Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Oceana: ”Ett skyddat Kattegatt i dag innebär mer fisk att fånga i morgon”

    Den i särklass effektivaste åtgärden för att bevara och återställa hotade eller minskande arter och habitat i Kattegatt är ett förbud mot bottentrålning, skriver Lasse Gustavsson, verkställande direktör för Oceana i Europa.

    I förra veckan fattade Svenska Havs- och vattenmyndigheten (HaV) rätt beslut grundat på sin vetenskapliga rådgivning om att utöka Sveriges marina skydd när man offentliggjorde en tydlig rekommendation för ett starkare skydd av Kattegatt och de marina arter som lever där. Det är på tiden att HaV, en oberoende expertmyndighet som ansvarar för förvaltningen av de marina resurserna, nu agerar i linje med sin egen, tidigare vetenskapliga rådgivning och lägger fram ett förslag för att ge permanent skydd av den omdebatterade så kallade Kattegattboxen som för närvarande är stängd för fiske i sydöstra Kattegatt.

    Vetenskapliga undersökningar har visat att den sju år långa stängningen har lett till en återetablering av sessila arter och långlivade bentiska organismer samt samhällen med sjöpennor och grävande megafauna, vilka klassas som hotade av internationella konventioner för både Nordöstra Atlanten (OSPAR) och Östersjön (HELCOM).

    Genom att rekommendera att området uppgraderas till marint skyddat område (MPA) visar HaV att man vill verka för att regeringen inte fattar några förhastade beslut rörande detta känsliga område. Samtidigt uppfyller HaV sin plikt att informera svensk allmänhet, intressenter och offentliga myndigheter om vilka förvaltningsbehov detta viktiga område har.

    Förra månaden skickade Oceana och fem övriga intresseorganisationer ett gemensamt öppet brev till HaV där vi uttryckte vår stora oro kring en potentiell återöppning av Kattegattboxen för fiske. År 2009 införde Danmark och Sverige ett gemensamt, tillfälligt förbud mot bottentrålning i området med målet att skydda det kraftigt minskade beståndet av Kattegattorsk. I dag står vi inför en situation där Danmarks regering undergräver det marina bevarandet för att tillgodose för sin fiskeindustri, och man har pressat den svenska regeringen att återöppna Kattegattboxen för fiske.

    Det är inte första gången som Danmark prioriterar kortsiktiga vinster för fiskeindustrin före upprätthållandet av en långsiktig hälsa och produktivitet hos det marina ekosystemet som är själva grundvalen för de här privata verksamheterna.

    Förra månaden publicerade Sverige sitt beslut att upprätta nya skyddade områden i Kattegatt för att skydda sårbara och hotade mjukbottenarter och habitat som i stort sett saknar skydd i alla europeiska hav. Jämfört med förra regeringens plan hade dessvärre det nu föreslagna området krympt till förmån för kortsiktiga fiskeintressen, trots att de marina ekosystemen spelar en viktig roll för att bevara ett sunt fiskbestånd. Men än värre var att Danmark förra året blockerade de inledande insatserna och därefter försenade och urvattnade processen, ledd av grannländerna, för att skydda 69 marina arter som är utrotningshotade i Östersjön och Kattegatt.

    Kattegatt är ett gemensamt hav mellan Sverige och Danmark, och försöken att bevara dess artmängd måste också delas. Det är viktigt att påminna Danmark om att det sju år långa förbudet mot bottentrålning har lett till att bottenlevande arter och samhällen, varav många är rödlistade som hotade, återigen etablerat sig i området. Att på nytt öppna området för bottentrålning skulle innebära att denna återetablering har skett helt förgäves.

    Torsken är en av de viktigaste arterna som berörs, och HELCOM har klassat beståndet som ”kritiskt utrotningshotat” i Kattegatt. Det uppskattas att upp till 85 procent av torskens tidigare fortplantningsplatser har gått förlorade under de senaste 40 åren, och det föreslagna nya marina skyddsområdet skulle omfatta en av de återstående fortplantningsplatserna. Ur vetenskaplig synvinkel är ett förbud mot bottentrålning den i särklass effektivaste åtgärden för att bevara och effektivt återställa hotade eller minskande arter och habitat i Kattegatt.

    Som tur är innehåller HaV:s förslag om ett nytt marint skyddat område också ett antal andra områden i Kattegatt och Östersjön, varav vissa överlappar med några av Oceanas förslag för marint skydd i området. Just nu är endast 6,6 procent av de svenska vattnen klassade som marina skyddade områden, vilket fortfarande inte är tillräckligt för att Sverige ska kunna nå det internationellt överenskomna målet att skydda tio procent av de marina områdena och kustzonerna fram till år 2020.

    Vår förhoppning är att HaV:s rekommendation till svenska regeringen snart kommer att omsättas i praktiken, och att torsken och många andra arter i Kattegatt får chansen att återhämta sig, vilket i sin tur kommer att skapa möjligheter för ett långsiktigt hållbarare och lönsammare fiske.

