är ju förstås att äta mindre kött. Om man prompt ska äta kött så är det bäst att välja skandinaviskt. Varför inte svenskt? Mindre transporter och du bidrar till biodiversitet och öppna landskap härhemma, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar på Uppsala universitet, till SVT.

    Redan idag dör ungefär 700 000 människor varje år av antibiotikaresistens, men år 2050 tror man att det kommer ha ökat till tio miljoner. Professor Björn Olsen anser att vi bör stoppa all antibiotikaanvändning inom köttproduktion och jordbruk.

    Oavsett om en antibiotikaresistensmekanism dyker upp i Indien eller i Sverige eller var som helst, så kommer det bli en global angelägenhet så småningom. Då gäller det alla människor. Då kommer barn att börja dö i späd ålder. Kvinnor kan dö i barnsäng. Man kan börja dö av en vanlig lunginflammation som vi tar för givet att vi ska kunna behandla idag, osv, säger Björn Olsen till SVT.

    Chockhöjningen: 20 grader varmare än normalt i Arktis

    Nya oroande data visar att Arktis varit 20 grader för varmt under hösten. Mänskligt orsakade koldioxidutsläpp leder till att havsisens minskning går alarmerande mycket fortare än tidigare beräknat.

    Danska och amerikanska forskare larmar om att Arktis temperaturer varit 20 grader varmare än vad som är normalt för årstiden, skriver DN. Vanligtvis ska temperaturen ligga på omkring 20 minusgrader, men rör sig nu kring nollstrecket.

    Värmerekordet tros bero på att de så kallade ”självförstärkande effekterna” går allt snabbare. När havsis smälter frigörs stora vattenytor som, till skillnad från isen, inte reflekterar utan istället absorberar solens strålar. Det värmer upp havet och luften ytterligare. Dessutom påverkar den minskande ismassan förutsättningarna för att bygga upp ny is inför nästa säsong.

     

     

     

     

    Bayern München och Real Madrid spelar i återvunna matchställ

    Proffslagen satsar på matchställ av återvunnen plast för att uppmärksamma nedskräpningen av världens hav. Men trots att några lag nu försöker skaffa en miljövänlig image stöttas fortfarande stora delar av fotbollsindustrin av fossilbolag. 

    När Real Madrid i söndags mötte Sporting Gijon var det något under matchen som stack ut lite extra (förutom faktumet att jumbolaget Gijon nästan lyckades ta poäng av Real). Hemmalaget bar nämligen ett matchställ helt gjort av återvunnen plast från Indiska oceanen för att uppmärksamma nedskräpningen av världens hav.

    Först ut med de återvunna matchställen var dock Bayern München, som redan i början av november iklädde sig de skräpiga matchkläderna i en match mot Hoffenheim.

    Annars har fotbollen varit relativt förskonad från påtryckningar från miljövärlden, trots att stora fossilbolag ofta är intressenter i flertalet stora klubbar och turneringar. Exempelvis är världens största gasbolag, ryska Gazprom, huvudsponsor till både Champions League och FIFA World Cup, samt finansiär till fyra europeiska proffsklubbar – Zenit Saint Petersburg, Schalke 04, Chelsea and Red Star Belgrade. Gazprom har kritiserats hårt för sitt borrningssamarbete med Shell i Arktis.

    Förhoppningsvis är Bayern Münchens och Real Madrids återvunna matchställ första steget i en ny miljövänlig trend i fotbollsvärlden.

    Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om de återvunna matchställen under hashtagen #plastfrinovember på vår instagram. Här och här kan du se vad som skrevs då.

     

    Grundvatten av god kvalitet – en grundläggande rättighet?

    Det nionde svenska mil­jö­kva­li­tets­må­let i SMB:s ­se­rie är Grundvatten av god kvalitet, ett mål som är avgörande för vår dricksvattenförsörjning och påverkar våra ekosystem i vatten. I veckans artikel skriver ansvarig myndighet, SGU, själva om målet.

    ”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.”

    – Riks­da­gens de­fi­ni­tion av mil­jö­kva­li­tets­må­let

    Vad handlar målet om?

    grundvatten
    Bild: SGU/ArtAnna

    Grundvattnet är en av våra allra viktigaste naturresurser. Vi använder det som dricksvatten, till bevattning och i industriprocesser, och många akvatiska ekosystem är också helt beroende av grundvattnet. Grundvattnet ser vi där det rinner fram i naturliga källor, som ofta har stora ekologiska, historiska och kulturella värden.

     

    Figurtext: 
    Av allt världens vatten är mindre än en procent tillgängligt som dricksvatten för människor. Av detta är hela 95 procent grundvatten. Resten finns i sjöar och vattendrag, av vilket fyra femtedelar kommer från utströmmande grundvatten, så grundvattnet har en mycket viktig hydrologisk och ekologisk funktion.

