Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Jordens Vänner om regeringen och Vattenfall: ”Sveriges beteende är farligt och orättvist”

    ”Den svenska regeringen har i och med kolkraftsförsäljningen och asylreglerna utdelat två hårda slag mot allt vad klimaträttvisa heter. Genom att sälja Vattenfalls brunkol i Tyskland har den både sålt sin egen anständighet och visat upp en total ignorans inför den klimatkatastrof som vi är på väg mot”, skriver Andrea Söderblom-Tay, ordförande i Jordens Vänner i en debattartikel på Supermiljöbloggen idag. 

    Vattenfall ska sälja kolkraften. Efter den svenska regeringens bisarra presskonferens på en lördagsförmiddag i semestertider, står vi i chock. Det var visserligen ett förväntat besked, men vi kan ändå inte förstå det. Jordens Vänner i Sverige har tillbringat en hel del tid både före och efter beskedet med att förklara vad som hänt, och hur, för våra systerorganisationer runt om i världen. Miljörörelsen i Sverige har svårt att förstå, men i andra länder är det helt och hållet obegripligt.

    Inom Friends of the Earth International, och säkerligen andra nätverk runt om i världen, diskuteras Sveriges rekordsnabba vändning från internationellt föredöme till internationell arrogans.

    Jordens Vänner arbetar med klimaträttvisa, ett ord som börjar bli populärt verkar det som. För oss innebär det att vi ställer oss bakom krav på att konsekvenserna i andra länder från svenskars konsumtion ska tas i beaktning när vi formulerar våra miljömål, att vi tillsammans med bland annat ursprungsfolksorganisationer världen över vägrar hylla det ihåliga Parisavtalet, att vi ställer oss bakom Folkkampanjen för asylrätt och inte minst att vi anser att Sverige måste ta ansvar för sina bolags avtryck även när det sker i till exempel Tyskland. Tragiskt nog är allt ovan frågor där den svenska regeringen agerar motpol just nu.

    Andrea S-T
    Andrea Söderblom-Tay

    Den svenska regeringen har i och med kolkraftsförsäljningen och asylreglerna just utdelat två hårda slag mot allt vad klimaträttvisa heter. Genom att sälja Vattenfalls brunkol i Tyskland har den både sålt sin egen anständighet och visat upp en total ignorans inför den klimatkatastrof som vi är på väg mot. Samtidigt har de genom att smälla igen dörren för asylsökanden bidragit till att offra miljoner människors liv – människor som nu hänvisas tillbaka till krig och naturkatastrofer.

    Den av svenska politiker så åtrådda bilden av Sverige som föregångsland i miljö- och mänskliga rättighetsfrågor är nu för evigt skadad av den rödgröna regeringen. Inte bara ekar Vattenfallaffären av Sveriges likgiltighet inför det globala klimatet – nästan samtidigt stänger landet sina gränser för flyktingar, i direkt strid med antagna FN-konventioner.

    Det här kan ha varit Sveriges bästa chans någonsin att bidra till att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader. Nu säljs den chansen istället till ett riskkapitalbolag med mycket tveksamt rykte – en klimatskurk. Hur kan det INTE vara i alla svenskars intresse att förhindra detta, lever vi inte på samma planet eller?

    Både Mikael Damberg och Isabella Lövin poängterade flera gånger i sin presskonferens att det aldrig legat på förhandlingsbordet att diskutera en avveckling. Det är hyckleri. Alla vet att den möjligheten nu definitivt är borta, men att den funnits kvar som ett framtida diskussionsalternativ om Vattenfall behållit driften. Det är också det enda som vi miljöorganisationer krävt när vi kommenterat affären under våren. Det är förolämpande mot svenska folket att låtsas som att ingen fattar det.

    Kampen mot kolkraften flyttas nu till Tyskland, och Friends of the Earth kommer att fortsätta den där. Sverige behöver inte bry sig längre, så längre klimatkatastrofer och krig kan hållas på behörigt avstånd. Men varje gång en representant för Sveriges riksdag eller regering hävdar att Sverige tar ansvar för miljö eller mänskliga rättigheter, ska vi påminna om vilka ansvar det var som inte togs.

    Andrea Söderblom-Tay
    Ordförande Jordens Vänner / Friends of the Earth Sverige

    Så kan Sverige få en mer klimatvänlig livsmedelskonsumtion

    Tre tips från Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling. 

    En arena för dialog mellan regeringen och vetenskapssamhället – så beskrivs Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling, som inrättades av regeringen förra året. I rådet ingår forskare som Johan Rockström, Marie Vahter och Thomas Sterner. Ordförande är Karin Markides och huvudsekreterare är Anders Turesson.

    Häromveckan publicerade rådet en rapport (pdf) tänkt att uppmärksamma åtgärder för en mer klimatvänlig animaliekonsumtion.

    I rapporten, som inte är längre än 14 sidor och som överlämnades i mitten av juni till landsbygdsminister Sven Erik Bucht (S) och konsumentminister Per Bolund (MP), framgår att produktionen av animalier påverkar inte bara klimatet, men också en rad andra mål, som folkhälsa, kulturlandskap, gifter i miljön, antibiotikaresistens och näringsläckage.

    En minskning av animaliekonsumtionen kan enligt rapporten både främja och försvåra för dessa mål att uppnås.

    Exempelvis kan växthusgasutsläppen minska. I dag står utsläppen från animalieproduktion och konsumtion för minst 14,5 procent av de totala mänskliga utsläppen i världen.

