Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Allt fler väljer vegetariskt i matbutiken

    Bryr sig om hälsan, klimatet och djuren.

    I Sverige väljer allt fler vegetariska produkter när de handlar i matbutiken, rapporterar Sveriges radios Ekot. Axfood ska exempelvis ha ökat sin försäljning av vegetariska produkter med 41 procent under första halvan av 2016, jämfört med samma period förra året. Trenden ska ha märkts även hos Ica och Coop.

    Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, säger till Ekot:

    – Ja, vi har en kraftig försäljningsökning. Det är sånt som ersätter kött, sånt som det är protein i, till exempel tofu, den här ganska nya oumph, grönsaksbiffar och vegofärs. Så det är ett tydligt ökande intresse för vego helt enkelt.

    Trenden ser ut att fortsätta och sägs bero på att många väljer bort köttet då de bryr sig om hälsan, klimatet och djuren.

    Över en miljon hushåll i Storbritannien har nu solenergi

    Nytt produktionsrekord sattes i början av juni.

    Storbritannien har de senaste åren satsat stort på solenergi. I dag har exempelvis över 800 000 hushåll i landet solceller som genererar el och 200 000 har solfångare som genererar värme.

    The Solar Trade Association skriver i ett pressmeddelande:

    It is estimated that the UK now has almost 12 GW of solar PV, across homes, offices, schools, warehouses and on solar farms. This is enough to power the equivalent of 3.8 million homes (…).

    Enligt The Solar Trade Association ska ett nytt rekord ha satts i början av juni då elproduktionen från solcellerna ska ha kommit upp i 23,9 procent av Storbritanniens elanvändning.

    Jämför man med Sverige så meddelade i dag Energimyndigheten att Sverige vid årsskiftet hade 127 MW solcellskapacitet installerat och att solelen sett över ett år för första gången nu står för mer än 0,1 procent av den totala elanvändningen.

    Johan Lindahl, som har tagit fram den svenska statistiken på uppdrag av Energimyndigheten, säger i ett pressmeddelande.

    – Potentialen är fortfarande stor för fler solceller och ökad andel solel i Sverige. Länder som Tyskland, Grekland och Italien får 7-8 procent av sin el från solceller.

     

     

     

     

    Skenande kostnader för brittiskt kärnkraftverk

    Nya frågetecken kring det planerade bygget. 

    För ett år sedan uppskattades det att det nya kärnkraftverk som planeras i Storbritannien, Hinkley Point C, sammantaget skulle föra med sig en nota under sin livstid på 14 miljarder pund. Nu är den siffran uppe i 37 miljarder pund, rapporterar The Guardian.

    Paul Dorfman, forskare vid University College London, säger till tidningen:

    – This whole-life cost of £37bn is a truly shocking figure. It is an extraordinary ramp-up from last year’s figure, and just underlines how hard it is to get a real handle on the long-term cost of Hinkley.

    The Guardian skriver att detta är ovälkomna nyheter, inte minst för det franska bolaget EDF, som är ansvarig för bygget.

    The latest increase is a new blow to a scheme with an already precarious outlook due to the debt problems besetting its lead developer, EDF, which has been hit by rising costs and delays to another new-build nuclear power station scheme, at Flamanville, in Normandy.

    ”Vi står och faller med städerna”

    Andreas Gyllenhammar, hållbarhetschef på Sweco, om FN:s globala mål för hållbar utveckling, och vad man själv kan göra för att bidra till att målen ska kunna nås.

    Världens länder enades förra året under FN:s flagg om 17 globala mål för hållbar utveckling. Sammanlagt finns 169 olika delmål, och siktet är inställt på att nå dem senast år 2030.

    Professor Johan Rockström har i en intervju med Svenska dagbladet efterlyst en ”nationell folkbildningskampanj” om målen i Sverige. Han har sagt till tidningen:

    – Går man ut på gatan är det knappt en kotte som vet vad utvecklingsmålen är för något. Trots att det är den viktigaste agendan som finns i världen för att säkra vår långsiktiga välfärd.

    Supermiljöbloggen vill förstås hjälpa till. Därför har vi valt att fråga människor från en rad olika håll i samhället hur de ser på arbetet med målen.

    _______________

    I dag har turen kommit till Andreas Gyllenhammar.

    Vad jobbar du som?

    – Jag är hållbarhetschef på Sweco. Vi har ingen separat hållbarhetsavdelning utan vår strategi är att integrera hållbarhet i befintliga processer och verksamheter. Som hållbarhetschef sysslar jag med omvärldsbevakning, strategiskt stöd till ledningen, konceptutveckling och representerar Sweco i internationella sammanhang som FN-möten och globala nätverk där vi deltar. Dessutom konsultar jag som rådgivare och föreläser om hållbar stadsutveckling, klimatförändringar och smarta städer.

    Om du bara får välja ett mål eller ett delmål som du vill lyfta fram lite extra, hur är det formulerat och varför väljer du det?

    – Då måste jag ju välja nr 11: Hållbara städer och samhällen! Det är mitt favoritmål. Alla målen är ju viktiga, det är därför de är där, och de hänger också ihop på intrikata sätt, men nr 11 ligger mig extra varmt om hjärtat. Det är kärnan i Swecos verksamhet och det som förenar alla våra 14 500 konsulter.