    Lasse Gustavsson, verkställande direktör för Oceana i Europa

    Så vill Miljömålsberedningen minska luftföroreningarna

    Miljömålsberedningen har tidigare presenterat sitt förslag på klimatstrategi, som Supermiljöbloggen skrivit mer om här. Förra veckan presenterade Miljömålsberedningen även sitt förslag till mål och åtgärder för bättre luftkvalité. Samtliga riksdagspartier, med undantag för Sverigedemokraterna, står bakom förslaget som regeringen nu ska behandla. 

    Cirka 5500 personer i Sverige beräknas dö årligen på grund av luftföroreningar. Av dessa dödsfall bedöms cirka 3000 bero på luftföroreningar från andra länder, 1300 dödsfall beror på lokala trafikavgaser, 1000 dödsfall beror på luftföroreningar från vedeldning och 200 dödsfall beror på partiklar från vägslitage. Dessutom kostar luftföroreningarna i Sverige cirka 35-42 miljarder kronor årligen.

    För att Sveriges miljömål om frisk luft ska uppnås föreslår Miljömålsberedningen bland annat dessa nya etappmål:

    • Begränsa utsläppen från vägtrafik i tätorter. Minst 25 procent av persontransporterna där ska ske med kollektivtrafik, cykel eller gång.
    • Begränsa utsläppen från småskalig vedeldning.
    • Minska luftföroreningar från andra länder. Sverige ska genomföra ”riktade insatser mot större utsläppsländer öster om EU” och sjöfartens utsläpp av kväveoxider på Östersjön och Nordsjön ska halveras till 2025 jämfört med 2010.
    • Sverige ska uppfylla EU:s mål om minskade luftföroreningar.

    Miljöberedningen föreslår i klimatstrategin att klimatutsläppen från transportsektorn ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Många av åtgärderna som behövs för att nå det förslaget kommer också att ha positiva effekter på luftkvalitén.

    Utöver dessa åtgärder föreslår Miljömålsberedningen bland annat hårdare miljökrav och bättre inspektion av utrustning för vedeldning, att Sverige ska vara fortsatta aktiva i det internationella arbetet mot luftföroreningar och att stöd ska ges till forskning och utveckling av tekniker för att minska utsläppen från sjöfarten.

     

     

     

     

    473 miljoner ska bidra till mer hållbara städer

    473 miljoner kronor har delats ut till 19 kommuner för att stödja deras arbete med hållbara städer och hållbar transport. Framför allt syftar stödet till att främja innovativa, kapacitetsstarka och resurseffektiva lösningar för hållbar kollektivtrafik.

    Kommuner och landsting har möjlighet att ansöka om bidrag för hållbara stadsmiljöer och hållbart resande. Bidraget sträcker sig upp emot två miljarder kronor under perioden 2015-2018 och ansöks om hos Trafikverket.

    Åtgärderna innefattar bland annat bussgator och körfält, tilltalande knutpunkter, spårväg samt vad som kallas Bus Rapid Transit. BRT är ett system speciellt utformat för att förbättra systemkvaliten och för att förhindra förseningar. Trafikverkets bidrag hoppas kunna skapa förutsättningar för att en större andel av städers persontransporter ska ersättas med kollektivtrafik.

    De kommuner som den här gången beviljats stöd är Borås, Eskilstuna, Göteborg, Helsingborg, Jönköping, Karlskrona, Kungsbacka, Kungälv, Linköping, Malmö, Norrköping, Nyköping, Stockholm, Trollhättan, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö och Örebro. Stödet förutsätter att kommunerna inkommer med motprestationer som bland annat att presentera stadens planer för bostadsbyggande, gång- och cykelåtgärder, sänkta hastighetsgränser och parkeringsåtgärder.

    Nästa ansökningsomgång startar redan den 22 augusti och här kan du läsa mer om hur processen ser ut.

    ”Don’t sell out workers and the climate Sweden”

    Sharan Burrow, generalsekreterare på världens största fackliga organisation, The International Trade Union Confederation, uppmanar Sverige och Tyskland att samarbeta om Vattenfalls kolkraft.

    Världsfacket – som på svenska går under namnet Internationella fackliga samorganisationen (IFS) och på engelska The International Trade Union Confederation (ITUC) – är världens största fackliga organisation som enligt sin hemsida representerar 180 miljoner arbetstagare från 333 medlemsorganisationer i 162 olika länder. Från Sverige är LO, TCO och Saco medlemmar.

    Världsfackets generalsekreterare Sharan Burrow skriver nu på Twitter, som ett svar på det som Al Gore skrev tidigare i veckan:

    Ett liknande budskap kom i går från Mexikos tidigare president, Felipe Calderón, som nu är ordförande i The Global Commission on the Economy and Climate. 

    Det budskapet, liksom Al Gores, har Sharan Burrow också retweetat. 

    Sverige hyllas för sitt klimatledarskap – uppmanas samtidigt att inte sälja Vattenfalls brunkol

    Mexikos tidigare president, Felipe Calderón, som nu är ordförande i The Global Commission on the Economy and Climate menar att Sverige och Tyskland måste samarbeta för att fasa ut kolkraften.

    Senast i den långa raden av aktörer som menar att Vattenfalls brunkol behöver stanna i marken är Felipe Calderón. Han var Mexikos president 2006-2012. Nu leder han The Global Commission on the Economy and Climate.

