Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Trängselskatten innebär fortsatt trafikminskning

    Tio år efter att trängselskatten infördes i Stockholm kvarstår fortfarande en trafikminskning på omkring tusen fordon per dag. Sedan årsskiftets skattehöjning har framkomligheten i Stockholm förbättrats ytterligare med en trafikminskning på cirka fem procent, visar en ny rapport från Trafikverket.

    Vi ser med tillfredsställelse en avlastning av trafiknätet som är helt nödvändig för Stockholmsregionen, säger Helena Sundberg, regional direktör på Trafikverket.

    Trafikverket har i samarbete med Stockholm stad och KTH följt upp förändringen av trängselskatten i Stockholm. Sedan nyår har det skett en femprocentig minskning av trafiken både in och ur innerstaden samt av trafiken på Essingelseden.

    Trots fortsatta köer på de centrala delarna av Essingeleden går det i genomsnitt fortare att resa mellan södra och norra Stockholm eftersom köernas utbredning i tid och rum minskat. Den tidsperiod då trängseln är som värst har minskat med mellan en halv och en timma. Detta trots att både befolkning, inkomst och antal bilar kraftigt ökat sedan införskaffandet av trafikskatt år 2006.

    Privatbilister står för större delen av minskningen men även lastbilstrafiken har minskat i innerstaden.

    Att lastbilsvolymerna i innerstaden minskar är särskilt välkommet, säger Jonas Eliasson. Det har betydelse inte bara för trängseln utan även för luftkvaliteten.

    ”Europe’s biggest climate crime” – USA:s största miljöorganisation riktar tung kritik mot Sverige

    Sierra Club uppmanar Socialdemokraterna att stoppa försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet.

    Den internationella kritiken mot Vattenfalls planer på att sälja hela sin tyska brunkolsverksamhet till det tjeckiska bolaget EPH fortsätter. Den här gången är det Sierra Club som skriver på Twitter:

    Sierra Club skriver på sin hemsida att man med sina över två miljoner medlemmar och supportrar är USA:s största miljöorganisation.

    _______________

    Läs mer på Supermiljöbloggen: Kritiken ökar mot brunkolsförsäljning

     

    Bara tre av tio svenskar känner till FN:s nya globala mål om hållbar utveckling

    En ny Sifo-undersökning om Agenda 2030-arbetet presenterades i dag.

    Det är biståndsorganisationen We Effect som låtit Sifo undersöka hur bra svenskarna känner till FN:s 17 globala mål om hållbar utveckling som världens länder enades om förra året. Resultatet är nedslående. I Sifo-undersökningen svarar sju av tio, 69 procent, att de inte hört talas om målen.

    – Om man inte känner till målen är det också föga troligt att man vill bidra till att nå dem. Undersökningen visar att vi måste kavla upp ärmarna och göra frågan mer levande runt såväl köksborden som i samhällsdebatten, säger Anneli Rogeman, vd för We Effect, i ett pressmeddelande.

    Liknande kritik har hörts tidigare. Professor Johan Rockström har i en intervju med Svenska dagbladet efterlyst en ”nationell folkbildningskampanj” om målen i Sverige. Han har sagt till tidningen:

    – Går man ut på gatan är det knappt en kotte som vet vad utvecklingsmålen är för något. Trots att det är den viktigaste agendan som finns i världen för att säkra vår långsiktiga välfärd.

    Med anledning av det uttalandet startade Supermiljöbloggen nu i veckan en ny serie om målen, som ska gå som en följetong under hela sommaren. Hittills har miljöminister Karolina Skog (MP) och Fores vd Mattias Goldmann medverkat.

    Bara tomt prat om hantering av matavfall?

    Ett år har gått sedan SMB:s förra artikel om stockholmarnas urusla möjligheter att slänga och sortera matavfall. Redan då skrev vi om sorteringsanläggningen i Högdalen som var planerad att byggas.

    I dag är planerna fortfarande att den ska byggas, men arbetet verkar vad det ser ut i det närmaste ha stått still sen ifjol. Vi kan bara hålla med Katarina Luhr, miljöborgarråd (MP) kring hennes uttalande i DN.

    Stockholm är en av de sämsta kommunerna i landet på matavfallsinsamling, och vi måste bli mycket bättre.

    Målet att 50 procent av avfallet ska sorteras till 2018 (det vill säga om två år!) och målet att 70 procent ska sorteras år 2020 känns idag väldigt långt borta. Ambitionerna är bra, men fortfarande verkar det vara mycket prat och lite som görs.

    Förra året skrev DN i en artikel att ungefär 13 procent av stockholmarnas matavfall kunde återvinnas (inräknat storkök, restaurang med mera). I år har siffran klättrat upp till 17 procent enligt DN. Med lite enkel huvudräkning borde då siffrorna ligga på cirka 19 procent respektive 21 procent år 2018 och 2020 jämfört med förra året om det fortsätter i samma takt. Det är ganska långt från de uppsatta målen på 70 procent.