    – Syftet med Sweco är att bidra till att utforma framtidens hållbara städer och samhällen. Mål 11 var ganska omdiskuterat under processen med att ta fram de globala målen och ett tag såg det ut som om det inte skulle komma med i slutförslaget. Resonemanget var att det överlappas så mycket av många av de andra målen. Vi var med och tog strid för att 11:an absolut platsar och det har just att göra med hur viktig själva skalan städer är i dag. Man kan till och med säga att striden om hållbar utveckling till stor del kommer att avgöras av huruvida städer lyckas med omställningen. Att vi står och faller med städerna har att göra med urbaniseringen, att en stor del av utsläpp, konsumtion och tillväxt sker i städer. Dessutom har städer inbyggda kvaliteter som gör att de potentiellt kan nå hög hållbarhet. Det är hög täthet, stor mångfald och öppnar upp för effektiva systemlösningar för kollektivtrafik, logistik och boende.

    – Jag tycker att mål 11 är ett målområde med snabb och positiv utveckling, speciellt nu när digitaliseringen har gett oss ett nytt verktyg till att snabbspola hållbar utveckling och visar på möjligheterna att inte bara bygga eller fysiskt omvandla städer utan att även ”köra” städerna på ett effektivare och mer inkluderande sätt. Det är därför som det är så intressant med smarta städer.

    Om man är en person som kanske inte har järnkoll på alla 17 mål och 169 delmål, men som ändå vill bidra till att målen ska kunna nås, har du något tips på vad man då kan börja med att göra?

    – Att lära sig dem! I vårt hållbarhetsnätverk på Sweco gjorde vi en egenhändigt framställd ”kortlek” med alla 17 mål. Målet på framsidan och delmålen på baksidan. Sedan lekte vi med dessa, gjorde spel, valde, valde bort, rankade, pratade och insåg till slut att den stora poängen med de globala målen är det nya, mycket tydligare språk för hållbar utveckling som vi nu tagit fram internationellt.

    – Jag ser att vi framöver kommer att få många lärverktyg i form av spel, appar, utbildningar och så vidare och det är bara att hänga på vad som passar dig. Varför inte lära sig av den bästa? Kolla in Jeffrey Sachs korta onlinekurs om målen. Det är väl investerad tid. Dessa mål är relevanta för alla länder och vi kommer ha dem, till att börja med, de kommande 15 åren. Det är alltså väl värt för alla att sätta sig in i dem.

    _________

    Läs mer:

    Mål 11: Städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.

    Tidigare artiklar i serien:

    13/6 Karolina Skog (MP): ”Politiker på alla nivåer i samhället har ansvar att koppla samman sina beslut med de globala målen”

    16/6 Mattias Goldmann, Fores: ”Börja med det som är enkelt, kul och lönsamt”

    18/6 Nina Ekelund, Hagainitiativet: ”Samarbete är avgörande för att lyckas med de globala utmaningarna”

    27/6 Cecilia Chatterjee-Martinsen, WaterAid Sverige: ”Vi kan inte ens föreställa oss hur det är att leva utan rent vatten”

    4/7 Måns Nilsson, Stockholm Environment Institute: ”Alla målen har lika stor vikt”

    5/7 Håkan Wirtén, Världsnaturfonden WWF: ”Vi måste fördela användningen av resurser mer rättvist”

    11/7 Charlotte Petri Gornitzka, Sida: ”Vi måste lägga in en extra växel”

    Allt fler svenskar installerar solceller

    Förra året ökade privata solcellsanläggningars kapacitet med 42 procent, enligt nya siffror från Energimyndigheten. Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om solenergins växande marknad i Sverige. Ett år senare har intresset fortsatt att växa i takt med att priserna sänkts. Bidragsprocessen och köerna hos Länsstyrelsen är däremot långa.

    Trots att energin endast till 0,1 procent utgörs av solceller är det en växande marknad. Vid årsskiftet fanns cirka 127 megawatt solceller installerade runtom i Sverige. Som resultat av subventioner och förenklade processer har privatägda bostäder uppgått till att utgöra 30 procent av solcellsmarknaden.

    Privatpersoner som har installerat solceller har ökat mest det senaste året, tack vare flera förbättringar de senaste åren. 2015 infördes en skattereduktion som innebär att mikroproducenter som säljer överskottselen till sitt elbolag får 60 öre extra per kilowatt-timme, säger Johan Lindahl, svensk representant i Internationella energiorganets solcellsgrupp, som står bakom en ny rapport från Energimyndigheten.

    Det finns flera anledningar till det ökade intresset för solcellsenergi, menar Sara Bargi, enhetschef för enheten för hållbar el på Energimyndigheten.

    En del gör det av miljöskäl och vill bidra med ökad andel förnybar energi till samhället, en del gör det av ekonomiska skäl, att de anser att det lönar sig på ett antal år och de får pengarna tillbaka. Väldigt många gör det för en känsla av självhushållning, de tycker om att producera sin egen el.

    Mårten Eckerdal är en i den växande gruppen villaägare som installerat solceller på taket. Panelerna på husets garagetak motsvarar 15 procent av familjens energibehov.