    Mil­jö­kva­li­tets­må­let för grundvatten har sex olika preciseringar som kan sammanfattas i fyra områden:

    • Grundvattnets kvalitet är bra och begränsar inte användningen som dricksvatten.
    • Kvaliteten på utströmmande grundvatten bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
    • Förändringar av grundvattennivåer ska inte vara negativa för samhället eller ekosystemen.
    • Naturgrusavlagringar (bland annat åsar) som är viktiga för drickvattenförsörjning, energilagring samt natur- och kulturlandskap ska bevaras.

    I preciseringarna anges också att vattenförvaltningens krav, som bygger på EU:s vattendirektiv, ska vara uppfyllda.

    Vad görs?

    Lokalt och regionalt: Grundvattenfrågor på lokal och regional nivå handlar oftast om dricksvatten. Idag provtas grund- och dricksvatten i högre grad vid vattenverk och av länsstyrelser och vattenmyndigheter för att spåra föroreningar som bekämpningsmedel och andra miljögifter.

    Kommunerna tar fram vattenskyddsområden kring grundvattentäkter, där verksamheter som riskerar förorena marken och grundvattnet förbjuds eller begränsas. Arbetet med att fram bra underlag om markens egenskaper är därför viktigt.

    De flesta länsstyrelser har tagit fram vattenförsörjningsplaner för vattenanvändning och då framförallt för dricksvattenförsörjning idag och i framtiden. Ett stort antal kommuner arbetar också med liknande planer för sina vattenresurser.

    Avvikelser från grundvattnets normala nivåer kan få allvarliga konsekvenser för brunnar och naturmiljöer. Därför kontrolleras bland annat grundvattennivån vid bygg- och infrastrukturprojekt.

    Många länsstyrelser ger allt färre tillstånd för naturgrustäkter; detta efter att miljölagstiftningen ändrats. Istället används nu oftare krossat bergmaterial i byggprojekt, vilket gynnar såväl vattenskyddet som natur- och kulturmiljöer.

    Nationellt och internationellt: Sveriges geologiska undersökning (SGU) mäter regelbundet grundvattennivåer och provtar samt analyserar grundvattnets kvalitet . Resultat från denna övervakning kan användas som referensdata.

    Sveriges fem vattenmyndigheter, länsstyrelserna, SGU, Livsmedelsverket, Havs- och vattenmyndigheten (HaV) med flera bidrar även med förslag på åtgärder samt ger råd och skriver vägledningar. Kemikalieinspektionen arbetar för att införa förbud mot miljögifter både nationellt och internationellt. Andra åtgärder är sanering av förorenade områden och miljökrav på utsläpp till mark och vatten.

    Grundvattenfrågorna kommer också in i FN:s hållbarhetsmål inom Agenda 2030, särskilt i mål sex som handlar om rent vatten och sanitet.

    Uppnås målet?

    Mil­jö­kva­li­tets­må­let är inte uppnått och kommer inte att kunna nås med be­fint­li­ga och beslutade styrmedel och åtgärder – Naturvårdsverket

    Vi vet fortfarande alltför lite om vilka problem som mänskligt orsakade föroreningar, som bekämpningsmedel, PFAS, bakterier och virus och utsläpp, eller vissa naturligt förekommande ämnen, som radon, tungmetaller och uran, kan medföra.

    Takten i att ta fram nya vattenskyddsområden har avstannat på senare år. Den dricksvattenutredning som regeringen tillsatt har under 2016 lagt fram förslag om högre krav på vattenskydd.

    Det behövs förbättrad lagstiftning och ekonomiska styrmedel för att nå grundvattenmålet. Naturgrusavlagringarna hotas till exempel av de snabbt växande storstadsområdenas efterfrågan på ballastmaterial till bostäder och infrastruktur.


    Antal vattenskyddsområden vid kommunala grundvattentäkter 2008–2015
    SGUs Vattentäktsarkiv samt miljömålsindikatorn Vattenskyddsområden

    Figurtext: Antal vattenskyddsområden vid kommunala grundvattentäkter 2008–2015.

    Bakgrund:

    Grundvattnet är en mycket viktig del av vattnets kretslopp. Det mesta av det vatten som finns i sjöar och vattendrag har någon gång varit grundvatten (figur Vattnets kretslopp).

    I stora delar av landet, särskilt utanför storstäderna, är det i regel grundvatten som används till dricksvatten – både i kommunala vattenverk och enskilda brunnar. Många ekosystem är beroende av att grundvatten rinner fram i källor, våtmarker och sjöar och att kvaliteten på grundvattnet är bra och inte försämras.