    Det finns även synergier mellan en minskad animaliekonsumtion och mindre övergödning av sjöar och hav. En minskad konsumtion av rött kött och charkuteriprodukter kan vidare ge betydande hälsofördelar, bland annat genom att minska risken för cancer.

    Men vissa typer av idisslarproduktion kommer enligt forskarna samtidigt att behövas om den rika biologiska mångfald som är knuten till hagmarkerna ska kunna bevaras.

    I rapporten konstateras dock att det i dag inte finns några styrmedel för att minska användningen av de mest klimatpåverkande animalieprodukterna utöver vissa begränsade informationsinsatser, något som beskrivs som ”anmärkningsvärt passivt”.

    Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling avslutar sin rapport med att ge tre förslag till regeringen, som Supermiljöbloggen presenterar i sin helhet här nedan.

    Rådet föreslår att regeringen:

    1. Prioriterar en politik som minskar utsläppen av växthusgaser från produktionen av animalier i Sverige och som minskar konsumtionen av de animalieprodukter som har mest negativ påverkan på klimatet, miljön och hälsan. Dit hör i hög grad kött från idisslare och mejeriprodukter, d.v.s. de produkter som orsakar störst utsläpp av växthusgaser. Samtidigt är det viktigt att politiken har ett helhetsperspektiv. Den kan ges en sådan inriktning att den produktion av kött och mejeriprodukter som ändå sker, så långt möjligt gynnar biologisk mångfald och andra miljö- och kulturvärden. Den kan också bestå av olika insatser för att utveckla alternativa proteinkällor. Rådet föreslår att regeringen utgår från de forskningsresultat som finns och dra nytta av den syntes av vetenskapliga resultat som gjorts av olika myndigheter.
    2. Tar fram förslag till en kostnadseffektiv kombination av styrmedel för att genomföra politiken under punkt 1. Möjliga styrmedel är t.ex. information, skatter och/eller utbudsförändringar genom frivilliga överenskommelser. Även information och upphandling kan användas för att främja klimat och miljövänliga alternativ. Regeringen bör också analysera hur sådana styrmedel kan utformas utan att äventyra andra svenska miljömål (än klimatmålet) som t.ex. det om biologisk mångfald.
    3. Lanserar Sverige som ett föregångsland när det gäller övergången till en ”klimatvänlig livsmedelskonsumtion”. Detta innefattar också att stimulera innovation och företagande bland t.ex. svenska bönder för utveckling av klimatsmarta, goda och hälsosamma alternativ till kött och mejeriprodukter.

    Kolkraften i Europa leder till tusentals förtida dödsfall varje år

    De hälsorelaterade kostnaderna uppgår till hundratals miljarder kronor årligen, visar ny rapport. 

    Strax innan statsminister Stefan Löfvens (S) tal i Almedalen under tisdagen genomfördes en fredlig protest av klimataktivister på plats i Visby. Detta för att belysa de hälsorelaterade effekterna av Vattenfalls brunkolsverksamhet.

    I en ny rapport som publicerades tidigare samma dag, Europe’s dark cloud: How coal-burning countries make their neighbours sick, framgår att konsekvenserna av Europas kolkraft är mycket negativa.

    The report finds that:

    • EU’s currently operational coal-fired power plants were responsible for about 22,900 premature deaths in 2013: this can be compared to 26,000 deaths in road traffic accidents in the EU the same year.

    • The coal plants were responsible for 11,800 new cases of chronic bronchitis and 21,000 hospital admissions in 2013.

    • The health impacts of EU coal created an overall bill of 32.4 to 62.3 billion Euros.

    Bakom rapporten står bland annat the Health and Environment Alliance, Climate Action Network Europe och WWF European Policy Office.

    Wendel Trio, chef för Climate Action Network Europe, säger i ett pressmeddelande:

    – The report shows that every coal-fired power station switched off will bring great benefits reaching beyond national borders, for both human health as well as climate. After the Paris Climate Agreement, EU leaders have even more responsibility to dramatically ramp up efforts to shut down all coal power plants and swiftly move to 100% renewable energy.

    Om exempelvis all kolkraft i Tyskland skulle fasas ut kommer det enligt rapporten leda till att uppskattningsvis 1 860 förtida dödsfall i Tyskland och 2 500 förtida dödsfall utanför landets gränser skulle kunna undvikas årligen.

    Men någon snabb utfasning ser det nu inte ut att bli, i alla fall inte av Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland. Det svenska statliga energibolaget fick i förra veckan regeringens godkännande att sälja hela sin tyska brunkolsverksamhet till det tjeckiska bolaget EPH och dess finansiella partner PPF Investments – två bolag som, till skillnad från både Vattenfall och den svenska regeringen, tror på en renässans för kolkraften i Europa.

    Försäljningen innebär en negativ resultatpåverkan för Vattenfall på mellan 22-27 miljarder kronor, enligt Vattenfalls egna analyser. Enligt näringsminister Mikael Damberg (S), skulle dock den negativa påverkan på Vattenfalls resultat bli 10-15 miljarder kronor mer om verksamheten behålls.

    – Det är i förlängningen skattebetalarnas pengar vi talar om, eftersom vi äger Vattenfall tillsammans, sa Mikael Damberg på pressträffen i lördags.