    På twitter skriver han till sina 4,4 miljoner följare:

    Sverige – mycket tack vare tidigare miljöministern och centerpartisten Lena Ek – ligger delvis bakom bildandet av kommissionen som Felipe Calderón alltså är ordförande för och som ekonomen Lord Nicholas Stern är vice ordförande för. På regeringens hemsida går det att läsa:

    Sveriges regering tillsatte tillsammans med sju andra länder (Colombia, Etiopien, Indonesien, Korea, Norge och Storbritannien) den oberoende kommissionen The Global Commission on the Economy and Climate.

    På kommissionens hemsida går det att läsa:

    The Global Commission on the Economy and Climate is a major international initiative to examine how countries can achieve economic growth while dealing with the risks posed by climate change. Chaired by former President of Mexico Felipe Calderón, the Commission comprises former heads of government and finance ministers and leaders in the fields of economics and business.

    The New Climate Economy is the Commission’s flagship project. It provides independent and authoritative evidence on the relationship between actions which can strengthen economic performance and those which reduce the risk of dangerous climate change.

    Så påverkar Brexit miljö- och klimatfrågorna

    I en folkomröstning förra veckan röstade Storbritannien för att lämna EU. Supermiljöbloggen har här tittat närmare på vad olika experter säger om hur miljöfrågorna påverkas av Storbritanniens EU-utträde, också kallat Brexit. Nedan följer en sammanfattning av vad olika experter säger om konsekvenserna av Brexit för klimat, energi, luftföroreningar och biologisk mångfald.

    Klimat, energi och luftföroreningar

    Storbritannien har en ambitiösare klimatpolitik än de flesta andra EU-länderna. Brexit gör att mindre ambitiösa medlemsländer kan få ett större inflytande över EU:s klimatpolitik. Det är oklart om Brexit innebär att Storbritannien hoppar av EU:s system för handel med utsläppsrätter.

    Storbritannien har spelat en viktig roll i kampen för att EU ska driva en ambitiös linje i de internationella klimatförhandlingarna inom FN. Brexit gör att EU:s linje i klimatförhandlingarna troligen kommer att bli mindre ambitiös. Men Brexit innebär också att Storbritannien blir friare i de internationella klimatförhandlingarna och kan driva en radikalare linje än EU.

    Storbritanniens klimatminister Amber Rudd säger att klimatambitionerna inte förändras av Brexit, även om det kan bli svårare att nå dem. En farhåga är att en sämre ekonomi på grund av Brexit kommer att leda till färre klimatinvesteringar, men det kan också leda till att färre klimatskadliga investeringar blir av. Mer om ovanstående och andra klimatkonsekvenser av Brexit skriver tankesmedjan Fores om.

    Om Brexit leder till att Storbritannien hoppar av Europas interna energimarknad så kan det leda till färre investeringar i ren energi, skriver The Guardian. Företaget Siemens meddelade efter omröstningen att de lägger sina planerade vindkraftsinvesteringar i Storbritannien på is tills dess att det är klart hur de ekonomiska förutsättningarna blir efter Brexit.

    Det är nästan dubbelt så vanligt att Brexit-förespråkare är klimatskeptiker jämfört med dem som ville stanna i EU. Cirka 18 procent av dem som röstar för Brexit håller inte med om att mänskligheten orsakar klimatförändringarna, jämfört med 10 procent av dem som ville stanna i EU. Det finns farhågor om att Brexit skulle stärka den klimatskeptiska delen av det konservativa partiet.

    Cirka 40 000 människor i Storbritannien beräknas dö varje år på grund av luftföroreningar, trots det har brittiska ministrar lobbat mot hårdare EU-regler mot luftföroreningar. En opinionsundersökning bland 1200 experter visar att 48 procent av dem anser att reglerna i Storbritannien kring luftföroreningar skulle bli sämre med Brexit och endast 4 procent anser att reglerna skulle bli bättre.

    Biologisk mångfald

    Storbritanniens jordbruksminister  George Eustice sade i kampanjen för Brexit att Storbritannien bör lämna EU:s fågel- och habitatdirektiv. Direktivet anses vara en mycket viktig del i EU:s arbete för att bevara natur.

    En opinionsundersökning bland 4000 miljöexperter visar att 60 procent av dem anser att Brexit kommer att leda till sämre naturskydd.

    Tre av Storbritanniens största naturskyddsföreningar, WWF, The Wildlife Trust och Royal Society for Bird Protection, säger i en gemensam rapport att EU i helhet har varit bra för naturskyddet och att Brexit innebär stora risker för Storbritanniens framtida miljöambitioner. Enligt rapporten är det oklart hur fisket kommer att påverkas av Brexit.

    Argument för och emot

    Miljön har inte varit en huvudfråga i debatten. Men ett exempel på där miljön lyftes fram som ett argument från stanna-sidan är organisationen Environmentalist for Europe som argumenterar för att EU har bidragit till skydd av natur, renare luft och vatten.  Ett exempel på där miljöhänsyn lyftes fram av Brexit-sidan är en debattartikel från energiprofessorn Michael Liebreich som argumenterar för att det är enklare för Storbritannien att föra en ambitiösare miljöpolitik utan EU.