    Lars-Ove Lång, miljömålsansvarig, SGU
    Helena Dahlgren, Hållbarhetsstrateg, SGU


    Läs tidigare artiklar i serien:

    Vill du läsa mer om miljömålen och vad de innebär? Klicka här

    Kitty Ehn: Världen är svår att förstå när du tror att alla håller med dig

    KRÖNIKA: När Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet gick min världsbild sönder.

    En dag tidigare hade jag med nöje och stolthet följt mina egna flöden i sociala medier. Flöden fulla av röster som talade om självklarheten i att USA skulle få sin första kvinnliga president, att murarna i världen skulle falla och demokratin och rättvisan äntligen skulle blomma upp. Röster som jag trodde representerade alla.

    Jag hade fel.

    Fenomenet som förklarar situationen brukar kallas ”filterbubblor”. Ett nytt begrepp som beskriver hur våra flöden i sociala medier blir allt mer isolerade. Genom en kombination av komplexa algoritmer, samt våra egna val av vilka människor, grupper och sidor som vi gillar och följer så begränsas vilka nyheter och åsikter som vi kommer i kontakt med.

    Det som följer är en form av själv-segregation. Eftersom det är lättare att ta in och tolka ny information som stämmer överens med befintliga åsikter så väljer vi att lyssna på källor som bekräftar snarare än utmanar dessa. Resultatet blir, precis som i mitt exempel med presidentvalet, att vi får svårare att se och förstå åsikter och perspektiv som utmanar vår världsbild.

    Inom socialpsykologi förklaras detta genom kontakthypotesen, som går ut på att fördomar och förutfattade meningar minskar genom kontakt med människor som har andra bakgrunder, kulturer och åsikter än oss själva. Filterbubblor minskar kontakten med nya perspektiv, ökar fördomar, och sänker vår förmåga att känna empati.

    För klimatrörelsen och andra rättviserörelser är detta otroligt viktigt. Klimatfrågan och övriga orättvisor i världen kräver empati för att förstå och möjliggöra agerande.

    Gällande klimatförändringar specifikt är problematiken abstrakt, med konsekvenser som främst drabbar människor i andra delar av världen. För att förstå vikten för oss i Sverige att minska våra utsläpp och kämpa för demokrati och rättvisa i världen krävs en djup förståelse och empati för människor utanför våra bubblor.

    Betyder detta att alla i klimatrörelsen borde följa Donald Trump på Twitter?

    Nej. Det betyder att vi, och andra rättvisekämpar i världen behöver utmana våra världsbilder. Kämpa för att införa källkritik som obligatoriskt ämne på Sveriges alla grundskolor och universitet, och ge människor verktyg för att bryta själv-segregationen.

    För att kunna nå ut med ett budskap om hållbarhet, demokrati och rättvisa till andra så måste vi öka vår förståelse för deras åsikter och perspektiv. Öka empatin för våra medmänniskor, och spränga filterbubblorna.  

    Kitty Ehn


    Supermiljöbloggens fasta krönikörer heter Johanna Grant, Mattias Svensson, Kitty Ehn och Anders Wijkman. Åsikterna är krönikörernas egna och behöver varken spegla åsikter från övriga krönikörer eller Supermiljöbloggens skribenter.

    För diskussioner är ni välkomna till Supermiljöbloggens facebooktrådar, och för rättningar och tankar kring innehållet får ni gärna kontakta krönikören eller SMB-redaktören Beatrice Rindevall.

    ”Hallå Konsument” guidar bland miljömärkningar

    Svanen, Krav, MSC, Fairtrade, FSC, och UTZ är bara några av alla miljömärkningar som hittas på marknaden och det kan vara klurigt att veta vad de olika märkningarna betyder. Konsumentverkets nya guide kan hjälpa till att reda ut vilken miljömärkning som står för vad.

    ”Hallå konsument!” är en ny informationstjänst från konsumentverket. Guiden ger kortfattad information om några av de vanligaste miljömärkningarna, vad de står för och på vilken typ av produkter och tjänster de finns.

    I dagsläget finns 20 miljö- och hållbarhetsmärkningar i guiden med inriktning på livsmedel, textilier, möbler med mera. Planen är att utöka guiden med märkningar även för till exempel energismarta val och varningsmärkningar för kemikalier.  –Konsumentverket

    Ekologiskt, klimatsmart eller schysta villkor?

    Olika märkningar fyller olika funktioner. Som konsument kan det kännas övermäktigt att ta reda på allt om en vara och vilken märkning man ska välja beror på vilken typ av produkt och produktionsvillkor man vill stötta.

    Krav är kanske en av de mest kända märkningarna och bygger på EU:s regler för ekologisk konsumtion och innebär förbud mot konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel och GMO. Fairtrade-märkningen innebär krav på arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer.