    Frågan är dock vem som får ta de hälsorelaterade kostnaderna om det blir en renässans för kolkraften i Europa, vilket alltså de tilltänkta köparna EPH och PPF Investment hoppas på. I rapporten, Europe’s dark cloud: How coal-burning countries make their neighbours sick, framgår:

    Our assessment put total health costs at up to 62.3 billion Euros per year. In fact, the actual figure is likely to be higher because our estimate does not include the morbidity costs of all health conditions related to exposure to air pollution. It does not take into account adverse outcomes including stroke, coronary (‘ischaemic’) heart disease, lung cancer, impaired lung function, low birth weight, pre-term delivery and impaired cognitive development in children. The estimate also excludes any health costs arising from the full life cycle of coal, such as mining and waste disposal or indirect health costs resulting from CO2 emissions that fuel climate change.

     

     

    Efter Vattenfallaffären – årets Greenwashpris till Miljöpartiets partistyrelse

    Ett resultat av oärlig miljökommunikation, enligt Jordens vänner. 

    I dag stod det klart att det blev Miljöpartiets partistyrelse som tog hem Svenska Greenwashpriset. Det är Jordens vänner som ligger bakom utmärkelsen, som man kallar ”Sveriges minst attraktiva miljöpris” och som traditionsenligt delas ut under Almedalsveckan.

    Nomineringen, som offentliggjordes i mars i år, lyder bland annat:

    Inför riksdagsvalet 2014 lovade Miljöpartiet att verka för att Vattenfalls kolkraftsverksamhet skulle avvecklas. Detta vallöfte sveks när Miljöpartiet som en del av regeringen valde att försöka sälja kolkraften istället för att avveckla den.

    – Greenwashpriset handlar om oärlig miljökommunikation och inget annat, och om vi ser på hela resan från kolbiten i valrörelsen till läget nu så är det ju något slags rekord, kommenterar Andrea Söderblom-Tay från Jordens vänner, i ett pressmeddelande.

    Klimatavtalet från Paris, bara tomt prat?

    Politikerveckan i Almedalen inleddes igår, några dagar efter Regeringens bombnedslag om försäljningen av Vattenfall.  I samma veva kom också en ny studie som pekar på att avtalet från Paris i höstas, där världens länder skrev under ett avtal för att stoppa den globala medeltemperaturen från att höjas över två grader, inte alls faller samman med den ambitionsnivå världens regeringar satt upp. 

    Försäljningen av svenska Vattenfalls brunkol i Tyskland har rört upp starka känslor världen över. Svenska regeringen har fått massiv kritik för planerna att sälja verksamheten till det tjeckiska bolaget EPH, istället för att avveckla verksamheten och därmed bespara jordklotets alldeles för uttänjda gränser enorma mängder koldioxid. Om verksamheten fortsätter att drivas, kommer stora mängder växthusgaser släppas ut i en atmosfär som redan står på gränsen till vad den klarar av.

     Jag tycker att det är sorgligt. Det är ett dåligt beslut för klimatet och kommande generationer. Bara de nya gruvar som nu kan öppnas motsvarar 24 år av Sveriges utsläpp. En regering som säljer den här enorma mängden kol är inte grön, den är grå, säger Jonas Sjöstedt, partiledare för Vänsterpartiet till SVT Nyheter.

    Koldioxidkoncentrationerna slår årligen nya rekord, likaså den globala medeltemperaturen, och de bara fortsätter att stiga. I höstas skrev världens länder under ett avtal, ett avtal som skulle begränsa utsläppen så att den globala medeltemperaturen hölls väl under 2 grader. Dock visar en ny studie att de åtgärder som länderna samtidigt åtog sig att följa inte räcker på långa vägar för att klara målen. Men avtalet säger också att alla länder måste utvärdera och revidera sina mål vart femte år, och under denna femårsperiod finns även möjligheten att öka ambitionsnivån ytterligare.

    Med ländernas nuvarande klimatmål blir temperaturökningen mellan 2,6 och 3,1 grader. Det uppfyller verkligen inte avtalets ambition om att hålla uppvärmningen under två grader, och definitivt inte målet på max en och en halv grad, säger Joeri Rogelj, forskare vid det internationella forskningsinstitutet IIASA utanför Wien i Österrike till DN.

    Forskarna kan bara spekulera i vad som kommer att hända i framtiden. Redan vid två graders uppvärmning kan sårbara samhällen drabbas hårt. Då är frågan om naturens egna system ens har räknats med.

    Så, även om alla 188 länder som skrev under avtalet i höstas håller sina löften, kommer medeltemperaturen med stor sannolikhet överstiga målet två grader. Frågan är verkligen vad som händer om inte ens dessa löften hålls. En fråga Sveriges politiker verkligen kan ta och fundera över inför försäljningen av Vattenfalls brunkol!

    Förtroendet för Miljöpartiets miljöpolitik minskar

    Framför allt är det Centerpartiet som nu knappar in, visar en ny opinionsundersökning. 

    DN/Ipsos har i en undersökning frågat väljarna vilket riksdagsparti som har den bästa miljöpolitiken, det här rapporterar Dagens Nyheter.

    Miljöpartiet ligger fortfarande i topp, men jämfört med för två år sedan, mitt under valrörelsen inför riksdagsvalet, är det framför allt Centerpartiet som knappat in.

    Vilket parti har bäst miljöpolitik?
    Juni, 2014
    Miljöpartiet: 56 procent.
    Centerpartiet: 8 procent.
    Juni 2016
    Miljöpartiet: 35 procent.
    Centerpartiet: 17 procent.