    Även en biogasanläggning krävs för att kunna omvandla matavfallet till energi som kan användas som ersättning för fossila bränslen, men det är en fråga som ännu inte verkar ha kommit upp på stadsbyggnadskontorets bord.

    DN valde att ställa en väldigt vettig fråga till Marita Söderqvist, enhetschef för matavfallsinsamlingen på Stockholm Vatten.

    Varför går det så trögt i Stockholm?

    – Det beror på hur infrastrukturen ser ut. Stockholm är den enda kommunen i landet som fortfarande har säckhämtning av sopor, 60 procent i innerstaden. I andra kommuner med mycket slätmark kan man bestämma att ”nu har vi matavfallsinsamling i separata kärl”. Det är bäst eftersom man får rent material, men i Stockholm är det inte fysiskt möjligt.

    Fysiskt möjligt eller inte, man kan lätt konstatera att Stockholm är långt efter väldigt många andra kommuner vad gällande hantering av matavfall, där sortering av kompost är en naturlig del av vardagen.

    Albatrossen på väg tillbaka tack vare nya metoder

    Världens bredaste fågel, Albatrossen, har stått under stora hot från fisket under lång tid då fåglarna fastnar i näten och dör. Nu börjar enkla metoder tas fram för att förhindra biverkningarna och det har gett bra resultat.

    Albatrossen, världens bredaste fågel, med ett vingspann på uppemot 3,5 meter, har länge stått under stort hot från trålfisket runt om i världen. Tillsammans med andra sjö- och havsfåglar fastnar de i nät eller på krokar och dras därefter med under ytan och drunknar.

    Albatrossen lever i södra halvklotets alla världshav och kan ses ända upp till norra Stilla havet.

    Nya metoder har genom ett projekt som startades för tio år sedan testats för att minska dödligheten bland fåglar i samband med fiske. Man har valt att fokusera på områdena kring Sydafrikas och Namibias kuster där problemet har varit som störst.

    Nästan all bifångst av fåglar har försvunnit sedan försöket inleddes vid kummelfiske med trål år 2006 enligt organisationen Birdlife International.

    När man upptäcker att vårt arbete sparar 30 000 albatrossliv om året utanför Namibia är det en underbar erfarenhet, säger Clemence Naomab, instruktör på Albatross Task Force i DN.

    Metoderna som används är varken dyra eller svåra att få till. Den effektivaste metoden är att spänna upp linor efter båtarna med färgglada flärpar. En annan är att fiska nattetid när albatrossen inte är aktiv. Den tredje metoden är att sätta tyngder på krokarna så att de snabbt kommer utom räckhåll för fåglarna.

    Av 20 albatrossarter, varav 19 tidigare utrotningshotade, ser man nu en ljusning. Idag har antalet reducerats till 15, mycket tack vare de senaste årens projekt. Det är fortfarande en väldigt lång väg kvar att gå för att minska denna siffra till noll, men andra orsaker spelar troligtvis också in till minskningen av denna vackra stormfågel.

     

    Betalkortet som mäter din miljöpåverkan

    Nu lanseras ett nytt betalkort som mäter dina ekologiska fotavtryck – och ger dig möjlighet att kompensera för utsläppen.

    Det är den finländska banken Ålandsbanken som ligger bakom det nya kortet. Det påstått världsunika konceptet bygger på användaren får en uppskattning av hur mycket koldioxidutsläpp varje kortköp genererat. När sedan räkningen ska betalas erbjuds användaren donera pengar till olika miljöprojekt.

    Kortet kommer först släppas på Åland och i Finland, men planer på en Sverigelansering finns också. Och om du skulle tappa bort kortet så är det givetvis biologiskt nedbrytbart.

    För att se grafik om kortets funktion, kolla in Aktuell Hållbarhets artikel här.

     

    Kritiken ökar mot brunkolsaffär

    Tio exempel från den senaste månaden.

    Regeringen väntas inom kort, kanske redan den här veckan, fatta beslut om huruvida Vattenfall ska få sälja sin brunkolsverksamhet i Tyskland till de tjeckiska bolagen EPH och dess finansiella partner PPF Investments. Det kunde SvD Näringsliv berätta i går i en artikel som handlade om att en majoritet av väljarna inom både regerings- och allianspartierna vill stoppa en försäljning, enligt en ny Sifo-undersökning.

    Att motståndet mot en affär är stort kan mycket väl bero på att kritiken den senaste tiden har intensifierats. Supermiljöbloggen har nedan listat tio exempel bara från den senaste månaden:

    1.