    Guiden värderar inte märkena och de märken som finns i guiden innebär inte något godkännande eller rekommendation från Konsumentverket.

    –  Konsumentverket

    Guiden kan göra det lättare att skilja på de miljömärkningar som finns och få information om de lite mer okända märkningarna på marknaden, men ger däremot ingen information om tillförlitligheten på en viss märkning.

    Märkningar inte vattentätt

    Tyvärr är en miljömärkt produkt inte nödvändigtvis hållbar. Flera av märkningarna har fått kritik för att inte ha lyckats leva upp till vad de står för.

    En brittisk rapport från 2014 menade att Fairtrade inte höll vad de lovat. Bland annat var lönerna lägre vid Fairtrade certifierade odlingar än vid andra, som inte hade den märkningen, skriver The Guardian.

    Förra veckan kom också P1 kaliber med kritik mot MSC märkningen av fisk och FSC har två gånger varit nominerade till Jordens vänners ”greenwash pris”.

    Både MSC och Fairtrade välkomnar och besvarar kritiken. FSC menar att nomineringen till Greenwash priset (2015) var ”missvisande och innehåller sakfel”.

    Nya Zeelands största stad vill stoppa oljeborrning

    Solnedgång på strand i Nya Zeeland

    Till skillnad från sin regering motsätter sig Nya Zeelands största stad Auckland oljeborrning till havs, enligt ett beslut som röstats fram i regionens fullmäktige nyligen. Anledningarna är många – man vill skydda kust- och havsmiljön, undvika oljans klimatpåverkan och skydda turismen och fisket.

    Auckland blev nyligen den femte staden i Nya Zeeland att motsätta sig oljeprospektering och oljeborrning. En vecka innan beslutet röstade även Christchurch, Nya Zeelands tredje största stad, igenom samma sak. Även universitetsstaden Dunedin samt Kaikoura och Gisborne har röstat mot oljeborrning till havs.

    Beslutet fattades av flera anledningar, bland annat de potentiellt katastrofala konsekvenser oljeborrning kan ge på kustmiljön, havsmiljön och fiskeindustrin. Andra anledningar som togs upp var att man vill undvika klimatpåverkan och kunna hålla sig till Parisavtalets mål.

    Med beslutet vill man även skydda världens mest sällsynta delfin, de starkt hotade Mauidelfinerna. Idag finns det bara 55 Mauidelfiner kvar i världen. Att turismen är viktig för Nya Zeeland var ytterligare en anledning för politikerna att motsätta sig oljeborrning – vem vill besöka en strand förorenad av ett oljeutsläpp?

    Enligt Greenpeace är beslutet historiskt och en stark signal om att regeringens oljepolitik inte har stöd.

    Det här är stort. Det betyder att två av de största fullmäktige i landet nu har gått ut i stark protest mot regeringens klimatförstörande linje [som går ut på] att leta efter den olja vi inte kan bränna om vi vill ha en framtid för våra barn, säger Steve Abel på nyzeeländska Greenpeace.

    Aucklands fullmäktige tror inte att oljeborrning skulle bidra till särskilt mycket pengar för regionen. De vill hellre satsa på grön energi.

    Istället för att uppmuntra fortsatt oljeprospektering, borde ansträngningar fokuseras på att utveckla möjligheter och strategier för ren energi som kan skapa arbetstillfällen och ersätta förorenande energikällor, står det i fullmäktiges beslut.

    Datorer ska värma tusentals hem

    Överhettade datorer och tjutande fläktar har nog de flesta av oss upplevt. Men enligt devisen ”den enes skräp den andres skatt” utvecklar nu energibolaget Fortum en ny datorhall vars spillvärme ska värma upp 30 000 hem.

    Planerna på en ny biogasanläggning möttes med starka protester från invånarna i Skarpnäck utanför Stockholm. Då föddes istället idén om att bygga en datorhall vars spillvärme kan matas in i kommunens välutbyggda fjärrvärmenät.

    Enligt Fortum är metoden att använda spillvärmen från datorhallar något som förväntas bli en allt viktigare värmekälla. Tanken är även att den nya datorhallen ska föra Stockholm ett steg närmare visionen att bli en fossilfri stad.

    Planer finns även på att bygga fler datorhallar i Akalla.

    Ö med höga naturvärden på väg att bli naturreservat

    Beskrivs som en stor händelse för naturvården i Blekinge.

    Naturvårdsverket har köpt upp större delen av Hanö, en ö som ligger i Hanöbukten i Blekinge län. Länsstyrelsen kommer nu att jobba vidare med bildandet av ett naturreservat som beräknas bli klart under nästa år.