    Det var dels ett klimatintresse, att kunna bidra med någonting för miljön och dels ett teknikintresse, att med ett enkelt ingrepp som underhållsfritts står och tickar in kilowatt-timmar. Det är fascinerande att en vanlig medelsvensson kan göra en sådan insats, säger han i intervju med SVT Nyheter.

    Genom att söka bidrag hos Länsstyrelsen kan den som vill installera solceller spara in 20 procent av installationskostnaden. Köerna är dock långa och sträcker sig i snitt upp till två år. Endast 3.772 av 10.693 inkomna ansökningar har sedan bidragsinförandet 2009 beviljats. Energimyndigheten förklarar detta med otillräcklig budget och begränsad tid att handlägga alla ärenden.

    Det har funnits ett specifikt belopp avsatt för varje år, men intresset har varit avsevärt större än beloppet, så det har bildats en kö. Det är positivt med ett stort intresse men pengarna har inte räckt till helt enkelt. Det är ett större belopp på 225 miljoner kronor avsatt i år, men det finns fortfarande flera ansökningar än vad pengarna räcker till, säger Sara Bargi.

    Mexico City storsatsar på stadsmiljön

    Efter de högsta nivåerna av luftföroreningar på ett decennium rullar Mexico City nu ut en rad nya åtgärder för att säkerställa en hälsosam stadsmiljö.

    En av insatserna är planteringen av 18 miljoner träd, vilket ska skapa gröna korridorer och hjälpa till att rena den smutsiga luften.

    Förutom att återskoga staden planerar myndigheterna även att jobba preventivt. 1000 taxibilar med över tio år på nacken ska ersättas av nya hybridbilar. Även stadstransport såsom lastbilar och kollektivtrafik ska bli föremål för förnyelseåtgärder.

    Det var i mitten av mars i år som smog-nivåerna i staden nådde alarmerande nivåer. Mexico City är beläget i en dalgång omgiven av bergstoppar, vilket gör att luftföroreningar lätt blir hängande över megastaden.

    WWF: ”Låt barnen uppleva Idas sommarvisa i sommar!”

    ”Vi vet att vi mår bra av att vara i naturen – ändå är vi inte alls lika mycket i den som vi önskar. En färsk undersökning från Världsnaturfonden WWF visar att barn tillbringar oroväckande mycket mer tid framför en skärm som dator eller TV, än utomhus i naturen”, skriver generalsekreterare Håkan Wirtén och chefen för enheten för landmiljö, Vicki Lee Wallgren, från WWF, i en debattartikel på Supermiljöbloggen idag. 

    WWF driver nu kampanjen Svenska Pärlor som syftar till att inspirera fler människor att komma ut i naturen och att vi skyddar vår natur mer och bättre. Pärlorna som finns över hela Sverige är skyddsvärd, vacker och unik natur som dessutom är lättillgänglig och oftast är möjlig att nå med kommunala färdmedel.

    En färsk undersökning gjord av SIFO på uppdrag av Världsnaturfonden WWF under juni 2016 visar att barn i åldrarna 2-12 år tillbringar lite tid i naturen på sin fritid – och mycket framför en skärm. Föräldrarna uppger enligt undersökningen att en fjärdedel av barnen (24%) inte varit alls i natur som en skog, vid havet, en sjö eller en äng under senaste veckan. Hälften av barnen (47%) hade varit i naturen en timme eller mindre. Samtidigt uppger föräldrarna att hälften av barnen (49%) har tillbringat 5 timmar eller mer framför TVn. Och mer än hälften (58%) har tillbringat 5 timmar eller mer framför dator, iPad eller smartphone, enligt undersökningen – och i åldrarna 10-12 år rör det sig om över en femtedel (22%) som tillbringat 16 timmar eller mer framför sina skärmar. Av de mindre barnen 2-4 år, har en tredjedel tillbringat en halvtimme eller mindre i naturen på sin fritid den senaste veckan, medan en tredjedel har tillbringat 5 timmar eller mer framför dator, iPad eller smartphone, uppger deras föräldrar.

    Människans kontakt med naturen har minskat drastiskt de senaste hundra åren. Dagens samhälle ser helt annorlunda ut med teknikutveckling, inomhusarbete, och urbanisering. För bara någon generation sedan hade många en släkting på landet som de bodde hos på somrarna. Två tredjedelar av föräldrarna uppgav i undersökningen att de själva tillbringade mer tid i naturen när de själva var barn än vad deras barn gör idag.

    Vi vet att det finns många fördelar med att vara i naturen, inte minst för vår hälsa och vårt välmående. Bland annat stimulerar utomhusvistelse till fysisk aktivitet. Forskning av Matteo, Giusti, Stephan Barthel och Lars Marcus från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms Universitet och KTH gjord på förskolebarn visar att barn som är mycket i naturen har lättare att uppskatta djur, ogillar i högre grad miljöförstöring och förstår bättre att våra naturresurser spelar en viktig roll i våra liv.