     

    Ojnareskogen kan bli nationalpark

    Ojnareskogen, som ingår i Natura 2000-området Bästeträsk, kan komma att bli nationalpark. Ett flertal myndigheter ser nu tillsammans över möjligheterna att göra om det uppmärksammade området med sina rika djur- och naturvärden till nationalpark.

    Det var förra året som den omtvistade debatten om Ojnareskogens vara eller icke vara var som hetast. Rika natur- och djurvärden stod mot ett planerat kalkbrott i området som skulle kunna generera arbetstillfällen, men förstöra mycket av det känsliga artliv som finns i området. Regeringen beslutade efter påtryckningar från bland annat flertalet stora miljöorganisationer att göra området till ett Natura 2000 under namnet Bästeträsk, ett område på norra Gotland där Ojnareskogen ingår.

    Nu har naturvårdsverket tillsammans med Havs-och vattenmyndigheten, Region Gotland och Länsstyrelsen på Gotland påbörjat en förstudie för att se över möjligheterna att göra Bästeträsk till en nationalpark.

     Bästeträsk är ett fantastiskt område och består av en mosaik av alvarmarker, karsthällar, våtmarker, kust, sjöar och gamla skogar. Mångfalden av naturtyper och arter i Bästeträsk är imponerade. Området är det främsta i sitt slag i Sverige och unikt i Europa, säger Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

    En insamling av synpunkter ska nu ske från bland annat markägare, företag och organisationer för att se hur området idag används och idéer hur en framtida nationalpark kan se ut.

     Vi är väldigt måna om att ha en god dialog med alla de som bor, verkar eller har intresse i området. En särskilt viktig grupp är de markägare som tålmodigt och kunnigt vårdat sina marker. Tillsammans har vi förutsättningar att hitta ett sätt att jobba för en nationalpark, säger Cecilia Schelin Seidegård, landshövding, Länsstyrelsen i Gotlands län i ett pressmeddelande.

    Att göra området Bästeträsk till en nationalpark skulle vara en stor vinst för det rika djur- och naturliv som finns på norra Gotland.

    Al Gore uppmanar Sverige att samarbeta med Tyskland om Vattenfalls brunkol

    Vill att kolet ska stanna i marken. 

    Den internationella kritiken mot Vattenfalls planer på att sälja sin tyska brunkolsverksamhet till det tjeckiska bolaget EPH – som tror på en kolrenässans i Europa – ökar nu i styrka. Detta sedan Al Gore, som var USA:s vicepresident under Bill Clinton 1993-2001, och som mottog Nobels fredspris 2007 för att ha skapat opinion kring den globala uppvärmningen, skrivit på Twitter till sina knappt tre miljoner följare:

    Tidigare har kritik mot en försäljning kommit från en rad olika håll internationellt, exempelvis från Bill McKibben och Naomi Klein och från forskarna John Schellnhuber och Will Steffen.

    Sommar i P1: Gunhild Stordalen – miljöaktivist och miljardärfru

    Läkare, miljöaktivist och miljardärfru – så beskriver Gunhild Stordalen sig själv. Imorgon får vi höra henne berätta mer om sitt liv, sina livsprojekt inom miljö och hållbarhet och varför vi måste lägga fokus på livsmedelsfrågan i klimatdebatten. 

    Jag är miljöaktivist, läkare och miljardärfru. Jag är också allvarligt sjuk. Min bästa smärtlindring är att jobba med något som är viktigare än mitt eget liv, då kan jag leda bort tankarna till annat. Bort från smärtan, obehaget och min egen eländighet. Till mitt hjärtebarn EAT och en av vår tids största utmaningar: hur vi ska säkra hälsosam, näringsrik mat till en växande världsbefolkning, utan att överträda planetens ekologiska gränser, säger hon till Sveriges Radio.

    Gunhild Stordalen, gift med den norska hotellmagnaten Petter Stordalen, kommer vara värd i Sveriges Radios program”Sommar i P1″ imorgon tisdag kl.13.00.
    Programmet går även att höra senare via Sveriges Radios hemsida www.sr.se/p1.

     

    Kalifornien stänger sitt sista kärnkraftverk – ska satsa på förnybart, energilagring och effektivisering

    De två reaktorerna planeras att tas ur drift om åtta respektive nio år. 

    I förra veckan meddelade det amerikanska energibolaget PG&E att förhandlingar skett med både fack och miljöorganisationer och att man kommit överens om att de två reaktorerna vid Diablo Canyon Power Plant, som är Kaliforniens sista kärnkraftverk som fortfarande är i drift, ska stängas ned 2024 respektive 2025. I ett pressmeddelande skriver bolaget:

    The Joint Proposal would replace power produced by two nuclear reactors at the Diablo Canyon Power Plant with a cost-effective, greenhouse gas free portfolio of energy efficiency, renewables and energy storage.

    Daniel Hirsch, som leder the program on Environmental and Nuclear Policy vid UC Santa Cruz, säger till LA Times att beslutet är viktigt:

    – It is not simply a decision to phase out the plant, but to replace it with efficiency and renewables. So it is a very strong net gain for the environment.