    – Det här en stor händelse för naturvården i Blekinge. Samtidigt som öns unika naturvärden bevaras för framtiden öppnar köpet av Hanö, och det blivande naturreservatet, upp möjligheterna att utveckla Hanö som attraktivt besöksmål, säger landshövding Berit Andnor Bylund, i ett pressmeddelande.

    Området som nu ska skyddas är på 192 hektar, vilket är större delen av ön förutom den by som också finns där. I pressmeddelandet beskrivs öns naturvärden på följande sätt:

    Hanö är en unik ö i Östersjön. På ön finns en av landets största sammanhängande avenbokskogar, vidsträckta gräshedar, buskmarker och hällmarksområden, alltsammans med mycket stora naturvärden.

    Nio nya naturreservat i Västernorrland

    Sammanlagt skyddas 884 hektar, varav 510 hektar består av produktiv skogsmark.

    Länsstyrelsen i Västernorrland meddelade i veckan att man beslutat om att inrätta nio nya naturreservat i länet. Syftet är att säkra länets mest unika naturområden och bland annat skyddas nu en botaniskt värdefull skogsmyrmosaik, brandpräglade tallskogar och lövrika skogar, en gles gammal höghöjdsskog samt en grandominerad naturskog med starkt hotad insektsfauna.

    – Länet har nu 193 naturreservat och en nationalpark. Tillsammans omfattar de cirka 1,2 procent av den produktiva skogsmarken i länet, säger Torbjörn Engberg, chef för enheten Skyddad natur, i ett pressmeddelande.

    De nio nya naturreservaten är:

    Storlomsjömyran-Björkbäcksmyrans naturreservat i Sundsvalls kommun
    Storlek: 426 hektar

    Killingkullens naturreservat i Örnsköldsviks kommun
    Storlek: 31 hektar

    Gammyrbrännans naturreservat, Örnsköldsviks kommun
    Storlek: 64 hektar

    Björnbergskogens naturreservat i Sollefteå kommun
    Storlek: 68,4

    Bågtjärnskogens naturreservat i Sollefteå kommun
    Storlek: 43

    Surpussbergets naturreservat i Härnösands kommun
    Storlek: 110 hektar

    Nördhöjdens naturreservat i Sollefteå kommun
    Storlek: 53 hektar

    Holänningskogens naturreservat, Ånge kommun,
    Storlek: 43 hektar

    Sundsjöhöjdens naturreservat, Kramfors kommun,
    Storlek: 48 hektar

    Children’s climate prize

    Igår delades det nyinstiftade priset Children’s Climate Prize ut under högtidliga former i Södertälje stadshus. Vice statsminister och klimatminister delade ut priset tillsammans med juryns ordförande Johan Kuylenstierna, till Xiuhtezcatl Tonatiuh Martinez. 

    För ganska exakt ett år sedan fick vi chansen att se honom i Paris, årets vinnare av Children’s Climate Prize. Han var den sista person som bar den arktiska stafettstenen i Run for your life till La Bouchet i Paris där COP21 hölls.

    Xiuhtezcatl Tonatiuh Martinez är en sextonåring som förutom sin passion för hiphopen även driver frågorna kring klimatet och ursprungsbefolkningarnas rättigheter i hemlandet USA. Igår fick vi ännu en gång äran att se honom när det var dags för honom att ta emot Children’s climate prize 2016 i Södertälje.

    Med en mamma inom miljörörelsen och en pappa med rötter från Aztekerna i Mexiko gjorde han sin röst hörd redan som sexåring i sin hemstad i Colorado. Sedan dess har han vid flera tillfällen talat inför FN:s generalförsamling och på toppmötet Rio +20 och tillsammans med flertalet andra ungdomar stämt amerikanska staten för deras brist på klimatarbete.

    Han är även Youth Director för organisationen Earth Guardians som samlar unga aktivister, miljöengagerade konstnärer och artister för att tillsammans göra sina röster hörda. Han fick 2013 motta USA Community Service Award från president Obama och blev som yngsta medlem utsedd att delta i president Obamas Youth Council.

    Juryn, bestående av barn från hela världen och vuxna från svenska miljörörelsen var rörande överens om vem årets vinnare skulle bli.

    Juryns motivering:

    Genom sitt engagemang och kärlek för klimatfrågor har årets vinnare redan i unga år haft en enorm inverkan på många människor, från barn och ungdomar, till beslutsfattare med makt att påverka vår planets framtid. Med en unik kompetens att kunna kombinera aktivism med politisk skicklighet, har han visat både passion och mod, aldrig undvikit kontroversiella frågor som att till exempel kräva ett förbud mot fracking i sin egen stat Colorado. Genom att göra det, har han utmanat starka politiska och ekonomiska krafter. Som en hip-hop-artist med ett tydligt budskap har han visat styrkan i att länka kultur med miljöfrågor som ett sätt att mobilisera engagemang och handling.