    DN Kulturs debattsida skriver i dag forskarna Irma Allen vid KTH, och Anna Kaijser vid Linköpings universitet:

    Den svenska regeringen, internationellt respekterad för sitt ledarskap på miljöområdet, är i färd med att ta beslut om försäljningen av det statliga energibolaget Vattenfalls brunkolsgruvor och kolkraftverk i tyska Lausitz. Anläggningarna står för några av Europas största utsläpp av växthusgaser, och brunkol är en av de mest förorenande energikällorna. Valet: sälja, och därmed garantera fortsatt kolutvinning, eller, vilket en majoritet väljare över det politiska spektrat önskar, stänga gruvorna för klimatets skull. Det borde vara ett enkelt val för de politiker som för bara några veckor sedan skrev under Parisavtalet om klimatet, och som visat höga ambitioner i kampanjen Fossilfritt Sverige.

    2.

    Annika Jacobson, chef för Greenpeace i Sverige, skrev i måndags i Aktuell Hållbarhet:

    Greenpeace granskning visar att EPH och PPF Investments inte ens har de mest grundläggande komponenterna för hållbart företagande på plats. Att en affär med detta bolag skulle accepteras av regeringen borde därmed vara uteslutet.

    Skulle regeringen mot all förmodan ändå ge klartecken till en försäljning talar allt för att detta blir en ny Nuon-affär som kommer att förfölja regeringspartierna – och även de riksdagspartier som inte motsätter sig en affär – under många år framöver.

    3.

    Jonas Sjöstedt, partiledare för Vänsterpartiet, skrev i går i en debattartikel i Dagens industri:

    Näringsminister Mikael Damberg talar ofta om att han inte vill göra en ny Nuon-affär. Han vill inte att regeringen ska skandaliseras genom att tillåta Vattenfall att göra dåliga affärer. Menar han allvar med det bör han avskriva skurkföretaget EPH/PPF som företag den svenska staten kan göra så här pass viktiga affärer med.

    4.

    Malena Ernman, operasångerska, skrev i en blogg i Amelia häromveckan:

    Men, säger kritikerna, vem ska betala då? Ja? Vem ska betala för uteblivna högkonjunkturer? Våra Thailandresor och våra plattTVapparater?

    Vem ska betala för vad?

    Vad är det värt att rädda miljön? Vad kostar en bra, beboelig planet nuförtiden?

    Och vad är det värt att Sverige inför framtiden överhuvudtaget har en trovärdighet i miljöfrågor?

    5.

    Sasja Beslik, Head of Responsible Investments på Nordea, twittrade så här i början av månaden:

    6.

    Professor Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre, skrev i en debattartikel i Dagens industri kort tid innan tillsammans med den tyska forskaren John Schellnhuber och den australiensiska forskaren Will Steffen:

    Det är viktigt att Sverige och Tyskland inte ser beslutet om Vattenfalls brunkol som enbart inrikespolitiska angelägenheter. Båda länderna har ett stort ansvar inför resten av världen och en stor möjlighet att gå i spetsen för världens klimatansträngningar genom att röra sig bort från kol för gott.

    Allt annat skulle, förutom att bryta mot Parisavtalet, vara i direkt kollisionskurs med en lång rad ekonomiska, vetenskapliga och moraliska skäl. I tider som dessa har inte världen råd med sådana misstag.

    7.

    Martin Vogel, klimatpolitisk handläggare på Svenska kyrkan, sa häromveckan i en intervju med tidningen Dagen:

    – Menar man allvar med Parisavtalet, som bara slöts för några månader sedan, finns det ingen tvekan om saken. Kolet bör ligga i marken.

    8. 

    Carl Schlyter, riksdagsledamot för Miljöpartiet, sa nyligen i en intervju med Dagens industri:

    Kan inte Sverige och Tyskland visa vägen framåt här, då kommer hela jorden peka på att inte ens världens rikaste länder kan ta ansvar för att låta kolet ligga i marken.

    9.

    May Boeve, generalsekreterare för miljöorganisationen 350.org, skrev så här i en debattartikel i Metro:

    En försäljning av de smutsiga koltillgångarna innebär att de inte längre är Sveriges ansvar, men gruvorna kommer ändå att fortsätta expandera och brunkolet att eldas av någon annan, till fara för mänskligheten. Om man överför det här agerandet på forna tiders slaveri, skulle det motsvara att ett handelskompani sålde sina slavar till en mer brutal ägare för att själva få ett rent samvete – trots att försäljningen direkt skulle motverka slaveriets avskaffande.

    10.

    Bill McKibben, som var med och grundade 350.org och som även var i Sverige häromåret för att ta emot the Right Livelihood Award, twittrade nu i veckan:

     

    ”Börja med det som är enkelt, kul och lönsamt”

    Mattias Goldmann, vd på tankesmedjan Fores, om FN:s globala mål för hållbar utveckling, och vad man själv kan göra för att bidra till att målen ska kunna nås. 