    Erich Pica, chef för Friends of the Earth, som varit med i förhandlingarna, är nöjd och säger i ett pressmeddelandet:

    – This is an historic agreement. It sets a date for the certain end of nuclear power in California and assures replacement with clean, safe, cost-competitive, renewable energy, energy efficiency and energy storage. It lays out an effective roadmap for a nuclear phase-out in the world’s sixth largest economy, while assuring a green energy replacement plan to make California a global leader in fighting climate change.

     

    O1-reaktorn i Oskarshamn stängs om ett år

    Kommer ske vid halvårsskiftet 2017.

    Förra året ansökte OKG om villkor för den beslutade avvecklingen av Oskarshamn 1. Nu har dessa villkor fastställts av Mark- och miljödomstolen i Växjö och därmed kan stängningen påbörjas vid halvårsskiftet nästa år.

    OKG skriver i ett pressmeddelande:

    Inom ramen för de första faserna kommer en mängd beräkningar och provtagningar att ske, bland annat i syfte att förbereda för en sanering av alla processystem, så kallad dekontaminering. Därefter kommer det bränsle som finns i anläggningen att transporteras till det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab. Successivt kommer även vissa interna utrustningsdelar att kapas sönder för att forslas ut ur anläggningen.

    Dessa arbeten bedöms kunna vara genomförda i slutet av 2019 och därefter kommer en komplett nedmontering av komponenter och rivning av byggnationer att kunna påbörjas.

    En ansökan om villkor för avveckling av den sedan länge avstängda Oskarshamn 2 ska också behandlas av Mark- och miljödomstolen.

    ”Vi kan inte ens föreställa oss hur det är att leva utan rent vatten”

    Cecilia Chatterjee-Martinsen, generalsekreterare för WaterAid Sverige, om FN:s globala mål för hållbar utveckling, och vad man själv kan göra för att bidra till att målen ska kunna nås.

    Världens länder enades förra året under FN:s flagg om 17 globala mål för hållbar utveckling. Sammanlagt finns 169 olika delmål, och siktet är inställt på att nå dem senast år 2030.

    Professor Johan Rockström har i en intervju med Svenska dagbladet efterlyst en ”nationell folkbildningskampanj” om målen i Sverige. Han har sagt till tidningen:

    – Går man ut på gatan är det knappt en kotte som vet vad utvecklingsmålen är för något. Trots att det är den viktigaste agendan som finns i världen för att säkra vår långsiktiga välfärd.

    Supermiljöbloggen vill förstås hjälpa till. Därför har vi valt att fråga människor från en rad olika håll i samhället hur de ser på arbetet med målen.

    ________________

    I dag har turen kommit till Cecilia Chatterjee-Martinsen.

    Vad jobbar du som?

    – Jag jobbar som generalsekreterare för WaterAid Sverige, den svenska delen av en internationell organisation som arbetar för att alla människor överallt ska få tillgång till rent vatten, sanitet och hygien, något som är helt avgörande för att kunna utrota den extrema fattigdomen. WaterAid arbetar praktiskt i 26 länder för att människor ska få hållbar tillgång till rent vatten och sanitet, men viktigast av allt är kanske vårt påverkansarbete som sker på global, nationell och lokal nivå. WaterAid var exempelvis väldigt engagerade i arbetet för att vatten och sanitet skulle få ett eget mål inom de globala målen, vilket också lyckades i och med att mål 6 är tillägnat dessa grundläggande mänskliga rättigheter.

    Om du bara får välja ett mål eller ett delmål som du vill lyfta fram lite extra, hur är det formulerat och varför väljer du det?

    – Jag väljer självklart mål 6, rent vatten och sanitet, eftersom det är så avgörande för oss alla att ha rent vatten i våra dagliga liv och för att det här målet är så viktigt för att nå de andra globala målen. För hur ska alla människor kunna leva hälsosamma liv så länge 40 procent av sjukhusen i låginkomstländer saknar rent vatten? Hur ska flickor kunna få en utbildning så länge varannan skola i låginkomstländer saknar rent vatten och toaletter vilket tvingar flickor att hoppa av när de får mens? Hur ska länder kunna lyfta sig ur fattigdom så länge hälften av alla sjukhussängar är upptagna av patienter som blivit sjuka av smutsigt vatten och bristande sanitet?

    – Rent vatten, toaletter och hygien är så självklart för oss här i Sverige att vi inte ens kan föreställa oss hur det är att leva utan detta. Men faktum är att över 650 miljoner människor saknar rent vatten, något som leder till att 900 barn dör varje dag. Det positiva är att det faktiskt går att förändra. Det är fullt möjligt att uppnå mål 6 och se till så att alla människor får tillgång till rent vatten och sanitet till år 2030, men då måste mer göras. Vi arbetar dagligen för att regeringar, företag och organisationer ska prioritera frågan och öka takten, och vi arbetar ständigt för att uppmärksamma hur viktigt rent vatten och sanitet är för all utveckling. Därför väljer jag att lyfta just mål 6, för vi måste alla arbeta tillsammans för att kunna skapa en värld där alla människor har rent vatten och sanitet.