    En förklaring, skriver DN, är att regeringen har ”två unikt turbulenta år bakom sig”.

    ”Vi måste fördela användningen av resurser mer rättvist”

    Håkan Wirtén, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF, om FN:s globala mål för hållbar utveckling, och vad man själv kan göra för att bidra till att målen ska kunna nås.

    Världens länder enades förra året under FN:s flagg om 17 globala mål för hållbar utveckling. Sammanlagt finns 169 olika delmål, och siktet är inställt på att nå dem senast år 2030.

    Professor Johan Rockström har i en intervju med Svenska dagbladet efterlyst en ”nationell folkbildningskampanj” om målen i Sverige. Han har sagt till tidningen:

    – Går man ut på gatan är det knappt en kotte som vet vad utvecklingsmålen är för något. Trots att det är den viktigaste agendan som finns i världen för att säkra vår långsiktiga välfärd.

    Supermiljöbloggen vill förstås hjälpa till. Därför har vi valt att fråga människor från en rad olika håll i samhället hur de ser på arbetet med målen.

    _______________

    I dag har turen kommit till Håkan Wirtén.

    Vad jobbar du som? 

    – Jag är generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF.

    Om du bara får välja ett mål eller ett delmål som du vill lyfta fram lite extra, hur är det formulerat och varför väljer du det? 

    – Det är svårt att välja, alla mål hänger ihop. Men mål 12, Hållbar produktion och konsumtion, är särskilt angeläget för oss i Sverige som har ett stort ekologiskt fotavtryck, det vill säga en livsstil med stor negativ påverkan på planeten. I WWF:s senaste Living Planet Report låg Sverige på tionde plats i världen med störst fotavtryck per person! Ska vi utrota fattigdomen globalt, minska klimatpåverkan och använda naturen på ett mer hållbart sätt måste vi fördela användningen av resurser mer rättvist.

    Om man är en person som kanske inte har järnkoll på alla 17 mål och 169 delmål, men som ändå vill bidra till att målen ska kunna nås, har du något tips på vad man då kan börja med att göra? 

    – Se gärna WWF:s tips om Bilen, Biffen, Börsen och Bostaden – fyra områden där vi var och en kan bidra genom våra konsumtionsval. Vi behöver alla också fortsätta ställa krav på beslutsfattarna att de tar sitt ansvar för en mer hållbar framtid.

    _________

    Läs mer:

    Mål 12: Främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

    Tidigare artiklar i serien:

    13/6 Karolina Skog (MP): ”Politiker på alla nivåer i samhället har ansvar att koppla samman sina beslut med de globala målen”

    16/6 Mattias Goldmann, Fores: ”Börja med det som är enkelt, kul och lönsamt”

    18/6 Nina Ekelund, Hagainitiativet: ”Samarbete är avgörande för att lyckas med de globala utmaningarna”

    27/6 Cecilia Chatterjee-Martinsen, WaterAid Sverige: ”Vi kan inte ens föreställa oss hur det är att leva utan rent vatten”

    4/7 Måns Nilsson, Stockholm Environment Institute: ”Alla målen har lika stor vikt”

    We Effect: ”Känner DU till FN:s nya hållbarhetsmål?”

     Endast tre av tio svenskar känner till FN:s nya hållbarhetsmål. Är du en av dem? Anneli Rogeman VD för We Effect skriver idag i ett debattinlägg på Supermiljöbloggen att vi måste ”kavla upp ärmarna och göra frågan mer levande runt köksborden och i samhällsdebatten”.

    De nya hållbarhetsmålen? Nej, de känner jag inte till. Min mamma är 87 år och fortfarande intresserad av omvärlden; hon läser morgontidningen, lyssnar på radio och tv-nyheterna. Men FN:s nya hållbarhetsmål för global utveckling har inte nått henne.

    Hon är inte ensam. Enligt en ny undersökning som vi på We Effect har låtit Sifo göra känner bara tre av tio svenskar till de nya FN-målen. Ännu färre tror att de högst prioriterade målen, att utrota fattigdomen och hungern till år 2030, är möjliga att uppnå.

    Inget av resultaten är särskilt förvånande. Men utfallet är en viktig väckarklocka för hur långt vi har kvar till ett av de viktigaste stegen för att nå målen, att så många som möjligt känner till dem.

    För säg den person som tror att det är möjligt att nå de tuffa målen utan att känna till att de finns? Än mindre benägen är hen att vilja hjälpa till att nå målen genom att minska sitt eget klimatavtryck eller skänka pengar till insatser som gör skillnad.

    Undersökningen visar kort och gott att vi måste kavla upp ärmarna och göra frågan mer levande runt köksborden och i samhällsdebatten. Jag tror följande är avgörande i det arbetet:

    1. Vad kallar vi målen egentligen? Agenda 2030, SDG-målen, globala målen, nya FN-målen, hållbarhetsmålen… Även för oss som arbetar med frågorna dagligen är det svårt att hålla tungan rätt i mun. Att Agenda 2030 är vägen fram till målen gör det inte lättare. Vad sägs om att vi försöker hålla oss till ett namn och upprepa det med en dåres envishet? Repetition är kunskapens moder.
    2. Vilka är människorna bakom målen? Det är lätt att fastna i stora siffror, procenttal, minskningar och antagande. Vi behöver bli bättre på att lyfta människorna som de 17 målen och 169 delmålen faktiskt handlar om. Själv berättar jag ofta om villkoren för bondekvinnor i fattiga länder. Att de har världens tuffaste jobb. Men att de kan få det mycket bättre, med rätt stöd. Jag återvände själv nyligen till en grupp kvinnor i Machakos i Kenya. Efter tre års samarbete med We Effect har de förvandlat en liten åkerlapp med sisalodlingar till en blomstrande affärsrörelse med korgtillverkning. De står numera på egna ben och bidrar till att många får en trygg tillgång till både mat och utbildning.
    3. Låt oss samarbeta mer! Regeringen har sagt att Sverige ska bli bäst i att nå FN:s nya utvecklingsmål. SVT:s Världens barn-satsning är ett bra exempel på ett framgångsrikt samarbete biståndsorganisationer emellan. Där talar vi inte om oss själva utan om det vi är till för; att eliminera fattigdomen. Kanske kan vi hitta ett brett samarbete också kring de nya hållbarhetsmålen?
    "This job helps me buy food for my family and also pay school fees for my children. Though it has its challenges, it's better to do something than doing nothing" Janet Mutuku, 26 år, medlem i ett kooperativ i Machakos, Kenya, som stöds av We Effect.
    ”This job helps me buy food for my family and also pay school fees for my children. Though it has its challenges, it’s better to do something than doing nothing” Janet Mutuku, 26 år, medlem i ett kooperativ i Machakos, Kenya, som stöds av We Effect. Foto: Cecilia Abrahamsson

    Slutligen: Vår Sifo-undersökning sänder också positiva signaler. Den visar att fyra av tio unga, dubbelt så många som i de äldre åldersgrupperna, tror att vi kan utrota fattigdomen och hungern till 2030. Om vi nu bara kan göra de nya målen mer kända kommer möjligheterna att nå dem att öka betydligt. Eller: när min mamma berättar för sina barnbarn om denna världens största satsning för att utrota fattigdomen, så kommer den yngre generationen att genast dra sitt strå till stacken för att vi ska nå målen.

    Anneli Rogeman
    VD We Effect

    Paris förbjuder gamla bilar i kampen mot luftföroreningarna

    Ny månad, ny lag. Från och med juli får bilar tillverkade före 1997 inte längre köra på Paris gator mellan klockan 8 och klockan 20, måndag till fredag.

    Det senaste året har bjudit på flertalet smoglarm och disiga bilder från den franska huvudstaden. Förhoppningen är att den nya lagen drastiskt ska minska både skadliga luftföroreningar och bullernivåer.

    I september förra året utlyste stadens ledning en bilfri dag och resultatet var överraskande positivt. Halterna av kvävedioxid i luften sjönk med 40 procent och ljudnivån halverades i stadens centrum.

    För två månader sedan påbörjades ytterligare ett initiativ vid namn ”Paris respire”, eller ”Paris andas”, vilket går ut på att alla bilar förbjuds i vissa centrala zoner den första söndagen i varje månad. Enligt Paris borgmästare, Anne Hidalgo, kan det senaste bilförbudet komma att utökas och gälla bilar nio år eller äldre.

     

    Liberalerna vill ha koldioxidskatt på EU-nivå

    Liberalerna presenterade igår ett förslag på koldioxidskatt i EU. Förslaget är att skatten ska täcka de områden som inte är med i EU:s system för handel med utsläppsrätter, som exempelvis transportsektorn. 

    Liberalernas partiledare Jan Björklund motiverade förslaget med att:

    Klimatet är vår tids ödesfråga. Som alla föräldrar så undrar jag ibland hur världen kommer se ut när mina barn blir vuxna och får egna barn. Deras möjligheter i livet och deras frihet kommer vara beroende av de beslut som vi fattar idag.

    Under sitt tal i Almedalen tog Björklund även upp den ryska gasledningen Nord Stream i Östersjön och kritiserade projektet för att vara dåligt för både klimatet och säkerheten. Men Björklund nämnde inte att Alliansregeringen godkände gasledningen 2009.

    Även energiöverenskommelsen fick en del av Björklunds kritik med motivering att den i praktiken innebär ett slutdatum för kärnkraften.

    ”Alla målen har lika stor vikt”

    Måns Nilsson, forskningschef på Stockholm Environment Institute, om FN:s globala mål för hållbar utveckling, och vad man själv kan göra för att bidra till att målen ska kunna nås.

    Världens länder enades förra året under FN:s flagg om 17 globala mål för hållbar utveckling. Sammanlagt finns 169 olika delmål, och siktet är inställt på att nå dem senast år 2030.

    Professor Johan Rockström har i en intervju med Svenska dagbladet efterlyst en ”nationell folkbildningskampanj” om målen i Sverige. Han har sagt till tidningen:

    – Går man ut på gatan är det knappt en kotte som vet vad utvecklingsmålen är för något. Trots att det är den viktigaste agendan som finns i världen för att säkra vår långsiktiga välfärd.

    Supermiljöbloggen vill förstås hjälpa till. Därför har vi valt att fråga människor från en rad olika håll i samhället hur de ser på arbetet med målen.

    _______________

    I dag har turen kommit till Måns Nilsson.

    Vad jobbar du som? 

    – Jag är forskningschef på Stockholm Environment Institute samt adjungerad professor på KTH. Har jobbat ganska mycket de sista tre åren med forskning kring de globala målen och även kunnat följa FN-processen på relativt nära håll, genom ett nätverk av internationella institut och tankesmedjor.