    Världens länder enades förra året under FN:s flagg om 17 globala mål för hållbar utveckling. Sammanlagt finns 169 olika delmål, och siktet är inställt på att nå dem senast år 2030.

    Professor Johan Rockström har i en intervju med Svenska dagbladet efterlyst en ”nationell folkbildningskampanj” om målen i Sverige. Han har sagt till tidningen:

    – Går man ut på gatan är det knappt en kotte som vet vad utvecklingsmålen är för något. Trots att det är den viktigaste agendan som finns i världen för att säkra vår långsiktiga välfärd.

    Supermiljöbloggen vill förstås hjälpa till. Därför har vi valt att fråga människor från en rad olika håll i samhället hur de ser på arbetet med målen.

    ___________________

    I dag har turen kommit till Mattias Goldmann.

    Vad jobbar du som? 

    – Jag är vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet.

    Om du bara får välja ett mål eller ett delmål som du vill lyfta fram lite extra, hur är det formulerat och varför väljer du det? 

    – Trots att jag är ambassadör för det sjunde målet, Hållbar energi för alla, vill jag lyfta det 17:e och sista, som är Genomförande och globalt partnerskap. Det slår fast hur viktigt det är att vi verkligen kavlar upp skjortärmarna, samarbetar smartare och blir bättre på att dela med oss av de framsteg vi gör. Tänk dig hela världen som en enda stor, grön tankesmedja – det är mål 17!

    Om man är en person som kanske inte har järnkoll på alla 17 mål och 169 delmål, men som ändå vill bidra till att målen ska kunna nås, har du något tips på vad man då kan börja med att göra? 

    – Börja med det som är enkelt, kul och lönsamt. Bli bättre på att laga vegetariskt, cykla i stället för att ta bilen, ladda ner musik i stället för att köpa skivor… Det finns väldigt mycket som adresserar många delmål på en gång och som inte är en uppoffring utan bara gör livet ännu härligare att leva!

    ___________________

    Läs mer:
    Mål 17: Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

    Tidigare artiklar i serien:
    13/6 Karolina Skog (MP): ”Politiker på alla nivåer i samhället har ansvar att koppla samman sina beslut med de globala målen”

    Supermiljöpodden #13 – Energiöverenskommelsen

    Lagom till säsongsavslutningen av Supermiljöpodden presenterades den nya energiöverenskommelsen i Sverige där fem riksdagspartier gått samman för att skapa en gemensam energipolitik. Men innebär överenskommelsen ett steg framåt eller kanske ett tillbaka på vägen från ett förnybart samhälle? Detta tillsammans med biologiskt mångfald i staden, infrastruktur för elbilar och ratificeringen av Parisavtalet diskuteras i det 13e avsnittet av Supermiljöpodden med Ellen Palm och Vera Telemo. 


    Tidigare avsnitt av Supermiljöpodden hittar du på iTunes eller:


    SMB:s poddare heter Vera Telemo, nybliven miljövetare som tidigare har jobbat med studentradion i Lund, och Ellen Palm, som är civilingenjör och jobbar på Lunds universitet med energi- och klimatforskning. Ellen har också jobbat på studentradion i Lund och driver kampanjen PlastfriNovember.

     

     

    Kinas kolkraft tacklar av

    Kina, världens största kolproducent och kolkonsument, har påbörjat en snabb omställning till en renare ekonomi.

    Nya siffror visar att kolproduktionen har sjunkit med 15,5 procent jämfört med samma tid förra året och bara sedan januari i år har den gått ned 8,7 procent.

    Samtidigt som kolkraften börjar avta sveper alternativa energislag in över landet. Nu fylls marknaden i stället med vattenkraft, gas, kärnkraft, sol- och vindenergi. Vattenkraften allena har det senaste året ökat med 16,7 procent.

    Det är inte bara inom energisektorn som förändringen är påtaglig. Även den elektriska bilindustrin märker av det nya klimatet och rapporterade ett säljuppsving på 99 procent sedan maj 2015. I början av året kunde Supermiljöbloggen också rapportera att landet stängt närmare 1000 kolgruvor under 2015, en plan som förväntas upprepas i år igen.

    Kina var ett av 175 länder som skrev under Parisavtalet den 22 april i år. Nu verkar de vara på god väg att nå målet om att en femtedel av den totala energiproduktionen ska komma från icke fossila källor 2030.

     

    Hälften av Socialdemokraternas väljare vill att regeringen stoppar brunkolsaffären

    Ny Sifo-undersökning presenterad. 