    Om man är en person som kanske inte har järnkoll på alla 17 mål och 169 delmål, men som ändå vill bidra till att målen ska kunna nås, har du något tips på vad man då kan börja med att göra?

    – Det första du kan göra är att läsa på och sprida information om målen i ditt nätverk. Det är såklart omöjligt att vara expert på alla mål så därför gäller det att hitta ett område eller en fråga som du brinner för, som du känner är extra viktig just för dig. Om det är just rent vatten och toaletter du brinner för så finns det flera olika saker du kan göra.

    – Påverka politiskt. Är du engagerad i något politiskt parti, eller känner att något parti ligger dig extra nära? Kolla upp och fråga hur just de jobbar med internationella frågor i allmänhet och vatten och sanitet i synnerhet.

    – Extra viktigt är det såklart att försöka påverka den svenska regeringen, och just nu skulle vi vilja se att alla som bryr sig om vattenfrågorna hör av sig till regeringen för att uppmana dem att prioritera vatten och sanitet i den svenska utvecklingspolitiken. När målen skrevs under i september 2015 höll Stefan Löfven ett tal på Global Citizens Festival i New York, där han lovade att Sverige ska stötta insatser för att 60 miljoner människor ska få tillgång till sanitet till år 2030. Ett fantastiskt löfte som Sverige måste förverkliga, men där vi fortfarande väntar på besked om hur det ska gå till.

    – Påverka företag och/eller din arbetsplats. Företag har en stor roll att spela för att de globala målen ska kunna uppnås. Prata gärna på din arbetsplats om hur just ditt företag kan medverka till att målen uppfylls.

    – Engagera dig. Hitta en organisation som du tycker arbetar bra med de frågor du brinner för. Att stötta en organisation kan innebära allt från att skänka pengar till att engagera sig som volontär, eller genomföra en egen insamling.

    __________________

    Läs mer:

    Mål 6: Säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för alla.

    Tidigare artiklar i serien:

    13/6 Karolina Skog (MP): ”Politiker på alla nivåer i samhället har ansvar att koppla samman sina beslut med de globala målen”

    16/6 Mattias Goldmann, Fores: ”Börja med det som är enkelt, kul och lönsamt”

    18/6 Nina Ekelund, Hagainitiativet: ”Samarbete är avgörande för att lyckas med de globala utmaningarna”

    ”Att sälja kolet är motsatsen till att visa ledarskap”

    Biståndsorganisationen Diakonia kritiserar Vattenfalls planer.

    I en debattartikel i Corren som publicerades i veckan skriver Pether Nordin, ordförande för Diakonia, tillsammans med Peter Fritzson, professor och verksam vid Institutionen för datavetenskap vid Linköpings universitet, att regeringen måste agera för att Vattenfalls brunkol ska stanna i marken.

    De globala koldioxidutsläppen är redan idag av sådan omfattning att människor runt om i världen påtagligt drabbas av effekterna av klimatförändringarna. Datorsimuleringar som bland annat görs vid Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, visar på att koldioxidutsläpp och annan pågående förstöring av livsbetingelser sammantaget allvarligt försämrar människans livsvillkor och i många samhällen människors möjlighet till överlevnad om cirka 50–100 år. Simuleringarna visar att kraftfulla åtgärder, bland annat omfattande minskade utsläpp av koldioxid, behöver vidtas så snart som möjligt.

    Debattörerna lyfter även fram en brunkolsförsäljning inte går ihop med de åtaganden som föll på Sverige i och med undertecknandet av Parisavtalet.

    Då Sverige har undertecknat Parisavtalet är vi skyldiga att inte handla i strid med dess mål och syfte. Så medan svenska staten med den högra handen under högtidliga former skriver under åtaganden om koldioxidminskningar och stöd till fattigare länder att anpassa sig till klimatförändringar, kratsar den svenska statens vänstra hand upp brunkol som säkerställer framtida koldioxidutsläpp. En avancerad form av dubbelmoral!

    Människor som lever i fattigdom är mest sårbara för klimatförändringarnas effekter eftersom de har sämre förutsättningar att anpassa sig till förändringar och att återhämta sig efter katastrofer – samtidigt som de bidrar minst till växthusgasutsläppen. Världens rika länder har förbundit sig att gå före i klimatarbetet – att sälja kolet och därmed skjuta över ansvaret på någon annan är motsatsen till att visa ledarskap.

    Regeringen väntas fatta beslut i frågan inom kort, kanske redan nästa vecka.

    ”Sverige och Tyskland borde samarbeta för att avveckla Vattenfalls brunkolsverksamhet”

    Det skriver i dag svenska Naturskyddsföreningen tillsammans med tyska Agora energiewende och Ökoinstitut, på DN debatt. 

    Regeringen borde inte godkänna en försäljning av Vattenfalls brunkolsverksamhet till det tjeckiska bolaget EPH. I stället borde en avveckling av verksamheten ske i samarbete med den tyska staten. Det skriver i dag Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, Patrick Graichen, vd för Agora energiewende och Felix-Christian Matthes, direktör för vetenskap, forskning, energi- och klimatpolitik på Ökoinstitut, i en artikel på DN debatt.