    Om du bara får välja ett mål eller ett delmål som du vill lyfta fram lite extra, hur är det formulerat  och varför väljer du det? 

    – Ni får ursäkta, men frågan är helt fel! 2030-agendan är en helhet – alla målen har lika stor vikt. Det jag vill lyfta fram är hur extra viktigt det är att förstå hur de olika målen förhåller sig till varandra. Endast om vi förstår dessa samband kan vi genomföra åtgärder som får stor effekt. Jag har precis publicerat en debattartikel om detta i Nature.

    Om man är en person som kanske inte har järnkoll på alla 17 mål och 169 delmål, men som ändå vill bidra till att målen ska kunna nås, har du något tips på vad man då kan börja med att göra? 

    – Fundera på hur ditt eget arbete bidrar till FN-målen. Om du inte kan hitta att det du jobbar med bidrar till något mål eller delmål alls – vad kan du göra för att förändra ditt arbete eller den branch du verkar i? Behandla andra så som du själv vill bli behandlad. Informera dig och gör dina konsumtionsval med eftertanke

     _____________

    Läs mer om de 17 målen här.

    Tidigare artiklar i serien:

    13/6 Karolina Skog (MP): ”Politiker på alla nivåer i samhället har ansvar att koppla samman sina beslut med de globala målen”

    16/6 Mattias Goldmann, Fores: ”Börja med det som är enkelt, kul och lönsamt”

    18/6 Nina Ekelund, Hagainitiativet: ”Samarbete är avgörande för att lyckas med de globala utmaningarna”

    27/6 Cecilia Chatterjee-Martinsen, WaterAid Sverige: ”Vi kan inte ens föreställa oss hur det är att leva utan rent vatten”

    ”Vi späder på temperaturhöjningen och politikerföraktet”

    Riksdagsledamoten Carl Schlyter (MP) menar att partiet inte satsat allt i frågan. 

    En av de miljöpartister som inte välkomnar gårdagens besked från regeringen, om att Vattenfalls ska få sälja sin brunkolsverksamhet i Tyskland till det tjeckiska bolaget EPH, är Carl Schlyter. I en debattartikel på Dagens ETC skriver han:

    De flesta gröna partier som satt hårt mot hårt och varit villiga att offra sina ministerposter har antingen lyckats driva igenom systemförändrande reformer eller åkt ur regeringen, men med trovärdigheten i behåll. Flera gånger har de återkommit stärka ur det.

    Carl Schlyter menar att gårdagens regeringsbeslut nu kommer sända olyckliga signaler till omvärlden:

    Inget beslut denna mandatperiod kan kompensera för det faktum att hela världen kommer peka finger åt oss och säga att inte ens en rödgrön regering i Sverige kan enas med tyskarna om en avvecklingsplan, varför ska då vi lämna fossila bränslen i marken?

    Det är respektabelt att satsa och förlora, men att inte ens försöka att satsa allt det är svagt. Jag är rädd att vi både späder på temperaturhöjningen och politikerföraktet med detta beslut.

    Statsrådet Peter Eriksson (MP) är dock kritisk mot resonemanget och säger till Aftonbladet att Carl Schlyter ”driver en populistisk linje”. Samma Peter Eriksson gick dock själv till EU-parlamentsval 2014 just på kolfrågan. Då skrev han flera debattartiklar ihop med Isabella Lövin med följande budskap:

    Vi vill förbjuda all användning av kol i kraftverk från 2030. Investeringar i nya kolkraftverk behöver förbjudas redan nu.

    25 Twitterröster om Vattenfalls brunkolsförsäljning

    Tung kritik, både nationell och internationell, mot regeringens besked om att tillåta försäljningen. 

    I går meddelade den svenska regeringen att man ställer sig bakom den föreslagna avyttringen av Vattenfalls brunkolsverksamhet. Nya ägare blir därmed det tjeckiska bolaget EPH och dess finansiella partner PPF Investments. Enligt Vattenfall förväntas försäljningen kunna slutföras den 31 augusti i år.

    Beskedet väckte starka reaktioner under gårdagen. Supermiljöbloggen har samlat några av rösterna från Twitter.

     

     

     

    Miljöministerns pressekreterare slutar

    Karolina Skog (MP) står för tillfället utan en fast pressekreterare. 

    Vid regeringsombildningen den 25 maj stod det klart att Karolina Skog från Miljöpartiet skulle bli ny miljöminister. Hon tog då över efter klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP), vars pressekreterare Jesper Liveröd stannade kvar i tjänst hos Karolina Skog.

    På regeringens hemsida står det fortfarande att Jesper Liveröd har denna tjänst, men när Supermiljöbloggen mejlar för att fråga om dagens Vattenfallbeslut, kom auto-svaret:

    Jag arbetar inte längre som pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog.

    Någon ny pressekreterare har Karolina Skog ännu inte, utan i svaret sker hänvisning till Lorentz Tovatt, politiskt sakkunnig hos miljöministern.

    ”Hej 08:a! Spara på vattnet. Ta inte med dina storstadsfasoner till Almedalen!”

    Vatten är vår viktigaste resurs och inför Almedalsveckan uppmanar därför Tomas Eriksson, gruppledare (MP) i Stockholms läns landsting, sina politikerkollegor (framförallt från Stockholmsområdet) att följa fem enkla råd.