    SvD Näringsliv rapporterar i dag om en ny Sifo-undersökning som tagits fram på uppdrag av Greenpeace, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden. Frågan som ställts är om Vattenfall ska få sälja sin tyska brunkolsverksamhet till det tjeckiska energibolaget EPH eller inte.

    Enligt undersökningen vill 49 procent av väljarna som uppger sig vara socialdemokrater att regeringen säger nej till affären, medan 32 procent vill att Vattenfall ska ges klartecken till att sälja.

    Sett till samtliga tillfrågade väljare är det ett liknande resultat, där 49 procent är emot en affär och 27 procent vill att affären godkänns. Inom Alliansen är motståndet mot en affär störst hos de väljare som uppger sig rösta på Liberalerna, där 56 procent är mot en affär och 24 procent är för.

    När Vattenfall presenterade sin försäljningsplan den 18 april sa Mikael Damberg (S), som är ytterst ansvarig för frågan, att ett regeringsbeslut i frågan skulle komma om runt två månader. SvD Näringsliv skriver att man erfar att ett beslut kan komma nu i veckan.

    _______

    Läs mer:

    I går skrev Supermiljöbloggen om vad professor Johan Rockström sa angående Vattenfalls brunkolsverksamhet när han nyligen talade på ett internt miljöseminarium som Socialdemokraterna anordnade på Sveavägen 68 i Stockholm. Den artikeln finns att läsa här.

     

    WWF:s fiskguide kan belönas med Nordiska rådets miljöpris 2016

    Nio kandidater har nominerats till årets pris.

    I går stod det klart vilka kandidater som gått vidare till final då det gäller Nordiska rådets miljöpris 2016, där årets tema är ”digital innovation som främjar en hållbar livsstil”.

    Priset delas ut i november och vinnaren belönas med 350 000 danska kronor. De nio kandidaterna är:

    Danmark

    • Energiakademiet: En global digital mötesplats för hållbara lokala pionjärer.
    • Kemiluppen: En app som hjälper dig att undgå oönskade ämnen i vårdprodukter.
    • Too Good To Go: En app för att köpa billiga livsmedel före stängningstid och bekämpa matspill.

    Finland

    • Aidon: Smarta elmätare – nyckelteknologi i det förnybara energisystemet.
    • Nätskolan ENO: Ett globalt skolnätverk och nätverk för hållbar utveckling.

    Island

    • e1: En app som sammanför elbilsägare och ägare av laddningsstationer.
    • Appen Strætó: Med appen Strætó kan man köpa biljetter och följa bussens rutt.

    Norge och Sverige

    • WWF:s Sjømatguiden/Fiskguiden: WWF:s Fiskguide gör det enkelt att välja fisk och skaldjur hållbart.

    Sverige

    • Workaround: En delningstjänst för att öka nyttjandegraden av kontorsplatser.

    ”Sverige och Tyskland har allt att vinna på att fasa ut brunkolet”

    När Socialdemokraterna anordnade en miljökonferens i Stockholm nyligen bjöds Johan Rockström in som föreläsare. 

    För en månad sedan, den 13 maj, anordnade Socialdemokraterna en intern miljökonferens på Sveavägen 68 i Stockholm. Samma dag skrev Matilda Ernkrans (S), som är riksdagsledamot och ordförande för miljö- och jordbruksutskottet, en debattartikel på Aktuell Hållbarhet:

    Vi ska inspireras av intressanta föreläsare, utmanas och samlas till det som är ett startskott för vårt politikutvecklingsarbete på miljöområdet inför partikongressen 2017 och inför valet 2018.

    En av föreläsarna på plats var professor Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre. Han är det närmaste en klimatrådgivare som den svenska regeringen har. Han sitter som ledamot i Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling, som ska vara en arena för dialog mellan regeringen och vetenskapssamhället. Han sitter med i Agenda 2030-delegationen som har fått i uppdrag av regeringen att stödja och stimulera Sveriges genomförande av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Han sitter även med som ledamot i Innovationsrådet, som ska utveckla Sverige som innovationsnation och stärka Sveriges konkurrenskraft.

    Han har dessutom statsministerns öra. När Stefan Löfven (S) mötte riksdagsledamöterna i EU-nämnden häromåret för att diskutera EU:s klimatpolitik sa statsministern bland annat:

    – Jag har personligen blivit inspirerad av professor Johan Rockström. Han sade något väldigt klokt vid ett tillfälle, att jorden ger oss en ram. Det finns ett begränsat utrymme för oss att hantera jorden med dess resurser. Om vi håller oss inom den ramen kommer jorden att kunna vara till vår fördel. Då kan vi rädda klimatet. Gör vi inte det ser vi fram emot något helt annat.

    Johan Rockströms anförande på Socialdemokraternas miljökonferens hade titeln: ”De nio planetära gränserna 2.0 och de svenska miljömålen”.