    En klar majoritet (81%) skulle vilja vara oftare i naturen med sina barn, enligt undersökningen. Främsta anledningen att man inte är mer i naturen tillsammans med sina barn är tidsbrist. Men försök ändå att passa på att njuta av vår fantastiska svenska natur, särskilt nu när det är sommar. Ge er i ut i skog och mark, till sjöar och ängar, med era barn på semestern. Ge barnen ”Idas sommarvisa”! Låt dem plocka smultron och blåbär, springa vid en bäck, gå i en kohage full med blommor och surrande bin, ta ett kvällsdopp i en varm insjö eller klättra i en ek. Som en extra bonus; det är gratis.

    Och Sveriges politiker – idag skyddar Sverige endast 14 av 20 procent av den yta på land som vi har lovat till år 2020. Det är på tok för lite – det måste till en ändring. Mer av vår värdefulla natur som skogar, fjäll, ängs- och hagmarker, sjöar, vattendrag och hav måste skyddas bättre. Det är oerhört sorgligt att våra hav är i obalans och fulla med skräp och plast, att våra insjöar är försurade och att delar av våra unika gammelskogar fulla med hotade djurarter hotas av skogsavverkning eller gruvdrift.

    Ett ökat naturskydd är en förutsättning för att människor ska komma ut i naturen och även i framtiden kunna njuta av den fantastiska rekreation som naturen ger oss och som ökar folkhälsan och vårt välmående. Naturskyddet är också avgörande för att vi ska behålla de viktiga ekosystemtjänster naturen ger oss. Vi vill också att framtidens barn i fortsättningen får möjligheten att uppleva Idas sommarvisa.

    Håkan Wirtén, generalsekreterare, WWF
    Vicki Lee Wallgren, chef för enheten för landmiljö, WWF

    Fakta om SIFO-undersökningen:

    SIFO-undersökningen genomfördes på uppdrag av Världsnaturfonden WWF under perioden 7- 21 juni 2016. Föräldrar intervjuades gällande deras barn (åldrarna 2-12 år) och är genomförda på 1010 slumpmässigt utvalda respondenter (deltagarfrekvens 60%) i SIFOs webbpanel. Hela undersökningen finns här: http://www.wwf.se/source.php?id=1653371.

     

    Blåmusslorna hotas av surare hav

    Med surare hav tror forskare att vi kommer se mindre av blåmusslorna framöver, en av de filtrerare som kan hjälpa till att bromsa både övergödning och miljögifter genom rening av vattnet. 

    Blåmusslor går att hitta längs stora delar av den svenska kusten, där de jobbar hårt med att rena haven. Nu tror däremot forskarna att de kommer få allt svårare att hänga sig kvar. Anledningen är att de trådar musslorna använder för att hålla sig fast vid stenar, klippor och andra underlag ser ut att kunna försvagas i takt med att haven blir allt surare, rapporterar Sveriges Radio. Vid labbförsök kunde forskarna se tendenser på att trådarna blev svagare i surare vatten. Det är bland annat ökad koldioxidhalt i atmosfären som bidrar till surare hav.

    Utan sin möjlighet att klamra sig fast blir blåmusslorna ett lättare byte för rovdjur, vilket kan komma att påverka populationerna negativt. Labbförsöken gjordes på University of Washington och presenterades på en internationell konferens i Brighton.

    Beatrice Rindevall: Nu tar Supermiljöbloggen nästa stora steg

    KRÖNIKA: I princip alla delar av samhället är i rörelse, antingen för snabbt eller för långsamt. Den del som Supermiljöbloggen hör till, media, är inget undantag.

    Såklart – alla tider är eller har varit framtiden, men just nu står vi i en väldigt speciell period. Vår utveckling har lett till guldår där fler människor än någonsin kunnat äta sig mätta, tillfriskna från sjukdomar och haft möjlighet att välja allt större delar av sina liv. Men samtidigt skakar marken.

    Kortsiktigt har det dragit en kall våg av politisk instabilitet över många delar av världen, ur det långa perspektivet drar en varm klimatvåg och ohållbar resursutvinning fram. Båda saker hotar mångas överlevnad.

    I en så avgörande tid spelar medierna en väldigt stor roll, men de förvandlas så snabbt att stabiliteten i princip är bortblåst. Specialkompetensen på redaktionerna försvinner och få journalister har tid att sätta sig in i ämnen eller fördjupa sig.

    För snart sex år sedan startade Supermiljöbloggen som en sorts protest mot att etablerad media hade så svårt att lyfta miljö- och klimatfrågor, och det har tyvärr inte blivit bättre. Häromåret handlade vårt uppmärksammade aprilskämt om att DN startat en miljödel. Man kan fortfarande undra varför det finns DN motor men inte DN miljö*.

    Men sanningen är att det är klick som gäller nu, inte kvalitet. Digitaliseringen har gett de som inte vill utforska nya områden en klickpresent, för om du inte är tillräckligt intresserad för att klicka sållas det bort ur ditt flöde. Oavsett hur viktigt det är. Det har skapat en rundgång i media och prioriterat ner miljöfrågor till förmån för mer kassastinn sport, mer konfliktfylld invandringspolitik eller bara mer allmänt drev.

    I allt det här har även Supermiljöbloggen förändrats. För sex år sedan var vi mycket mer raljanta, drevstinna, och skrev oftare arga politiska texter. Idag har vi fått en tydligare nyhetsinriktning.