    På söndag inleds den årliga politikerveckan i Almedalen i Visby på Gotland. Totalt väntas 35 000 personer delta på något av alla de över 3 000 olika aktiviteterna som finns med på programmet. Detta betyder att befolkningen i Visby mer än fördubblas. Samtidigt råder det stor vattenbrist på Gotland.

    Grundvattennivåerna är rekordlåga. Vattenbrist är ett relativt okänt fenomen i Sverige där vi är vana vid att ha närmast obegränsad tillgång till vatten. Men i och med ett förändrat klimat kommer vi att behöva vänja oss vid att hushålla med denna avgörande resurs. Jag uppmanar därför mina politikerkollegor (framförallt er från Stockholmsområdet) att följa följande fem enkla råd under er tid i Almedalen.

    1. Spola inte vatten i handfatet när du går på toaletten
    Varje minut spolar du bort ca 4-6 liter vatten. Tycker du det är jobbigt om det låter så finns det mobilapp som åstadkommer samma ljud. Tänk dock på att alla människor behöver gå på toaletten och att det du gör är fullt normalt.

    2. Skippa poolpartyn
    Om du har ett boende en bit utanför Visby med tillgång till pool kan det ju vara lockande att bjuda in vänner och kontakter på ett poolparty. Att byta vatten i en pool kräver dock stora vattenmängder och är dessutom förbjudet i samband med bevattningsförbud. Skippa poolen och häng vid stranden istället.

    3. Duscha med måtta
    Vi behöver faktiskt inte duscha mer än en gång per dag. Visst kan det vara avkopplande med en dusch under en stressig dag med många olika events. Men en dusch på 3 minuter motsvarar i snitt 36 liter varmvatten medan en dusch på 10 minuter förbrukar cirka 120 liter varmvatten. Så spara vatten genom att duscha kortare tid och inte flera gånger per dag.

    4. Fyll disk och tvättmaskiner innan ni kör dem
    Det går åt 50 liter vatten för en tvätt och 15 liter för en disk. Om ni har tvätt eller diskmaskin på ert boende så spara vatten genom att fylla dessa ordentligt innan start. Om du diskar för hand så använd balja och diska inte under rinnande vatten.

    5. Frys eller kyl vatten på kvällen
    Ett effektivt sätt att få tillgång till kallt vatten är att ställa in vatten i frysen eller kylen kvällen innan. Då slipper du stå och spola i väntan på att få kallt vatten i kranen.

    Rent vatten är vår viktigaste resurs. Se till att vi tar vara på den!

    Tomas Eriksson (MP)
    Gruppledare Stockholms läns landsting

    Regeringen säljer Vattenfalls kol

    Frågan om Sverige ska sälja Vattenfalls brunkol har varit en av de mest omdiskuterade miljöfrågorna under de senaste åren. Nu är den avgjord. Idag meddelade regeringen att man säljer Vattenfalls fyra brunkolseldade kraftverk och tillhörande kolgruvor till det tjeckiska bolaget EPH.

    Regeringen presenterade samtidigt ett förslag om att 300 miljoner kronor ska avsättas årligen från och med 2018 för att köpa utsläppsrätter som sedan skrotas. Med nuvarande pris på utsläppsrätter innebär detta att utsläpp motsvarande cirka 7 miljoner ton koldioxid kommer att kunna köpas in och skrotas årligen.

    Klimatminister Isabella Lövin (MP) och miljöminister Karolina Skog (MP) motiverar på DN Debatt beslutet med att:

    Utsläppsbromsen är ett nytt sätt att jobba med klimatpolitik som är ekonomiskt rationellt och höjer kostnaden för att släppa ut. Denna åtgärd ligger inom regeringens mandat att styra i rätt riktning, vilket vi gör med utsläppsbromsen. Att styra över statliga bolag utan att ha mandat från riksdagen gör det inte.

    Beslutet möter hård kritik. Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt är kritisk och säger:

    Vi vet att det här förtaget som köper kommer att försöka gräva och elda upp så mycket kol de kan. Det är precis det som klimatet inte tål.

    Miljörörelsen är mycket kritiska. Greenpeace Sverige-chef Annika Jacobson säger till DN:

    Sverige har en historisk möjlighet att säkerställa att ett av Europas största brunkolsfyndighet stannar i marken, men det misslyckas man fullständigt med. Till råga på allt säljer man till ett företag som inte har det mest grundläggande hållbarhetsarbetet på plats och som dessutom sagt att man hoppas på en europeisk kolrenässans,

    Tim Ratcliffe från den internationella miljöorganisationen 350.org säger:

    Sweden has the power and responsibility to ensure the carbon it owns stays in the ground. Slavery didn’t end by selling slaves to someone else. A climate crisis can only be averted by keeping fossil fuels in the ground and carbon trading has consistently failed to do that.

    Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson säger:

    Att regeringen nu säger att man ska köpa utsläppsrätter är en klen tröst. Vi vet att det finns ett stort överskott. Ska det få någon effekt att köpa utsläppsrätter måste överskottet försvinna och EU se till att priset på utsläppsrätter bli korrekt och funktionellt. 300 miljoner per år är inte det mest effektiva sättet att använda statens pengar

    Mattias Goldmann, VD på den gröna och liberala tankesmedjan Fores skriver på Twitter:

    Regeringens 300 milj kr/år för köpa utsläppsrätter visar vad Mp kostar och kräver, inte vad kolet kostar eller klimatet kräver.