    Band annat föreslår de att Sverige och Tyskland borde utforma en gemensam strategi ”som minskar utsläppen och investerar i ett nytt energisystem”. Detta kan enligt artikeln ske genom:

    En förhandling mellan Vattenfall och den kommission för sociala och ekonomiska effekter av energiomställningen, som har annonserats av Tysklands vice förbundskansler, minister för ekonomi och energi, Sigmar Gabriel. Vattenfall kan som en del i förhandlingen erbjuda att lägga de kvarvarande blocken i Jänschwalde i malpåse när gruvtäkten har tömts 2024 och avstå från nya dagbrott. Hur det kan göras visar den tidigare överenskommelsen om att stänga två block till 2020. Som ersättning fick då Vattenfall ett antal miljoner till ”kolreserven”.

    En för länderna gemensam investeringsplan tas fram för att skapa nya jobb och tillväxt i de områden som i dag är helt beroende av kolkraften. Det skulle skapa ett rejält tillskott till den svenska budgeten och ge regionen ett hållbart framtidsperspektiv. Vattenfall skulle dessutom positionera sig som det mest socialt ansvarstagande energiföretaget i östra Tyskland.

    En investering i nya kablar mellan Sverige och Tyskland för att underlätta balansen i näten när allt fler länder går mot 100 procent förnybar energi.

    Debattörerna uppmanar den svenska regeringen att nu seriöst utreda detta förslag innan beslutet om en försäljning tas.

    Ett liknande förslag hördes nyligen från den svenska professorn och chefen för Stockholm Resilience Centre, Johan Rockström, som skrev en debattartikel i Dagens industri tillsammans med bland annat John Schellnhuber, som är professor, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research och ordförande för WBGU, den tyska regeringens vetenskapliga råd för globala miljöförändringar. De skrev:

    Detta är en så viktigt fråga för våra länder och för världens framtid att vi föreslår att inga beslut om brunkolsförsäljning ska tas förrän statsminister Stefan Löfven och Tysklands förbundskansler Angela Merkel, har haft möjlighet att ha ett högnivåsamtal om hur vi nu tar ansvar för utfasning av brunkolet.

    Detta samtal bör ske i nära dialog med brunkolsregionerna i Tyskland, för att ta ett gemensamt ansvar för en ekonomiskt försvarbar och miljövänlig utfasning som skapar nya jobb för de 6.000 som annars skulle bli arbetslösa. Lausitz-regionen i Brandenburg, som präglas av brunkolsbrytning, skulle på så sätt kunna bli en banbrytande föregångare; en ”testbädd” som visar hur samhällen kan ta sig ur den fossila återvändsgränden med hjälp av ny teknik och hållbara affärsmodeller.

    Oceana vill att regeringen agerar i frågan om det fiskefria området i Kattegatt

    Miljöorganisationen välkomnar samtidigt ställningstagandet från Havs- och vattenmyndigheten om att hela eller delar av det omdebatterade området behöver skyddas. 

    Tidigare i veckan skrev Supermiljöbloggen om att Havs- och vattenmyndigheten, HaV, i en ny rapport föreslår att hela eller delar av det område i Kattegatt som varit fritt från fiske sedan 2009 ska skyddas. Detta välkomnas nu av miljöorganisationen Oceana som är oroade över att Danmark just nu trycker på i förhandlingar med Sverige för att åter få öppna området för bottentrålning. 

    – Vi är mycket nöjda över att HaV slutligen har tagit ställning offentligt vad gäller Kattegatt och att organisationen har lyssnat på vad det vetenskapliga samfundet säger. Genom att gå på HaV:s linje och deklarera delar av det omdebatterade fiskefria området i Kattegatt som marint skyddsområde, skulle den svenska regeringen inte bara skydda de marina habitaten utan även skynda på ansträngningarna för att återställa fiskebestånden som utarmats av många år av destruktiv bottentrålning, säger Lasse Gustavsson, vd för Oceana i Europa, i ett pressmeddelande.

    Förra månaden, i ett öppet brev till Havs- och vattenmyndigheten, uppmanade Oceana och fem andra organisationer myndigheten att ta ett mer offentligt ställningstagande till framtiden för det i dag fiskefria området i Kattegatt. När Supermiljöbloggen frågade HaV om de hade någon kommentar till brevet svarade Ingemar Berglund, vikarierande generaldirektör, att de frågor som tas upp i skrivelsen skulle hanteras i den handlingsplan för marint områdesskydd som myndigheten då var på väg att färdigställa. Det var också den rapporten (pdf) som presenterades nu i veckan, där myndigheten bland annat skriver:

    I Västerhavet föreslås att hela eller delar av det fiskefria området i Kattegatt skyddas. (…)

    I dag förs diskussioner mellan Danmark och Sverige om att åter öppna området för fiske. De naturvärden som etablerats och kunnat återhämta sig under tiden området varit stängt skulle gå om intet, om området åter öppnades för bottentrålning. Möjligheterna att finna ett nytt, likvärdigt område att skydda med samma syfte är mycket begränsade enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömning. Havs- och vattenmyndigheten anser därför att inga beslut om ett eventuellt öppnande av området för fiske bör fattas innan en ändamålsenlig avgränsning av ett marint skyddat område med tillhörande lämpliga bevarandeåtgärder finns på plats i Kattegatt.