    Som redaktör har jag fört oss mot den utvecklingen vi haft, men tanken har aldrig varit att vi ska vara mjuka eller platta. Och det har vi heller aldrig varit. Vi kan fortfarande vara hårda, och vi arbetar för att ligga så nära forskningen och sanningen vi kan samtidigt som vi både kan hylla och ge skit till de som förtjänar det.

    Vi har bland annat följt Vattenfall som ett plåster på VD:n Magnus Halls högra skinka, vi är en av få medier som lyfter att vi har ett klimatskeptiskt parti i riksdagen och vi var en av grundstenarna till att Sverige som ”första fossilfria välfärdsnation” blev en politisk poäng. Förutom att vi ständigt lyfter klimatets utveckling, lyfter lösningar, ger sammanfattningar av både IPCC och nya budgetar och ger både hiss och diss till politiker och företag. Som exempel.

    Men det finns absolut mer vi kan göra och fler sätt vi kan driva opinion, och nu startar vi ett nytt grepp med nya personer. Vi är stolta över att berätta att du från och med nu kommer kunna följa fyra fasta, briljanta, krönikörer hos oss som på olika sätt kämpar för att driva miljöfrågorna framåt. På måndagar kommer Anders Wijkman, Kitty Ehn, Mattias Svensson och Johanna Grant skriva krönikor hos oss. Håll utkik efter närmre presentationer i veckan.

    Beatrice Rindevall
    Redaktör


     

    *To be fair så finns det en DN Global utveckling. Precis under ”Game of Thrones” i kategorilistan.

    ”Vi måste lägga in en extra växel”

    Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör på Sida, om FN:s globala mål för hållbar utveckling, och vad man själv kan göra för att bidra till att målen ska kunna nås.

    Världens länder enades förra året under FN:s flagg om 17 globala mål för hållbar utveckling. Sammanlagt finns 169 olika delmål, och siktet är inställt på att nå dem senast år 2030.

    Professor Johan Rockström har i en intervju med Svenska dagbladet efterlyst en ”nationell folkbildningskampanj” om målen i Sverige. Han har sagt till tidningen:

    – Går man ut på gatan är det knappt en kotte som vet vad utvecklingsmålen är för något. Trots att det är den viktigaste agendan som finns i världen för att säkra vår långsiktiga välfärd.

    Supermiljöbloggen vill förstås hjälpa till. Därför har vi valt att fråga människor från en rad olika håll i samhället hur de ser på arbetet med målen.

    _______________

    I dag har turen kommit till Charlotte Petri Gornitzka.

    Vad jobbar du som? 

    – Jag är generaldirektör på Sida.

    Om du bara får välja ett mål eller ett delmål som du vill lyfta fram lite extra, hur är det formulerat och varför väljer du det? 

    – Alla mål är egentligen lika viktiga och hänger ihop för att vi ska kunna nå alla mål, det är ju dit vi vill komma. Men mål 1 känns ändå lite extra speciellt: Avskaffa fattigdom i alla dess former, överallt. Det är ett rättvisemål, där alla ska med, eller på engelska: ”Leave no one behind”.

    – Fattigdom är inte bara avsaknad av pengar utan handlar också om att inte kunna utnyttja sina mänskliga rättigheter som att känna personlig säkerhet, ha mat att äta och tillgång till rent vatten och sanitet eller att inte få tillgång till hälsovård eller utbildning. Dit är det en bra bit kvar, och vi måste lägga in en extra växel.

    Om man är en person som kanske inte har järnkoll på alla 17 mål och 169 delmål, men som ändå vill bidra till att målen ska kunna nås, har du något tips på vad man då kan börja med att göra? 

    – Alla kan – och ska – bidra med något, allt efter egna förutsättningar. Läs på vad målen i stort handlar om, då kommer idéerna om hur man själv kan bidra. Börja lokalt, med dig själv, och värna klimat och miljö genom att åka mindre bil, sopsortera, köpa varor som producerats på ett hållbart sätt och utöva din konsumentmakt. Du kan också bidra genom att läsa läxor med egna eller andras barn, och genom att engagera dig i utvecklingsfrågor.

    _________

    Läs mer:

    Mål 1: Avskaffa all form av fattigdom överallt.

    Tidigare artiklar i serien:

    13/6 Karolina Skog (MP): ”Politiker på alla nivåer i samhället har ansvar att koppla samman sina beslut med de globala målen”

    16/6 Mattias Goldmann, Fores: ”Börja med det som är enkelt, kul och lönsamt”

    18/6 Nina Ekelund, Hagainitiativet: ”Samarbete är avgörande för att lyckas med de globala utmaningarna”

    27/6 Cecilia Chatterjee-Martinsen, WaterAid Sverige: ”Vi kan inte ens föreställa oss hur det är att leva utan rent vatten”

    4/7 Måns Nilsson, Stockholm Environment Institute: ”Alla målen har lika stor vikt”

    5/7 Håkan Wirtén, Världsnaturfonden WWF: ”Vi måste fördela användningen av resurser mer rättvist”

    Köpenhamns kommun uppmanar invånarna att plocka ett skräp om dagen

    Ordnar samtidigt en tävling för att höja intresset för initiativet. 

    Förra året drog Supermiljöbloggen i gång kampanjen #ettskräpomdagen, ett sätt att synliggöra nedskräpningsfrågan och dessutom erbjuda människor en möjlighet att tydligt signalera för omvärlden att det här är ett problem man bryr sig om och vill se en lösning på.