    – Sen så kan jag inte hålla mig från att göra någon form av reflektion vad det här innebär i förhållande till brunkolet, sa Johan Rockström inledningsvis, och rev därmed ner spontana applåder från ungefär hälften av de socialdemokratiska politikerna på plats.

    I slutet av sitt anförande kom Johan Rockström mycket riktigt in på frågan om Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland. Han redogjorde först för klimatavtalet i Paris som innebär att världens länder har som gemensamt mål att hålla den globala medeltemperaturhöjningen under två grader med sikte på 1,5 grad. Sedan kom han in på FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling som knyter samman frågor som exempelvis klimat, energi, hälsa, jämställdhet, fattigdomsbekämpning och fredliga samhällen.

    Till sist nämnde Johan Rockström att aktuella undersökningar visar att Sverige är det land i världen med de bästa förutsättningarna att klara en hållbar välfärd genom att lyckas leverera FN:s globala hållbarhetsmål och klimatavtalet från Paris. En ny ranking som kom några veckor senare visade mycket riktigt att Sverige placerar sig som etta också på det så kallade Good Country Index, där 163 länder jämförs i sju olika kategorier. Sverige är enligt rankingen det land som bidrar mest positivt till världen då det görs en sammanvägd bedömning av bland annat miljö, hälsa och vetenskap.

    Han sa sedan:

    – Sverige som miljöföredöme nummer ett i världen, och Tyskland som världens fjärde största ekonomi och det land som genomför världens viktigaste energiprogram, energiewende, kan nu skicka en signal till världen och säga: ”Vi orkar inte Paris. Vi klarar det varken ekonomiskt eller utifrån jobben. Vi tror inte på innovationskraft”.

    Redan i samband med sitt Sommar i P1-program i fjol – som var det mest delade av alla det året – gjorde Johan Rockström klart att det bästa vore om Vattenfall behöll sin brunkolsverksamhet i Tyskland och i stället verkar för en utfasning. Det här resonemanget har han sedan dess utvecklat i olika sammanhang, bland annat i en debattartikel i SvD Näringsliv ihop med författarna och klimataktivisterna Naomi Klein och Bill McKibben, i en slutreplik i SvD Näringsliv som han skrev själv, samt i en debattartikel i Dagens industri tillsammans med forskarna John Schellnhuber från Tyskland och Will Steffen från Australien.

    Till de socialdemokrater på plats på Sveavägen 68 sa Johan Rockström:

    – Sverige och Tyskland har allt att vinna på att nu gå ut politiskt och säga: ”Paris innebär en fossilfri värld. Det innebär att vi måste stänga ner brunkolsverksamhet i Tyskland. Det betyder förstås inte att den ska stängas ner över en natt, utan tvärtom, den ska stängas ner på ett socialt ansvarsfullt sätt, där vi skapar nya jobb och nya tillväxtmöjligheter. Och det ska ske i samtal mellan den tyska och den svenska regeringen.”

    Avslutningsvis sa Johan Rockström:

    – Sverige är världens miljöföredöme nummer ett. Om inte vi tillsammans med Tyskland klarar miljö och välfärd, då är det svårt att tänka sig att andra länder kommer ta ett större ansvar.

    ”Politiker på alla nivåer i samhället har ansvar att koppla samman sina beslut med de globala målen”

    Karolina Skog (MP), miljö- och stadsutvecklingsminister, om FN:s globala mål för hållbar utveckling, och vad man själv kan göra för att bidra till att målen ska kunna nås. 

    Världens länder enades förra året under FN:s flagg om 17 globala mål för hållbar utveckling. Sammanlagt finns 169 olika delmål, och siktet är inställt på år 2030.

    Professor Johan Rockström har i en intervju med Svenska dagbladet efterlyst en ”nationell folkbildningskampanj” om målen i Sverige. Han har sagt till tidningen:

    – Går man ut på gatan är det knappt en kotte som vet vad utvecklingsmålen är för något. Trots att det är den viktigaste agendan som finns i världen för att säkra vår långsiktiga välfärd.

    Supermiljöbloggen vill förstås hjälpa till. Därför har vi valt att fråga människor från en rad olika håll i samhället hur de ser på arbetet med målen.

    _______________________

    I dag har turen kommit till Karolina Skog (MP).

    Vad jobbar du som?

    – Miljö- och stadsutvecklingsminister.

    Om du bara får välja ett mål eller ett delmål som du vill lyfta fram lite extra, hur är det formulerat och varför väljer du det?

    – Det är förstås svårt att välja ett, alla är ju så viktiga. Men jag tycker ändå att målet om att bekämpa klimatförändringar är det viktigaste. Det är en så övergripande fråga, som påverkar så många andra miljö- och samhällsfrågor. Men alla dessa globala frågor hänger ju ihop på ett eller annat sätt, det är helheten som är det viktiga.