    Priset instiftades efter COP21, då Telge Energi samtidigt som mötet pågick, anordnade barnens klimatkonferens i Södertälje med inbjudna från världens alla hörn. Engagemanget var stort och priset kom till som en följd av detta, ett sätt att lyfta barnens och ungdomarnas roll i dagens klimatproblematik.

    Priset har fått mycket positiv respons i media och vinnaren har deltagit i både Skavlan och flera nyhetsmedier. Under ett av kvällens tal nämnde han vikten av samernas rättigheter som ursprungsbefolkning och minoritetsgrupp i Sverige.

    Som de miljönördar och miljökämpar vi är på SMB var det verkligen helt fantastiskt att få möta alla de inspirerande barn och unga som brinner och engagerar sig för klimatet.

    Trots allt dystert som händer i världen, trots det ostabila samhällsklimat som nu råder och trots allt det hemska media rapporterar om dagligen, så finns det otroligt starka och viktiga krafter i samhället, nämligen de unga. Ingen av de nominerade var över 16 är gamla, men har redan lyckats skapa otroliga samhällsengagemang i sina hemländer.

    Därför får Trump svårt att öka kolproduktionen

    I valrörelsen ställde sig Donald Trump väldigt tydligt på kolindustrins sida. ”For those miners, get ready because you’re going to be working your asses off”, sade Trump inför jublande kolarbetare med ”Trump digs coal”-plakat.  

    Trump lovade även att ta bort Barack Obamas Clean Power Plan, som innebär koldioxidutsläppen från elproduktion ska minska med 32 procent till 2030 jämfört med 2005 genom att i första hand minska kolproduktionen.

    Ekonomin gör det svårt för Trump att öka kolproduktionen

    Men enligt många experter blir det svårt för Trump att öka kolproduktionen, även om han skulle ta bort Clean Power Plan. Kolindustrin i USA befinner i en dålig trend, produktionen har minskat med nästan en fjärdedel sedan 2008.

    Anledningen till det amerikanska kolets dåliga trend är billig naturgas, billig förnyelsebar energi, regler för luftkvaliteten och svagare efterfrågan än beräknat på kol i Asien, skriver Micheal E Webber,  vice ordförande för energiinstitutet på Texas University. Dessa trender som ger kolet ekonomiska problem ser till stor del ut att fortsätta.

    För att få ny glöd i kolindustrin skulle det behövas kraftiga ingripanden i marknaden som exempelvis stora skatterabatter för just kolindustrin eller regler som styr konsumtionen. Men sådana åtgärder skulle gå rakt emot republikanernas ideologi om marknadskonkurrens, skriver Webber.’

    Att bygga ett kolkraftverk tar cirka fyra år och livslängden är cirka 40 år. Det finns inga garantier att kommande regeringar kommer att vara lika kolvänliga. Det gör att ekonomin ser dålig ut för den som vill bygga nya kolkraftverk, skriver Reuters.

    Men Trump kan hejda kolets fall och hota 1,5-gradersmålet

    Den dåliga nyheten är att om Clean Power Plan tas bort så kan kolproduktionen sluta minska. Det säger den amerikanska energimyndigheten som bedömer att kolproduktionen kan bli oförändrad fram till 2040 utan Clean Power Plan.

    Samtidigt så prövar amerikansk domstol nu om Clean Power Plan är förenligt med den amerikanska konstitutionen. Prövningen kan pågå till 2018, vilket kan försvåra Trumps möjligheter att avskaffa lagen.

    Totalt sett bedöms USA:s koldioxidutsläpp bli 16 procent högre efter åtta år med Trump jämfört med om Hillary Clinton hade blivit president, enligt analysföretaget Lux Research. Men det ska sägas att det fortfarande finns en del oklarheter om vilken politik Trump kommer att föra och att det är inte alls är säkert att han kommer att vara president i åtta år.  En ökning av USA:s koldioxidutsläpp med 16 procent skulle hota 1,5-gradersmålet, skriver The Atlantic.

     

    Supermiljöpodden #21 – ”Vad hände i Marrakech?”

    Svenskarnas bilåkande ökar (??), regeringen sänker skatten på solceller rejält och vi funderar på om Marrakech blev en topp eller flopp. Dessutom diskuteras våtmarkernas roll i att säkra Gotlands vattenförsörjning. Välkommen till Supermiljöpodden!

    I studion: Vera Telemo och Ellen Palm.


    Tidigare avsnitt av Supermiljöpodden hittar du på iTunes eller:


    SMB:s poddare heter Vera Telemo, masterstudent vid Stockholm Resilience Center och Ellen Palm som doktorerar vid Lunds universitet inom energi- och klimatforskning. Ellen driver även kampanjen PlastfriNovember. Vill du kontakta Supermiljöpodden maila: podd@supermiljopodden.se

    ”Inför pantsystem för plastbärkassar!”