    Elbnb – dela din el med urladdade bilförare

    Enligt en sifoundersökning tycker hälften av svenskarna att bristen på laddstolpar är ett hinder för att köra elbil. Det försöker tjänsten Elbnb ändra på genom att föra samman bilförare med lågt batteri med folk som kan tänka sig att el-dela.

    Enligt samma undersökning kan mer än varannan svenska tänka sig att dela sin el med elbilsåkare i behov, och lika många säger att politikerna inte gör tillräckligt för att nå målet om en fossilfri fordonsflotta 2030.

    På Elbnb:s hemsida, tillsammans med instruktioner för att göra en egen laddstolpe, står det:

    ”Ett vanligt eluttag fungerar som en laddplats. Med tre enkla steg registrerar du din Elbnb på vår karta och ger andra elbilsägare möjlighet att ladda från din plats. Sedan kommer ni tillsammans överens om tid och pris för laddningen.”


     

     

    Undersökningen gjordes på beställning av Renault, som också ligger bakom Elbnb.

    ”Om regeringen menar allvar med att klimatet är mänsklighetens ödesfråga – då ska kolet stanna i marken”

    Naturskyddsföreningens riksstämma kräver att Vattenfalls brunkolsförsäljning stoppas.

    Sveriges största miljöorganisation, Naturskyddsföreningen, har i dag ungefär 224 000 medlemmar. I helgen anordnade föreningen sin riksstämma i Norrköping, och med tanke på Vattenfalls planerade brunkolsförsäljning till det tjeckiska bolaget EPH, som regeringen inom kort kommer fatta beslut om, antogs enhälligt ett uttalande med kravet att regeringen ska stoppa dessa planer.

    Riksstämmans uttalande finns att läsa i sin helhet ett pressmeddelande från Naturskyddsföreningen. Bland annat står här:

    Naturskyddsföreningens riksstämma 2016 kräver att regeringen stoppar affären och avvecklar verksamheten ansvarsfullt. Kolet ska stanna i marken om regeringen menar allvar med att klimatet är mänsklighetens ödesfråga. Det är nu upp till bevis om Sverige ska vara en global förebild i klimatomställningen.

     

    Seg process när länderna ska underteckna Parisavtalet

    I Paris i december kom världens länder överens om ett nytt klimatavtal. Det viktigaste i avtalet är målsättningen att ökningen av den globala medeltemperaturen ska stanna väl under 2 grader och att ansträngningar ska göras för att hålla temperaturökningen under 1,5 grader. Dessutom ska länderna uppdatera sina klimatåtgärder vart femte år och öka klimatbiståndet. 

    Även om Parisavtalet saknar konkreta mål för hur mycket utsläppen ska minska så ses det av många som ett steg i rätt riktning. På Parismötet lovade världens länder att ratificera, underteckna, avtalet inom några år. Avtalet blir inte giltigt förrän minst 55 länder som står för 55 procent av utsläppen har ratificerat avtalet.

    Men att ratificera avtalet verkar vara enklare sagt än gjort. Sveriges klimatambassadör Anna Lindstedt säger till SVT Nyheter:

    De flesta av dessa länder har också inlett ratifikationsprocessen. Det är i många fall en komplicerad process, som kräver godkännande av ländernas parlament. Också EU, inklusive Sverige, har inlett denna process.

    Hittills har 50 länder ratificerat eller sagt att de ska ratificera Parisavtalet i år. Dessa 50 länder står för 53,3 procent av utsläppen, enligt Climate Analytics. Det krävs alltså några länder till för att avtalet ska bli giltigt i år. Men det mesta i avtalet handlar om perioden efter 2020.

    Inom EU är frågan om ratificering av avtalet komplicerat. Det krävs att både EU:s medlemsländer och EU i helhet ratificerar avtalet. Jurister är oense om EU kan ratificera avtalet innan alla medlemsländer har antagit lagar om ratificering.

    Frågan kompliceras ytterligare av att bland annat Bulgarien, Tjeckien och Kroatien säger att de inte vill ratificera avtalet innan det är bestämt hur stort ansvar de olika medlemsländerna ska ta för att EU:s klimatmål om att minska utsläppen med minst 40 procent till 2030 jämfört med 1990 nås. Den frågan väntas bli klar först i slutet av 2017, skriver Climate Home.

    Donald Trump har hotat med att riva upp Parisavtalet om han blir president i USA.  Enligt en analys från BBC är det osäkert om Trump formellt skulle kunna påverka avtalet. Men genom att inte införa åtgärder för att minska utsläppen skulle han i praktiken kunna påverka så att andra länder som Kina och Indien tar avtalet på mindre allvar.

    För den som vill fördjupa sig mer i frågan om ratificering av Parisavtalet rekommenderas detta avsnitt av Sveriges Radios miljöprogram Klotet.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.