    Beslutet väcker också intern kritik inom Miljöpartiet. Riksdagsledamoten Carl Schlyter skriver:

    Nu har vi sålt kolet och tappat väljarna. Vi hade ett val, att riskera ministerposterna genom att göra kolet till kabinettsfråga och kanske vinna den eller att förlora regeringsmakten. Jag tycker att klimatfrågan och att visa vägen genom globalt ledarskap i hur man hanterar statligt ägda fossila ”stranded assets” är en fråga där grön regeringsmakt ställs på sin spets.

     

     

     

     

    Matsmart: ”Så här minskar du matsvinnet rejält”

    ”Varje år slänger svenska konsumenter 494 000 ton mat – helt i onödan. Genom att öka kunskapen om skillnaden mellan hållbarhetsmärkningarna kan matsvinnet minskas rejält”, detta skriver Karl Andersson, VD och en av grundarna till Matsmart i en debattartikel på Supermiljöbloggen idag.

    Totalt slänger Sveriges hushåll 995 000 ton matavfall varje år. Hälften är matsvinn, delvis det avfall som konsumenterna hade kunnat undvika genom exempelvis bättre planerade inköp eller mer dimensionerade portionsstorlekar.

    Om hushållens matavfall minskade med 20 procent skulle det innebära en total besparing på 8 miljarder kronor per och för varje hushåll en kostnadsminskning på 1 300-1 600 kronor. Enligt den studie* som Enveco Miljöekonomi gjort på uppdrag av Naturvårdsverket skulle också utsläppen minska med nästan 600 000 ton koldioxidekvivalenter (CO2e), vilket är mer än vad Sveriges inrikesflyg släpper ut under ett år.

    Att planera inköpen bättre och undvika överdimensionerade portioner är två av åtgärderna för att komma åt hushållens matsvinn. En tredje är att öka kunskapen om skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag.

    * Bäst före-dag är endast en rekommendation där tillverkaren garanterar exakt samma kvalitet, smak och textur som vid tillverkningstillfället. Faktum är att varan kan ätas i veckor – i många fall månader och till och med år – efter att datumet passerat.

    * Sista förbrukningsdag sätts på varor som tillverkaren bedömer snabbt kan försämras och bli en hälsorisk, exempelvis rå fågel och fisk.

    Okunskapen och osäkerheten kring skillnaderna mellan hållbarhetsmärkningarna innebär att mängder av mat slängs i onödan i stället för att syn, lukt och smak får avgöra kvalitén på varan.

    Och det var på den vägen Matsmart startade. En av grundarna, Erik Södergren, drev en matbutik där kunder kunde påpeka att bäst före-dagen på en burk krossade tomater snart skulle passera. Han hade inget val än att slänga den, trots vetskapen om att innehållet smakade minst lika gott som i burken bredvid.

    Han tröttnade på att slänga fullt ätbar mat och började rea ut varor med kort bäst före-dag och samtidigt informera kunderna om att det var smarta köp – både för miljön och för plånboken.

    Kunderna älskade rea-varorna och upptäckte att maten verkligen var helt opåverkad och smakade lika bra som vanligt.

    Parallellt hade Erik en god inblick i matindustrin där det ständigt sker en viss överproduktion i form av att säsongsvaror inte säljs i tid, att smaker slår sämre än väntat, att förpackningar trycks fel eller att varor inte hinner nå butikerna innan bäst före-datumet närmar sig.

    Han bestämde sig för att gå mot strömmen och köpa in varor som ingen annan ville ha och som i många fall annars hade slängts.

    Det gjorde succé – och Erik Södergren bestämde sig för att ge hela Sveriges befolkning samma möjlighet som hans kunder i matbutiken.

    Matsmart.se såg dagens ljus 2014. 2015 hade omsättningen ökat med 1000 procent vilket gav ett kvitto på att våra kunder gillar att göra fynd till 20-90 procents rabatt och samtidigt minska matsvinnet. Matsmart har också uppmärksammats internationellt, då vi som ett av 20 europeiska företag bjöds in till London för att diskutera problematiken gällande matsvinnet med miljöaktivisten Al Gore.

    Vi ser det som ett kvitto på att vi har en viktig roll att spela i matkedjan. Matsmart tar uppgiften på största möjliga allvar och hoppas i takt med en fortsatt kundtillväxt upplysa fler om matsvinnet och dess påverkan på miljön.

    * Hela studien finns att läsa här: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6697-0.pdf?pid=16632

    Karl Andersson
    Vd och en av grundarna till Matsmart

     

    Rekordtidig algblomning en dålig nyhet för Östersjön

    På junis sista dag nådde algblomningen Sveriges östkust. Det är tidigare än någonsin förr och prognosen ser fortsatt negativ ut.

    Algblomning kallas den utveckling då planktonalgers tillväxt ökar kraftigt på kort tid och bildar stora algbestånd i hav och sjöar. När algerna sedan sjunker till botten leder det till syrebrist och döda bottnar.

    Algblomning är ett naturligt förekommande fenomen, men det påskyndas av läckage av fosfor och kväve från exempelvis jordbruk. Östersjön har länge varit en utsatt vattenmassa och leder ligan för mest övergödda hav.

    För att problemen med algblomning ska minska måste läckaget från jordbruket kring Östersjön minska. Östersjöns syrefattiga, döda havsbottnar tar i dagsläget upp en yta lika stor som två Danmark.

    Förra sommarens kalla och blåsiga sommar ledde till att algblomningen inträffade först i början av augusti.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.