    Kampanjen går kort och gott ut på att man plockar upp och fotar ett eller flera skräp i naturen, i parken, i diket eller på gatan. Skräpet läggs i återvinningen och bilden läggs upp på Facebook, Twitter eller Instagram, gärna med någon kommentar till.

    Köpenhamns kommun verkar tänka i samma spår. I förra veckan skrev kommunen nämligen på Facebook:

    Hvad ville der ske, hvis alle københavnere samlede ét stykke skrald op om dagen i en måned? Vi tror på, at vi sammen kan nå langt. Vil du være med?

    Tag et billede af et stykke skrald du samler op og brug hashtagget #takforskrald på Instagram eller deltag på Snapchat og send din snap til kbhkommune.

    For at sprede budskabet trækker vi lod om en REN Kærlighed til KBH ladcykel. Jo flere dage du er med, jo større chance har du for at vinde!

    Inlägget har hittills delats 1 700 gånger och har gillats av 6 000 personer.

    Håll Sverige Rent: ”Skräpboten fungerar inte”

    Endast 34 böter skrevs ut av polisen under årets fem första månader. 

    – Skräpboten fungerar inte. Fler människor störs av nedskräpningen runt om i landet samtidigt som allt färre bötfälls för det. All nedskräpning är förbjuden, men polisen verkar se mellan fingrarna när det gäller dessa brott, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, i ett pressmeddelande.

    Enligt Håll Sverige Rent så skrevs bara 34 böter för nedskräpning ut i hela landet under årets fem första månader, vilket kan jämföras med 69 böter under samma period förra året.

    – Boten borde förvandlas till en nedskräpningsavgift som kommunerna kan hantera. Eftersom kommunerna ansvarar för renhållningen borde deras incitament att förebygga och motverka nedskräpning vara stort, säger Johanna Ragnartz.

     

    Ny kritik mot Vattenfall: ”Försäljningsprocessen är anmärkningsvärd”

    Kan bli rättsligt efterspel. 

    Ett tyskt-mongoliskt företag, LMMG, som också var intresserade av att köpa Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet har anmält affären till EU-kommissionen, det här rapporterar Sveriges radios Ekot.

    LMMG hävdar att affären mellan Vattenfall och det tjeckiska bolaget EPH inte följt EU:s regler, och det råder även upprörda känslor över att LMMG blev uteslutet från försäljningsprocessen innan något officiellt bud hunnit läggas.

    – Hela den här försäljningsprocessen är anmärkningsvärd, säger Friedrich Cramer, advokat för energibolaget LMMG, till Ekot.

    Anmälan ska nu vara under granskning. Enligt Vattenfall förväntas försäljningen till EPH slutföras den 31 augusti 2016.

    M och C riktar kritik mot regeringens klimatpolitik

    Menar att splittringen av klimatfrågan skapar otydlighet. 

    Supermiljöbloggen skrev tidigare i dag om att Svante Axelsson, avgående generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, kommer bli nationell samordnare för initiativet Fossilfritt Sverige. Han tillträder sitt uppdrag den 1 september i år.

    Från oppositionens sida är man långt ifrån övertygade om att detta drag kommer få särskilt stor effekt på det svenska klimatarbetet, som man menar är kantat av otydlighet för tillfället efter att Åsa Romsons klimat- och miljöministerportfölj splittrats upp.

    Kristina Yngwe, riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson för Centerpartiet, säger i en presskommentar.

    – Om Svante Axelsson ser till att regeringens hittills väldigt luddiga initiativ kan bli konkret verkstad så är det väldigt välkommet. Med tanke på att de viktiga klimatfrågorna sedan regeringsombildningen splittrats på flera olika departement, vilket skapat otydlighet och stannat upp klimatarbetet, är det klokt att regeringen tar in hjälp från en extern samordnare som kan hålla ihop arbetet åt dem.

    Jonas Jacobsson Gjörtler, riksdagsledamot och gruppledare för Moderaterna i miljö- och jordbruksutskottet, är inne på ett liknande spår och säger i en skriftlig kommentar till Supermiljöbloggen:

    – Regeringen har sedan tidigare splittrat ansvaret för att hantera miljö-, klimat- och energifrågorna över flera ministrar, departement och partier. Vi ser en risk att detta bidrar till ytterligare otydlighet i en tid när vi behöver agera ansvarsfullt och med kraft för en bättre miljö. Det är bra att regeringen ser vikten av dessa frågor, men nu behöver Sverige konkreta förslag och resultat. Det löses inte genom tillsättning av samordnare.

    Nationell samordnare tror Sverige kan vara fossilfritt 2030

    Det finns massor av engagerade aktörer som vill snabba på klimatarbetet, säger Svante Axelsson till Supermiljöbloggen.

    Regeringen meddelade i fredags att Svante Axelsson blir nationell samordnare för initiativet Fossilfritt Sverige. Han tillträder sitt uppdrag den 1 september i år.