    Sverige borde bygga vidare på framgångarna med pantsystemet och införa ett liknande för plastbärkassar – det skulle ge en bättre förståelse för ett högre pris och främja ett återvinningstänkande och beteende, skriver Suwar Mert, Leif Nilsson och Dr. Jagdeep Singh idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen. 

    Plastbärkassar som hamnar i naturen har länge varit ett miljöproblem, inte minst för ekologin i våra världshav. Trots nuvarande ansträngningar för att begränsa användningen av plastbärkassar, använder vi i Sverige cirka 1,4 miljarder plastbärkassar varje år.

    Den 17 november beslutade regeringen om en ny förordning av plastbärkassar vilket innebär att den som i en yrkesmässig verksamhet tillhandahåller plastbärkassar till konsumenter måste informera om:

    • plastbärkassarnas miljöpåverkan och fördelarna med en minskad förbrukning av dessa.
    • fördelar med andra alternativ och åtgärder för minskad förbrukning.

    Ambitionen är visserligen lovvärd. Men tyvärr är det svårt att se hur enbart informationsinsatser skulle lösa grundproblemet. Den stora faran ligger nämligen inte endast i antalet plastbärkassar som förbrukas – utan även den stora mängd som slutar sina dagar i naturen.

    Även vid en halverad förbrukning är det svårt att se hur enbart informationsinsatser löser problemet med plastbärkassar i naturen.

    Låt oss istället fokusera på hur vi ökar andelen plastbärkassar som faktiskt återvinns, genom att förändra vårt beteende och vår relation till plastbärkassarna. En liknande lösning existerar redan. För att hitta den behöver vi bara gå till utgången i närmaste matvarubutik.

    Våra pantautomater är en utmärkt förebild som både illustrerar en lyckad omställning och Sverige som föregångsland. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Varje år pantar vi svenskar 1,7 miljarder burkar och PET-flaskor – eller närmare 90% av alla burkar och PET-flaskor som säljs.

    Så varför inte göra samma sak med plastbärkassar?

    Med ett sådant initiativ skulle vi för första gången ge plastbärkassar ett verkligt värde för konsumenter och ett incitament till att inte låta de hamna i naturen. Ett pantsystem för plastbärkassar har en dubbel effekt. Det innebär att konsumenten tänker till en gång extra innan påsen köps, men framför allt minskar det risken för att påsen ska hamna på villovägar. Med detta kan vi ta ett stort steg in i en cirkulär ekonomi där vi hushållar med våra resurser på jorden.

    Låt oss lära av den svenska pantmodellen och ge plastbärkassarna ett verkligt värde. Det tjänar alla på – inte minst naturen och kommande generationer.

    Suwar Mert
    Grundare och VD Panta Påsen

    suwar-mert

    Leif Nilsson
    Styrelseordförande
    SPIF – Svensk Plastindustriförening
    leif-nilsson

    Dr. Jagdeep Singh
    Industriell ekologi
    KTH – Kungliga Tekniska Högskolan
    jagdeep-singh

     

    Eon tar upp kampen mot Elon

    Lanserar ett batteri för lagring av solenergi.

    Då det gäller hembatterier för lagring av el har det hittills varit Teslagrundaren Elon Musk som fått mest uppmärksamhet för sin Powerwall.

    Men fler aktörer är intresserade av denna växande marknad och från och med mars nästa år kommer även Eon i Sverige att börja sälja ett batteri som möjliggör lagring av solenergi. Batteriet är på 4,4 kWh, vilket för en villa med normalförbrukning innebär att det klarar att lagra energi som motsvarar fem timmars förbrukning sommartid och drygt en timme vintertid.

    – Nu kan svenska solcellsägare öka sin egenproduktion av solenergi och minska sitt behov av att köpa el. Med hjälp av batteriet kan man lagra energin under hela dygnet och därmed bli ännu mer självförsörjande, säger Karin Jarl-Månsson, chef för Eon försäljning, i ett pressmeddelande.

    ”Omställningen till ett helt förnybart elsystem har tagit ett stort steg framåt”

    Beskedet om sänkt skatt på solel välkomnas av branschen.

    I måndags meddelade regeringen att skatten på solel ska sänkas. El som framställs i anläggningar som är mindre än 255 kW undantas i dag helt från skatt om den produceras och konsumeras innanför en och samma anslutningspunkt. Men fastighetsägare som har flera solcellsanläggningar med en samlad effekt på över 255 kW måste betala 29,2 öre/kWh i energiskatt, något som väckt stark kritik. Regeringens besked innebär dock att den skatten sänks till 0,5 öre/kWh från och med 1 juli 2017, så länge varje anläggning är mindre än 255 kW.