    Om man är en person som kanske inte har järnkoll på alla 17 mål och 169 delmål, men som ändå vill bidra till att målen ska kunna nås, har du något tips på vad man då kan börja med att göra?

    – Man kan dels börja i sin egen vardag. Det kan handla om att spara energi och när det passar ta cykeln till jobbet i stället för bilen. Men minst lika viktigt tycker jag det är att kräva svar från sina politiker. Politiker på alla nivåer i samhället har ansvar att koppla samman sina beslut med de globala målen.

    ___________

    Läs mer: Mål 13: Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.

     

    Energiöverenskommelsen: Ett steg mot 100 procent förnybart, men med stora svallvågor

    Idag presenterades energiöverenskommelsen, en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Trots att en överenskommelse nu är gjord är det väldigt förvirrat bland partierna.

    Effektskatten på kärnkraft ska tas bort, vilket möjligör att kärnkraften kan fortsätta efter 2020, något som Vattenfalls VD menade skulle vara omöjligt med effektskatten. Samtidigt så får kärnkraftsindustrin större ekonomiskt ansvar vid en olycka och kärnavfallsavgiften ska ses över.

    Det viktigaste i överenskommelsen är att det finns mål om 100 procent förnybart elsystem 2040, men i nästa mening står det att 2040 inte är ett stoppdatum för kärnkraften. Det gör överenskommelsen otydlig, vilket har lämnat det öppet för tolkningar och gett sprickor mellan partierna.

    Miljöpartiet skriver på sin Facebook-sida:

    Miljöpartiet och den gröna rörelsen har länge arbetat för 100 procent förnybar energi. Därför är vi glada att presentera en historisk överenskommelse mellan fem partier med ett tydligt mål att all svensk el ska bli förnybar!

    Men Moderaternas energipolitiska talesperson Lars Hjämlerud har en lite annorlunda syn på saken:

    Moderaterna har drivit på i förhandlingarna för att de två viktigaste energislagen – kärnkraften och vattenkraften – ska ha goda villkor långsiktigt. Det är helt avgörande för jobben, tillväxten och Sveriges konkurrenskraft. Uppgörelsen innebär att kärnkraftens akuta problem kan hanteras genom att effektskatten nu helt och hållet slopas. Samtidigt finns nu möjligheter för ny kärnkraft.

    Dagens Nyheters politiska kommentaror Ewa Stenberg sammanfattat det med:

    Målen är motstridiga. All el ska vara förnybar 2040 men inget slutår ska sättas för kärnkraften. Nya reaktorer får byggas. Det parterna egentligen är överens om är att lämna kärnkraften till marknaden. Den risken för MP är inte så stor, eftersom cheferna för de stora kraftbolagen Vattenfall och Eon har tidigare deklarerat att ny kärnkraft i Sverige är en ”icke-fråga”. Men genom den avvecklade skatten så räddar partierna de sex kärnreaktorer som ägarna inte redan beslutat att avveckla. De fortsätter också att subventionera förnybar energi som vindkraft, bioenergi och solkraft.

    Överenskommelsen innebär också en spricka i alliansen, vilket blev synligt på Twitter:

    Björklund är särskilt kritisk till planerna på utbyggnad av den havsbaserade vindkraften, och menar att det ”är svårbegripligt varför Sverige under ett antal årtionden framåt ska pumpa in många tiotals miljarder i nya subventioner i nya vindkraftverk när vi redan har en överproduktion av el”.

    – Kalkylen för havsbaserad vindkraft är så olönsam att Nuon-affären framstår som en lotto-vinst, säger han till DN.

    Och det finns också motsättningar mellan Vänsterpartiet och regeringen.

    DN spår nu att motsättningarna kan hota kompromissen.


    FÖRDJUPNING: 

    Här är en genomgång av vad energiöverenskommelsen innebär för olika energislag.

    Kärnkraft:

    • Effektskatten avvecklas under en tvåårsperiod med start 2017.
    • Det är tillåtet att bygga totalt 10 nya reaktorer på de platser som det idag finns reaktorer på.
    • Något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, ska inte ges.
    • Strålsäkerhetsmyndigheten får i uppdrag att se över avgiftern och regler för kärnavallsfonden.
    • Kärnkraftsindustrins ekonomiska ansvar för en eventuell olycka utökas.

    Vattenkraft:

    • En ökad produktion från vattenkraften ska främst ske i befintliga kraftverk. Nya anläggningar ska ha moderna miljötillstånd.
    • Nationalälvarna, och övriga i lagen angivna älvsträckor, ska fortsatt skyddas från utbyggnad.
    • Vattenkraftens fastighetskatt ska sänkas

    Förnybar energi:

    • Elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030.