    Efter 16 år som Naturskyddsföreningens generalsekreterare meddelade Svante Axelsson nyligen att han planerar att sluta på denna position i augusti. Det har sedan dess spekulerats en hel del om vad han ska göra förutom att skriva en bok och gästforska på Linköpings universitet. Och nu är det alltså klart vad Svante Axelsson ska göra, i alla fall fram tills i slutet av 2018.

    Som samordnaren för Fossilfritt Sverige ska han tillsammans med de 170 aktörerna från näringsliv, kommuner, regioner och organisationer som hittills ingår i initiativet ta fram planer som leder mot ökad fossilfrihet.

    I direktivet (pdf) står:

    Samordnaren ska synliggöra och främja aktörernas arbete för ett fossilfritt Sverige. Samordnaren ska tillhandahålla en plattform för dialog och samarbete, såväl mellan aktörerna och regeringen som mellan aktörerna. Samordnaren ska också göra aktörernas arbete synligt, utmanande och inspirerande för andra. Det ingår vidare i samordnarens uppgifter att vid behov etablera en dialog även med aktörer som i dag inte ingår i initiativet.

    Idén till initiativet kommer delvis från professor Johan Rockström som förra året i samband med sitt Sommar i P1 föreslog att Sverige behövde en ny vision, ett mål om att bli världens första fossilfria välfärdsnation, med siktet inställt på år 2030. I samband med detta inledde Supermiljöbloggen en artikelserie om detta förslag där olika aktörer fick resonera fritt kring hur de såg på en sådan målsättning. När Svante Axelsson fick frågan svarade han bland annat:

    – Jag gillar det verkligen! Naturskyddsföreningen anser att Sverige ska ha ”noll” till 2030, EU ”noll” till 2040 och världen ”noll” till 2050 för att vi ska ha en god chans att komma under två grader globalt.

    Supermiljöbloggen mötte Svante Axelsson i Almedalen på fredagsmorgonen när hans nya jobb just presenterats på en presskonferens och passade på att fråga honom om han fortfarande håller fast vid detta.

    – Jag kommer inte byta åsikt bara för att jag byter jobb. Jag tror fortfarande att det är möjligt och jag tycker absolut man ska sikta på det. Jag har sagt hela tiden att Miljömålsberedningens uppgörelse är ett golv. Nu gäller det att jobba intensivt så att de målen övertrumfas med råge. Det finns massor av engagerade aktörer som vill snabba på det här. Och med klimatmålen har vi sett att det brukar gå mycket snabbare än vad man först tror.

    Vilken fråga kommer du börja med att ta dig an?

    – Jag måste lyssna mycket nu, och höra vad exempelvis kommuner och företag anser är klokast att starta med. Men det skulle kanske inte komma som någon överraskning om många tycker att trafiken är en av de viktigaste pusselbitarna.

    I initiativet Fossilfritt Sverige ingår det också att utmana andra länder ”att delta i racet om att bli fossilfritt”, något som är intressant med tanke på den debatt som varit om Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet. Svante Axelsson och Naturskyddsföreningen uppmanade nyligen regeringen att låta Vattenfall behålla ägandet i det tyska brunkolet och i samarbete med den tyska staten avveckla verksamheten. När regeringen i förra veckan meddelade att Vattenfall i stället får lov att sälja kolkraftverken med tillhörande dagbrott till det tjeckiska energibolaget EPH, ett bolag som hoppas på en renässans för brunkolet i Europa, kommenterade Svante Axelsson saken så här i ett pressmeddelande:

    – Jag är oerhört besviken på att regeringen missar denna chans att visa världen att man tar ansvar genom att underlätta energiomställningen i Tyskland, som sannolikt är det viktigaste klimatprojektet i världen nu.

    Är det så att vi har en situation nu där regeringen tillåter Vattenfall att sälja brunkolsverksamheten, vilket beräknas ske den 31 augusti, och där du sedan får i uppgift att från och med 1 september utmana Tyskland att bli fossilfritt?

    -Ja, så kan man väl säga.

    Rockström: ”Vi håller på att äta ihjäl både oss själva och planeten”

    Johan Rockström,  chef för Stockholm Resilience Centre och ordförande för organisationen EAT, flyttade under Almedalsveckan fokus från klimatet till jordbruket. I en panel varnar han att matfrågan måste få samma prioritet som klimatfrågan – annars riskerar planeten att kollapsa.

    Det är inte första gången Johan Rockström lyfter maten. Som ordförande för EAT ligger frågan ständigt på hans tallrik. I en fördjupande intervju med Supermiljöbloggen radar han upp fyra anledningar till att göra något åt jordbruket och matkonsumtionen.

    Jordbruket är världens enskilt största källa till utsläpp av växthusgaser. Omkring sjutton procent kommer direkt från jordbruksproduktion, och ytterligare lika mycket från avskogning, alltså när man gör om skog till jordbruksmark.

    Den andra och tredje orsaken är att jordbruket är världens största konsument av färskvatten och att speciellt djurproduktionen använder enorma mängder kväve. Färskvattenanvändningen bidrar till att torka ut ekosystemen och frigöra koldioxid till atmosfären.

    Slutligen är jordbruket den största orsaken till att vi förlorar biologisk mångfald. När vi förlorar biologisk mångfald så förlorar vi styrkan i ekosystemen – och därigenom förlorar vi också kolsänkor. De naturliga ekosystemen suger upp 25 procent av våra koldioxidutsläpp.