    Parallellt ska regeringen nu också påbörja arbetet med att ta fram en lagrådsremiss som argumenterar för och föreslår ett helt borttagande av skatten.

    Johan Öhnell, ordförande i Solkompaniet och ansvarig för nätverket Solelkommissionen, säger i en kommentar till Supermiljöbloggen att han räknar med att regelförändringen kommer att fördubbla byggandet av solel bland större fastighetsägare under nästa år.

    – En härlig nyhet i novembermörkret som gör att alla fastighetsägare lugnt kan fortsätta bygga solel nästa år. Utbyggnaden av solel på skolor, sjukhus, flerbostadshus, kontor och köpcentrum kan fortsätta och Sverige kan närma sig våra grannländer Danmark och Tyskland.

    Omställningen till ett helt förnybart elsystem har tagit ett stort steg framåt, menar Johan Öhnell, som efter måndagens besked från finansminister Magdalena Andersson (S) och klimatminister Isabella Lövin (MP) nu hoppas på fler positiva besked:

    – Det är glädjande att regeringen också lyfte fram att de arbetar med frågan om att bredda skattereduktionen till de som bor i lägenhet. Det kommer öppna för andelsägd solel, både på tak och för solelparker. Det skulle göra att alla svenskar kan producera egen el för att täcka sin förbrukning. Regeringens utredning ska vara klar i slutet av januari 2017 och gårdagens borttagande av solelskatten gör att jag är optimistisk och tror på ett positivt besked.

     

    Trump: Jag tror att det finns en viss koppling mellan människan och klimatförändringarna

    I valrörelsen och under de senaste åren har Trump drivit en klimatskeptisk linje. Nu verkar han åtminstone öppna för möjligheten att människan kan påverka klimatet. 

    I valrörelsen raljerade Trump om det var kallt väder trots klimatförändringarna och år 2012 twittrade Trump att klimatförändringarna var ett kinesiskt påhitt:

    Men nu verkar Trump ha ändrat retorik om klimatet. New York Times journalist Mike Grynbaum twittrade från en intervju med Trump att:

    Trumps nya uttalande är fortfarande långt ifrån vad FN:s klimatpanel säger:

    It is extremely likely that human influence has been the dominant cause of the observed warming since the mid-20th century.

    Men i jämförelse med vad Trump sagt de senaste åren så får detta ändå ses som ett steg i rätt riktning. Dock är Trumps utnämningar inte i linje med hans nya uttalande. Som chef för översynen av det amerikanska naturvårdsverket (EPA) har Trump utsett klimatskeptikern Myron Ebell.

    Under valrörelsen var Trump tydlig med att han vill att USA lämnar Parisavtalet. Nu säger Trump:

    Detta är inte första gången som Trump ändrar sig om klimatet. År 2009, alltså tre år innan Trump ansåg att klimatförändringarna var ett kinesiskt påhitt, skrev Trump ett öppet brev tillsammans andra företagsledare där de uppmanade Obama att vidta åtgärder mot klimatförändringarna:

    We support your effort to ensure meaningful and effective measures to control climate change, an immediate challenge facing the United States and the world today.

    Kanada säger adjö till kolet

    USA:s förnybara framtid må sväva i ovisshet, men norr om gränsen fortsätter man i full galopp. Enligt ett pressmeddelande kommer den kanadensiska kolkraften snart ta sitt sista bolmande andetag.

    Det var på måndagen som Kanadas miljöminister, Catherine McKenna, berättade om landets nya plan som innebär att kolet kommer att vara borta till 2030. Målet är att 90 procent av elproduktionen vid den tiden kommer att komma från icke förorenande källor.

    I dagsläget står kolkraften för 10 procent av landets totala utsläpp av växthusgaser. Att fasa ut kolkraften och uppnå 90 procent ren el skulle vara en klimatgärning lika god som att ta 1,3 miljoner personbilar ur bruk.

    Att ta bort traditionell kolkraft ur vår energimix och ersätta den med renare teknik kommer att kraftigt minska våra utsläpp av växthusgaser, förbättra kanadensarnas hälsa och gynna framtida generationer i många år framöver. Det sänder en klar signal till världen att Kanada är en utmärkt plats för att investera i ren energi. Det säger miljöminister Catherine McKenna i ett pressmeddelande.

    De få kolkraftverk som trots allt blir kvar efter 2030 kommer att vara utrustade med teknik för att fånga upp och förvara koldioxidutsläppen, så kallad carbon capture and storage.

    Andra länder som också utropat framtida kolfrihet är bland andra Finland och Storbritannien. Den sistnämnde planerar dock att stänga ner sitt sista kolkraftverk redan 2025.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.