    Övrigt:

    • Det ska utredas hur regler för energieffektivisering, energilagring och småskalig försäljning av el till olika ändamål samt elektrifieringen av transportsektorn kan förenklas och anpassas.
    • Ett energieffektiviseringsprogram för den elintensiva svenska industrin ska genomföras.
    • Mer el ska kunna överföras inom Sverige och mellan Sverige och grannländerna.
    • Den slopade effektskatten på kärnkraft sänkningen av fastighetskatten på vattenkraft ska finansieras av en höjning av energiskatten.

    Kärnkraftsreaktor i USA tog 43 år att bygga

    Påbörjades 1972. I förra veckan kunde reaktorn testköras.  

    I USA har det inte startats upp någon ny kärnkraftsreaktor som levererat el till nätet på omkring 20 år. I alla fall tills i förra veckan. Då testkördes nämligen Watts Bar nuclear Unit 2, som ligger i Tennessee.

    Reaktorn har haft en minst sagt brokig historia och arbetet har flera gånger fått stanna upp. Bygget startade redan 1972, men 1985 avbröts arbetet för att sedan dras igång igen 2007, rapporterar World Nuclear News.

    Rätt snabbt fick reaktorn dock stoppas i förra veckan på grund av inkörningsproblem, skriver Times Free Press:

    The trip is the latest setback for a nuclear plant that has taken 43 years of starts and stops to finish and ended up costing nearly twice as much as what was forecast when the project was resumed in 2007.

    Svenskarnas köttkonsumtion minskar

    Beror bland annat på att fler konsumenter bestämt sig för att äta mindre kött eller inget kött alls.

    Ny statistik från Jordbruksverket visar att den svenska köttkonsumtionen minskar. Räknat i kilo per capita handlar det om en minskning med knappt två procent första kvartalet 2016, jämfört med samma period förra året.

    Jordbruksverket skriver att det finns flera tänkbara förklaringar till detta, men att en är att fler konsumenter bestämt sig för att äta mindre kött eller inget kött alls.

    Att förbrukningen av kött planar ut eller till och med minskar är ett fenomen i flera utvecklade länder, inte bara i Sverige. (…)

    Hälsa, trygghet och hållbarhet är tre ord som speglar hur en växande andel svenskar ser på sin livsmedelskonsumtion. Att andelen vegetarianer av olika slag ökar i Sverige är inget nytt fenomen, även om styrkan i rörelsen är svår att mäta exakt. Fler konsumenter är också noga med köttets ursprung och det gynnar svensk köttproduktion med mervärden som gott djur- och smittskydd.

    Nyligen lanserade Naturskyddsföreningen kampanjen #lunchvego för att få fler att välja vegetariska alternativ.

    – Vi lanserar lunchvego som begrepp för att vi vill få fler att välja klimatsmart mat. Det krävs inte att man blir eller kallar sig vegetarian eller vegan, det räcker med att äta lite mer mat utan kött och välja kött med omsorg för att göra stor skillnad. Många är dessutom duktiga på att välja bra kött i butiken, men gör inte lika medvetna val när de äter på restaurang, förklarade Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, kampanjen i ett pressmeddelande.

    ZARA i botten för hållbart mode

    Kläd- och textilindustrin bidrar till stor negativ miljöpåverkan. Trots det bedriver endast 29 av 37 globala modekedjor ett hållbarhetsarbete, skriver Miljö & Utveckling.

    WWF, Den internationella organisationen för rättvis handel, Solidaridad och PAN UK (Pesticide Action Network) har granskat 37 globala storföretag där de rankats utifrån hur hållbar deras bomullsanvändning är.

    Bomullsproduktion förbrukar mycket vatten och kemikalier, och bomullsodlare arbetar ofta under svåra förhållanden. Hållbar produktion kan ändra på det, säger Mariann Eriksson, avdelningschef för marknadsfrågor på WWF.

    Multinationella modekedjor som spanska ZARA och Massimo Dutti är två bland många som i rapporten får rött ljus. Bäst rankning får svenska IKEA och H&M samt den nederländska klädkedjan C&A.

    Idag uppskattas den hållbart producerade bomullen endast utgöra 13 procent av det globala utbudet.

    En hållbar bomullsproduktion är avgörande för de länder där produktionen sker och som redan idag lider akut vattenbrist. Utbudet av hållbar bomull finns, problemet är bristen på klädkedjornas efterfrågan.

     Utbudet finns, så varför väljer inte modeföretagen hållbart? Idag är det bara ett fåtal bolag som driver utvecklingen, men för att hela textilsektorn ska bli hållbar krävs det att fler tar sitt ansvar. Ett konkret steg är att sätta ett mål om 100 procent hållbar bomull till år 2020. Allt annat är en återvändsgränd, säger Mariann Eriksson.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.