    Under panelen i Almedalen talade han till en stor publik, där han tyckte att politiken ska stå för lösningarna.

    Vi måste sluta expandera jordbruket, göra det fossilfritt och stoppa överanvändningen av antibiotika, för att ta några exempel. Vi behöver starka, modiga och väldigt ambitiösa politiska beslut, både i Sverige, EU och FN, sa han i SVD:s tält.


    Läs mer:

    Rockström: Vi måste lägga större fokus på matfrågan”

    Framtidens mat växer på havsbotten

    10 tips för att minska matsvinnet

     

    Exxon och Chevron expanderar oljefält

    De båda oljejättarna Exxon och Chevron har slagit sina påsar ihop och planerar att öka utvinningen av olja i Kazakstan. Den nya investeringen är den största i sitt slag sedan oljepriserna kollapsade för två år sedan.

    Investeringen är riktad mot oljefältet Tengiz i nordvästra Kazakstan och uppgår till 36,8 miljarder dollar. Tanken är att utöka produktionen med 25 procent.

    Den första oljan från expansionen förväntas komma först 2022. Enligt The Wall Street Journal är detta ett tecken på att oljebolagen ser optimistiskt på framtiden och nu vågar satsa på långsiktiga investeringar.

    Huruvida detta är en god nyhet för miljön eller inte är en annan historia.

    Max: ”Varken vi, våra gäster eller klimatet har tid att vänta – det är dags att agera!”

    ”På Max är vi väl medvetna om att nötköttsproduktion kraftigt bidrar till koldioxidutsläppen. Och är man en del av problemet så måste man vara en del av lösningen”, skriver Richard Bergfors (vd) och Christoffer Bergfors (vice vd) på Max Hamburgerrestauranger, idag i ett debattinlägg på Supermiljöbloggen. 

    Just nu pågår Almedalsveckan i Visby och många är på plats för att prata om hållbarhet och miljö. Politiker, intresseorganisationer och företag. Förhoppningarna är stora på att Sveriges ledare och företag ska ta sitt ansvar för att minska klimathoten. Det diskuteras hållbarhet på fler än 700 seminarier på Almedalen i år, så engagemanget är det inget fel på. Men det är hög tid att börja agera.

    På Max är vi väl medvetna om att nötköttsproduktion kraftigt bidrar till koldioxidutsläppen. Och är man en del av problemet så måste man vara en del av lösningen. Därför lanserade vi i början av året en riktigt bra och bred vegomeny, utan att göra avkall på smak och kvalitet. Vi femdubblade det gröna utbudet och satte upp målet att var femte beställning skulle vara något annat än rött kött år 2020. Efter några veckor konstaterade vi att det målet redan var uppnått. Då ändrade vi helt enkelt målet till var tredje.
     
    Med facit i hand så blev det den mest omfattande och uppmärksammade lanseringen i hela Max historia. Dessutom är det en affärsmässig framgång. Att vi skulle kunna få så många att välja vego var mer än vi hade vågat hoppats på. Något vi tipsade våra internationella branschkollegor om i en annons i Chicago Tribune, under världens största restaurangmässa, NRA show.

    För oss handlar hållbarhet också om att ta ansvar för det kött vi serverar. Därför har vi bara svenskt kött och svensk kyckling. Det kostar betydligt mer, men vi tycker att hälsa, miljö och öppna landskap är värda det priset.

    Oavsett vilka resultaten blir här i Almedalen så måste vi företag fortsätta visa på ledarskap, inspirera varandra och konkret ställa om. Fram till nu har det oftast handlat om hur vi kan minska koldioxidutsläppen genom att se över transporter och energiproduktion. Även här har vi agerat, bland annat genom att vara först i världen med att klimatmärka vår meny och klimatkompensera hela vår produktionskedja, från jord till bord. Men det räcker inte, förändring måste ske inom fler områden. Det gäller inte minst vad vi äter. Mat är för de flesta – inklusive oss själva – förknippade med njutning. Och visst ska vi fortsätta att njuta av god mat, men faktum är att matkonsumtion står för 25 procent av världens koldioxidutsläpp idag. Som hamburgerkedja vill vi skapa valmöjligheter för våra gäster, så att de kan göra klimatsmarta val.

    Vi vet att det går att förena hållbarhet med god lönsamhet. Människor efterfrågar företag som tar ansvar för miljön, klimatet och samhället. Man är villig att betala för det. Därför är vi övertygade om att fler goda, klimatsmarta alternativ på våra och andras menyer kommer bidra till att vi inte bara är långsiktigt hållbara utan också fortsatt lönsamma.

    Varken vi, våra gäster eller klimatet har tid att vänta. Vi ser det som vårt ansvar att fortsätta agera och utmana oss själva och andra till förändring. Så uppmaningen vi riktar till våra konkurrenter i branschen på plats i Almedalen är: Dags att agera – tillsammans kan vi göra stor skillnad!

    Richard Bergfors, vd
    Christoffer Bergfors, vice vd
    Max Hamburgerrestauranger

    PS. I augusti öppnar vi vår första helt gröna restaurang på Way out West, kom in och prova ett riktigt gott, grönt alternativ om du har vägarna förbi.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.